Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare.



Relevanta dokument
Forskningsmiljoer i ett nordiskt perspektiv

Huvudämnesstudier i pedagogik

UTBILDNINGSVETENSKAPLIGA FAKULTETEN. Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning, 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Att utvärdera utbildningar på forskarnivå

Ämnesblock historia 112,5 hp

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Fakultetsnämnden för Naturvetenskap, teknik och medier

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Pedagogik, kandidatprogram 180 högskolepoäng

Utbildningsprogrammet i pedagogik (allmän och vuxenpedagogik)

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA) 120 högskolepoäng

Utbildningsplan för Nordiskt masterprogram i pedagogik med inriktning mot aktionsforskning (NoMiA), 120 högskolepoäng

Informationsaktiviteter och lärande i skola och bibliotek

Grupp 3 Vad är ett ämesdidaktiskt examensarbete?

Högskolan Kristianstad Kristianstad Tfn Fax

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Mall för ansökan 1 ANSÖKAN 2 CV

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Barnträdgårdslärarutbildningen PeM-examen, 160 sv. Pedagogisk historia och filosofi

Förslag till rambeskrivning för institution 1

Högskolan i Gävles ansökan om tillstånd att utfärda. masterexamen inom området utbildningsvetenskap.


Utbildningsutvärderingar Tidsplan Uppsala universitet

Strategisk plan

Marcus Angelin, Vetenskapens Hus, Jakob Gyllenpalm och Per-Olof Wickman, Stockholms universitet

Nationell forskarskola för lärare i naturvetenskapliga ämnen (NaNo).

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Barns tidiga och livslånga lärande Fokus i kvalitetsarbetet

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Olika traditioner, olika definitioner, olika skolbildningar, mångtydigt

Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG

Samhälle, interkulturalitet, ledarskap och utvärdering (SILU)

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Empirisk positivism/behaviorism postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Linnéuniversitetet juni Jan Håkansson, Inger Fält

Strategiska direktiv inför ansökningsperioden 2018 inom INFINIT

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

Små barns lärande utvecklingsarbete och forskning i samspel. Skövde mars

Rektor Malmö högskola

Policy för Internationalisering Medicinska fakulteten vid Lunds universitet

ODONTOLOGISKA FAKULTETEN TANDVÅRDSHÖGSKOLAN Utbildning, forskning och tandvård i symbios

Magisterprogram med inriktning mot utvärdering och styrning, 60 högskolepoäng

Tidskriften Pedagogisk Forskning i Sverige Tillbakablick och lägesbeskrivning

Inst för Pedagogik didaktik och psykologi/lt Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Facktidskriften ett njutningsmedel?

Anvisningar för skrivandet av kandidat- och magisteruppsatser

Övergripande studieplan för forskarutbildning i matematik med ämnesdidaktisk inriktning

Bilaga till studieplan för utbildning på forskarnivå:

LÄRARPROGRAMMET 60 POÄNG Teacher Education Programme, 60 Points

Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten har inrättat följande stipendier:

UPPSALA UNIVERSITET Ekonomisk-historiska institutionen

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

För dig som gått Rektorsutbildningen

Språk- läs- och skrivutvecklare Skolverket Sept

ALLMÄN STUDIEPLAN FÖR UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ I PEDAGOGIK. Filosofie doktorsexamen 240 hp Filosofie licentiatexamen 120 hp

Bedömningskriterier för finansiering av forskning vid HKR

Beteendevetenskap Basics in the Behavioural Sciences

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

VÅRD- OCH OMSORGSUTBILDNING

Masterprogram i Pedagogiskt arbete/pedagogik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik

Vetenskapsteori och metod inom utbildningsvetenskap. översikt/orientering Katarina Eriksson Barajas, professor i Pedagogik, IBL

Humanistiska programmet (HU)

Riktlinjer för antagning som oavlönad docent

UTBILDNINGSPLAN MASTERPROGRAM I UTBILDNINGSLEDARSKAP, 120 HÖGSKOLEPOÄNG

Från forskning till praktik

Gymnastik och idrottshögskolan Ämneslärarutbildning i idrott och hälsa

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med Fastställda av fakultetsnämnden

STRATEGISKA SATSNINGAR FÖR UTBILDNING, FORSKNING OCH SAMVERKAN

Behöver man pedagogik i bibliotek? Funderingar och erfarenheter Anu Ojaranta , Tammerfors BIBLIOTEKS- PEDAGOGIK

Beslut om tillstånd att utfärda masterexamen inom området bildpedagogik

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Evidensbaserad praktik

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Att bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Fakultetsnämnd Lärande. Studieplan

Programmets benämning: Danspedagogprogrammet Study Programme in Dance Pedagogy

KOMMENTARDEL till inriktningen. Svenska som andraspråk för blivande lärare


Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Svenska som andraspråk I inom ämneslärarprogrammet (CTL101) betygskriterier

