Artificiell beskuggning och dess påverkan på flora och fauna och framförallt då på dagaktiva ryggradslösa djur.
|
|
- Ellen Strömberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Sida 1 av 11 LONA - Projekt John Bauers Park Artificiell beskuggning och dess påverkan på flora och fauna och framförallt då på dagaktiva ryggradslösa djur. Blågrön mosaikslända (Aeshna cyanea) är en art som under varma soliga dagar flyger och jagar byten i John Bauers Park. Trollsländor är beroende av solljus (och en i det närmaste molnfri himmel) då de använder synen för att upptäcka flygande insekter. En förändring i solbestrålningen som Nybergs parkeringsdäck innebär leder till en ökad beskuggning som påverkar denna art negativt då denna art föredrar att flyga i solig väderlek och blir inaktiv vid minskat solljus och skugga. Foto: Anders Ahlstrand Med hänvisning till ingiven handling av Projekt John Bauers Park - Delrapport I mål P framförs härmed information angående påverkan av artificiell beskuggning i form av ett intill- och längsmedliggande nybyggt parkeringsdäck vid inventeringsområdet John Bauers Park.
2 Sida 2 av 11 Sammanfattning Den dagaktiva faunan och floran har anpassat sig till att vara aktiva under dagens ljusa timmar. Permanent artificiell beskuggning innebär en permanent minskning av antalet ljustimmar per dygn. Under dagen skapar artificiella strukturer som byggnationer en främmande och onaturlig livsmiljö för de arter som är dagaktiva och beroende av att det är ljust under dygnets ljusa timmar. En artificiell struktur (byggnation) som permanent beskuggar en plats har en avsevärt negativ påverkan på ett område som tidigare (innan byggnationens uppförande) hade en normal ljusbestrålning under dagen. Permanent artificiell beskuggning är en onaturlig störning i naturen Permanent artificiell beskuggning påverkar de daglevande arternas aktivitet och beteende negativt då de normalt undviker skugga och även inaktiveras och vilar då det är skugga under dagtid. Nybergs parkeringsdäck Är en artificiell byggnation som genom sin placering och storlek permanent skapar en artificiell och onaturlig beskuggning i omgivningen samt i John Bauers Park. John Bauers Park Är en park som skapats till den världsberömde konstnärens John Bauers minne. Parken ingår i kommunens planer på att göra parken till ett naturreservat. Ljus och Skugga Solen En stjärna som avger ljus och som allt liv på jorden är beroende av. Solen befinner sig i centrum av vårt solsystem och jorden roterar runt solen samtidigt som jorden roterar runt sin egen axel. Ljus Allt liv på jorden är beroende av ljus i lagom dos beroende på art. Vissa arter såsom de dagaktiva arterna är mer beroende av direkt solljus och har även anpassat sig till ett liv i dagsljus. (Se nedan, dagaktiva djur) Naturlig ljusfluktuation i naturen I naturen sker det naturliga fluktuationer i ljusintensiteten under ett dygn. Skugga Uppstår då det finns ett hinder i vägen för ljusstrålarna. Året och årets årstider och de ryggradslösa djurens livscykel i naturen År Den tid det tar för solen att rotera runt solen. Året delas upp i den varma och den kalla delen av året. Den kalla delen av året - Vinter Under den kalla delen av året går de flesta av de ryggradslösa djuren i dvala och vintersömn. De övervintrar antingen som, ägg, larver, puppor eller som redan fullbildade exemplar beroende på vilken art det är och vilken generation de tillhör.
3 Sida 3 av 11 Vår Den övervintrande generationens fortplantningsperiod På våren i Mars-April under övergången från årets kalla period till årets varma period vaknar de övervintrande insekterna till liv. Våren är en hektisk period både för dagaktiva- och nattaktiva övervintrande arter då de måste hinna fullborda sin livscykel genom att fortplanta sig. Den varma delen av året Försommar, Sommar och Sensommar Det är under årets varma period insekterna är aktiva och under denna period fullbordas deras livscykel från ägg, larv, puppa till fullvuxen insekt med målet att fortplanta sig. Insekterna är alltså helt beroende av den varma årstiden för att kunna överleva och fortplanta sig. Högsommar Årets varmaste period och då livet är som mest aktivt i naturen för att sedan successivt ebba ut då sommarens blommor är överblommade och de vuxna insekterna fullbordat sin livscykel genom att para sig och honorna lagt ägg. Sommar De vuxnas fortplantnings period samt den nykläckta generationens uppväxtperiod Olika arter har olika livscykler men efter att de övervintrande arterna fortplantat så dör denna generation av ryggradslösa djur (med vissa få undantag). Då skall de ha lagt ägg som sedan kläcks till larver och som då skall livnära sig på det som erbjuds i naturens skafferi. Höst och Senhöst Den tiden då vissa arter kläcks till fullbildade insekter för att sedan övervintra. Beroende på art så övervintrar olika arter i olika stadier såsom ägg, larv, puppa eller fullvuxen. Dock övervintrar tex många arter bl.a. fjärilar och jordlöpare (rovlevande skalbaggar) som vuxna. Daglevande arter Föda, fortplantning och växtpollination De daglevande arterna har de ljusa timmarna under ett dygn på sig för att hinna med att söka föda och fortplanta sig. Daglevande steklar såsom humlor, solitära bin och även flugor har en viktig funktion när det gäller pollination av växter under dagtid. Höst och Senhöst Övergången från den varma perioden till den kalla perioden På hösten skall i princip alla växter och insektsarter ha klarat av fortplantningen för att ge upphov till nästa års generation. Flora - Växter Det finns två typer av flora: 1. Ljuskrävande (krav på ljus varierar från sparsamt ljuskrävande till mycket ljuskrävande med direkt och konstant solexponering under dygnets ljusa timmar). 