KIBladet. Rektor Hamsten gör entré. Så är han som chef stor intervju. Ett brev som tack till er alla. Tillsammans ska de springa 1000 mil Sidan 22

KAROLINSKA INSTITUTETS PERSONALTIDNING NUMMER 7 2012 KIBladet Forskarnas utmaning Tillsammans ska de springa 1000 mil Sidan 22 Tre systrar Sjukdomen präglade deras yrkesval Sidan 20 upp till bevis Populära utbildningar granskas 2013 Sidorna 10 11 Rektor Hamsten gör entré Ett brev som tack till er alla Harriet Wallberg- Henriksson gör sorti. Foto: GUNNAR ASK Så är han som chef stor intervju Sidorna 4 7 Ledaren, sidan 2

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Tack till er alla! Harriet Wallberg- Henriksson rektor Jag har fått uppleva nio mycket händelserika, spännande, och lärorika år som sammantaget kommer att utgöra en speciell och minnesvärd period i mitt liv. Dear colleagues, A letter dropped into my letterbox the other week. An unusual letter. Nine stamps were affixed to the envelope so that there was hardly any room for my address. Eight of them portrayed former Nobel laureates, such as Einstein, von Heidenstam, Krogh and Planck! Who sends such a letter these days, when everything is done by email, text and mobile? It was no colleague of mine, that was for sure, nor one of my children or friends. But there are people who we never forget, people who make an indelible impression on us. My letter-writer was one of this rare breed. I first met him when I was 19 and had just arrived in Stockholm as a student. I was attending a lecture in physiology and the letter-writer was my very special Kära medarbetare, Det damp ner ett brev i min brevlåda häromveckan. Ett ovanligt brev. Nio frimärken var klistrade på kuvertet så att min adress nästan inte fick plats. Jag såg direkt att det var något speciellt med detta brev. Valörerna på frimärkena varierade mellan 75 öre och upp till 2 kronor. Åtta av dem visade äldre Nobelpristagare, som Einstein, von Heidenstam, Krogh och Planck! Vem skickar ett sådant brev idag när allt går via epost, sms och mobilsamtal? Knappast någon kollega, mina barn eller någon i vänkretsen. Men det finns människor som man aldrig glömmer, människor som gör ett oförglömligt intryck. Brevskrivaren visade sig tillhöra denna sällsynta skara. Jag mötte honom för första gången när jag var 19 år och just hade kommit till Stockholm för att påbörja mina studier. Storstaden var både stor och skrämmande jag kom ju från landet. Men så en dag stod han bara där och livet blev genast lite lättare. Jag befann mig på en lektion i fysiologi och brevskrivaren var min mycket specielle lärare i detta ämne en lärare som kunde få de mest torra och tråkiga tabeller att framstå som spännande thrillers. Han var helt enkelt fantastiskt inspirerande. Det var han som fick mig att förstå vad forskning handlar om och det var också han som fick mig att börja forska vid sidan av mina studier. Brevskrivaren är professor Per- Olof Åstrand som nyss har fyllt 90 år och brevet var ett tack för höstens professorsinstallation som han var inbjuden till. Jag tror att vi alla har någon viktig person, en förebild, som haft stort inflytande över händelser och beslut i våra liv. Men kanske är det lätt att glömma att också vi både kan och bör vara förebilder för människor i vår omgivning. Att ge av sitt engagemang och sin glöd till kolleger och nya studenter är det allra bästa sättet att bidra till en fortsatt positiv utveckling för vårt universitet. teacher in the subject one who could turn the driest of tables into something by Dan Brown. It was he who opened my eyes to what research was about, and it was he who got me to research alongside my studies. My correspondent was Professor Per- Olof Åstrand, who has just turned 90, and the letter was to thank me for the invitation to this autumn s professorial installation ceremony. I guess we all have an important person in our lives, a role model, who has influenced the events and decisions that have shaped us. But perhaps it is easy to forget that we can and should be role models for others. Infecting colleagues and new students with our dedication and passion is the very best way to guarantee the sustained growth and development of our university. Nobelpristagarna trängs på det ovanliga brevet. Min tid som rektor för Karolinska Institutet närmar sig sitt slut. Jag har fått uppleva nio mycket händelserika, spännande, och lärorika år som sammantaget kommer att utgöra en speciell och minnesvärd period i mitt liv. Många stora och viktiga händelser för universitetet har ägt rum under dessa år. Men för mig personligen är det människorna jag mött på vägen som betytt mest och som gjort störst intryck. Karolinska Institutet är en fantastisk arbetsplats där många bidrar till helheten. Jag har som rektor haft privilegiet att få arbeta tillsammans med så många inspirerande och duktiga medarbetare. Och alla kuggar i maskineriet är viktiga, ja faktiskt oumbärliga. Vi har entusiastiska lärare som undervisar studenterna och vi har forskare som lägger all sin tid, kraft och begåvning på att skapa ny kunskap. Men det finns många fler. Tänk på våra fantastiska lokalvårdare. Kanske är det först om städningen uteblir som vi verkligen inser hur betydelsefull denna service är? Tänk på våra växeltelefonister som ger Karolinska Institutet en röst och ett personligt tilltal. Eller lönehandläggarna på ekonomiavdelningen som ser till att vi får lön varje månad. Våra jurister som A letter of thanks to every one of you My stint as president of Karolinska Institutet is nearly at an end. I have had nine very eventful, exciting and enlightening years here, a time that will always have a very special place in my heart. Many important events for KI have occurred during this time. Yet for me personally, it is the people I have met on the way that have meant the most to me and that have made the greatest impression. Karolinska Institutet is a wonderful place to work and one that is greater than the sum of its parts. As president of this university, I have been privileged to have so many highly competent and inspirational colleagues. And all cogs in the machine are important; indispensible, in fact. So I would like to thank all of you from the bottom of my heart for nine wonderful years. And just like PO Foto: PRIVAT håller koll på att lagar följs och att avtal blir korrekta, eller våra pressekreterare som dagligen arbetar med att synliggöra Karolinska Institutet... ja, listan skulle kunna göras mycket lång. Alla behövs och allas insatser har stor betydelse i arbetet mot vårt gemensamma mål att förbättra människors liv och hälsa. Jag vill därför ur djupet av mitt hjärta tacka alla mina medarbetare för nio fantastiska år. På samma sätt som PO Åstrand gladde mig med sitt mycket speciella brev, skulle jag vilja skicka ett tackbrev till var och en av er fullt med fina frimärken klistrade på kuvertet! Tyvärr är det ju inte möjligt. Detta får istället bli mitt sätt att tacka. Tillsammans har vi format en arbetsplats som vi kan vara stolta över. Tack vare ert engagemang, era kunskaper och er hängivenhet är Karolinska Institutet idag ett av världens främsta medicinska universitet. Jag önskar er och min efterträdare Anders Hamsten all fortsatt lycka och framgång. Till sist vill jag också tillönska er alla en riktigt god jul och ett gott nytt år! Åstrand delighted me with his very special letter, I would like to send a similar letter of thanks to every one of you complete with lots of nice stamps attached to the envelope! This, unfortunately, is impossible. So here, instead, is my way of saying what I want to say. We have worked together to build a workplace to be proud of. Thanks to your engagement, skills, and devotion, Karolinska Institutet is one of the world s finest medical universities. I wish you and my successor Professor Anders Hamsten every happiness and success in the future. And finally, let me wish you all, for one last time, a merry Christmas and a very happy new year! harriet wallberg-henriksson President 2 kibladet nummer 7 2012

