Boken om NO 1-3. Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3.
|
|
- Niklas Lindqvist
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Boken om NO 1-3 Elevens första grundbok i biologi, fysik och kemi. PROVLEKTION: Att undersöka utomhus. Studera vad som händer i naturen när våren går mot sommar. Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3. Uppgifterna ger eleverna möjlighet att utveckla alla de tre förmågorna som ingår i kursplanen för naturorienterande ämnen; att granska, kommunicera och ta ställning; att genomföra systematiska undersökningar och att använda begrepp för att förklara samband i naturen. Lektionen består av: Boken om NO 1 3, Lärarbok, s samt s Boken om NO 1 3, Grundbok, s samt Boken om NO 1 3, Arbetsbok 1, s. 10 samt
2 Så här arbetar du med provlektionen: 1. Läs igenom lärarsidan och uppgifterna. 2. Kopiera upp sidorna ur Grundboken och Arbetsboken till klassen. 3. Låt eleverna lösa uppgifterna. 4. Gå ut och undersök på riktigt! Följ upp elevernas kunskaper med Tummen Upp! Tummen upp! NO kartläggning åk 3 I Tummen upp! NO kartläggning åk 3 finns uppgifter som är direkt kopplade mot kunskapskraven för årskurs 3 i NO och som utvecklar elevernas ämnesspecifika förmågor. Läs mer på 2
3 S Året runt i naturen Sommar Syfte med uppslaget - Att med hjälp av fyra bilder, som visar samma vy, följa årstidsväxlingarna i naturen och lära sig hur man känner igen olika årstider. - Att lära sig namnen på några vanliga växter och djur och att få insikt i hur olika djur och växter har anpassat sig till årstiderna. - Att berätta något om djurs och växters livscykler. Centralt innehåll för åk 1 3 NO Året runt i naturen - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. Berättelser om natur och naturvetenskap - Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan. Kunskapskrav årskurs 3 - Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. - I samtal om årstider berättar eleven om förändringar i naturen och ger exempel på livscykler hos några djur och växter. - Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper samt beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. Förmågor i fokus I diskussionerna och samtalen med utgångspunkt från bilderna och texten utvecklas: Förmåga 1) Kommunicera/Argumentera/Granska Förmåga 3) Begrepp/Förklara/Beskriva Ord och begrepp året runt, naturen, sommar, solen värmer, allt växer, djur får ungar, kryllar, småkryp Så här kan du arbeta med alla fyra årstidsuppslagen Uppslagen på s hör ihop. Bläddra därför fram och tillbaka så att alla förstått att det är samma vy man ser, men vid olika årstider. Namnge de olika delarna av bilden: åkern, ängen, torpet, insjön, skogen (skogsbrynet). Senare i boken kommer vi att introducera begreppet biotop för olika växtmiljöer, s 59. Notera att det för varje uppslag finns en topplista och att dessa är olika. Vad heter årstiderna? Varför blir det årstider? Se pärmens utvik och s Vad är lika på uppslagen? (stenen, träden står kvar) Hitta så många detaljer som möjligt. Vad är olika? Hur ser vi att det blir olika årstider? Anteckna på tavlan. Hur känner man bäst igen de olika årstiderna? Använd topplistorna. Vad heter de olika växterna och djuren på bilderna? 38 3
4 Samband Samtidigt som fåglarnas ägg kläcks och djurens ungar behöver massor med mat så myllrar det av insekter, maskar och det finns mat i massor. Så här kan du jobba med uppslaget (Förutom det som är sagt om alla uppslagen.) Vad ser man på sommarbilden? Låt så många som möjligt komma till tals med sina iakttagelser. Vad är det som är typiskt sommar på bilden? Vad händer med växterna när det är sommar, hur ser de ut? Vad gör djuren? Vart tar grodan vägen på vintern? Varför ligger ormen i solen? Gå igenom sommartopplistan: Varför är dagarna långa och nätterna korta? Kryllar av småkryp? Vad menas med det? Blommorna blommar? Berätta mer om vad det innebär. Följ ett djur eller en växt genom året. Det är då man kan få underlag för att förstå anpassning och livscykler. Några konkreta exempel på anpassning Haren som blir vit och inte syns mot snön. Barrträden som är gröna året runt, men lövträden som fäller bladen. Några konkreta exempel på livscykler Växt: På fruktträdet vid torpet ser man blommor på våren, äppelkart på sommaren, mogna frukter på hösten och under vintern kala grenar utan löv. På trädet i förgrunden som är en ek ser man ekollon och under eken vissna eklöv. Djur: På våren uppvaktar fåglarna varandra och parar sig. På sommaren är boet full med ungar. Älghanen på hösten och älghonan med sin kalv på våren. Fotografera en vy nära skolan några gånger under året och gör ert egna Året runt i vår natur. Följ årstidväxlingarna på riktigt. Att göra Håller eleverna med om listan? Låt dem göra en egen sommarlista. Även du som är lärare. Jämför listorna. Andra typiska tecken på att det är sommar kan ju vara: Växternas blad är gröna, bad, blåbär och smultron, husvagnar, saft och glass, getingar och myggor. Rita och måla egna sommarbilder. Övriga tips Sjung sånger som handlar om årstiderna. Titta på hur olika konstnärer skildrat de fyra årstiderna, det finns många exempel, allt från Vivaldis vackra musik (De fyra årstiderna) till Elsa Beskows månadsbilder. Arbetsboken Arbetsbok 1: Sommar s. 10 Boktips Sesam Årstidsboken 39 4