2. Skuggkrävande (krav på skugga varierar från sparsamt skuggkrävande till mycket skuggkrävande med direkt och konstant beskuggning under dygnets ljusa timmar). Fauna - Ryggradslösa djur (Evertebrater) Till evertebrater hör snäckor, spindlar och insekter plus alla andra småkryp som saknar ryggrad. Evertebraters korta livscykel Evertebrater har normalt ett par, tre veckor på sig för att kunna fullborda sin livscykel. Under deras korta livscykel från det att de kläcks som vuxen till den stund då de dör skall de ha hunnit med och klarat av att
4 Sida 4 av 11 fullborda sin livsuppgift genom att fortplanta sig och skapa en ny generation av sin art. Det finns många naturliga hinder på vägen fram för att finna en lämplig partner och till att få möjlighet att kunna fortplanta sig och många exemplar dukar under innan de ens har hunnit fortplanta sig. De som lyckas hitta en partner och para sig är de som sedan ger upphov till nästa generation av sin art. Efter fortplantningen dör normalt hanarna medan honorna ägnar sig åt att lägga ägg för att ge upphov till nästa generation. De daglevande arterna och deras dygnscykel Dag Dygnets ljusa timmar mellan soluppgång och solnedgång. Natt Dygnets mörka timmar mellan solens nedgång och solens uppgång. Ett Dygn Tidsperiod från tiden mellan samma klockslag på två av varandra följande dagar. Antalet timmar under ett dygn är normalt 24 timmar. Dygnets ljusaste timmar Perioden under dagen då det naturliga ljusinflödet är som högst. Dygnsrytm och aktivitet Olika arter är aktiva under olika perioder under dygnet. Man brukar skilja på följande två grupper: 1. Dagaktiva 2. Nattaktiva Dagaktiva och nattaktiva arter De djur som är aktiva under dagen och de djur som är aktiva under natten (se nedan). Aktivitetsperioden under ett dygn skiljer sig för olika arter. Dagaktiva arter Många djurarter är specialiserade och aktiva dagtid. De är bl.a. beroende av värmen och ljuset för sina aktiviteter och sin syn för att finna föda tex Trollsländor. Aktiviteten beror även på tiden då bytesdjur är aktiva tex när det är soligt och varmt samt när växter har sin blomningsperiod under ett dygn. Dagaktiva djurs sinnen De dagaktiva djurens sinnen och syn är anpassade för ett liv i solljus. Daglevandearter och deras dygnsaktivitet Den största aktiviteten sker vid rätt temperatur och när ljusförhållandena är som mest lämpliga under dygnets ljusaste timmar. Daglevande arters dygnsrytm och fullbordandet av livscykeln Under dagen skall de dagaktiva djuren oavsett om de tillhör ryggradsdjur eller ryggradslösa djur hinna med att söka föda, finna en partner, fortplanta sig och lägga ägg eller föda barn för att skapa en ny generation.
5 Sida 5 av 11 Naturliga störningsfaktorer för de daglevande arterna under deras aktiva period och under deras livscykel Till naturliga störningar räknas alla typer av i naturen förekommande naturliga störningar som negativt kan påverka de daglevande arterna under deras aktiva period på dagen, under ett dygn, och under deras livscykel (se nedan). Naturliga faktorer som påverkar de daglevande arterna under dagen under deras livscykel: Temperatur Väderlek Skugga Begränsat antal ljusa timmar under arternas aktiva period på dagen under årets varma period Födotillgång Konkurrens av den egna arten Möjlighet till fortplantning Tillgång på exemplar av den egna arten Tillgång på värdväxter Soluppgång Solnedgång Dagaktiva predatorer* Förändringar Förändringar i livsmiljön Permanenta förändringar Temperatur Kalla perioder minskar de ryggradslösa djurens aktivitet. Vid ihållande kalla perioder avstannar aktiviteten hos de daglevande ryggradslösa djuren helt eller delvis. Längre perioder med låga temperaturer och riklig nederbörd kan även innebära att stora delar av den dagaktiva populationen av ryggradslösa djur drastisk minskar och går förlorad för pågående och efterkommande säsong. Nederbörd Ihållande perioder av nederbörd försenar de daglevande arternas möjlighet att kläckas, deras aktivitet och möjligheter till födosök och fortplantning. Moln Daglevande djurs aktivitet minskar vid molnig väderlek. Biotop En biotop är en biologisk term och en beskrivning av en typ av omgivning, med naturliga gränser, där vissa växt- eller djursamhällen hör hemma. Biotopens speciella egenskaper gör att vissa organismer trivs bättre än andra och biotopen påverkar därför vilka djur och växter som lever i området. Biotoptransformation: Det finns två typer av biotoptransformation a) Naturlig biotoptransformation b) Artificiell biotoptransformation