Spaning MAN TALAR OM...... hårsäckens koppling till cancer Grattis Maria Kasper, forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära och Centrum för biovetenskaper, som får åtta miljoner kronor av Ragnar Söderbergs stiftelse för att studera hårsäckens stamceller. Tidigare i år fick du även Cancerfonden Young Investigator Award. Hur ska du använda pengarna? De behövs eftersom jag håller på att etablera min egen forskargrupp. Cancerfondens anslag täcker min lön under sex år, och pengarna från Ragnar Söderbergs stiftelse går till medarbetare och själva forskningen. Varför forskar du om hårsäcken? Jag har förälskat mig i hårsäcken, den är ett så fascinerande miniorgan. Den är till exempel involverad i sårläkning, den producerar fett som smörjer huden, och den är kopplad till nervsystemet, så att vi genom hårstråets rörelser kan känna sådant som vind. Vad är det du studerar, mer exakt? Hårsäckens stamceller och deras koppling till sårläkning och cancer. Om du får ett sår på huden kommer stamceller vandra från hårsäckarnas botten till såret för att hjälpa till att läka det. De delar sig mycket snabbt och påminner i det läget om n Sex av åtta forskare som har valts ut till Ragnar Söderbergforskare i medicin kommer från KI. Forskarna Maria Kasper. Maria Kaspers forskargrupp markerar stamceller med olika färger för att kunna följa dem. Foto: MARIA KASPER cancerceller. Men när såret slutits får de en stoppsignal, till skillnad från cancerceller som bara fortsätter att föröka sig. Genom att studera skillnader mellan dessa celltyper kan vi förstå mer om både sårläkning och hur cancer uppstår. Hur gör ni det? Vi kombinerar två tekniker på ett sätt som inte gjorts förut. Dels markerar vi stamceller med olika färger för att kunna följa dem, dels KI-forskare utvalda till Ragnar SöDERBERG FORSKARE i medicin får anslag om åtta miljoner kronor fördelat på fem år. Ragnar Söderbergforskare i medicin riktar sig mot analyserar vi genuttrycken i enskilda celler, i samarbete med Sten Linnarsson här på KI. Tillsammans ger det oss helt nya möjligheter att förstå vad som styr processerna i cellen. Vad kan forskningen leda till på sikt? Jag hoppas att vår mycket grundläggande forskning i förlängningen kan bidra till behandlingar för snabbare sårläkning och effektivare läkemedel mot cancer. Anders Nilsson yngre forskare med redan uppvisade färdigheter och ambitiösa idéer för framtida forskning. (Se även sidan 30.) BOKEN Först ABC sedan DEF vid olycka Med ABC andning, blödning, chock lärde vi oss det viktiga första omhändertagandet vid en olycka. Boken DEF Det existentiella förbandet, Liber, tar upp det som händer sedan och ger en modell för långsiktigt existentiellt omhändertagande av människor som drabbats av en katastrof. Boken, som är både en praktisk och vetenskaplig handledning för sjukvårdspersonal och medmänniskor, är författad av docent Maria Arman vid KI och Arne Rehnsfeldt, professor vid Högskolan Stord/Haugesund, Norge och KI. SIFFRAN 25 januari 2013 installeras Anders Hamsten som rektor på Karolinska Institutet vid en ceremoni i Stockholms stadshus. Han blir den 21:e rektorn i ordningen och efterträder Harriet Wallberg-Henriksson. Fler KI-nyheter på internwebben Nästa år (2013) kommer KI Bladet ut med fyra nummer istället för sju. Det blir fler KI-nyheter och aktuella händelser på internwebben. Följ nyhetsflödet här: internwebben.ki.se. Har du nyhetstips? Mejla nyheter@ki.se. KI Bladet på nätet och på papper Du vet väl att KI Bladet ges ut som både e-tidning och som pdf? Gå in på ki.se/kibladet så hittar du aktuella och tidigare nummer av tidningen. Får du ditt tryckta exemplar av KI Bladet till rätt adress och rätt antal ex? Du kan uppdatera dina uppgifter genom att skicka ett mejl till kibladet@ki.se. Unga vinnare blev forskare för en dag Nu har tävlingen Forskarjakten 2012, som arrangeras av Karolinska Institutet och Kamratposten, gått i mål. Tävlingen har pågått under sommaren och hösten på en tävlingssajt och KPwebben.se. Under avslutningen fick vinnarna 15 barn födda mellan 1999 och 2005 prova på att vara forskare för en dag. Forskarjakten 2012 har haft åtta deltävlingar med olika medicinska teman. Varje tema har letts av en forskare vid Karolinska Institutet, som också utsett två vinnare i respektive deltävling. Avslutningen pågick under två dagar i november då barnen tillsammans med en Vinnarna och KI-forskare i Forskarjakten. förälder besökte Kamratpostens redaktion och Karolinska Institutet, bland annat Kliniskt Träningscentrum, KTC, Karolinska universitetssjukhuset Solna och MTC:s kurslabb på Campus Solna. Forskarjakten ordnas i syfte att väcka barns och ungas intresse för medicinsk vetenskap och forskning. CITATET Jag hoppas att min far och min svärfar just nu är någonstans tillsammans och upplever detta. Jag vill lyckas hjälpa patienter med ips-tekniken innan jag förenas med mina två fäder. Nobelpristagaren Shinya Yamanaka avslutade sin Nobelföreläsning på KI den 9 december genom att uttrycka stor tacksamhet till sin avlidne far och svärfar, och hela sin familj. Foto: STAFFAN LARSSON KI Bladet, Kommunikationsavdelningen, Nobels väg 5, 171 77 Stockholm Ansvarig utgivare: Christina Bostedt, kommunikationsdirektör, tel 08-524 865 68, christina.bostedt@ki.se Chefredaktör: Madeleine Svärd, tel 08-524 838 94, madeleine.svard@ki.se Grafisk form: Tove Harström, Iris Media Översättningar: Neil Betteridge Tips och adressändring: kibladet@ki.se Tryck: V-TAB, Norrtälje 2012. KI Bladet kommer ut med sju nummer 2012. Hemsida: www.facebook.com/kibladet Arkiv: www.ki.se/kibladet Nästa nummer av KI Bladet kommer den 22 februari 2013. kibladet nummer 7 2012 3

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Anders Hamsten ser ingen anledning till drastiska kursändringar för KI den närmaste tiden. Samtidigt säger han att han ser nya, stora utmaningar som kan kräva stora förändringar på längre sikt. Vi är dominerande i Sverige, men målet bör vara att vi ska bli ännu starkare internationellt. I hälarna på nye rektorn 4 kibladet nummer 7 2012

Kollegan Per Eriksson kommer att ta över uppdragen som enhetschef och gruppledare på institutionen för medicin Solna; Hamsten fortsätter som teamledare. Anders Hamsten träffar delar av sin forskargrupp på CMM för en engagerad diskussion i sitt arbetsrum. Enligt honom är mötena höjdpunkten och navet i forskningen. Språkligt begåvad, bestämd när det gäller och något av en engelsk gentleman. Så beskrivs Karolinska Institutets nye rektor. KI Bladet har följt Anders Hamsten i spåren. TEXT Anders Nilsson FOTO Erik Cronberg Read the interview in full at ki.se Beskedet kommer i samma stund som intervjun med KI Bladet ska börja: ett kort sms från utbildningsminister Jan Björklund om att regeringen just beslutat att anställa Anders Hamsten som rektor för KI från årsskiftet. I praktiken har frågan varit avgjord i mer än en månad, sedan hörandeförsamlingen och konsistoriet vid KI förordade honom för tjänsten. Jag har inte känt mig osäker över utgången, men det är skönt att veta att beslutet är fattat, konstaterar Anders Hamsten. En del förberedelser kan man inte börja med innan alla formalia är klara. Varför vill du bli rektor för KI? Jag tycker KI befinner sig i ett väldigt spännande läge. Å ena sidan går det väldigt bra för Karolinska Institutet; vårt universitet har utvecklats väl de senaste åren. Å andra sidan står vi inför nya, stora utmaningar som jag gärna vill vara med och hantera. Jag tror att min bakgrund som både forskare och kliniker skulle kunna hjälpa mig att ta mig an de utmaningarna tillsammans med väldigt många andra förstås. Vilka utmaningar tänker du på? För mig är tre frågor centrala. Den första är att förstärka KI som internationellt ledande forskningsinstitut. Vi är dominerande i Sverige, men målet bör vara att vi ska bli ännu starkare internationellt. För att nå dit behöver vi göra KI mer attraktivt för yngre forskare genom att åstadkomma en tydligare, mer förutsägbar karriärstruktur. Det har vi inte idag, inte ens för de riktigt lovande forskarna. Vi behöver också bli mer attraktiva vid internationella rekryteringar. Hur kan KI öka den attraktionskraften? Genom summan av allt vi erbjuder: en konkurrenskraftig forskningsmiljö, stark infrastruktur, god tillgång till hälso- och sjukvårdssystemet och inte minst bra ekonomiska förutsättningar. Att flytta framgångsrika forskare mellan universitet innebär idag ganska stora ekonomiska satsningar. Och utmaning nummer två? Att stärka våra grundutbildningar. Vi ska ha samma höga ambitioner för våra utbildningar som vi har för vår forskning. Det är viktigt för KI att attrahera de mest energiska, entusiastiska och kreativa studenterna. Vi behöver fortsätta att bygga en kärna av pedagogiskt excellenta lärare som kan driva utvecklingen av det sätt som vi undervisar på. En ryggrad av pedagogiskt kompetenta personer som står för struktur och kvalitetssäkring, och som naturligtvis tar in både yngre och äldre lärare och forskare som får ansvara för delar av kursplanen. Särskilt tror jag att vi behöver få tillbaka de seniora lärarna i grundutbildningen de framstående professorer som många studenter uppskattar att träffa, men som idag ofta inte deltar i grundutbildningen. Den tredje utmaningen enligt Hamsten är att utveckla samspelet med hälso- och sjukvården, så att forskning och undervisning inte kommer i kläm vid de omfattande förändringarna i vårdlandskapet som innebär fler vårdgivare, förändrade patientflöden och förflyttning av stora patientgrupper från sjukhus till specialistcentra. Det är svårt att se direkta skiljelinjer mellan Hamstens verklighetsbeskrivning och den avgående universitetsledningens. Någon radikal kursändring verkar inte vara förestående. Nej, jag ser ingen anledning till drastiska kursändringar i närtid. Däremot ska vi vara klara över att arbetet med de här tre frågorna på lite längre sikt kan kräva stora förändringar. Exempelvis kommer samspelet med vården nog att tvinga oss att överväga förändringar i KI:s institutionsorganisation. Det är inte du som utser din prorektor. Men vad behövs det för person på den posten för att komplettera dig? Jag är inte säker på att prorektor ska komplettera. Vi står inför så stora arbetsuppgifter att det viktigaste är att prorektor ska kunna ersätta rektor i det mesta. Vi bör i stort sett vara utbytbara. Sedan är det förstås en bonus om rektor och prorektor har kompletterande erfarenheter och profiler. Och jag vill ogärna sätta mig i en enkönad universitetsledning. Blir du arg i jobbet? Ja. När? Meet the new president The news comes at the same moment as KI Bladet s interview is due to commence: a brief text from Education Minister Jan Björklund saying that the government has just decided to appoint Anders Hamsten as the new KI president. To all intents and purposes the issue has been settled for more than a month, ever since the Consultative College and the KI University Board recommended him for the post, which he will be assuming in the new year. I have not felt worried about the outcome, but it is nice to know that the decision has been taken, he says. Anders Hamsten tänker efter. När jag möts av dolda agendor och manipulativt beteende. Det krävs ganska mycket för att reta mig, men när jag väl blir arg blir jag ordentligt arg. Hurdan är du som chef? För det första trivs jag som chef, det är ett roligt jobb. Jag tror att jag är en lyssnande, lyhörd och närvarande chef som delegerar mycket. Det är en bild som får stöd när KI Bladet hör sig för med personer i Hamstens närhet. 1999 2007 var han prefekt vid institutionen för medicin Solna. Idag är han enhetschef där. Både äldre och yngre medarbetare beskriver honom som lågmäld och vänlig, tillgänglig och enkel att ha att göra med. Duktig strateg och organisatör, bra på att hålla många bollar i luften och på att fatta genomtänkta beslut. En som sätter stor tilltro till sina medarbetares kompetens och ger dem stort ansvar, men också en som tar på sig mycket arbete själv ibland för mycket. Hans förmåga att formulera sig nämns av flera. När Anders tänkt och bestämt sig för han fram sina åsikter på ett sådant sätt att alla är rätt säkra efteråt på att det var så de tyckte redan från början, säger en person. Han är språkligt begåvad det gäller både svenska och engelska, säger en annan. Anders är den som vågar rätta i artikelmanus som skrivits av britter. Ett par källor nämner kontrasten mellan Hamstens lågmälda framtoning, som kan ge ett tillbakadraget intryck, rent av blygt, och hans oräddhet som chef för att fatta nödvändiga men obekväma beslut. När det kommer till kritan har han hårda nypor. Anders Hamsten kan prioritera, och det kommer inte alla tycka är roligt. KI:s pengar räcker inte till allt, och han kommer att göra de prioriteringar som behövs för att vi ska hålla oss på banan som världsledande universitet, säger en person. Många av KI:s källor framhåller också att Hamstens tyngd som internationell kibladet nummer 7 2012 5

