genom att vi glittrar!!



Relevanta dokument
Konsultation i skolan ur ett salutogent perspektiv. Föreläsning med Eva Redemo och Ulf Hagström i Västerås

Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE

Salutogent förhållningssätt och ledarskap

En bok om att bygga självkänsla och skapa lycka från början.

Barn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Hälsofrämjande skolutveckling Tobaksfria ungdomar 4 april 2011

Korta minnesanteckningar från nätverksträff för fritidsgårdar, Karlskoga, 18 maj 2010

BARNHEMMET. En liten berättelse om en tid då man sålde barn som arbetskraft ROLLER FÖRESTÅNDARINNAN SYSTER SARA. Barnen STINA GRETA IDA LOTTA

Flickor, pojkar och samma MöjliGheter

Sexualitet, intellektuell funktionsnedsättning och professionellt arbete

Ett nytt perspektiv i arbetet med barn och föräldrar

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Det tar tid förstår du

Albatross föräldraenkät En kvantitativ mätning bland skolans föräldrar Hösten 2012

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- FÖRSKOLAN

Enhet: Tavestaskolan Samtliga elever grundskolan Svarsfrekvens: Antal 69 Andel% 96%

Föräldrar. Att stärka barnet, syskon och hela familjen. Föräldrafrågor. Funktionsnedsättning sårbarhet och motståndskraft.

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

DRAFT DRAFT. 1. Bakgrund. 2. Förberedelse inför förlossning och föräldraskap

DRAFT. Annat land. utanför europa

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

Inledning. ömsesidig respekt Inledning

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD

Enkätundersökning 2012 Familjedaghem/Pedagogisk omsorg - Rawley, Gisela Sara Ulrika. Älvsjö sdf

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

BERÄTTARFESTIVALEN SKELLEFTEÅ APRIL. Skellefteå skriver. 6 Hålet. En berättelse från Skellefteå

Nallebjörnens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

LIV & HÄLSA UNG Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora

LIV & HÄLSA UNG Örebro län och kommunerna i västra länsdelen Länsdelsdragning Karlskoga och Degerfors

Skolans kvalitetsredovisning

Lgr 11 Centralt innehåll och förmågor som tränas:

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKNANDE BEHANDLING

Se hela mig! 1. Bakgrund, material och metod 2. Resultat: Vad berä<ar barnen? 3. Vad kan vi lära av barnens berä<elser? BRIS

LIKABEHANDLINGSPLAN PRIVAT BARNOMSORG AB CARINA BÄCKSTRÖM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

IKMDOK-konferensen 3 Nov Familjebehandling för ungdomar med missbruksproblem

Förskoleklass Fritidshem Grundskola F- 6 Grundsärskola. Vägen mot livslångt lärande RESPEKT OMTANKE SAMARBETE ANSVAR

Organisationsnamn Förskola/dagbarnvårdare : Barnens verkstad.

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

ASPERGERCENTER VUXENTEAMET UPPDATERAD

Likabehandling och plan mot diskriminering och kränkande behandling!

om läxor, betyg och stress

EU Barn Online II (31/03/2010) 9-10 ÅRINGAR

Mitt barn. snusar. Vad. ska jag göra? Kloka råd till föräldrar

Föräldrar och alla viktiga omkringvuxna

Att skapa trygghet i mötet med brukaren

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Att förebygga användning av rusmedel

Måste alla på skolan/förskolan börja arbeta med StegVis samtidigt?

MÖTET. Världens döttrar

Vilsen längtan hem. Melissa Delir

FÖRENINGEN SOCIONOMER INOM FAMILJEHEMSVÅRDEN

Välkommen Till Kryssets förskola 2015

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

MIDDAGSBÖN GAMLA HJELMSERYDS KYRKA

Hon går till sitt jobb. Hon går till sitt jobb hon hatar sitt jobb hon känner sig ensam och svag Vad kan väl jag göra då

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Enkät förskola/familjedaghem ht Utförd av: Förvaltningen för utbildning, kost, kultur och fritid (UKF) Lomma kommun

Ungdomar Drickande & Föräldrar

1. Många modersmålslärare ger läxor till sina elever. Kan vi räkna med att föräldrarna hjälper till?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Arbetsplan för Pedagogisk omsorg i Tranås kommun

2.1 Normer och värden

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

Att skriva ner din livshistoria och vad som varit viktigt för dig genom livet är en gåva både till dig själv och till dina närmaste.