6 Sida 6 av 11 Graden av biotopstransformation beror på följande faktorer: c) Partiell och en delvis transformation av en biotop d) Fullständig transformation av en biotop Naturlig biotoptransformation Sker när en biotop beroende på yttre och inre faktorer successivt förändras från en biotop till en annan. Partiell artificiell biotopstransformation Sker tex när en väg anläggs som skär igenom ett område vilken delar av och separerar ett område och dess fauna och flora. Platsen för vägen innebär dessutom en fullständig biotoptransformation där den ursprungliga biotopen schaktas bort och ersätts med grus, asfalt och vägen. Fullständig artificiell biotoptransformation Mänsklig aktivitet som leder till att en eller flera biotoper förändras och helt transformeras om till en av människan skapad biotop. Ett exempel kan vara ett gräsområde som transformeras om (förändras) till ett asfalterat område. Vid en fullständig artificiell biotoptransformation så sker en mekanisk transformation av en biotop där växter och de övre jordlagren schaktas bort och ersätts med andra typer av substrat. Detta leder till att all flora och fauna försvinner vid en fullständig biotopstransformation. Hur kort eller lång tid det tar för en biotop att transformeras om till en helt annan biotop beror på följande faktorer: a) Omfattningen av påverkan av biotopen i andel procent b) Partiell biotoptransformation c) Fullständig biotoptransformation d) Tillfällig påverkan e) Permanent påverkan f) Regelbundenheten i påverkan Det finns två typer av artificiell biotoptransformation: a) Tillfällig artificiell biotoptransformation b) Permanent artificiell biotoptransformation Vid a) en tillfällig artificiell biotopstransformation förändras en biotop tillfälligt vilket sker vid klippandet av en äng där gräset och floran klipps bort vilket också påverkar de arter som lever i och på ängsflorans arter. Gräset och blommorna försvinner här tillfälligt och växer så småningom upp igen. Det finns två typer av påverkan på den biologiska mångfalden vid en tillfällig artificiell biotoptransformation: a) Direkt påverkan, klippning av en äng påverkar direkt de arter som lever i gräset. b) Indirekt påverkan, arter som tillfälligt besöker tex en äng påverkas indirekt om blommorna de besöker klipps bort.
7 Sida 7 av 11 Hur skadlig en tillfällig artificiell biotoptransformation är beror på följande faktorer a) Slåtterkross b) Slåtterbalk c) Hur stor del i % av en befintlig biotop och dess flora, fauna och arter som tas bort påverkar graden av återhämtning. d) Vid vilken tidpunkt påverkan sker. e) Före efter fortplantning f) Hur ofta den tillfälligt artificiella biotopstransformationen sker. Slåtterkross har en mycket skadlig inverkan på floran och faunan som lever på en äng då slåtterkrossen mal ner och krossar vegetationen och djuren som lever i vegetationen. Slåtterbalken är en mer skonsam metod men det beror på vid vilken tid på året den används och hur ofta en äng klipps. De ovanstående faktorerna (a-d) påverkar möjligheten för en biotop att kunna återhämta sig. Ju mer omfattande och ju mer regelbunden en tillfällig artificiell biotopsförändring som sker ju svårare får en biotop och dess flora och fauna att återhämta sig. Det finns två typer av permanent artificiell biotoptransformation: a) Mekanisk biotopstransformation där mänsklig mekanisk påverkan på ett område förändrar biotopen till en helt ny biotop. b) Indirekt biotopstransformation där mänsklig aktivitet indirekt påverkar ett område så att biotopen transformeras om till en annan biotop. Indirekt biotopstransformation kan vara nedfall som sker via regn av försurande ämnen som bildats vid förbränning och som vid nedfall och regn successivt förändrar markens PH värde (surhet). Det kan tex röra sig om dränering av ett område så att en våtmarksbiotop medvetet transformeras om till åkermark. I många fall sker det vid en biotoptransformation både en mekanisk- och en indirekt transformation av en biotop, där den sammantagna mänskliga aktiviteten transformerar om en biotop till en helt annan typ av biotop. Artificiell permanent beskuggning är en indirekt biotoptransformation En indirekt biotopstransformation uppstår även då en byggnation uppförs där en indirekt artificiell permanent beskuggning (se rubriken, skugga) successivt transformerar om floran och fauna inom ett område då området hamnar i skugga och antalet ljustimmar under ett dygn minskar. Det finns två typer av påverkan på den biologiska mångfalden vid en artificiell permanent biotopstransformation: a) Direkt påverkan. b) Indirekt påverkan, arter som tillfälligt besöker en biotop och dess flora påverkas indirekt då floran successivt förändras vid tex en permanent artificiell beskuggning.