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT På kvällen deltar Anders Hamsten i The PhD Clubs nätverksmingel och får viss uppmärksamhet. Det värsta man kan göra reser gärna till paris Namn: Anders Hamsten. Aktuell: Ny rektor på Karolinska Institutet från 1 januari 2013. Kort bakgrund: Professor i kardiovaskulära sjukdomar vid KI sedan 1999 och överläkare vid Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset sedan samma år. Tog sin läkarexamen vid KI 1978. Disputerade 1986. Prefekt vid institutionen för medicin Solna, KI, 1999 2004 och 2005 2007. Född: 1953 i Älvsbyn. Familj: Gift med Annika Brehmer, hälso- och sjukvårdsdirektör i landstinget, Uppsala län. Två vuxna barn från tidigare äktenskap och tre bonusbarn. Ett barnbarn. Bor: Bostadsrätt på Östermalm. Gör på fritiden: Tillbringar mycket tid på landet utanför Torshälla vid Mälaren. Läser modern skönlitteratur. Mycket intresserad av vin. Det är väldigt svårt att konkurrera med klassiska franska viner från Bordeaux och Bourgogne. Nya världen i all ära men de riktigt eleganta, komplexa, utmanande vinerna kommer fortfarande från Frankrike. På nattduksbordet: Ingen medicinsk litteratur. Sju, åtta romaner som jag läser parallellt min fru retar mig lite för det. Överst just nu ligger nog Ian McEwans Sweet Tooth. Reser gärna till: Paris, Rom, London eller någon annan europeisk storstad. Motion: Långa promenader. Jag försöker gå så mycket som möjligt. Intensiv motion är jag dålig på; jag får inte riktigt tid till det. Utom på helgerna när jag gräver i trädgården på landet. Arbetsveckor på 65 70 timmar är inget ovanligt för Anders Hamsten. Det är inte något som jag är stolt över eller betraktar som norm och förväntar mig av andra, påpekar han. forskare, ger honom goda förutsättningar att få stöd i organisationen för ledningens beslut. I sin forskning har Anders Hamsten intresserat sig för kranskärlssjukdom: hur åderförkalkning (ateroskleros) i hjärtats kranskärl uppkommer och hur den kan påverkas. Ska man hårdra det har jag jobbat med samma frågeställningar ända sedan avhandlingen på 1980-talet, fast med lite olika tekniker, säger han. Idag handlar mycket av arbetet om att i stora internationella konsortier identifiera gener och biologiska mekanismer bakom kranskärlssjukdom. De senaste fem åren har vårt arbete resulterat i att ett 40-tal nya genregioner i vår arvsmassa har knutits till risken för hjärtinfarkt och kärlkramp. Nästa steg är att förstå hur varje enskild gen fungerar; vad som är den mekanistiska kopplingen mellan arvsmassa och kärlförändring. Det är ett oerhört spännande arbete. Anders Hamsten är född i lilla Älvsbyn, norr om Piteå, och mer än en av KI Bladets källor tolkar in något norrbottniskt i hans personlighet. Men han är faktiskt inte uppvuxen där. Familjen flyttade ifrån Älvsbyn när han var tre år. Min pappa var jägmästare på Domänverket. Det fungerade lite som i militären: man fick sina första uppdrag långt i norr, och så flyttade man successivt söderut vartefter karriären utvecklades. Vi bodde två, tre år på varje plats. Från lägre tonåren har jag bott i Stockholm. Och den dialekt som jag fick göra mig av med då var dalmål vi kom närmast från Älvdalen, norr om Mora. Var det självklart att du skulle läsa vidare? Ja, men inte till vad. Jag var mest intresserad av matematik, fysik och språk på gymnasiet, och 6 kibladet nummer 7 2012

Jag skulle vilja höja ambitionsnivån och göra svensk forskningspolitik mer elitistisk, säger Anders Hamsten. är att inte fatta beslut började först på teknisk fysik på KTH. Men där trivdes jag inte alls. Jag fick repetera matematik som jag redan lärt mig på gymnasiet och miljön var ganska nördig. Jag hoppade av, läste lite franska och konstvetenskap och sökte sedan in till KI. Och det har jag aldrig ångrat. En vecka efter första intervjun är det dags för fotografering. KI Bladet följer Hamsten en vanlig förmiddag på Centrum för molekylär medicin, CMM, och sitter med när delar av forskargruppen möts. Rona Strawbridge, postdok i gruppen, har nya resultat, och fem personer diskuterar engagerat i Hamstens arbetsrum: vilka samband tyder det här på? Varför syns inte starkare geneffekter på D-vitaminnivåerna? Hur kan vi utifrån genetiska data bevisa kausalitet? Det är det här som är höjdpunkten och navet i forskningen enligt Anders Hamsten: funderandet och diskussionerna med medarbetarna i den lilla forskargruppen. Det här tänker han inte släppa; han kommer att fortsätta med forskningen. Målet är att börja och sluta dagen på CMM. Kollegerna runt det lilla soffbordet sitter i tofflor och gymnastikskor. Anders Hamsten har välputsade svarta lågskor, kostymbyxor och skjorta med manschettknappar. På golvet står ytterligare ett par svarta lågskor i skoblock. Hans korrekta, lite konservativt brittiska stil nämns av nästan alla KI Bladet talar med. Det bor en engelsman i Anders Hamsten, förklarar en medarbetare. En diplomat och gentleman med lite underfundig brittisk humor. Kanske är det kontakterna med brittiska universitet som influerat. Hamsten samarbetar med Oxford sedan 15 år tillbaka, och de senaste fem åren har 20 procent av hans tjänstgöring varit förlagd där. Kan erfarenheterna från Oxford vara till nytta i rollen som rektor? Jag tror att det finns saker KI kan lära av Oxford. Inte minst av deras mycket framgångsrika sätt att bygga upp verksamhet, identifiera presumtiva nyckelpersoner och lyckas rekrytera dem. Och lika viktigt: hur de får dessa människor att integreras i Oxford och bli kvar. KI har inte samma spännande internationella prägel som Oxford än. En diplomat och gentleman med lite underfundig brittisk humor kibladet@ki.se Anders Hamsten om...... att fatta beslut: Det värsta man kan göra är att inte fatta beslut. Det är klart att man ska bereda och förankra och fatta välgrundade beslut, men ett inte helt optimalt beslut är ändå bättre än inget beslut alls. Blir det inte bra så får man reaktioner på det och då är det inte värre än att man kan ändra.... långa arbetsdagar: Jag har alltid jobbat mycket, för att det känts kul och meningsfullt, inte för att jag känt mig tvingad. Jag gissar att det blir 65 70 timmar i veckan. Det är inte något som jag är stolt över eller betraktar som norm och förväntar mig av andra. Jobbar man så mycket går det förstås ut över något annat. Men åter: jag har haft kul hela tiden.... svensk forsknings- och utbildningspolitik: Jag skulle vilja höja ambitionsnivån och göra svensk forskningspolitik mer elitistisk. Fokusera våra begränsade resurser; i öppen konkurrens ge ett mindre antal forskare större anslag än de fått hittills till deras egna projekt. Vad gäller grundutbildningar är min bild att merparten är underfinansierade. Universitetssystemet har expanderat kraftigt utan att anslagen hängt med i samma takt. Sverige behöver resurssätta sina högskoleutbildningar bättre.... att leda forskare: Det går. Det underlättar om man är forskare själv. Fast... det beror på vad man menar med att leda. Vi ska dela värderingar och visioner, men det är väldigt viktigt att den enskilde forskaren får utveckla sin kreativitet utan onödig styrning. Den viktigaste organisatoriska enheten i KI:s forskning är forskargruppen, och den enskilt viktigaste individen är forskargruppsledaren. Ledningens uppgift är att se till att de får optimala villkor, och medverka till att vi får den vinnande laguppställningen.... beslutet att fortsätta forska: Det är viktigt för mig av tre skäl. Dels för att det är så roligt. Dels för att jag tycker att det är viktiga frågor vi arbetar med och att det går bra för oss. Dels för att jag tror att det har betydelse för tilltron till mig som rektor att jag fortfarande känner villkoren i forskarvärlden. kibladet nummer 7 2012 7

