Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 LINKÖPINGS KOMMUN TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter Geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2015-04-17 Dnr 1505
Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Genomförda undersökningar 3 3 Geoteknisk beskrivning 3 3.1 Jordlagerbeskrivning 3 3.2 Grundvattenförhållanden 3 3.3 Markradon 3 4 Rekommendationer för grundläggning 4 4.1 Grundläggning av småhus 4 4.2 Övrigt 4 5 Granskning 4
Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter Geoteknisk PiVI 1 UPPDRAG På uppdrag av Linlcöpings kommun har Tekniska verlcen Driftum AB, Infratelcnilc/Geoteloiik utfört geotelmisk undersölming for 4 styclcetomter i Banlceberg, Vikingstad. Syftet med undersölcningama har varit att redovisa de geotelaiislca förutsättningarna för grundläggning av källarlösa småhus i 1-2 våningar. 2 GENOIVIFORDA UIMDERSOKNINGAR Resultat av fältundersölcningar redovisas separat i Rapport geoteknik, RGeo, daterad 2015-04-17. 3 GEOTEKNISK BESKRIVNING 3.1 Jordlagerbeskrivning Under 0,3-0,4 m mullhaltig lera består jorden av torrskorpelera och fast lera ned till mellan 1 och 2 m djup under markj^an. Därunder följer i områdets västra och östra delar (borrhål 1 och 3) halvfast skiktad lera och silt ned till 2,5-3 m djup varunder följer fastare jordlager med moränlcaraktär. I områdets centrala delar (borrhål 2 och 4) vilar torrskorpeleran direkt fastare jordlager av lerig morän/lermorän. 3.2 Grundvattenförhållanden Grundvattennivån bedöms (utifrån nu och tidigare mätningar i området) att ligga ca 2 m under markytan. 3.3 Markradon Markradonmätningama indikerar lågradonmark.
Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 4 REKOMMENDATIONER FÖR GRUNDLÄGGNING 4.1 Grundläggning av småhus Grundläggnmg av småhus i 1-2 plan kan exempelvis ske med hel kantförstyvad bottenplatta av betong alternativt på långsträckta sulor av betong. Uppfyllnader/terrasseringar i storleksordningen 1-1,5 m kan utföras utan restriktioner med avseende på sättningar. Maximala grundtrycket under vouter, sulor etc bör begränsas till 100 kpa. Området utgörs av lågradonmark. Under förutsättning att eventuella uppfyllnadsmassor under byggnaderna inte har sämre egenskaper med avseende på radonhalt krävs inga radonskyddande åtgärder. 4.2 Övrigt I byggnadslägena ska mullhaltig jord schaktas bort innan uppfyllnader och grundläggning utförs. Om marknivån behöver höjas under byggnaderna kan detta exempelvis utföras enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEB.21 "Fyllning för grundläggning av byggnad". Under byggnadskonstruktionen utförs dränerande och kapillärbrytande lager exempelvis enligt AMA Anläggning 10, kapitel CEF.21 "Dränerande och kapillärbrytande lager för byggnad". Dräneringsledningar utförs i normal omfattning. 5 GRANSKNING Rapporten har granskats av Lisa Björk Tekniska Verken Driftum AB Infratelmik/Geotelcnik Lars Johansson Lisa Björk
Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 LINKÖPINGS KOMMUN TEKNIK- OCH SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET Bankeberg, Vikingstad 4 småhustomter Geoteknisk undersökning Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo Tekniska Verken Driftum AB Infrateknik/Geoteknik 2015-04-17 Dnr 1505
/ Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar 3 3 Redovisning 3 BILAGOR Nr Jordprovstabeli 1 Markradonmätningar 2 SGF:s Beteckningssystem RITNINGAR Planritning, skala 1:1000 Sektionsritning, skala H = 1:100, L = 1:400 Gl G2