Genomförandet av mätningen 2015

att lämna svåra besked

ÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?

FÖRLÅTA I HERRENS NAMN En predikan av pastor Göran Appelgren (Läsningar: Joh 8: 1-20; AC 7273)

Luk.19:31-43 Fastlagssönd. 1:a årg

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Utvärdering av säsongsinledning : %

Samtal med Hussein en lärare berättar:

Ledarskap Vad är viktigt i ditt ledarskap?

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan för Magra fritidshem Läsåret 2013/2014

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Du är klok som en bok, Lina!

Vittnesbörd om Jesus

Barnfotboll Fotbollsglädje

2/3/2013. En bra start i livet Trygga uppväxtvillkor och skillnader i hälsa. Livsvillkor. Hälsoproblem och insatser. Trygga. Livsvillkor.

Prästavångsskolan. Grundskola F-6 Grundsärskola - Fritidshem

Likabehandlingsplan / Plan mot kränkande behandling 2018 Palettens förskola

Stöd för barn och familjen

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, 1

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Du är klok som en bok, Lina! Janssen-Cilag AB

Ordning för dopgudstjänst

Jack Lukkerz Socionom Aukt. Sexualrådgivare (NACS) Doktorand, Hälsa och Välfärd, Malmö Högskola

VÄRDEGRUNDEN. Vallaskolan. Ansvar. Jämställdhet

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Vägledning vid samtal

Trygga Mötens tipsrunda om barnkonventionen och barns rättigheter!

Digitala medier & förhållningssätt. Camilla Edblad Skolkurator Elevhälsan

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Transkript:

Hur får vi barns ögon att glittra? Nacka kyrka 2011-02-16 genom att vi glittrar!! Böcker jag skrivit Med gemensamma krafter. Om förhållningssätt som metod i arbete med ungdom. Förlag: Utbildarna AB. Säljes kontant. Pris 100:- inkl. moms Kan också beställas via ulf.hagstrom@bredband.net. Pris 135:- inkl. moms och frakt. Låter sig skyddsänglar organiseras? Hälsofrämjande strategier för ungdomar i utsatta bostadsområden. Skriven tillsammans med Eva Redemo och Lena Bergman Förlag: Gothia förlag Kan laddas ner från min hemsida www.ulfhagstrom.se (nov.2010) När självkänslan växer Ett inspirationsmaterial för ett hälsofrämjande arbete på gymnasieskolans individuella program. Erfarenheter från ett pilotprojekt. Skriven tillsammans med Eva Redemo och Gunilla Larsson Förlag: Folkhälsoinstitutet Går ej att beställa 1

Barnets resväg Möten Mottagande Res- sällskap RESVÄG Reseledare Utrustning Landskap Dominerande idé: Det är något fel på barnet Här har Du Ditt liv DåNuSedan Kontextuell determinism Historisk Strukturell Framtidsdeterminism determinism determinism eller Omvänd historisk determinism 2

Om man inte vet vart man ska, är det ingen idé att skynda sig. Man vet ju ändå inte när man är framme Ur Nalle Puh av A.A. Milne Hur talar vi om barnen? Hur vi talar om barn: Resurssvaga Omöjliga Svaga Sena Svåra Stökiga Koncentrationsstörda Krävande Tänk om vi istället talade om: Barn i svårigheter Oroade barn Ostimulerade barn.eller rent av Vuxenutvecklare! 3