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Stora nedskärningar för universitetsförvaltningen Besparingskravet har lett till omorganisation och uppsägningar UF downsizes A budget deficit of SEK 35 million has prompted severe austerity measures at the University Administration (UF). With 40 full-time positions due to go, the administration has to reorganise in order to give more effective support to core operations and the internal boards, to reduce work duplication and to achieve synergy. Ett budgetunderskott på 35 miljoner kronor har lett till ett akut sparpaket på universitetsförvaltningen, UF. Motsvarande 40 heltidstjänster försvinner samtidigt som förvaltningen organiserar om. Det är ännu oklart när den nya organisationen träder i kraft. UF har under flera år levt på reserverade medel utöver sin budget, nu är dessa slut. Konsistoriet sa i oktober nej till att tillföra ytterligare pengar. Nu får vi omställningspengar på 20 miljoner för 2013 i stället eftersom det alltid innebär en merkostnad att minska personalen permanent, säger Per Bengtsson, administrativ direktör, UF. Anställningsstopp, pensionsavgångar, omställningar till vakanser på institutionerna men också uppsägningar på grund av arbetsbrist, är de lösningar som UF:s ledning bakgrund l Universitetsförvaltningen har under flera år varit underfinansierad. För 2012 fick UF till exempel 12 miljoner kronor i extra medel för att täcka kostnaderna, men inga nya medel tillförs 2013. UF får även ökande kostnader för lokaler, bland annat för de nya kontorslokalerna i aulan, för förhandlat med facket om sedan konsistoriets besked. Viss personal kommer också att byta plats inom förvaltningen eftersom funktioner flyttas. De stora förändringarna i den nya organisationen är att forsknings- och forskarutbildningsavdelningen, studentavdelningen, utbildningsavdelningen och avdelningen för uppdragsutbildning upphör som egna avdelningar. Istället bildas tre nya avdelningar: lönerevisionen, IT-system och diverse administrativa utvecklingsprojekt. l Även satsningen på internationellt arbete samt kostnader för de områden (diarieföring och informationssäkerhet) där KI fått kritik från olika tillsynsorgan ger ökade kostnader. fakultetskansli, forskningsstöd och utbildningsstöd. Målsättningen för omorganisationen, enligt Per Bengtsson, har varit att ge ett mer effektivt stöd till kärnverksamheten och verksamhetsstyrelserna, minska dubbelarbetet och få synergieffekter. Men det blir också en mer slimmad organisation. UF kommer fortfarande ge den service som är vårt centrala uppdrag, men vi måste också givetvis prioritera ner viss verksamhet, säger Per Bengtsson. Han räknar med en budget i balans 2014, men tillstår att det blir ett tufft 2013. Det är nödvändigt att vara medveten om de risker och arbetsmiljöproblem som kan uppstå när vi bygger upp den här verksamheten. Det kommer givetvis att märkas att 40 heltidstjänster försvinner. Högre arbetsbelastning kan också bli ett problem. Vi tar ett ganska stort grepp och det är inte okomplicerat. Men när vi går in i den nya organisationen kommer vi att jobba mer med uppföljning av ekonomi, arbetsmiljö och ledarskap, ständigt rationalisera och effektivisera. Samtidigt är det stödet till forskningen och utbildningen som är universitetsförvaltningens uppgift, poängterar Per Bengtsson. Madeleine Svärd madeleine.svard@ki.se Constructive mood for talks The mood for negotiation and discussion is a healthy and constructive one, and we have great confidence in how Per Bengtsson is leading things, says Patriq Fagerstedt, SACO (Swedish Confederation of Professional Associations) chairperson at KI, about the reorganisation of the University Administration (UF). But he also realises that the union entered the process at a very late stage, given the economy measures previously announced by the University Board. Patriq Fagerstedt, Saco:s ordförande på KI, har fått många oroliga frågor från personalen. Foto: JOHANNA SJÖBLOM Facket nöjda med UF-förhandlingar Förhandlingsklimatet kring universitetsförvaltningens omorganisation fungerar väl anser Saco, även om man hade velat bli delaktig i processen redan i våras. Vi är mycket nöjda. Det är ett bra och konstruktivt förhandlings- och Men många undrar också varför besparingar inte skett tidigare diskussionsklimat och vi känner ett stort förtroende för hur Per Bengtsson leder processen som är transparent och öppen. Och man lyssnar på och tar hänsyn till våra åsikter, säger Patriq Fagerstedt, Saco:s ordförande på KI. Men Patriq Fagerstedt anser att facket kom in i processen väldigt sent, med tanke på att konsistoriet redan i maj i sin preliminära budget aviserade besparingskrav på universitetsförvaltningen, UF. Vi ville redan då ta del av underlaget till varför man hade ett behov av att göra dessa besparingar och, om det fanns, en konsekvensanalys. Men i det skedet fick vi inte så mycket information som vi önskade. Många av reaktionerna och frågorna som facket fått ta emot från personalen handlar om att man är orolig för att förlora jobbet och om hur det arbetsrättsliga ramverket ser ut. Men många undrar också varför besparingar inte skett tidigare, om det här är rätt sätt 8 kibladet nummer 7 2012

UF kommer fortfarande ge den service som är vårt centrala uppdrag, men vi måste också givetvis prioritera ner viss verksamhet Vice presidential candidates at KI Professors Marie Arsenian Henriksson, Birgitta Henriques-Normark and Kerstin Tham are the final candidates for the position as vice president at KI. The University Board will take its final decision on 17 December. The new vice president will assume office on 1 January 2013. de tre slutkandidaterna Marie Arsenian Henriksson Birgitta Henriques- Normark Kerstin Tham Per Bengtsson, administrativ direktör, UF. Foto: STAFFAN LARSSON (Född 1960) n Professor i molekylär tumörbiologi och prefekt vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, MTC. Foto: ULF SIRBORN (Född 1958) n Professor i klinisk mikrobiologi med inriktning mot klinisk bakteriologi vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, MTC. Överläkare vid Karolinska universitetssjukhuset och Smittskyddsinstitutet. Foto: Magnus Pehrsson (Född 1956) n Professor i arbetsterapi och prefekt vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS. Foto: CAMILLA SVENSK att gå till väga och om man inte borde haft en längre planeringshorisont. Patriq Fagerstedt kan förstå att de anställda upplever att processen går väldigt fort. Men han upplever inte omorganisationen som en panikåtgärd utan som en noga genomtänkt förändring som förberetts under en ganska lång tid från arbetsgivarens sida. I alla avseenden är det bra att det går fort nu. Vi är nu inne i den tredje månaden sedan risken för uppsägningar blev känd och en sådan här process har en förlamande inverkan på verksamheten. KI riskerar också att förlora nyckelpersoner och andra som har ett gott arbetsmarknadsläge, när läget är så turbulent och oroligt. Helena Mayer helena.mayer@ki.se En av dem blir prorektor på KI Den 17 december avgör konsistoriet vem som blir ny prorektor vid Karolinska Institutet. Nya prorektorn kommer att presenteras på internwebben.ki.se. De tre kandidater som till slut ki.se Läs mer om kandidaterna. Val av forskningsdekan i februari n I februari 2013 kommer det att bli ett rådgivande val av ny dekanus för forskning vid Karolinska Institutet. Avgående dekanus för forskning, Martin Ingvar, lämnar sitt uppdrag den 1 januari 2013. Det blir Mats Wahlgren, prodekanus för forskning, som kommer att ersätta Martin Ingvar till dess att en ny dekanus för forskning har utsetts. KI:s ledning har väntat med dekanvalet på grund av processen med att utse ny prorektor. När fördes fram av styrgruppen för prorektorsrekryteringen var KI-professorerna Marie Arsenian Henriksson, Birgitta Henriques-Normark och Kerstin Tham. Den 10 oktober intervjuades alla tre av konsistoriet och den 12 december (efter KI Bladets pressläggning) beslutade hörandeförsamlingen, som representerar KI:s lärare, studenter och övriga anställda, vilken kandidat de skulle förorda konsistoriet. madeleine svärd madeleine.svard@ki.se den nya ledningen är på plats går man vidare med val av ny forskningsdekan. Nomineringstiden gick ut i november. Det är rektor som utser dekaner efter rådgivande val där anställda röstar. kibladet nummer 7 2012 9

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Populära utbildningar Min förväntning är att självvärderingen visar att KI:s läkarprogram har en i huvudsak mycket hög måluppfyllelse n Några av KI:s mest sökta utbildningar står på tur för Högskoleverkets granskning. Våren 2013 startar utvärderingarna av bland annat läkarexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen. Förberedelserna på KI har pågått länge. Text: Karin Söderlund Leifler KI Bladet nr 2/2011. 6 000 examina utvärderas 2011 2014 Våren 2013 startar omgång fem av Högskoleverkets utvärderingar, förutom av läkarexamen, sjuksköterskeexamen och tandläkarexamen, även av barnmorskeexamen, biomedicinexamen, master i klinisk medicinsk vetenskap, röntgensjuksköterskeexamen, specialistsjuksköterskeexamen, tandhygienistexamen, psykoterapeutexamen (hösten 2013). hsv.se/kvalitet/utvardering Läs mer om utvärderingarna. Gunnar Nilsson, programdirektor på läkarprogrammet. Läkarprogrammet kartlägger sina egna styrkor och svagheter n På läkarutbildningen har förberedelserna inför HSV:s utvärdering prioriterats i kvalitetsarbetet under hela 2012. Under det gångna året har lärandemål, examinationer och studentprestationer kartlagts. Det har resulterat i en databas med mer än 10 000 svar eller andra prestationer från studenter, tillsammans med alla examinationsuppgifter och frågor. Med databasen går det att analysera hur väl studenterna i genomsnitt presterat kring ett specifikt läromål. En sådan analys har vi aldrig gjort förut på programöverskridande nivå. När vi ser helheten kan vi se styrkor och svagheter, och arbeta med dem på ett systematiskt sätt. Det kommer vi att ha nytta av flera år framöver, säger Gunnar Nilsson, programdirektor på läkarprogrammet. Ett viktigt underlag vid utvärderingen är studenternas examensarbeten, som på KI genomförs redan på termin sju. Foto: ULF SIRBORN Examensarbete som görs i mitten av utbildningen kan inte spegla hela programmets kvalitet på samma sätt som examensarbeten i slutet av utbildningen kan göra. Vi vet ännu inte vilken betydelse detta har för utvärderingen, men vi utgår från att alla examensarbeten bedöms på samma sätt, säger Riitta Möller, ansvarig för läkarprogrammets examensarbeten. Vår förhoppning är att HSV har en balanserad syn på hur examensarbeten viktas mot självvärderingen i underlaget, och att de tar hänsyn till vad studenterna presterar på de två åren som de har kvar på utbildningen efter examensarbetet. Min förväntning är att självvärderingen visar att KI:s läkarprogram har en i huvudsak mycket hög måluppfyllelse. Vi har unikt bra förutsättningar för det, inte minst när det gäller våra lärare och studenter, säger Gunnar Nilsson. här är KI-examina som granskats Utbildning Examen Omdöme Arbetsterapeutexamen Yrkesexamen Hög kvalitet Arbetsterapi Kandidat Hög kvalitet Audiologi Kandidat Hög kvalitet Audionomexamen Yrkesexamen Hög kvalitet Biomedicinsk analytikerexamen Yrkesexamen Bristande kvalitet Biomedicinsk laboratorievetenskap Kandidat Bristande kvalitet Folkhälsovetenskap Kandidat Hög kvalitet Global hälsa Magister Hög kvalitet Logopedexamen Yrkesexamen Mycket hög kvalitet Psykologi Kandidat Mycket hög kvalitet Klinisk optometri Magister Hög kvalitet Optikerexamen Yrkesexamen Bristande kvalitet n HSV:s betygsskala har tre steg: mycket hög kvalitet, hög kvalitet och bristande kvalitet. De utbildningar som bedöms vara av bristande kvalitet måste åtgärda bristerna inom ett år, annars riskerar de att förlora sin examensrätt. KI:s optikerutbildningar får blandad kritik från HSV n I slutet av november fick Karolinska Institutets magisterprogram i klinisk optometri omdömet hög kvalitet i Högskolevekets utvärdering. Optikerprogrammet, som leder till en optikerexamen och en medicine kandidatexamen, fick omdömet bristande kvalitet. Vi ska nu analysera vad kritiken från HSV handlar om och utifrån deras bedömning se vilka åtgärder vi behöver sätta in, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning. Sedan yrkesutbildningen till optiker omvandlades till en akademisk utbildning har vi utvecklat den från ett hantverksyrke till ett hälso- och sjukvårdsyrke, säger programdirektor Rune Brautaset. Av de examensmål som utvärderats på grundnivå är det ett vi inte lever upp till. Med riktade insatser ska vi återuppnå detta. Handlingsplan på gång för pilotprojekt 4D n Den 15 november presenterades ett förslag till handlingsplan för 4D, ett pilotprojekt som undersöker hur vård och klinisk forskning kan bli bättre och bedrivas i större samklang genom mer genomtänkta patient- och informationsflöden i vården. Piloten utförs på fyra diagnosgrupper, därav namnet. Handlingsplanen har presenterats för projektets styrgrupp och landstingspolitiker. Nu återstår för arbetsgrupperna att, tillsammans med styrgruppen, detaljera och prioritera förslaget kopplat till finansiering. Vid årsskiftet beslutas vilka åtgärder som ska genomföras. Läs mer om 4D på internwebben. ki.se och i KI Bladet nr 6/2012 (ki.se/kibladet). 10 kibladet nummer 7 2012