5 S Att undersöka utomhus Syfte med uppslaget - Att ge konkreta exempel på vilken utrustning man använder och hur det går till när man gör fältstudier i närmiljön. - Att visa på några vanliga djurarter man stöter på vid fältstudier i olika biotoper. Centralt innehåll för åk 1 3 NO Metoder och arbetssätt - Enkla fältstudier och observationer i närmiljön. - Enkla naturvetenskapliga undersökningar. - Dokumentation av naturvetenskapliga undersökningar med text, bild och andra uttrycksformer. Året runt i naturen - Jordens, solens och månens rörelser i förhållande till varandra. Månens olika faser. Stjärnbilder och stjärnhimlens utseende vid olika tider på året. - Årstidsväxlingar i naturen och hur man känner igen årstider. Djurs och växters livscykler och anpassningar till olika årstider. - Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas samt namn på några vanligt förekommande arter. - Enkla näringskedjor som beskriver samband mellan organismer i ekosystem. Kunskapskrav årskurs 3 - Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. - Utifrån tydliga instruktioner kan eleven utföra fältstudier och andra typer av enkla undersökningar som handlar om naturen. - Eleven gör enkla observationer av årstider, namnger några djur och växter, sorterar dem efter olika egenskaper, samt - beskriver och ger exempel på kopplingar mellan dem i enkla näringskedjor. - I det undersökande arbetet gör eleven någon jämförelse mellan egna och andras resultat. - Eleven dokumenterar dessutom sina undersökningar med hjälp av olika uttrycksformer och kan använda sig av sin dokumentation i diskussioner och samtal. Förmågor i fokus I diskussionerna och samtalen med utgångspunkt från bilderna och texten utvecklas: Förmåga 1) Kommunicera/Argumentera/Granska Förmåga 2) Experiment/Naturvetenskapligt arbetssätt Förmåga 3) Begrepp/Förklara/Beskriva Ord och begrepp undersöka, upptäcktsresa, fjärilshåv, durkslag, burkar med lock, lupp, gräshoppa, vargspindel, detaljer, digitalkamera, skräddare, trollsländenymf, mygglarver, småkryp Så här kan du arbeta med uppslaget Titta på bilderna och läs texten tillsammans. (Det är bra om det är hål i locket på burken om man ska stoppa ned djur i den. Men inte för stora så att djuren kryper ut.) Låt eleverna bekanta sig med en lupp. Titta på spindelns ben. Fler frågor att arbeta vidare med: Hur har de olika djuren på bilderna anpassat sig till den miljö där de lever?(varför får man inga gräshoppor i durkslaget när man drar det under vattenytan och heller inga ryggsimmare i fjärilshåven?) 48 5
6 Att göra Gör en undersökning utomhus på riktigt. Skaffa den enkla utrustning som föreslås och ge er ut på en upptäcksresa runt knuten. Packa med er det ni behöver och använd håvar och durkslag för det ni samlar in. När ni kommer in i klassrummet igen kan ni använda lupparna (eller digitalt mikroskop) för att titta riktigt noga på djuren och växterna som ni har samlat in. Låt eleverna rita och måla stort och beskriva i minsta detalj. Det brukar bli vackra närbilder och förstoringar. Kanske har ni också tagit bilder med mobilen eller digitalkameran? Dem kan ni också förstora upp på väggen när ni kommer tillbaka till klassrummet. Vad äter de olika djuren? Vem äter vem? (Rita enkla näringskedjor på tavlan.) Vad har djuren de olika kroppsdelarna till? Vingarna? Antennerna? Varför gör spindeln nät? Varför fastnar den inte själv i nätet? Varför hoppar gräshoppan? Hur långt/högt kan den hoppa? Varför låter gräshoppan? Hur gör den ljudet? Hur går det till när en trollsändenymf som lever under vattnet blir en trollsända som kan flyga? (bra exempel inför arbetet med livscykel) Varför heter det fjärilshåv? Vilka är de vanliga fjärilarna? Se s. 52. Mer om arterna hittar man i böcker som heter: Vad jag finner i sjö och å, Vad jag finner i skogen. Övriga tips En mycket givande fältstudie är att ta reda på så mycket som möjligt om en myrstack. Arbetsboken Arbetsbok 1: Att undersöka utomhus s Boktips Försök med NO 1 3: s Förstora allt möjligt, s Hitta siffror och bokstäver i naturen. R Lättman, M. Wejdmark: Att lära in ute året runt, Outdoor Teaching Förlag Scharff: Vad jag finner i skogen, Prisma Scharff: Vad jag finner i sjö och å, Prisma Länktips
7 Året runt i naturen Året runt i naturen Sommar Solen värmer, allt växer och många djur får ungar. 16 Bok_NO 1-3_tryck.indd