8 Sida 8 av 11 Skugga Det finns två typer av beskuggning Naturlig beskuggning a) Den naturliga beskuggning som uppstår i naturen genom att ljusets strålar bryts av naturligt förekommande träd, buskar, formationer, höjdskillnader och hinder (för solljuset). Till naturlig beskuggning hör organisk och icke organiska naturligt förekommande strukturer som orsakar en beskuggning i naturen. Artificiell beskuggning Den onaturliga beskuggning som uppstår i naturen genom att ljusets strålar bryts av föremål, byggnationer och hinder skapade av människan. Till artificiell beskuggning hör organisk och icke organiska strukturer skapade av människan som orsakar en beskuggning i naturen. Naturliga strukturer: a) Till organiska strukturer hör alla växter och träd. b) Till oorganiska strukturer hör formationer av sten, jord, sand samt berg. Artificiella strukturer: a) Föremål och byggnationer skapade av människan. Flora och faunans känslighet för skugga vid framförallt artificiell permanent beskuggning Förändringar av ljusinstrålningen i ett område påverkar alltid faunan och floran. Först påverkas de arter som undviker skugga under dagen genom att de antingen skyr att vistas i skugga och om de har möjlighet att förflytta sig undan skuggan. Kan de inte förflytta sig undan skuggan så kommer den biologiska mångfalden successivt utarmas. Floran påverkas omedelbart av en beskuggning då värme och ljuskrävande växters livsförutsättningar snabbt och radikalt förändras invid en byggnation. Ökad artificiell permanent beskuggning innebär att växter får svårt att få tillräckligt med solljus under dagen och detta leder till att de växter som behöver solexponering inte klarar av att överleva i ett område med ökad och för omfattande beskuggning. Den solkrävande floran försvinner därmed och i samband med att den solkrävande floran försvinner så försvinner även faunan som är knuten till de solkrävande växterna. Successivt så ersätts sedan den solkrävande floran och faunan av arter som är skuggkrävande. Således är en artificiell permanent beskuggning mycket skadlig för en solkrävande flora och fauna. Det finns två typer av artificiell beskuggning 1. Temporär beskuggning 2. Permanent beskuggning 1. Temporär artificiell beskuggning Innebär att temporära föremål temporärt beskuggar ett område under en kortare eller längre period. Graden av skada som sker vid en temporär beskuggning är beroende av tidslängden för den temporära beskuggningen
9 Sida 9 av 11 Pågår den temporära artificiella beskuggningen under en längre tid så påbörjas automatisk en biotoptransformation där de solaktiva arterna reduceras och ersätts av arter som är anpassade till ett liv i skugga och som är mindre ljusberoende. 2. Artificiell permanent beskuggning Innebär att en permanent föremål och byggnation uppförs permanent vilket resulterar i ett permanent beskuggat ett område. Vid en permanent artificiell beskuggning så ändras antalet soltimmar Artificiell permanent beskuggning är onaturlig i naturen och skapad av människan Artificiell permanent beskuggning är en permanent förändring i naturen skapad av människan genom uppförandet av en permanent byggnation. Artificiell beskuggning är ej naturligt förekommande i naturen då beskuggningen är skapad genom mänsklig aktivitet. Fluktuationer i beskuggning Orsaker till fluktuationen i den artificiella permanenta beskuggningen 1. Jordens rotation runt solen 2. Jordens rotation runt sin egen axel 3. Byggnadens geografiska placering 4. Byggnadens placering i förhållande till väderstrecken 5. Byggnadens placering i förhållande till solen under dagtid Grad av artificiell permanent beskuggning a) Vilken typ av föremål. b) Vilken typ av byggnation c) Grad av ljusgenomsläpp genom byggnationen. d) Grad av reflektion av ljus från byggnationen e) Byggnationens färg Byggnationens storlek, placering: a) Längd b) Höjd Faktorer som styr graden av artificiell permanent beskuggning och dess skadeverkningar: Före byggnationen: 1. Antalet timmars solexponering Efter byggnationen: 2. Antalet soltimmar efter byggnationen 3. Mängden ljus efter en byggnation 4. Vilken typ av ljusstrålning av: a) Direkt solljus b) Indirekt solljus
10 Sida 10 av 11 c) Ströljus d) Filtrerat ljus Artificiell permanent beskuggning och dess negativa påverkan på floran En artificiell struktur i form av en byggnation skapar en artificiell permanent beskuggning av en biotop eller flera biotoper vilket minskar ljusmängden och antalet ljusa timmar i det beskuggade området. Detta leder till livsmiljön för flora och fauna och de arter som är dagaktiva i solljus helt förändras vilket leder till att den dagaktiva floran och faunan och den biologiska mångfalden av arter beroende av solljus successivt utarmas. Artificiell permanent beskuggning och dess störningar på daglevande ryggradslösa djur Artificiellt beskuggning stör de dagaktiva arternas dygnsrytm och graden av aktivitet då en permanent beskuggning förändrar arternas livsmiljö permanent. Anpassning Förmågan för olika arter att anpassa sig till nya miljöer. Arter har föga eller mycken små möjligheter att anpassa sig då en fullständig biotops transformation sker. Istället så ersätts arterna av andra arter beroende på vilken typ av fullständig biotopstransformation. Vid en snabb artificiell biotopstransformation så ersätts plötsligt en biotop av en annan genom att en biotop via