på tur för granskning Popular study programmes due for audit Some of KI s most popular study programmes including medicine, nursing and dentistry are in line for evaluation by the National Agency for Higher Education. Preparations for the audits, which will be starting next spring, have been underway at KI for a long time. We ve made some quite substantial reforms, so we have good hopes of a positive result, says Eva Broberger, director of the nursing programme. We ve done everything we can to prepare ourselves. Stein Björkman, programdirektor på tandläkarprogrammet. Foto: ULF SIRBORN Tandläkarprogrammet har samarbetat med andra lärosäten n Stein Björkman, programdirektor på tandläkarprogrammet, hoppas att arbetet med HSV:s utvärdering för med sig flera positiva effekter. Vi har förväntningen att komma ut på andra sidan med ett kvitto på att vi bedriver en bra utbildning. Men också att vi har fått impulser till förbättringar och förändringar inför en framtida översyn av utbildningen. En tredje förhoppning är att utvärderingsarbetet ökar fokus på utbildningsfrågor på institutionerna som bedriver tandläkarutbildningen och att vi öppnar ögonen på ännu fler som tycker att undervisning och pedagogik är intressant, säger Stein Björkman. Han beskriver att arbetet med förberedelserna har aktiverat lärarna. Utbildningen har samarbetat med de andra lärosätena som bedriver tandläkarutbildning. Bland annat har man tittat på godkända examensarbeten från respektive ort och diskuterat protokoll för bedömning av arbetena. Vi har utvecklat processen för examensarbetena och kanske fått en bättre kvalitet på resultatet genom samarbetet, säger Stein Björkman. Inför självvärderingen har styrgruppen kontaktat andra program vid KI som redan genomfört utvärderingen, särskilt logopedprogrammet. Alla tentamina har scannats in till en exempelsamling med studenternas svar. Dokumenten som används i både den teoretiska och den praktiska undervisningen på de studentdrivna klinikerna vid odontologiska institutionen har samlats in. Vi har förhoppningsvis sparkat upp tillräckligt många bollar i luften. Nu återstår att se hur de landar, säger Stein Björkman. Vi har utvecklat processen för examensarbetena och kanske fått en bättre kvalitet på resultatet genom samarbetet Eva Broberger, programdirektor på sjuksköterskeprogrammet. Foto: ULF SIRBORN Sjuksköterskeprogrammets reformarbete hamnar under lupp n Sjuksköterskeutbildningen har ett annorlunda utgångsläge eftersom vi förlorade examensrätten 2008 och startade upp ett nytt utbildningsprogram 2010. Vi genomförde ett otroligt stort reformarbete, så nu har vi goda förhoppningar om en bra utvärdering. Vi har förberett oss så mycket som man bara kan, säger Eva Broberger, programdirektor på sjuksköterskeprogrammet. Förberedelserna har pågått i två år. Man har jämfört utbildningens lärandemål mot högskoleförordningens mål, granskat examinationer och examensarbeten, gjort statistik över studenternas svar på prov och studerat de tidigare ut värderade utbildningarnas självvärderingar för att dra lärdom därifrån. Studenternas examensarbete utgör en viktig del av underlaget för bedömningen. Den första kullen studenter på det nya sjuksköterskeprogrammet gör examensarbetena på sista terminen, under våren 2013. Frågan är därför vilka examensarbeten som kommer att bedömas. Vi vet inte det. Därför är det spännande att se hur HSV kommer att ställa sig till att programmet är fullt ut implementerat först under våren som kommer. Vi blir väldigt besvikna om HSV väljer att inte utvärdera oss, eller att göra det i en annan form. Vi har förberett oss utifrån att vi ska utvärderas enligt det ordinarie tillvägagångssättet. Men det finns en del frågetecken kring examensarbetena, säger Eva Broberger. Till våren går alltså den första kullen studenter på det nya programmet ut. Det känns väldigt roligt. Dels verkar studenterna nöjda med utbildningen, dels har vi fått väldigt positiv feedback från klinikerna där de haft verksamhetsförlagd utbildning. Studenterna är efterlängtade i vården, säger Eva Broberger. Svenskarnas förtroende för forskare ökar n Hela 86 procent av svenskarna har stort eller mycket stort förtroende för forskare vid universitet och högskolor, jämfört med 77 procent 2011, visar VA-barometern om synen på vetenskap. En ökande andel, 83 procent, tror att forskningen kan bidra till att bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier och 97 procent anser att forskare bör få full eller begränsad tillgång till databaser med information om enskilda personers sjukdomsanlag och hälsotillstånd. Bakom VA-barometern står Vetenskap & Allmänhet, som telefonintervjuat 1003 svenskar mellan 16 74 år. Undersökningen är den elfte i ordningen sedan 2002. kibladet nummer 7 2012 11

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Fristående kurser läggs ner nästa år Utbildningspengarna räcker inte längre till KI behöver mer pengar för att kunna fortsätta utbilda som i dag. Redan nästa år kommer ett flertal fristående kurser dras in. Men neddragningarna kan bli betydligt allvarligare. De pengar som KI får från regeringen för att bedriva utbildning det så kallade takbeloppet räcker inte längre. Fortfarande finns pengar kvar på utbildningsdepartementet från den tid då KI inte gjorde av med alla sina tilldelade pengar, bland annat på grund av den indragna examensrätten för sjuksköterskor 2009. Dessa besparingar tar dock slut 2014. Efter det saknas omkring 30 35 miljoner per år, säger Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning på KI. 2009 fick KI dessutom 450 extra utbildningsplatser som en del av regeringens satsning mot ungdomsarbetslöshet. Den satsningen är också slut nu, vilket har lett till att KI redan nästa år kommer att dra ner antalet fristående kurser till 2009 års nivå igen. Kursutbudet minskar alltså relativt drastiskt redan läsåret 2013/2014. Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, NVS, Självklart kommer vi att göra allt vi kan för att få de medel som behövs. Annars sitter vi i en rävsax. Jan-Olov Höög, dekanus för utbildning på KI. Foto: Camilla Svensk är en av de institutioner som drabbas hårdast. I prioriteringen har de kurser som kan leda till examen värderats högst, tillsammans med forskningsnära kurser och nybörjarkurser för studenter direkt från gymnasiet. De kurser som däremot får stryka på foten nästa år är fortbildningskurser för vårdpersonal som skulle kunna ges som uppdragsutbildningar. NVS drabbas hårt och har reagerat starkt. Det förstår jag. Men det är inte så att kurserna läggs ner helt, de ges bara inte nästa år. Fristående kurser är ganska lätta att dra igång igen. Vi hoppas också att kurserna ska kunna Peter Honeth, statssekreterare på utbildningsdepartementet. Foto: Jann Lipka ges som uppdragsutbildningar i stället. Betydligt allvarligare är om vi framöver tvingas lägga ner hela program, dem kan vi inte ta upp igen på samma sätt, säger Jan-Olov Höög. Om finansieringsfrågan inte löser sig kommer fler drastiska förändringar att behöva göras. Trots neddragningarna av fristående kurser saknas fortfarande 30 35 miljoner kronor per år. Ett antal möjliga alternativ diskuteras nu. Ett är att KI drar ner antalet platser på sjuksköterskeprogrammet med 30 procent. Ett annat är att några utbildningsprogram läggs ner helt och ett tredje att man använder osthyvelprincipen och skär ner litegrann överallt. Alla alternativen kommer att drabba samhället och sjukvården hårt. Sjuksköterska är ett extremt bristyrke i Stockholmsregionen, men oavsett vad vi gör så slår det mot samhället, säger Jan-Olov Höög. KI får nu stöd från Stockholms läns landsting. I början av december gjorde KI och landstinget gemensam sak och uppvaktade statssekreteraren Peter Honeth på utbildningsdepartementet för att förklara KI:s dilemma. Jan-Olov Höög uppfattade besöket som förhållandevis positivt. Vi fick inga definitiva svar, men han uppmanade oss att inte göra något drastiskt som inte går att reparera. De ville också ha in mer underlag från oss om våra utbildningar och vilka konsekvenser eventuella nedläggningar skulle få för samhället. Det tolkar jag som positivt, säger Jan-Olov Höög. Det definitiva svaret från regeringen kommer förmodligen först i vårbudgeten. Självklart kommer vi att göra allt vi kan för att få de medel som behövs. Annars sitter vi i en rävsax. Vi som universitet har ett samhällsansvar att utbilda den personal som behövs, men regeringen måste också betala för det vi gör, säger Jan-Olov Höög. Karin Tideström kibladet@ki.se Freestanding courses axed next year Next year will see the discontinuation of a number of KI s freestanding courses. The money that KI receives from the government for its education activities is no longer sufficient. There is still money left at the Ministry of Education from the time when KI under-spent its allocated funds, owing partly to the loss of the nursing programme s degree-awarding powers in 2009, but this pot will be exhausted in 2014. kurserna som försvinner Exempel på fristående kurser som inte ges läsåret 2013/2014: l Neonatal intensivvård, institutionen för kvinnors och barns hälsa. l Led- och muskelrelaterade funktionsproblem/omt, institutionen för molekylär medicin och kirurgi. l Oftalmologi för sjuksköterskor, samt att inga kurser inom ögonsjukvård kommer att utannonseras, institutionen för klinisk neurovetenskap. l Träning som behandling, FYSS/FaR, Fysisk aktivitet som prevention, Hälsa och ohälsa ett psykosomatiskt perspektiv, Psykosomatisk sjukgymnastik kropp och själ i samspel, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle. Pengarna som KI får till utbildning räcker inte. Foto: sanja gjenero/ STOCKXCHNG.COM Femton år av framgångsrik forskning n MEB, institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, firade 15-års jubileum i november och uppmärksammade då dess grundare och första prefekt Hans-Olov Adami. Vi vill uppmärksamma Hans-Olov Adami för hans livsgärning. Han var den som startade och byggde upp en enhet för cancerepidemiologi i Uppsala, som sedan flyttade till Karolinska Institutet 1997, och han har betytt oändligt mycket för framför allt cancerepidemiologin, där vi är ledande, säger Henrik Grönberg, prefekt på MEB. När MEB startade hade man 30 35 anställda, i dag är antalet 300 och MEB en av KI:s största institutioner. Enligt Henrik Grönberg ligger institutionen bibliometriskt i toppen och har under många år fått stora strategiska anslag från Sverige, men framför allt NIH. 12 kibladet nummer 7 2012

