Lärarhandledning Presenterat av
Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma område i en regnskog på Borneo och representerar världens mest artrika djurgrupp. De två insekterna lever i växtligheten runt ett övergivet och förfallet skjul vid stranden av en flod, och vi får följa hur Hierodula och Papilio växer och utvecklas. Hierodula genomgår en s.k ofullständig förvandling (metamorfos). När han kläcks ur ägget är han redan en minibönsyrsa som med regelbundna mellanrum ömsar hud för att gradvis utveckla det vuxna djurets vingar. Papilio, däremot, genomgår en fullständig förvandling, från ägg till larv till fjäril via ett puppstadium. Medan vi följer huvudrollsinnehavarnas utveckling möter vi många andra fascinerande insekter i området. Efter ett antal misslyckade försök kan äntligen rovdjuret Hierodula, driven av sin instinkt, fånga Papilio. I en slutscenen förstår vi dock att Papilio lyckats lägga sina ägg innan hon togs till fånga, och filmen slutar med att hennes avkomma kläcks ur sina ägg. Livscykeln fortsätter. Även om filmens Hierodula är hane bör man notera att även bönsyrsehonan i verkligheten, i likhet med många andra rovinsekters honor, ofta fångar, dödar och äter andra insekter. Filmen Insekter spelades in på Borneo och i en speciellt uppbyggd studio i Oxford, England. Handledningen har sammanställts av National Museum of Natural History, Smithsonian Institution och SK Films, och är tänkt att ge lärare förslag på arbetsuppgifter som kan utföras i klassrummet före och efter filmvisningen.
Insekts Skapa ditt eget InsektsZOO GGenom att anlägga ett insektszoo får eleverna grundläggande kunskaper i att samla in, studera och sköta insekter. Ett insektszoo kräver minimala resurser, men ger oändliga möjligheter till studier. Det uppmuntrar och motiverar eleverna till att lära sig mer, eftersom de tryggt kan studera insekterna och därigenom få inspiration till att öka sina kunskaper om insekternas värld. Uppgiften är tillräckligt varierad för att passa alla åldersgrupper, undervisningsmetoder och lokaler. Målsättningen med ett insektszoo är: att lära sig om insekternas livscykler att lära sig att ta hand om djur att jämföra insekter med andra djur att uppmuntra inlärning i grupp att lära sig om insekternas livsmiljöer att träna grundläggande journalföring att upptäcka insekternas roll i ekosystemet Att komma igång Är det första gången du anlägger ett insektszoo ska du börja i liten skala. Välj bara en eller två insektsarter eller andra leddjur. Bestäm dig för om du ska köpa insekter från en leverantör av biologiskt forskningsmaterial, zooaffär eller om du ska ge dig ut i naturen. Om du väljer att själv skaffa insekter bör du först läsa på i ämnet. Leta gärna på Internet efter tips och idéer om hur man gör och vilka insekter som kan vara lämpliga. Innan du börjar måste du veta var ditt zoo ska placeras och vilken slags behållare du behöver. Genomskinliga plastburkar är billiga, behändiga och får plats nästan var som helst även på en skolbänk! Större och dyrare behållare, som akvarier och terrarier, rymmer fler insekter och ger större möjligheter att återskapa insekternas naturliga livsmiljö. Undvik att ställa behållarna direkt i solen eller att utsätta dem för drag.
Anteckningar Hur man sköter ett zoo Det första du måste göra är att noga märka varje behållare. Se till att du skriver upp insektens namn, skötselinstruktioner, mat, vatten och städschema. Dessutom krävs fyra saker för att lyckas: en välstädad behållare, jämn temperatur, lagom fuktighet och tillgång till färsk föda. Skötselinstruktionerna kan du kopiera ur en insekts- eller naturbok. Kontrollera om det finns mögel eller bananflugor i behållaren. Mögel får inte förekomma. Byt ut känslig mat, till exempel frukt, med jämna mellanrum. Kontrollera hur lång tid det tar för maten att bli uppäten. Går det på en timme ger du mer mat. Om bara lite eller ingen mat alls blir uppäten kanske insekten gör sig redo inför hudömsning eller förpuppning. Kontrollera temperaturen. Se till att temperaturen på helger och nätter inte varierar alltför mycket. Bestäm dig för ett lagom arbetsamt skötsel- och städschema. Antalet insekter i behållaren och mängden spillning avgör när en behållare måste rengöras. Studierna Låt eleverna göra egna insektsjournaler där de skriver ner sina observationer. Några frågor som uppmuntrar till närmare iakttagelser: Hur fångar eller söker insekterna efter föda? Hur visar insekten att den föredrar en viss typ av föda? Hur får insekten i sig födan? Kan du se vad insekten äter? Hur pass väl smälter insekten in i miljön? Var i behållaren brukar insekten uppehålla sig? Gömmer sig insekten bakom eller under olika saker? Varför tror du att den gör det? Hur förflyttar sig insekten från ett ställe till ett annat? Har insekten några ljud för sig? Förändras ljuden under dagen? Avslutning När det blir dags att stänga ditt zoo återförs samlingen, tillsammans med ägg och avkommor som tillkommit i behållaren, till sina naturliga miljöer vid en lämplig tidpunkt i insekternas livscykler. Släpp alltså inte ut vuxna fjärilar mitt i vintern. Om du köpt insekterna kan du försöka hitta en annan skolklass eller andra intresserade som vill ta hand om insekterna. Era insekter kan även frysas och bevaras. OBS! Släpp inte ut inköpta insekter i naturen, eftersom de kan vara främmande för den lokala faunan. När djuren har dött kan de komposteras, torkas eller läggas i alkohollösning för vidare studier.
