MANDATET Ett bilde av kvaliteten på den pedagogiska forskningen.. En samlad värdering av kvaliteten Identifiera förhållanden som främjar kvaliteten Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare.
UNDERLAG FÖR EVALUERINGEN: - Seniora forskares fagliga produkter (i urval) - Seniora forskares fagliga produktion (förtecknad) - Miljöernas egenevalueringar - NIFUs publiceringsanalyser - NIFUs översikt över strukturella betingelser - Div bakgrundsnotat
SAMMANFATTNING Variation och mångfald - kvalitet - förutsättningar Disciplin- och/eller tematisk struktur Bredd och/eller djup Varierande dokumentation av teori- och metodmedvetenhet Nytta/relevans kontra vetenskaplig kvalitet Svag intern seminariekultur och kvalitetskontroll Låg grad av internationell publicering Nationella program och nätverk förstärks och/eller urholkas de lokala miljöerna?
EVENTUELLA FELKÄLLOR: Forskarnas urval av faglig produktion Miljöernas egenevalueringar och annat underlag Pågående doktorandarbeten syns ej Handledarinsatser syns ej Senare års doktorsavhandlingar syns ej Ledning/koordination av nationella program och nätverk syns ej NFRs urval av miljöer
FORSKARNAS URVAL AV FAGLIG PRODUKTION baseras på - vetenskapliga kriterier men också på - pedagogiska relevanskriterier - högskole-kriterier (meritvärderingskriterier) dvs legitimiteten som pedagogikforskare tycks vila på mer än vetenskaplig produktion Tänkbaka förklaringar: Det är få pedagogikforskare som kan koncentrera sig på forskning för merparten gäller att undervisningen tar stort utrymme Externa medel avser ofta utredningar, utvärderingar etc i den offentliga sektorn
FORSKNINGSMILJÖERNA (kap 5) Varje miljö: - forskningsområden - metoder - publicering - forskning ensam eller i grupp - förutsättningar för forskning - sammanfattande värdering Sammanfattande intryck: Kvaliteten uppvisar variation - mellan miljöerna - inom miljöerna - hos den enskilda forskaren Förutsättningarna för forskning varierar Forskningsledningen varierar
En fagmiljö?
SAMLAD VÄRDERING (kap 6) Några gemensamma forskningsteman: - pedagogisk psykologi - utbildningshistoria historisk pedagogik - pedagogisk filosofi - specialpedagogik - didaktik och klassrumsforskning - pedagogisk kulturantropologi sociokulturella aspekter
TRADITIONER OCH TENDENSER i norsk pedagogisk forskning: Empirisk forskning Läroplansteoretiskt perspektiv Didaktisk tradition Skolan som nationsbyggare Komparativ forskning Satsningsområden: - högre utbildning - media - IKT - arbetsliv - familj Ökande inslag av - sociokulturella teorier - kvalitativa metoder
TRADITIONER OCH TENDENSER i norsk pedagogisk forskning: Empirisk forskning Läroplansteoretiskt perspektiv Didaktisk tradition Skolan som nationsbyggare Komparativ forskning Satsningsområden: - högre utbildning - media - IKT - arbetsliv - familj
PEDAGOGIKDISCIPLINENS UTVECKLING en disciplinär och tematisk struktur Tema Disiplin Pedagogisk psykologi Pedagogisk historie Pedagogisk filosofi Spesialpedagogikk Utdanningssosiologi Sosiokulturell pedagogikk etc. Læreplans forskning Høyere utdanning Didaktikk/ Klasseromsforskning Voksenpedagogikk Arbeidslivspedagogikk IKT/media Etc. Figur: Pedagogikkforskningens disiplinære og tematiske struktur (modell) Att diskutera: - profilering mellan miljöer - teori- och metodutveckling - intern och extern kvalitetskontroll
ANBEFALLNINGAR Förutsättningar för forskning Forskarutbildningen Forskningsledning och organisation Kvalitetskontroll Fagutveckling