New core facilities receive funding It has now been decided just how much money different support functions at KI will receive. A total of over SEK 50 million will be shared amongst different activities. The money will come from the Stockholm County Council and from KI itself. The largest recipient is KI s biobank at the Department of Medical Epidemiology and Biostatistics, which has been granted SEK 10 million a year over a three-year period. Fyra nya core faciliteter beviljas anslag l Hjärnbanken vid KI. En biobank med hjärnvävnad. l Biostatistics Core Facility. Hjälper till att utnyttja forskningsdata så effektivt som möjligt. l KIGene vid Centrum för molekylär medicin. Erbjuder bland annat snabb DNA-sekvensering och genotypning. l Laboratories for Chemical Biology. Är en del av Chemical Biology Consortium Sweden. Vi ska bland annat försöka identifiera nya tekniker som kommer att behövas Nya servicefunktioner åt forskare får pengar KI:s biobank får störst del av kakan Under hösten blev det bestämt hur mycket pengar olika stödfunktioner vid KI ska få och mest får KI:s biobank. Fyra nya funktioner finns med bland dem som får pengar från och med nästa år. Totalt får ett 20-tal så kallade core faciliteter dela på drygt 50 miljoner kronor per år. Foto: Anders Nordeman Inom Karolinska Institutet och Karolinska universitetssjukhuset finns en rad så kallade core faciliteter, tjänster som är öppna för alla KI:s forskare. Dit hör exempelvis hantering av vissa försöksdjur, möjligheten att ta del av material ur biobanker eller utförandet av vissa tekniskt avancerade analyser. Under hösten blev det klart hur anslagen till dessa stödfunktioner ska fördelas för treårsperioden 2013 2015. Professor Magnus Nordenskjöld har lett den grupp som har bedömt anslagsansökningarna. Bedömningen bygger på olika kriterier, som hur efterfrågad stödfunktionen är av forskare, hur mycket pengar den drar in samt vetenskaplig kvalitet. Totalt fördelas drygt 50 miljoner kronor per år över ett drygt 20-tal verksamheter. Pengarna kommer från både landstinget och Karolinska Institutet. Mest pengar får KI:s biobank, som finns på institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, som beviljas 10 miljoner kronor årligen under treårsperioden. Andra som får stora anslag är en stödfunktion för genomik, som får 5,6 miljoner kronor under ett år. Vecura, en verksamhet som ligger i universitetssjukhuset i Huddinge och som tillverkar material för kliniska prövningar inom cell- och genterapi, får 4,7 miljoner kronor per år under tre år. Under samma Professor Magnus Nordenskjöld har lett gruppen som bedömt anslagsansökningarna. Foto: PRIVAT period får den verksamhet som förser forskare med zebrafiskar 2 miljoner kronor årligen. Nykomlingar bland dem som beviljats anslag inför 2013 2015, är bland annat Hjärnbanken vid KI och KIGene, som ligger vid Centrum för molekylär medicin. För några år sedan gjordes en genomlysning av vilka core faciliteter som finns inom KI och sjukhuset. Syftet var att få bort dubbla kostnader för infrastruktur kring forskning och på så sätt kunna få fram nya stödfunktioner för forskningen. Nu ska en ny utredning göras, ledd av Magnus Nordenskjöld. Vi ska bland annat försöka identifiera nya tekniker som kommer att behövas. Vi ska också titta på hur samarbetet med Science for Life Laboratory, som har en stark infrastruktur inom genomik och proteomik, ska optimeras, säger han. Den genomgången ska vara klar under våren. Annika Lund kibladet@ki.se ki.se Läs mer om core faciliteter på KI. Etikrådet får i uppdrag att bedöma fuskärende n Rektor Harriet Wallberg-Henriksson ger nu etikrådet vid KI i uppdrag att se över det ärende om forskningsfusk som gäller en tidigare anknuten forskare vid KI, nu anställd vid Göteborgs universitet. Efter ett utlåtande från Centrala etikprövningsnämnden i oktober, att misstankar som riktats mot forskaren inte är tillräckligt välgrundade, vill rektor att etikrådet ska göra en bedömning av en rad frågor som ärendet väcker. Det gäller bland annat om KI:s beslut från 2011 där KI slår fast att forskaren gjort sig skyldig till oredlighet i forskning ska ändras, och i så fall i vilka avseenden. Rektor vill också att etikrådet gör en bedömning av principiella frågor kring forskargruppledares och doktoranders ansvar samt ledningsansvar när det gäller oegentligheter i forskningen. kibladet nummer 7 2012 13

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Sagolikt med årets Nobelpristagare Den första grodan som föddes efter kärnöverföring hade ganska bra kvalitet, den levde i 20 år nobelpristagare i fysiologi eller medicin 2012 Sir John B Gurdon, född 1933 i Dippenhall, Storbritannien. Verksam vid The Gurdon Institute i Cambridge. Shinya Yamanaka, född 1962 i Osaka, Japan. Verksam vid Kyoto University, leder Centrum för ips-forskning och användning. Senior forskare vid Gladstone Institutes. Fullt med folk som vandrade i snön mot Jacob Berzelius - salen, istappsprydda lyxbilar och huttrande tv-journalister. Allt gav känslan av att det var något särskilt i görningen på Karolinska Institutet den 9 december. Och det var det årets Nobelföreläsningar med John B Gurdon och Shinya Yamanaka. Inne i värmen blandades rösterna från särskilt inbjudna och studenter. Men det blev knäpptyst när rektor Harriet Wallberg-Henriksson inledde, varpå professor Urban Lendahl introducerade den brittiske Nobelpristagaren. John B Gurdon förklarade att det var en speciell dag i hans liv. Därefter gick han rakt på sak och berättade om hur han gjorde sin Nobelprisbelönade upptäckt att en cellkärna från en specialiserad grodcell kan omprogrammeras till ett icke-specialiserat tillstånd om den överförs till ett ägg. Från dessa manipulerade ägg utvecklades livs levande grodor. Den första grodan som föddes efter kärnöverföring hade ganska bra kvalitet, den levde i 20 år och fick 4000 barn, mindes han. Men omprogrammering genom kärnöverföring är svårare än det låter. John B Gurdon använde krigsmetaforer för att beskriva hur cellkärnan och ägget kämpar mot varandra för herraväldet över cellens öde. Ägget är inställt på att omprogrammera cellkärnan, som normalt kommer från en spermie. Om ägget vinner kan ett embryo börja utvecklas. Men cellkärnan har ett inbyggt motstånd mot äggets attack som Gurdon än idag kämpar med att förstå. När Shinya Yamanaka år 2006 publicerade sin forskningsartikel om ips-celler var forskningsvärlden som trollbunden, sa Urban Lendahl när han introducerade den japanske Nobelpristagaren. Sedan trollband Shinya Yamanaka publiken med en sagolik föreläsning. Han berättade om hur han övergav sin bana som kirurg, något som han helt saknade talang för, och i stället försökte hjälpa patienter genom forskning. En serie oväntade upptäckter tog honom från blodkärlsforskning via cancerforskning till stamcellsforskningen som skulle resultera i utvecklingen av de Nobelprisbelönade ips-cellerna. En nyckel till hans framgång var mentorerna som uppmuntrade Som i en saga fast på riktigt. Gurdons första groda levde i 20 år. Foto: STAFFAN LARSSON honom att utveckla sin forskning, trots att han envisades med att motbevisa deras hypoteser. Jag försöker vara en lika bra mentor, men det är mycket svårt. Jag gör mitt bästa, sa han. Shinya Yamanaka berättade också att han vid en ofrivillig återkomst till Japan efter en tids arbete i USA drabbades av en svår PAD (Post American Depression), och då skrattade publiken. Han var så nedslagen att han nästan slutade forska. Men när han fick veta att andra forskare hade lyckats framställa mänskliga embryonala stamceller fick han tillbaka sin motivation. Då visste jag att stamceller skulle kunna användas för att hjälpa patienter, sa han. Han fick möjlighet att starta ett eget laboratorium och började utveckla en metod för att omprogrammera vanliga kroppsceller från patienter till stamceller, något som han tänkte skulle befria stamcellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användningen av embryonala stamceller. Han visste att det var möjligt tack vare bland annat Gurdons upptäckter, som publicerades samma år som Shinya Yamanaka föddes. Utan hans arbete skulle jag inte stå här i dag, sa Shinya Yamanaka. Forskargruppen nådde sitt mål efter sex år. Ytterligare sex år senare, dagen innan offentliggörandet av årets Nobelpris, råkade Shinya Yamanaka befinna sig på samma konferens som Harriet Wallberg-Henriksson i Kyoto, Japan. Jag tyckte att hon blinkade åt mig när hon gick, men jag var inte säker. Nu vet jag att jag hon gjorde det, sa Shinya Yamanaka. Ola Danielsson ola.danielsson@ki.se 14 kibladet nummer 7 2012

Då visste jag att stamceller skulle kunna användas för att hjälpa patienter Yamanaka berättade att han ville befria stamcellsforskningen från de moraliska hinder som omgärdar användningen av embryonala stamceller. Foto: STAFFAN LARSSON Fabulous lecture by this year s Nobel laureates This year s Nobel laureates in Physiology or Medicine, John B Gurdon and Shinya Yamanaka, gave a lecture at Karolinska Institutet on 9 December. John B Gurdon talked about how he made his prize-winning discovery that a nucleus from a specialised frog cell can be reprogrammed to a non-differentiated state if transplanted into an egg. Shinya Yamanaka thanked Gurdon for his work, which made possible his own method for reprogramming normal mature cells into stem cells. Read the text in full at ki.se Hallå tekniska forskare och kliniker! Slå era påsar ihop och ansök om projektanslag hos oss. Barncancerfonden utlyser 35 miljoner kronor för gränsöverskridande samarbeten där forskare inom medicin och teknik tillsammans får möjlighet att utveckla innovativa lösningar på medicinska problem. Sista ansökningsdag 15 januari 2013. Läs mer på www.barncancerfonden.se/medtek PG 90 20 90-0 kibladet nummer 7 2012 15