Konstuniversitetets strategi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i Pedagogiskt arbete

Lärarprofessionens samhällsuppdrag, 20 poäng The Teaching Profession and Society

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

Skolforskningsinstitutet

Utbildningsplan för program i Sports Coaching

Meritportfölj. Vetenskapliga meriter

Visions Conference Oslo Universitet Sven-Erik Hansén

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i datavetenskap

Lärarprogrammen vid Högskolan i Gävle

== Utbildningsvetenskapliga fakulteten

Lokal examensbeskrivning

Religionskunskap. Ämnets syfte

Bedömning av arbetsprestationer

KURSPLAN IMMA02, Människa, miljö och samhälle 1 (1-20), 20 poäng

Transkript:

MANDATET Ett bilde av kvaliteten på den pedagogiska forskningen.. En samlad värdering av kvaliteten Identifiera förhållanden som främjar kvaliteten Om det finns discipliner eller underdiscipliner där norsk pedagogik står starkt internationellt sett, och om det finns delar av faget som är svagare.

UNDERLAG FÖR EVALUERINGEN: - Seniora forskares fagliga produkter (i urval) - Seniora forskares fagliga produktion (förtecknad) - Miljöernas egenevalueringar - NIFUs publiceringsanalyser - NIFUs översikt över strukturella betingelser - Div bakgrundsnotat

SAMMANFATTNING Variation och mångfald - kvalitet - förutsättningar Disciplin- och/eller tematisk struktur Bredd och/eller djup Varierande dokumentation av teori- och metodmedvetenhet Nytta/relevans kontra vetenskaplig kvalitet Svag intern seminariekultur och kvalitetskontroll Låg grad av internationell publicering Nationella program och nätverk förstärks och/eller urholkas de lokala miljöerna?

EVENTUELLA FELKÄLLOR: Forskarnas urval av faglig produktion Miljöernas egenevalueringar och annat underlag Pågående doktorandarbeten syns ej Handledarinsatser syns ej Senare års doktorsavhandlingar syns ej Ledning/koordination av nationella program och nätverk syns ej NFRs urval av miljöer

FORSKARNAS URVAL AV FAGLIG PRODUKTION baseras på - vetenskapliga kriterier men också på - pedagogiska relevanskriterier - högskole-kriterier (meritvärderingskriterier) dvs legitimiteten som pedagogikforskare tycks vila på mer än vetenskaplig produktion Tänkbaka förklaringar: Det är få pedagogikforskare som kan koncentrera sig på forskning för merparten gäller att undervisningen tar stort utrymme Externa medel avser ofta utredningar, utvärderingar etc i den offentliga sektorn

FORSKNINGSMILJÖERNA (kap 5) Varje miljö: - forskningsområden - metoder - publicering - forskning ensam eller i grupp - förutsättningar för forskning - sammanfattande värdering Sammanfattande intryck: Kvaliteten uppvisar variation - mellan miljöerna - inom miljöerna - hos den enskilda forskaren Förutsättningarna för forskning varierar Forskningsledningen varierar

En fagmiljö?

SAMLAD VÄRDERING (kap 6) Några gemensamma forskningsteman: - pedagogisk psykologi - utbildningshistoria historisk pedagogik - pedagogisk filosofi - specialpedagogik - didaktik och klassrumsforskning - pedagogisk kulturantropologi sociokulturella aspekter

TRADITIONER OCH TENDENSER i norsk pedagogisk forskning: Empirisk forskning Läroplansteoretiskt perspektiv Didaktisk tradition Skolan som nationsbyggare Komparativ forskning Satsningsområden: - högre utbildning - media - IKT - arbetsliv - familj Ökande inslag av - sociokulturella teorier - kvalitativa metoder

TRADITIONER OCH TENDENSER i norsk pedagogisk forskning: Empirisk forskning Läroplansteoretiskt perspektiv Didaktisk tradition Skolan som nationsbyggare Komparativ forskning Satsningsområden: - högre utbildning - media - IKT - arbetsliv - familj

PEDAGOGIKDISCIPLINENS UTVECKLING en disciplinär och tematisk struktur Tema Disiplin Pedagogisk psykologi Pedagogisk historie Pedagogisk filosofi Spesialpedagogikk Utdanningssosiologi Sosiokulturell pedagogikk etc. Læreplans forskning Høyere utdanning Didaktikk/ Klasseromsforskning Voksenpedagogikk Arbeidslivspedagogikk IKT/media Etc. Figur: Pedagogikkforskningens disiplinære og tematiske struktur (modell) Att diskutera: - profilering mellan miljöer - teori- och metodutveckling - intern och extern kvalitetskontroll

ANBEFALLNINGAR Förutsättningar för forskning Forskarutbildningen Forskningsledning och organisation Kvalitetskontroll Fagutveckling