mekanisk påverkan transformeras om (ödeläggs) och ersätts av en helt annan biotop. Normalt vid en artificiell fullständig biotopstransformation så sker en utarmning av den biologiska mångfalden. Detta beror på att människan anpassar en miljö som vid en byggnation av ett hus där huset ersätter den ursprungliga naturen och den biologiska mångfalden. Ej flygförmåga Marklevande arter och arter utan flygförmåga har det mycket svårare att på kort tid kunna förflytta sig från en plats till en annan och förflytta sig över en längre sträckor (mer än 10 meter). Arter utan flygförmåga har det mycket svårare att förflytta sig, anpassa sig och kolonisera nya områden. Dessutom så styrs en förflyttning av en art inom ett område av i vilken typ av biotop den lever. I och med att en art förekommer i en biotop så lever den redan i en miljö den anpassat sig till där förutsättningarna och dess livsvillkor är optimala. Detta innebär att det inte alltid finns förutsättningar för en art att förflytta sig från en livsmiljö till en annan livsmiljö speciellt inte om den nya miljön saknar optimala förutsättningar för att arten skall kunna överleva och även fortplanta sig (se även anpassning). Flygförmåga Vissa arter har flygförmåga andra har inte flygförmåga. De arter som har flygförmåga har en förmåga att aktivt och medvetet snabbt förflytta sig från en plats till en annan plats. Genom sin flygförmåga har de därmed en möjlighet att förflytta sig ur den artificiella permanenta skuggan. Oberoende om en art kan förflytta sig så innebär en permanent uppförd byggnation en förändring i ljus och skugga i en biotop som har en negativ påverkan på de arter som levde i området innan byggnationen uppfördes och en permanent negativ påverkan oavsett om arterna i området saknar eller har flygförmåga. Kortfattat faktasammandrag om artificiell permanent beskuggning I och med byggnationer som skapar en artificiell permanent beskuggning så kan människan ändra dygnets antal ljusa timmar i ett område. Den artificiellt permanent beskuggning minskar antalet ljusa timmar delvis eller helt i ett område invid byggnationen vilket innebär att den naturlig solljusbestrålning förändras och drastiskt minskar inom området.
11 Sida 11 av 11 Kortfattat faktasammandrag om Nybergs parkeringsdäck och den artificiellt permanent beskuggningen och dess negativa effekter på den daglevande faunan i John Bauers Park Då artificiellt permanent beskuggningen och som i detta fall Nybergs parkeringsdäck beskuggar ett område, som i vanliga fall skulle varit betydligt mer solbelyst under dagen, så har i princip dagen gjorts om till halvdager, vilket har en avsevärt negativ påverkan på floran och faunan och de daglevande arterna, som är helt beroende av att det är ljust under dagen då de är aktiva. Anders Ahlstrand Biolog, naturinventerare och forskare med inriktning på fauna och ryggradslösa djur *Dagaktiva rovdjur NaturInventeringar.com
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
Förslag på inledning. Att göra i trädgården. Studera fjärilens livscykel. Undersök bikupan. Artrally
Syfte: Skapa intresse och förståelse för olika småkryp. Visa att insekterna fyller flera viktiga funktioner och är avgörande för att våra ekosystem ska fungera och vi människor få mat. Mål: Att skapa fler
Ekosystem ekosystem lokala och globala
Samband i naturen Ekosystem När biologer ska studera samspelet mellan levande varelser och hur dessa påverkas av miljön brukar de välja ut bestämda områden. Ett sådant område kallas ekosystem. Det kan
SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Lärarhandledning. Presenterat av
Lärarhandledning Presenterat av Inledning H uvudrollerna i filmen Insekter spelas av en bönsyrsa och en dagfjäril. De har fått behålla sina latinska namn, Hierodula sp. och Papilio sp. De kläcks i samma
Fakta om pollinatörer
Fakta om pollinatörer Vill du bidra mer? gå till: villbidra.wordpress.com Fakta om bin 2 Många bipopulationer i Sverige har under de senaste åren minskat kraftigt. Det finns 285 olika vilda biarter i Sverige,
Examensarbete HGU-2015 Svante Martinsson Vara-Bjertorp gk. Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning
Tistlar i ruff - mekanisk bekämpning Innehållsförteckning Bakgrund 1 Fakta 2 Frågeställning 3 Metod 3 Resultat 4 Slutsatser och diskussion 4 Bakgrund Vara-Bjertorp GK är belägen mitt på Västgötaslätten.
Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare.
Nattdjur? Skogen är nu mörk och dess nattaktiva invånare kommer fram, allt från blodtörstiga jägare till fromma gräsätare. Vilka djur tror du är aktiva på natten? Följ ljusslingan och bli UPPLYST! Blodsugande
10:40 11:50. Ekologi. Liv på olika villkor
10:40 11:50 Ekologi Liv på olika villkor 10:40 11:50 Kunskapsmål Ekosystemens energiflöde och kretslopp av materia. Fotosyntes, förbränning och andra ekosystemtjänster. 10:40 11:50 Kunskapsmål Biologisk
13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Biologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Välkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Astronomi. Vetenskapen om himlakropparna och universum
Astronomi Vetenskapen om himlakropparna och universum Solsystemet Vi lever på planeten jorden (Tellus) och rör sig i en omloppsbana runt en stjärna som vi kallar solen. Vårt solsystem består av solen och
Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar.