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT The way ahead for junior researchers Career paths and networking were the order of the day at the different events organised in November by the Junior Faculty and the PhD Club for KI s doctoral students and junior researchers. A more clearly defined career ladder was one of the topics discussed. Doktoranderna Therese Högfeldt, Cecilia Jädert, Lina Josefsson och Johanna Brodin driver The PhD Club som arrangerade en karriärdag i november. Foto: ERIK CRONBERG Ungas karriärvägar på KI ett hett ämne Karriärvägar och nätverkande stod i fokus när både Junior Faculty och The PhD Club arrangerade olika heldagar för KI:s doktorander och unga forskare i november. KI:s ledning håller på att ta fram mer stabila och tydligare karrärvägar för universitetets unga forskare. Inledningsvis genom att varje år utlysa ett visst antal tjänster som forskarassistent, där det ska ingå ett mentorprogram. Det är bra besked. Vi är också nöjda med att vi löpande kommer att informeras om och få lämna synpunkter på förändringar kring de akademiska karriärvägarna på KI, säger Maja Jagodic, ordförande i KI:s Junior Faculty, ett nätverk för disputerade forskare som fortfarande är i början av sin karrär. Carl Johan Sundberg, KI, ledde en paneldebatt med bland andra Anders Ekblom, AstraZeneca. Foto: ERIK CRONBERG Under en heldag ordnades workshops och utfrågning av bland andra Martin Ingvar och Mats Wahlgren, styrelsen för forskning och Hans-Gustaf Ljunggren och Marie Wahren-Herlenius, som ingår i konsistoriet. I dag kan man ta en doktorsexamen, göra en postdok, bli forskarassistent och forskare men det är väldigt oklart vad som gäller för respektive steg och hur man gör för att uppnå dem. Dagens unga forskare vågar inte starta långsiktiga projekt när de tvingas ha korta perspektiv. Många vet inte om de kommer att vara kvar på universitetet om sex månader, säger Maja Jagodic. Karriärfrågor diskuterades även under den heldag som anordnades av The PhD Club, ett nätverk för doktorander på KI, och KI Career Service. Ska man fortsätta forska efter doktorsexamen eller söka sig till näringslivet eller offentlig sektor? Och i så fall hur gör man då? Cirka 120 doktorander deltog, och fick under föreläsningar, workshops och mingel umgås och ställa frågor till ett 25-tal personer från industrin och offentlig sektor. En av de deltagande var Anders Ekblom, global utvecklingschef och vd för AstraZeneca Sverige. Han rådde de unga forskarna att bredda sig. Lär dig ledarskap, att jobba i team med många olika människor och träna upp en bra presentationsteknik. Det här är kunskaper du kan snappa upp längs vägen under din doktorandutbildning be om att få vara med på olika möten och i så många sammanhang som möjligt, sa Anders Ekblom. Doktoranderna fick också rådet att hitta sin passion något som går att utveckla till en nischad expertkunskap, som sticker ut från mängden. Fördelen med att göra en postdok i ett annat land lyftes också fram. The PhD Club drivs av doktoranderna Lina Josefsson, Therese Högfeldt, Cecilia Jädert och Johanna Brodin. Om jag själv ska ge ett råd är det att utnyttja KI Career Service. De ger till exempel en kurs där man bland annat kan få göra praktik på ett företag eller annan plats som är relevant för framtida karrärval, säger Lina Josefsson. Annika Lund kibladet@ki.se Maja Jagodic. Foto: PRIVAT 16 kibladet nummer 7 2012

Bättre arbetsmiljö viktig fråga för ny ordförande Christer Sandahl ser möjligheter till förbättringar Professor Christer Sandahl är sedan den 1 juli i år ny ordförande för arbetsmiljönämnden på KI. En god arbetsmiljö ger förutsättningar för till exempel vetenskapliga genombrott och god utbildning, anser han. Arbetsmiljöarbetet handlar inte bara om den fysiska arbetsmiljön, utan även om ledarskap och teamutveckling. Vi behöver förbättra arbetsmiljön på många plan, särskilt för utsatta grupper som doktorander, postdoktorer och faktiskt också studenter, säger Christer Sandahl, som också är professor i samhälls- och beteendevetenskap vid institutionen för lärande, informatik, management och etik, LIME, samt biträdande centrumchef för Medical Management Centrum. Han tycker att även om arbetsmiljön fungerar rätt bra på KI, så finns det mycket att göra. Bland annat är intrycket att begreppet arbetsmiljö har en ganska negativ laddning. Jag tror att inställningen är att arbetsmiljön är något som ligger vid sidan av kärnverksamheten och det finns de som menar att den akademiska miljön ska vara tuff, hård och exkluderande för att skilja agnarna från vetet. Men forskning och erfarenheter från framgångsrika internationella forskningsoch utbildningsmiljöer visar att en god arbetsmiljö är vad som ger förutsättningar för till exempel vetenskapliga genombrott och god utbildning, säger Christer Sandahl. Bland annat ser arbetsmiljönämnden nu över KI:s strategiska arbetsmiljöarbete och arbetar med en ny förbättrad policy. Han vill att arbetsmiljön ska präglas av sammanhållning, god stämning, kommunikation, sociala aktiviteter och utbyten där man går utanför sitt eget snäva område. Det är en ledningsfråga att skapa ett sammanhang där man kan känna sig uppskattad och känna samhörighet och där bland andra doktorander inte ska ses som arbetskraft som förväntas vara i tjänst tolv timmar om dagen sju dagar i veckan. Också genom sin forskning tror Christer Sandahl att han har något att bidra med i arbetsmiljönämnden. Jag forskar kring frågor som har betydelse för arbetsmiljön, exempelvis vad som krävs för att en grupp ska vara kreativ och positiv och vikten av att skydda och vårda relationer. En chef har ansvar för att skapa förutsättningar för att medarbetarna kan göra sitt jobb och låta dem ta ansvar. Fungerar det så blir det ofta en glädje att jobba hårt och då behövs inte så mycket ledarskap. Helena Mayer helena.mayer@ki.se The working environment committee s new chairperson Professor Christer Sandahl was appointed chair of KI s working environment committee on 1 July. A sound working environment is the bedrock of scientific breakthroughs and quality education, he says. The committee is an advisory body to the president and produces rules, guidelines and directions concerning such working-environment issues as occupational healthcare and training in the field. Det finns en bild av att en akademisk arbetsmiljö ska vara tuff för att skilja agnarna från vetet, enligt professor Christer Sandahl. Han vill i stället att KI:s arbetsmiljö ska präglas av sammanhållning och kommunikation. det här är arbetsmiljönämnden n Arbetsmiljönämnden är ett rådgivande organ till rektor och tar fram regler, riktlinjer och anvisningar inom arbetsmiljöområden http://internwebben.ki.se/sv/arbetsmiljoorganisation Läs mer om arbetsmiljön på KI. Foto: BILDMAKARNA som företagshälsovård, rehabiliteringsverksamhet, upp lysning och utbildning som rör arbetsmiljö och arbetsanpassning. Rickard Sandberg utsedd till EMBO Young Investigator n Rickard Sandberg, forskarassistent vid institutionen för cell- och molekylärbiologi, CMB, har blivit utsedd till EMBO Young Investigator av The European Molecular Biology Organization. Totalt har 22 unga forskarledare utsetts från tolv olika länder och kommer att ingå i ett nätverk av nära 300 forskare, vilka tidigare utsetts till programmet, som startade 2001. 160 ansökningar lämnades in till EMBO 2012, som riktar in sig på forskare under 40 år för att stötta dem i ett tidigt skede av deras forskarkarriär. Den som utnämns till EMBO Young Investigator får 15 000 euro per år i bidrag under tre år. Pengarna betalas ut av den medlemsstat, i Sverige Vetenskapsrådet, där respektive forskare är verksam. Förutom att ingå i nätverket får deltagarna också stöd till att delta i konferenser både enskilt och med sina forskargruppmedlemmar, praktisk utbildning i hur man bygger upp laboratoriemiljöer och tillgång till grundläggande faciliteter på EMBL, European Molecular Biology Laboratory. Tidigare har KI-forskarna Tibor Harkany och Luca Jovine valts ut till programmet. Sista ansökningsdag för nästa omgång är den 1 april 2013. Helena Mayer embo.org Läs mer. Rickard Sandberg. Foto: PRIVAT kibladet nummer 7 2012 17