Tekniska verken 2015-04-17 Dnr 1505 Bankeberg, Vikingstad, 4 småhustomter Rapport geotekniska fält- och laboratorieundersökningar, RGeo 1 UPPDRAG På uppdrag av Linköpings Icommun har Teknislca verlcen Driftum AB, Infratelcnilc/Geotelaiik utfört geoteknisk undersölming för 4 stycketomter i Bankeberg, Vikingstad. Denna rapport utgör dokumentation av utförda fältundersölaiingar. Utvärderingar samt rekommendationer redovisas i en separat geoteloiisk PM daterad 2015-04-17. 2 GEOTEKNISKA UNDERSÖKNINGAR Geotekniska fältundersökningar har utförts i april 2015 av Mikael Lennartson med borrbandvagn typ GH 8. Undersökningarna har omfattat: Viktsondering Slmivprovtagning (störda prover) Grundvattennivåmätning i öppet rör Markradonmätning (ROAC) 4 punlcter 4 punkter 1 punkt 2 punlcter Utsättning och avvägning av borrpunkter har gjorts av personal vid Driftum AB i koordinatsystemet SWEREF 99 15 00 och höjdsystem RH2000. De störda jordproverna har undersökts i fält och på SGLs laboratorium varvid jordartsbestämning har utförts på samtliga prover. 3 REDOVISNING Sammanställning och uppritning av undersöloiingsresultaten har utförts av Mikael Lemiartson, och redovisas på bifogade ritningar. Teloiiska verken Driftum AB Infrateloiilc/Geoteknik Lisa Björk Lars Johansson
Tekniska verken 2015-04-17 Bilaga 1 Bankeberg, Vikingstad, 4 småhustonnter Dnr: 1505 JORDPROVSTABELI Sekt eller punktnr Provtagningsmetod Djup (m) Geologisk benämning Tjälfarlighetsklass 2 Skr 0-0,45 Brun mullhaltig lera med växtdelar 0,45-1,1 Brun rostfläckig torrskorpelera med sand- och gruskorn 3 1,1-2,0 Brun siltig lermorän 3 2,0-3,0 Brun lermorän 3 3 Skr 0-0,3 Brun mullhaltig lera med växtdelar 0,3-1,2 Brun rostfläckig torrskorpelera med enstaka gruskorn 3 1,2-2,1 Brun varvig lera med siltskikt samt enstaka sand- och gruskorn (fast) 4 2,1-2,7 Brun skiktad lera och silt (halvfast) 4 2,7-3,0 Brun siltig lera med sand- och gruskorn, moränkaraktär, (fast) 4 4 Skr 0-0,35 Brun mullhaltig lera med växtdelar 0,35-0,5 Brun rostfläckig torrskorpelera med rottrådar 3 0,5-1,1 Brun siltig sandig morän 3 1,1-2,0 Brun siltig lerig morän 3 2,0-3,0 Brun lermorän 3
mark radon miljö Certifierat kvalitetsoch miljö- lednings system 2015-04-23 RAPPORT 5284 TEKNISKA VERKEN DRIFTUM AB MIKAEL LENNARTSSON BOX 1035 58110 LINKÖPING MARKRADONMATNING Mätområde: Bankeberg, Vikingstad Burk Borr- Rn-halt Utsättn.- Upptagn. id hål kbq/m3 datum datum Kommentar 6570 6558 Bh2 Bh4 6 7 2015-04-13 2015-04-13 2015-04-17 2015-04-17 Radonhalten i markluft är normalt större än 5 kbq/m3 (kilobeoquerel/kubikmeter). Den uppmätta registrerade radonhalten anges i enheten kbq/m3. De angivna mätvärdena grundar sig på kalibrering i Statens Strålskyddsinstituts kalibreringsanläggning för markradondetektorer. Mätrapporten upprättad av MRM Konsult AB Stefan\Kvensson MRM Konsult AB Telefon 0920-604 60 Box 63 Telefax 0920-604 74 971 03 LULEA E-post info@mrm.se Internet www.mrm.se Organisationsnummer 556263-5077 Besöksadress Gammelstadsvägen 5 972 41 LULEA
RIKIVÅRDEN VID KLASSNING AV MARK ' (Starkt generaliserade, för utförligare indelning se rapport BFR R85:1988, reviderad upplaga 1990): Radonhalt i jordluft, haltgränser vid klassificering av mark. <10 kbq/m^ lågradonmark 10-50 kbq/m^ normalradonmark > 50 kbq/m^ högradonmark För lera, fmsilt och lerig morän gäller att gränsen lågradonmark/normalradonmark ligger vid 60 kbq/m^, normalradonmark/högradonmark vid 100 kbq/m^. Om jordtäcket är mindre än en meter tjockt kan man inte mäta markradon på ett tillförlitligt sätt. Samma sak gäller för sprängstenslager och blockskravel. I dessa fall måste man kontrollera radiumhalten i materialet med en gammaspektrometer.. Radiumhalt i berg, haltgränser vid klassificering av mark. Avser grundläggning direkt på berg och ingen direktkontakt med större lager av fyllning. <60 Bq/kg lågradonmark 60-200 Bq/kg normalradonmark > 200 Bq/kg högradonmark OBS! För hus som byggs på större lager av sprängsten krävs betydligt lägre radiumhalter. Redan vid en radiumhalt på 100 Bq/kg måste marken klassas som högradonmark, och först vid en radiumhalt under 25 Bq/kg kan marken klassas som lågradonmark. Rekommenderat radonslg^dd för nybyggnad (STATENS PLANVERK rapport 59:1982): lågradonmark normalradoimiark högradonmark inga radonskyddande radonsäkert
Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2
Redovisning i plan Sondering Undersöloiingspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Q Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i j ord (t ex vikt- och trycksondering) ^ CPT-sondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup- och bergbestämning O P Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, dvs sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare 2 Sondering till förmodat berg ^ ^ ^ ^ Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kämborming minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och boirhålsslut. Lutning och längd kan anges. SOF/BOS Beteckningssystem Veision 2001:2
Redovisning i plan Provtagning ^ ^ ^ Störd provtagning (vanligen med kann-, skruv- eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kämprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. g ^' ^' ^ Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BQS Beteckningssystem Vereion 2001:2
Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar i Vattennivå bestämd, t ex i provtagningsliål 6 S Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system i Avslutad observation Portrycksmätning Provpumpning eller infdtrationsförsök Vattenförlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Beteckningssystem 11 Veision 2001:2
Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I falt bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. Fritt vatten (kod 81) Grusigjord(kod39) ///= Fyllningsjord (kod 30) Stenig jord och blockjord (kod 40) Torv (kod 83) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 33-35,37) Torrskorpelera (kod 31) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) ix Sandjord (kod 38) X (icke bedömd jordart) (kod 36) Sondering i berg Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Betedoiingssystem Version 2001:2 15
Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. O T Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) 9 Block eller berg (kod 93) 9 Sonden kan ej neddrivas ytterugare enligt för 2 Stopp mot förmodat berg (kod 94) metoden normalt förfarande (kod 91) 9 Stopp mot sten eller block (kod 92) 9 A A Jord-bergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SQF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 16
Redovisning i sektion Viktsondering Grundsymbol i plan: Q (kodhm=01) Neddrivningsmotståndet registreras som belastning i kn utan eller med samtidig vridning. Motståndet vid självsjunkning anges med belastning i kn för markerade intervall. Vid vridning av sonden avsätts antal halwarv (hv/0,2 m) vid intervallets undre gräns. Skrafferat intervall och "si" anger att sonden drivits ned med slag. Tecken till vänster om stapeln anger stopp mot lokala hinder, nederst sten, block eller berg, överst annat hinder (t ex virke). Sonderingsförsök har utförts till angivna nivåer. Bedömda jordarter i samband med sonderingen kan anges i borrstapeln. N4335 ///=/// RÖTTER Vim +2.0.00 75 50 Vim använd metod +2,0 utgångsnivå för sondering N4335 hålets identitet (samma som i plan) 0,50 belastning i kn 63 exempel på de fall då antalet halwarv ej ryms inom angiven skala.,75,00 63 Plansymbol i exemplet: N4335 10 20 30 40 50 hv/0.20m +2.0 ^ SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 18
Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26,27,31,32,33,34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25,28,29, 30) Q Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel, xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (x^ och sensitivitet (S^, vattenkvoter (naturiig Wn, flytgräns wj och skrymdensitet (p). Förkonsolideringstryck (a'j och kompressionsmodul Ml, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(Stl) K /!/=///= Let ///=/tl= Le CRS Le- CRS Le- CRS sile SaH Tf kpa (oreducerad) O 10 20 30 TT i 1 \ Ii O 20 40 60 Sensitivitet S 40 80 Vattenkvot w% 40 60 80 i 1/ 1.0 1.5 2.0 Skrym densitet pt/m^ Förkonsolidering (öfc) 20 40 60 80 1 o 1000 2000 3000 ML(kPa) XX Skjuvhållfasthet (Tf) enligt: Vattenkvot (w) och densitet (p) Konförsök i / ^ Naturlig vattenkvot Sensitivitet (St) enligt: Konflytgräns Konförsök Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem Vetsion 2001:2 28
Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör ocli portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verldig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten-, grundvatten- samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåema redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges "torrt", alternativt "< nivå " +9.8 ///=///= ///=///= W+9.1 82-02-25 17GW 1993-03-15 1993-03-28 Rö 1-19.6 ///=///= ///=///= GW+7.9 1993-03-27 GW+7.1 1993-03-21 +6.1 16GW 1993-03-15 1995-03-28 ÖK RÖR+10.1 Rf +9.2 ///=///= ///=///= GW+8.6 1993-03-28 GW+7.6 1994-03-27 +6.5 18GW 1993-03-15 1993-04-24 Pp 1 +9.3 /!/=/!/= ///=///= W+87 1993-03-15 +3.77 WSf7.1 1993-04-27 SGF/BGS Beteckningssystem Version 2001:2 36
Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb-1, Jb-2, Jb-3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) j ord-bergsonderlng slagsondering sticksondering trycksondering poitrycksondering spetstrycksonderuig viktsondering viktsondering, maskinell vridning Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb dilatometerförsök kämborming pressometerforsök poltryckmätning vingforsök Provtagare Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba - hämtare Gl - gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml - mekanisk (centrifiigal, bladder m fl) SI - sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kämprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Pip porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Ski- skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2
Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B Bl Br berg blockjord rosberg bl blockig Dy Cs F Gy Gy/Le Gr J Le Mn BlMn StMn GrMn SaMn SiMn LeMn Mu Sa Si Sk Skgr Sksa St Su SuLe SuSi T TI dy Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedönining i fält fyllning gyttja kontakt, gyttja överst, lera underst grus jord lera morän block- och stenmorän stenmorän grusmorän sandmorän siltmorän lermorän (moränlera) mulljord (mylla, matjord) sand silt skaljord skalgrus skalsand stenjord sulfidjord sulfidlera sulfidsilt torv lägförmultnad torv (tidigare dy cs gy O benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx gjle mu sa si sk st su dyig lokalt förkommande föroreningar gyttjig något, t ex(sa)= något sandig grusig lerig mullhaltig sandig siltig med skal stenig sulfidjordshaltig med växtdelar dy cs gy Q gi le mu sa si sk st su yx dyskikt föroreningar finns som tunnare skikt gyttjeskikt tunnare skikt grusskikt lerskikt mullskikt sandskikt siltskikt skalskikt stenskikt sulfidjordsskikt torvskikt växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, v t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel: sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineralj ordartema kan indelas i grappema fin-, mellan- och grov-, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SOF/BGS Beteckningssystem Veision 2001:2 59