Min fiskebok en faktabok om allt man behöver veta om våra vanligaste fiskar. Av Abborre Abborren är en av våra allra vanligaste sötvattenfiskar. Hon-abborren kan väga över 4,5 kilo medan hanarna sällan
Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön?
52 53 Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kryddörtens frön? Växtfrön sprids med vinden eller med djur. Hur sprids kittelgräsets frön? 54 55 Vilken/vilka av växterna på Mundus behöver
Miljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Vikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
SKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat.
3.6 2018 På spaning efter trollsländor i Skarpnäs blivande naturreservat. En varm och vindstilla junidag, perfekt för att få se trollsländor i full aktivitet. Vi började vid Svartpotten, där solen gassade
Bzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?
Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa
Anpassningar i naturen. Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper
Anpassningar i naturen Biologisk mångfald, näringskedja, näringsväv och naturtyper Begrepp att kunna Ekologi Ekosystem Biotop Biologisk mångfald Näringskedja Näringsväv Kretslopp Naturtyp Anpassning Polartrakt
FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI
ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan
Biologi Livets utveckling
Biologi Livets utveckling Begrepp att kunna Biologi Fossil Det naturliga urvalet Evolution Djur-,växt- och bakterieceller Klorofyll Fotosyntes Latinska namn Släktnamn och artnamn Ryggradsdjur och ryggradslösadjur
Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009
Uppsala 2009-10-08 Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box 7044 750 07 Uppsala Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 1 Bakgrund Granbarkborrens förökningsframgång under 2009 är en viktig information
Årskurs 7 - Biologi. Djurvärlden
Årskurs 7 - Biologi Djurvärlden Allmänt Djuren är indelade i olika grupper beroende på hur nära släkt de är. Huvudgrupper Ryggradsdjur (ex, fiskar, groddjur, kräldjur, fåglar och däggdjur) Ryggradslösa
Vad ska ni kunna om djur?
Livets former Vad ska ni kunna om djur? Vad som är gemensamt för alla djur. Vad som skiljer ryggradslösa djur från ryggradsdjur. Vad som skiljer växelvarma djur från jämnvarma djur. Vad som menas med yttre
Allt om årstiderna - Vintern
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
Jordbruksinformation 1-2015. Så anlägger du en skalbaggsås
Jordbruksinformation 1-2015 Så anlägger du en skalbaggsås Många lantbrukare undrar hur de med enkla medel kan gynna de naturliga fienderna på slätten samtidigt som de bedriver en rationell produktion.
Allt om årstiderna - Våren
Filmhandledning Handledningen innehåller tre sidor med av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till frågorna. Speltid: 13 min Från: 5 år Ämne: Biologi, Geografi, Zoologi Produktionsland:
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår
EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER
praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Program för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
SÖMN Fakta och praktiska tips
/ SÖMN Fakta och praktiska tips Varför sover vi egentligen? Reparation av kroppen Immunförsvaret aktiveras Uppbyggande hormon insöndras Återhämtning för hjärnan Hjärnan laddar upp energi Minnet uppgraderas
Fjärilsspelet. Tidsåtgång för spelet ca 40 min inklusive introduktion och summering.
Fjärilsspelet Foto Göran Andersson Fjärilsspelet är en lättsam, fartfylld och rolig lek som hjälper eleverna att fundera över artbevarande, biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Spelet passar från
I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
Päls med många funktioner
Foto: Wikimedia Commons Rådjurskidet har en fläckig päls för att bättre smälta in i bakgrunden och undvika att bli upptäckt. Päls med många funktioner Övning till Bi-lagan nr 2 2017, månadsuppslaget för
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191
Vad är en population, egentligen? Spira kap. 11, sid. 182-191 Vad är ekologi?? Studerar samspelet mellan organismerna och deras omvärld Ur olika aspekter; Hur naturen fungerar i sin helhet (systemekologi)
onsdag 9 oktober 13 Ekologi
Ekologi Ekologi Vad handlar ekologi om? Vad handlar ekologi om? Ekologi är läran om samspelet mellan växter, djur och deras omgivning. Ekologi Vad gör en ekolog? Vad gör en ekolog? En ekolog försöker förstå:
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV
MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten
Skadeinsekter i höstraps i Västsverige under hösten Uddevallakonferensen 2016 Lars Johansson Jordbruksverkets Växtskyddscentral Skara Innehåll Förväxlingsrisker Skadeinsekter i höstraps under hösten o
Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.
Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket
SBR - 2009 Lotta Fabricius Preben Kristiansen
1 Honungsbin bor här i Sverige oftast i bikupor, som är deras hus. Husen kan se lite olika ut. Bina vet precis i vilket hus de bor. Hur kan de hitta rätt? 2 Hur många bin kan det bo i en bikupa under sommaren?