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT Fler funktioner kopplas till centralt IT-system Efter en del år i motvind börjar nu allt fler system knytas ihop med KI:s centrala IT-system Kimkat. Personalkatalogen, adresslistan i e-posten och Primula är bland annat kopplade hit. Nu ska Kimkat även kopplas ihop med dokumentdelningssystemet Sharepoint, som tas i bruk i början av nästa år. Kimkat innehåller nu uppgifter om ungefär 10 000 personer. Vi börjar närma oss målet där fler och fler system hämtar information från Kimkat, även om det tagit en del år. Men systemet är unikt och i grunden en väldigt bra produkt. Det underlättar att bara ha ett system att jobba i för administratörerna, som tycker att det är intuitivt och lätt, säger Helena Larsson, programmerare på IT-avdelningen. Arbetsläget har varit pressat på IT-avdelningen, men nu anställs en ny person som enbart ska ta hand om Kimkat-projektet. Kimkat kommer att fortsätta utvecklas på olika områden. Det har ju till mångt och mycket att göra med att omvärlden förändras, system byts ut och nya kommer till, säger Helena Larsson. Tanken med Kimkat är att det ska vara ett centralt system som hämtar information från andra system, som Primula och Ladok. Kimkat är också ett nav som pytsar ut information i andra system och funktioner, som till exempel personalkatalo- gen, adresslistan i e-postsystemet, Primula på webb och Bibliometri-databasen. Om något är fel i personalkatalogen, som haft flera brister sedan start, Kimkat växer. Foto: Graham Briggs/ STOCKXCHNG.COM så kan det rättas genom en ändring i Kimkat. Sharepoint är ett annat system som ska kopplas ihop med Kimkat. Systemet ska fungera som en samarbetsplattform inom mindre eller större projektgrupper på KI. Aktuellt nu är att vi har exporterat organisationsgrupper till Sharepoint, som bygger på information i Kimkat. Behörigheter i Sharepoint-grupperna baseras sedan på om en person har funktioner på en viss organisationsenhet. Med andra ord, har man en funktion i enhet X har man också behörighet till gruppens Sharepoint-sida. Helena Mayer helena.mayer@ki.se Fotnot: Kimkat står för KImetakatalog. More functionality in central IT system After a few years uphill struggle, Kimkat KI s central IT server is acquiring more and more systems. Kimkat already includes the staff directory, the email address list and Primula, and will soon be hooked up to the document sharing system Sharepoint when it comes into operation early next year. Natur & Kultur söker sjuksköterska med starkt driv och god språkvana samt intresse för kurslitteratur Natur & Kultur söker en projektledare för kurslitteratur till sjuksköterskeutbildningen. Tjänsten som projektledare är en tillsvidareanställning på heltid och tillhör den akademiska redaktionen som utgörs av sex personer. Arbetet innebär att ta ansvar för hela utgivningsprocessen från idéutveckling och redigering fram till färdig bok. Som projektledare är du inte nödvändigtvis expert på alla områden, men du har ett stort ansvar för att få specialister inom olika områden att göra sitt yttersta och få fram så bra litteratur som möjligt. Förutom affärsmässighet och ett stort intresse för kurslitteratur inom vårdområdet hoppas vi att du även är öppen för att ta del av dina kollegors utgivningsområden såsom socialt arbete och psykologi. Vi arbetar för närvarande med att digitalisera många av våra produkter så du bör också vara nyfiken på den digitala utvecklingen på fältet. Känner du att du är rätt person för tjänsten så vill vi att du skickar ett personligt brev och cv till sjukskoterska@nok.se. Vi intervjuar kandidater till tjänsten omgående så vänta inte med att söka om du tror att du är rätt person för tjänsten. Har du frågor om tjänsten? Kontakta Lena Forssén, utgivningschef, 08-453 87 41 eller Magnus Öljemark 08-453 86 34, Unionen. Välkommen med din ansökan senast den 5 januari 2013! LIVBOJ Var tredje stockholmare drabbas av cancer under sin livstid. Ge dig själv och dina nära chansen till ett långt liv. Bokförlaget Natur & Kultur grundades 1922 och ger ut böcker för den allmänna bokmarknaden, läromedelsmarknaden och högskolan. 1947 bildades stiftelsen Natur & Kultur. I stiftelsens stadgar står att vi ska motverka totalitära idéer och statsskick samt främja ekonomisk och politisk frihet. Detta uppdrag fullföljer vi i vår utgivning och vi strävar ständigt efter att stärka och utveckla vår ställning som oberoende förlag. Kontoret är centralt beläget på Karlavägen 31 i Stockholm och vi har 100 medarbetare. SKÄNK 100:- DIREKT SMS:A CANCER 100 TILL 72 970 Välj mellan 20, 50, 100 eller 200 kronor per sms att skänka till Radiumhemmets Forskningsfonder. Exempel: vill du ge 50 kronor skriver du texten CANCER 50 i ditt sms. STOCKHOLMARNAS CANCERFONDER rahfo.se tel 020-255 355 pg 90 06 90-9 eller 90 08 80-6 Cancerföreningen i Stockholm - Konung Gustaf V:s Jubileumsfond 18 kibladet nummer 7 2012

Professor Mai-Lis Hellénius ledde själv det svettiga passet och körde hårt med rektor Harriet Wallberg-Henriksson. Foto: GUSTAV MÅRTENSSON Avskedpresenten: Ett tufft gympapass Svettigt, roligt och väldigt tufft. Ett hårt gympapass kan man också ge som avskedspresent. Vår rektor går till historien för många goda saker och även som den sportigaste. Vi var några som kom på idén och frågade naturligtvis först rektor som nappade direkt, säger professor Mai-Lis Hellénius. Hon inte bara skickade inbjudan till rektor Harriet Wallberg-Henriksson, utan ledde sedan också passet som blev intensivt. Det var ett strålande initiativ och kändes jättebra, men stundtals hårt, säger Harriet Wallberg-Henriksson. Mai-Lis Hellénius tycker det blev en lyckad avskedspresent: Vi är ju ett hälsouniversitet och vi tycker det passar bra att fira och hylla vår rektor med ett gympapass! madeleine svärd n Juleen R Zierath, professor vid Karolinska Institutet, blir ny ordförande i Nobelkommittén för fysiologi eller medicin för 2013. Hon blir därmed den första kvinnan som blir ordförande i Nobelkommittén och hon efterträder professor Urban Lendahl som avgår efter sex år. Juleen R Zierath är professor i klinisk integrativ fysiologi vid Karolinska Institutet sedan 2001 och arbetar vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi samt institutionen för fysiologi och farmakologi. Hennes egen forskning gäller ämnesomsättning och diabetes. Vice ordförande i Nobelkommittén blir professor i molekylär utvecklingsbiologi Thomas Perlmann. Det är Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet som utser nya ledamöter i Nobelkommittén för Juleen R Zierath. fysiologi eller medicin. Foto: ULF SIRBORN Zierath första kvinnan som leder Nobelkommittén Ninolab och Forma Sveriges bästa kombination inom -86 C frysar Touchscreen - Multifunktion vi hjälper dig med dina egna! Isolerade innerdörrar Naturvetarna stärker dig genom individuellt stöd och utveckling baserad på din roll som forskare och naturvetare. Så du kan ägna dig åt att lösa de stora frågorna. Johan Runesson, doktor i neurokemi, karriärrådgivare specialiserad på forskare. Ergonomiskt dörrhandtag Unik packning - Ingen frost! NaturvetarNa är Sacoförbundet för forskare och professionella inom bl a Life Science. Naturvetarna vill ge medlemmarna möjlighet att växa på arbetsmarknaden, både som individer och grupp. t i L LS a m m a N S Ly f t e r v i N at u r v e ta r e! l Marknadens högsta kylkapacitet = snabbast möjliga temperaturåterhämtning l Välj Energisparläget och spara upp till 15 % energianvändning! l Ladda ner loggen via USB-port Samt mängder av fer smarta funktioner som garanterar att dina prover förvaras på det absolut säkraste sättet! Välkommen till vår värld där kvalitet i alla led lönar sig! 08 590 962 00 www.ninolab.se kibladet nummer 7 2012 19

LEDARE PORTRÄTTET NYHETER AKTUELLT innovation NOTERAT de forskar om sina egna sjukdomar Läs också i senaste numret av Medicinsk Vetenskap om forskarna som valt att forska om sjukdomar som de själva drabbats av. Det var först när jag läste reumatologi som jag förstod att jag själv led av sjukdomen. Det var en lättnad att få en förklaring på de symptom jag hade haft sedan tonåren men som läkarna dittills hade ignorerat. Det säger Christina Helging Opava, professor i sjukgymnastik vid insitutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, som forskar om fysisk aktivitet och hälsa vid reumatiska sjukdomar. Läs Tre forskare berättar i Medicinsk Vetenskap nr 4/2012. ki.se/medicinskvetenskap Anorexi gör avtryck i de tre systrarnas liv Ida Nilsson började forska om storasyster Johannas sjukdom Storasyster Johannas självsvält i tonåren blev avgörande för Ida Nilssons karriärval: hon forskar vid KI om de biologiska orsakerna bakom anorexi. Nu gör hennes forskning avtryck i yngsta systern Mathildas kläddesign. Ett bord med sjalar på Konstfacks julmarknad. Textiltrycket ser nästan ut som ett leopardmönster, men föreställer i själva verket hjärnceller i hypotalamus. Fotografiet är taget i Ida Nilssons mikroskop på institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI, och sjalarna är designade av hennes syster Mathilda Nilsson, som går textildesignlinjen på Konstfack. Ida Nilsson är också på plats på julmarknaden för att berätta om sin forskning, och 30 procent av förtjänsten på sjalarna går till KI:s anorexistudier. hos Jeanette Johansen på KI. Avhandlingen kom 2010. Hennes forskning handlar om biologiska mekanismer på cellnivå kopplade till anorexi, bland annat hur självsvält påverkar hypotalamus i hjärnan. Mycket talar för att signalsystemet i hypotalamus, som reglerar hunger- och mättnadskänslor, är i obalans hos personer med ätstörning. Vi har bland annat upptäckt att hos anorektiska möss är sådana obalanser knutna till en mycket specifik inflammation i hypotalamus samt till nedbrytning av nervcellernas utskott, säger Ida Nilsson. Dessa förändringar i hjärnan skulle kunna förklara varför så många blir kroniskt anorektiska. Dessutom verkar det finnas en koppling till problem med mitokondrierna, cellens kraftverk, vilket vi kommer att undersöka vidare. Att ha personlig erfarenhet av den sjukdom man forskar om har både för- och nackdelar, menar Ida Nilsson. Mest av allt fördelen att jobba med något som engagerar och motiverar en starkt. Nackdelen är att det kan bli svårare att bygga en karriär om man inte är beredd att byta forskningsfokus. Jag har hela mitt hjärta i det här, konstaterar hon. Vad säger då storasyster Johanna Isakson om Idas forskning? Jag tycker att det är spännande. Särskilt att hon belyser biologin en sida av sjukdomen som ingen talade om när jag var sjuk på 1990-talet. I dag mår hon bra och har gått vidare i livet. Och hon känner sig inte besvärad av att båda hennes systrar nu arbetar med sjukdomen på olika sätt. Nej, faktiskt inte, säger Johanna Isakson. Jag känner inte att jag vill slippa bli påmind. Tvärtom är det här erfarenheter som jag alltid bär med mig, och som även jag använder mig av i mitt arbete som gymnasielärare. Anders Nilsson kibladet@ki.se Johanna and Her sisters Big sister Johanna s anorexia in her teenage years set Ida Nilsson onto her career path: she now researches at KI into the biological causes of the disease. Her work has also inspired her little sister Mathilda, whose designer clothes are sold to benefit anorexia research. Ida Nilssons engagemang för frågor om ätstörningar väcktes redan på högstadiet, då storasyster Johanna Isakson led av anorexi. Intresset blev bestående och ledde så småningom till en doktorandplats www.pnas.org/cgi/doi/ 10.1073/pnas.1114863108 Ida Nilssons forskning i PNAS: Lindfors et al: Hypothalamic mitochondrial dysfunction associated with anorexia in the anx/anx mouse. www.mathildanilsson.se Här hittar du Mathilda Nilssons sjalar till stöd för anorexiforskning. Ida Nilsson och hennes systrar Mathilda och Johanna har alla präglats av den sjukdom Johanna led av som tonåring. Foto: Staffan Larsson Jag känner inte att jag vill slippa bli påmind. Tvärtom är det här erfarenheter som jag alltid bär med mig 20 kibladet nummer 7 2012