Ordlista Antenner Bytesdjur Entomolog Exoskelett Insekt Evertebrat Larv Leddjur Metamorfos Puppa Rovdjur Taxonomi Spröt med sinnesorgan som sitter på leddjurens huvud. Ett djur som blir infångat och uppätet av ett rovdjur. En forskare som studerar insekter. Ett yttre skelett som stöder och skyddar djurets kropp. Ett leddjur som har huvud, mellankropp och bakkropp, och som vanligtvis har sex ben och vingar som fullbildad insekt. Djur som saknar ryggrad, kallas även ryggradslösa djur. Hos insekter med fullständig förvandling är det stadiet mellan ägg och puppa, och som saknar alla likheter med den vuxna insekten. Ryggradslösa djur med ledad kropp och yttre skelett (exoskelett), vilket täcker den i segmenterade kroppen. Förvandling av kroppen som många, särskilt ryggradslösa, djurarter genomgår när de utvecklas från larv till vuxet djur. Ett stadium hos insekterna under vilket larvkroppen bryts ner och återuppstår som en fullbildad insekt. Ett djur som fångar och äter andra bytesdjur. Vetenskapen om organismernas klassificering. Man delar bland annat in djuren efter kroppsbyggnad, härkomst och gemensamt ursprung.
Förslag på litteratur Anthon, H., 1982 Myggor och flugor i färg. (Stockholm) Anthon, H., 1982 Getingar, bin och andra steklar i färg. (Stockholm) Bengtson, P. & Lewander, M., 2001 Vilda grannar - handbok för en naturvänlig omgivning. (Stockholm) Chinery, M., 1976 Nordeuropas insekter. En bestämningsbok. (Stockholm) Chinery, M., 1988 Insekter i Europa. (Stockholm) Dal, B., 1978 Fjärilar i naturen. (Stockholm) Imby, L., 1989 Fjärilar i Sverige. (Stockholm). Langer, T., 1969 Fjärilarnas beteende. (Stockholm) Gullander, B., 1959 Nordens dagfjärilar. (Stockholm) Gullander, B., 1963 Nordens svärmare och spinnare. (Stockholm) Gullander, B., 1971 Nordens nattflyn. (Stockholm) Göransson, G., 2001 Mina insektsvandringar. (Stockholm) Higgins, L. & Hargreaves, B., 1983 Europas dagfjärilar. (Stockholm) Nordström, F. & Wahlgren E., 1935-1941 Svenska fjärilar. (Stockholm). Rougeot, P.-C. & Viette, P., 1980 Svärmare och spinnare i Europa och Nordafrika. (Stockholm) Sandhall, Å., 1973 Småkryp - Fjärilar, sländor, skalbaggar, snäckor m.m. (Stockholm) Sandhall, Å. & Ander, K., 1978 Gräshoppor, syrsor och deras släktingar. (Stockholm) Sandhall. Å. & Ossiannilsson, F., 1985 Skinnbaggar, bladlöss och andra småinsekter. (Stockholm) Internet www.nrm.se/djur.html.se www.giantscreenbugs.com National Museum of Natural History, Smithsonian Institution, avdelningen för systematisk biologi, entomologiavdelningen: www.entomology.si.edu www.si.edu/resource/faq/nmnh/buginfo
Smithsonian Institution Handledningen är framtagen av National Museum of Natural History. Innehåll och faktagranskning: Nathan Erwin, Gary Hevel och Laura Viney. Svensk faktagranskning av Lars-Åke Janzon, Fil dr och Jourhavande biolog, Naturhistoriska riksmuseet. NATURHISTORISKA RIKSMUSEET Frescativägen 40 Stockholm T-bana Universitetet eller buss 40/540 Biljettbokning Cosmonova: 08-519 55130, www.nrm.se/cosmonova