Dammar och småvatten. Naturinformation. Rapport 2019:1
Naturinformation Rapport 2019:1 . Park och naturförvaltningen, maj 2019. Rapport: Emil Nilsson Foton och illustrationer: Emil Nilsson Layout: Emil Nilsson Denna rapport bör citeras: i Göteborg 2019.. Rapport
Bilaga 4. Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron. Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron
Bilaga 4 Förslag på åtgärder som förstärker naturmiljön vid Skurubron Tillhörande Miljökonsekvensbeskrivning - Vägplan Väg 222 Skurubron Nacka kommun, Stockholms län Granskningshandling 2014-10-31 Objektnummer:
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt 10.00 11.00 Varför bryr vi oss om vatten 11.00 11.30 Vad gäller enligt lagen, Länsstyrelsen Vattenverksamhet
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Reflektioner om ljus. Helena Björnberg Ljusgestaltning
Reflektioner om ljus Helena Björnberg Ljusgestaltning Tack vare Axel Munthe Och stiftelsen san Michele Fick jag möjlighet att reflektera Sinnenas värld - Kommunikation Ljus är kommunikation, allt vi ser
Äger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter
Vård av habitaten för Nagu sandstränders hotade insektarter Den extremt hotade strandärtmotten på ett Strandvialblad i Sandö. Sandstränderna i området är insekternas habitat I Skärgårdshavet bl.a. på Sandö
ÄLTA SKOLAS LOKALA KURSPLAN
1(12) Älta skolas mål för förskoleklass Exempel på genomförande Strävansmål mot år 2 kunna några vanliga vilda växter i Sverige kunna några vanligt förekommande tamdjur i Sverige, samt namnge deras ungar
Täkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
DÄGGDJUR. Utter. Utter
REMIBAR REMIBAR DÄGGDJUR Utter Utter tillhör en grupp djur som kallas mårddjur. Under 1970-talet släpptes det ut mycket miljögifter i naturen och många utterungar dog. Men de senaste 10 åren har antalet
Stengärden och ängar. Väddklint. Sandvita. Oxtunga. Blåeld. Pukvete
Stengärden och ängar Väddklint Sandvita Stenskvättan är en av golfbanans karaktärsfåglar. Flera par häckar i stenmurar och rösen. Stenskvättan anländer från vinterkvarteren i Afrika i början av april och
havets barnkammare och skafferi
B IO I O L OG O G I Text och foto Anders Axelsson/Sjöharen Grunda hav s v i k a r Grunda hav s v i k a r havets barnkammare och skafferi Det börjar äntligen bli vår; solen skiner, fåglarna sjunger och
Från frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?
Känner du dig hemma i naturen? Finns det allemansrätt i landet du kommer från? Vad vill du göra på stranden? Vilken plats är din favoritplats? Varför? Är du rädd för djur i skogen? Är du rädd för djur
Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare
Fjärilar och andra pollinerare -ekosystemtjänster För vem: Skolår 3-6 När: augusti och september Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö
Spridningsvägar för växtskyddsmedel till omgivande miljö I växtskyddsarbetet finns det alltid en risk att växtskyddsmedel hamnar i den omgivande miljön. En del av spridningsvägarna kan du själv påverka.
Sol och månförmörkelser
Sol och månförmörkelser 2010 2015 Sol och månförmörkelser 2010 2015 Här följer en sammanställning över de sol och månförmörkelser som kommer att synas från Borlänge åren 2010 2015. Notera att alla tider
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun
Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser
Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Foto: Urban Hjälte
Naturvårdsenheten Redovisning av åtgärder i Silverån, Forserumsdammen Östergötland 2008 Inledning och bakgrund Rapporten redovisar den avsänkning som gjordes av Forserumsdammen samt de biotopvårdsåtgärder
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018
BIOLOGISK MÅNGFALD VID SWEROCKS ANLÄGGNING I KÅLLERED RAPPORT FÖR 2018 Rapport: Morgan Johansson Onsala Biokonsult, 2019 Mejerivägen 11 439 36 Onsala onsalabiokonsult@telia.com Telefon: 0300-611 07 Mobil:
Så gör djur - tre avsnitt
Så gör djur - tre avsnitt Filmhandledning Handledningen innehåller tre separata handledningar med två sidor med övningsuppgifter av olika svårighetsgrad och en sida med lärarhandledning och facit till
Biologisk mångfald på våra motorbanor
Biologisk mångfald på våra motorbanor 2014-06-27 Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015
JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015 JORDENS SKOGAR Nästan en tredjedel av hela jordens landyta är täckt av skog. Jordens skogsområden kan delas in i tre olika grupper: Regnskogar Skogar som är gröna
443-419 miljoner år före nutid
Textsammanställning till utställningen Fossil och evolution SILUR 443-419 miljoner år före nutid Stora steg Under silur utvecklas de första kärlväxterna. De är förgångare till nästan alla dagens landväxter
Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet
Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma
Kartläggning av och räddningsinsatser för salamanderpopulationerna i Olovslundsdammen, Bromma Martina Kiibus, 2012-08-16 Sammanfattning Olovslundsdammen är en av Stockholms stads individtätaste vattensalamanderlokaler.
EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Soluppgång och solnedgång. Inomhus. Hälsosamma ljusmiljöer på Neonatalavdelningen, Helsingborgs lasarett.
06.00 Soluppgång och solnedgång. Inomhus. Hälsosamma ljusmiljöer på Neonatalavdelningen, Helsingborgs lasarett. Hälsosamma ljusmiljöer med BioCentric Lighting TM, neonatalavdelningen på Helsingborgs lasarett.
Täkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet
Skyddszoner - Skyddsbarriärer och oaser utmed vattnet av Peter Feuerbach, Hushållningssällskapet Halland Att anlägga skyddszoner utmed våra vattendrag har som yttersta syfte att förbättra vattenkvalitèn
Varför ser man så sällan ringflugor bland kullarna på Mundus?
109 110 Ringflugan är mycket sällsynt under klang tomi. Två möjliga förklaringar är: 1) ringflugan flyttar högt upp i bergen under klang tomi, och 2) ringflugan överlever klang tomi som ägg. Vilken förklaring
MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS
Växtskydd - Växthusodlingar Barbro Nedstam 2007-11-06 MJÖLLÖSS ( VITA FLYGARE ) I VÄXTHUS Arter och värdväxter Sedan växthusodlingens barndom i Sverige har växthusmjöllusen Trialeurodes vaporariorum varit
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik
Fritidspedagogisk verksamhet II natur och teknik Provmoment: Ekologi och artkunskap, 2,5 hp Ladokkod: 11GF50 TE08 Tentamen ges för: 11GF50 ht 2018, Borås (Examination 1) Tentamensdatum: 2018-10-05 Tid:
Ekologi. Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön
Ekologi Samspelet mellan organismerna och den omgivande miljön I kursplanen Människans påverkan på naturen lokalt och globalt. Möjligheter att som konsument och samhällsmedborgare bidra till en hållbar
Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010
Räddningsinsatser för salamandrar i Olovslundsdammen 2010 Miljöförvaltningen, juni 2010 Salamanderräddning 2010 Utgivningsdatum: juni 2010 Utgivare: Miljöförvaltningen Kontaktperson: Gunilla Hjorth Omslagsfoto:
Biologisk mångfald på våra motorbanor
Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor
1. Vad är naturkunskap?
Naturvetenskap bygger på sådant Art individer man kan som bevisa kan med få fertil till exempel avkomma experiment. Exempelvis religioner och Evolution då arter förändras astrologi bygger inte på för att
Göteborgs Naturhistoriska Museum. INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010
Göteborgs Naturhistoriska Museum INVENTERING AV SANDÖDLA (Lacerta agilis) UTMED RÅÖVÄGEN (N946) I KUNGSBACKA KOMMUN 2010 1 Inventering av sandödla (Lacerta agilis) utmed Råövägen (N946) Göteborgs Naturhistoriska
Bara den som vandrar nära marken
Lilla Birgittavandringen i Fresta Bara den som vandrar nära marken Foto:Magnus Aronsson/IKON I din hand så håller du i ett häfte som kan vara till en hjälp om du vill gå Lilla Birgittavandringen. En pilgrimsvandring
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete
samspel Fotosyntes och cellandning Äta och ätas Konkurrens och samarbete Syrets och kolets kretslopp Växter tar upp koldioxid och vatten, avger syrgas samt bildar kolhydrater. Djuren tar upp kolhydrater
Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.
Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag
SMÅKRYP PÅ LAND. Innehåll. Malmö Naturskola, 2013
SMÅKRYP PÅ LAND Innehåll Daggmask... 2 Fästing... 3 Gråsugga... 3 Jordlöpare... 5 Mångfotingar (Tusenfotingar)... 6 Dubbelfoting... 6 Enkelfoting... 6 Snigel... 7 Snäcka... 8 Tordyvel... 9 Vargspindel...
BIOLOGI = Läran om det levande
Ekologi BIOLOGI = Läran om det levande EKOLOGI Oikos = hus Logos = lära Vad är ett ekosystem? Fotosyntesen- Livsviktigt för Jorden! Vad är då fotosyntes? Fotosyntes är den process hos gröna växter vid
Samtliga veckans ord v VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37)
Samtliga veckans ord v 35-42 VECKANS ORD v 35 (+ omprov v 37) bytesdjur ett djur som äts av ett annat djur mossa växer över stenar och trädrötter promenera kan vara skönt att göra i skogen barrskog skog
Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet Vectobac G i Nedre Dalälvsområdet
1(2) ArtDatabanken Jonas Sandström YTTRANDE 2013-01-11 Naturvårdsverket Att. Björn-Axel Beier 106 48 Stockholm NV-10089-12 SLU.dha.Fe.2012.1.4 139 Yttrande över Remiss om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp
Varför blev det så mycket insektsskador i raps 2018? Christer Nilsson Agonum / f d SLU, Alnarp Rapsjordloppa Rapsbagge Fyrtandad rapsvivel Blåvingad rapsvivel Skidgallmygga + blygrå rapsvivel Västerås
ÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Östersjön - ett evolutionärt experiment
Östersjön - ett evolutionärt experiment Matte/NO-biennette 26 januari 2013 Professor Lena Kautsky, även känd som Tant Tång Stockholms Universitets Östersjöcentrum Presentationens struktur Först om Varför
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen!
Lektionsupplägg: Tack för maten, naturen! På vilka sätt är vi beroende av naturen och vad är ekosystemtjänster? Eleverna får i denna uppgift definiera ekosystemtjänster samt fundera på vilka tjänster vi
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013
FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i