Bemästrandets villkor SamhörighetKompetens Dyaden Kunna någonting Minst en nära förtrogen Vara till nytta Få ta ansvar Familjen Utveckla kärleken till nästan Förutsägbarhet, bekräftelse Bemöta och hantera Samhörighet kriser Nätverket Gemensamma värderingar, Socialt stöd Egenvärde, motståndskraft Att meditera över När vi behandlar en människa som hon är, gör vi henne ofta mer begränsad än hon är När vi behandlar henne som om hon vore det hon skulle kunna vara, a, gör vi henne e till det hon kan bli 4

Frågor att samtala kring Förändringar uppkommer som ett resultat av många strån till stacken. Är det så vi tänker till vardags? Vad skulle konsekvenserna bli om vi alltid tänkte så? När jag talar om mitt barn talar jag om mig själv och min samspelssituation till barnet. Om vi anammar det synsättet, hur skulle det påverka våra samtal om våra barn? Hur kan vi som familj ha nytta av andras bilder av ett barn? 1. Vuxnas attityd omtanke och omsorg Hur kan vi i det vi gör som vuxna visa våra goda avsikter? Hur kan vi skapa förutsättningar för att vi som vuxna och föräldrar ska orka vara bekräftande vittnen för barn och ungdomar? 5

2. Stödjande socialt nätverk Hur stödjer vi barnet i uppbyggnaden av goda nätverk mellan vuxna och mellan vuxna och barn och ungdomar? 3. Struktur och stabilitet i miljön När och hur talar vi med barnen om våra förväntningar på dem? Har vi vuxna gemensamma förhållningssätt vid vissa norm- och regelbrott? Hur ser de ut? Vilka regelbundenheter/ceremonier skapar struktur för barnen? 4. Hjälpa andra Hur kan vi skapa möjligheter för de unga att hjälpa varandra och hjälpa vuxna? 5. Fritidsintressen Hur kan vi ta tillvara och uppmuntra hobbys och intressen hos barn? Hur kan vi få flickor att behålla åtminstone ett intresse genom tonåren? 6

6. Läs och skrivförmåga i åk 4/åk 4 Hur kan vi stimulera alla barn till god läs - och skrivförmåga de första åren i skolan? Hur kan vi ytterligare stödja de barn som mognadsmässigt inte är inställda på läsning och skrivning vid skolstart och de som har uttalade läs- och skrivsvårigheter? Bör vi tänka/göra olika för pojkar och flickor vid skolstart? 7. Markerade övergångar/ceremonier Hur kan vi bidra till att skapa markerade övergångar för de unga inom, och mellan, olika skeden under växandet? 8. Utblickar Vilka utblickar i verkligheten behöver barn och ungdomar? Vilka utblickar i verkligheten kan vi bidra med? Hur behöver vi kompletteras? 9. Utmaningar Vilka utmaningar kan vi erbjuda ungdomar så att de får testa andra sidor av sig själva och växa i olika typer av kompetenser? 7

10. Optimism och framtidstro Vad gör jag som vuxen för att bidra till optimism och framtidstro? Hur kan vi stärka våra barns framtidstro? "Människan har två ögon, ett ont och ett gott, eller om man så vill, ett sjukt och ett friskt. Med dessa ögon ger hon av sig själv och tar emot av andra. Någon gång inträffar det att hon vågar viska till sin omgivning: Lägg märke till mig! Säg att jag duger! Tyck om mig! Ty människan kräver att få bli iakttagen och bedömd för det som är gott och friskt hos henne, inte för det som är ont och sjukt, att få bli uppmärksammad för det hon kan, inte för det hon inte kan. Årtusenden och släktled igenom hörs därför hennes oföränderliga bön som ett naket rop i dimman: Stränga medmänniska, barmhärtige domare och bödel! Dröj inte kvar vid det som är ont och ofullgånget hos mig, utan bli varse det goda inom mig! Se mig inte i det öga som är ont och sjukt, utan se mig i mitt friska öga! Svetlana HaakKoschinsky. 8