8 Året runt i naturen SOMMARTOPPEN 1. Dagarna är långa. 2. Nätterna är ljusa och korta. 3. Det kryllar av småkryp. 4. Många blommor blommar. 5. Det finns gott om mat till alla djur. 17 NO 1-3_tryck.indd
9 Tankar om stjärnor och planeter Att undersöka utomhus Hej och hå, allihopa. Idag ska vi ut på en upptäcktsresa i naturen alldeles runt knuten. Först måste vi packa: fjärilshåv, burkar med lock, durkslag och lupp. Fjäril Gräshoppa Fjärilshåv Vargspindel Försiktigt sveper vi med fjärilshåven på ängen. Fram med burken med lock. Vad får vi för fynd? Jo, titta: en vargspindel. Med en lupp kan man förstora och se vackra detaljer. Vi ritar det vi ser och tar bilder med mobilen eller digitalkamera. Lupp Bok_NO 1-3_tryck.indd
10 Tankar om stjärnor och planeter Vi går ner till bäcken. Först använder vi durkslaget. Vad får vi för fångst? Aha, kolla här: både skräddare och trollsländenymf. Durkslag Trollsländenymf Massor med mygglarver Ryggsimmare Vi lägger så klart tillbaka våra fynd på ängen och i bäcken. Ha det så bra alla småkryp! Bok_NO 1-3_tryck.indd
11 Grundboken s Sommar 1 Titta på bilden. Skriv 3 djur. 3 Rita en sol Titta på bilden. Skriv 3 växter Skriv ordet som saknas i meningen. Ledtråd: Titta på sidan 16 i grundboken! värmer, allt växer och många djur får ungar
12 Grundboken s Att undersöka utomhus 1 Vad är det för saker? Skriv. Välj bland orden i rutan burk durkslag lupp fjärilshåv Vad kan man fånga med en fjärilshåv, tror du? Rita. kopiering förbjuden, se sista sidan 16 12
13 3 Dra streck till rätt djur. fjäril spindel trollsländenymf abborre Sortera i rätt ruta. Rita eller skriv. Lever i vatten: Lever på land: 4 Vad pratar Lovis om? Skriv. myra Det här är en insekt. Insekter har sex ben. spindel kopiering förbjuden, se sista sidan En annan grupp av djur har åtta ben. mångfoting Sedan finns det djur som har fler än åtta ben
Boken om NO 1 3. Elevens första grundbok i NO. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om NO 1 3 Elevens första grundbok i NO PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om NO 1 3, elevens första NO-bok. Du får också två sidor ur Arbetsboken och utdrag
I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen.
Pedagogisk planering Året runt i skogen/växter och djur år 3 I det här temat kommer vi bl. a att arbeta med djur och växter i vår närmiljö med fokus på naturtyper ekosystem och något om fotosyntesen. Förmågor
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Biologi, åk 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet biologi syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: använda kunskaper i
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT)
Året runt i naturen skolår 2-3 (läsår som startar med jämn HT) Naturen och rymden är spännande och fantastisk att utforska och lära sig om. Varför har vi olika årstider och hur klarar vi av alla förändringar?
Identifiera och analysera tekniska lösningar. Identifiera problem och behov som kan lösas med teknik.
LPP NO (Biologi, kemi och fysik) samt Teknik Lokal pedagogisk planering år 1 Förmågor i NO: Diskutera och ta ställning Planera och undersöka Beskriva och förklara Förmågor i Teknik: Identifiera och analysera
SMÅKRYP. För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt. Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig!
SMÅKRYP För vem: Skolår 3-9 När: maj-okt Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse för och kunskap om utomhuspedagogik till personal
Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplan biologi åk 1 3, 4 6 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi
Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET KEMI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I samtal
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön.
Skönlitteratur, myter och konst som handlar om naturen och människan.
Guidningar utomhus Solsystemet till fots Hur stort är vårt solsystem? Upplev de enorma proportionerna i solsystemet, både i avstånd och storlek på planeter. Turen går genom Mariebergsskogens gammelskog.
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK. Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3
KUNSKAPSKRAV I ÄMNET FYSIK Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 Eleven kan beskriva och ge exempel på enkla samband i naturen utifrån upplevelser och utforskande av närmiljön. I
NATURORIENTERANDE ÄMNEN
NATURORIENTERANDE ÄMNEN Biologi, fysik och kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i naturorienterande ämnen har
Boken om Biologi. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om biologi.
Boken om Biologi Boken om Biologi är ett grundläromedel i biologi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundbok, arbetsbok och lärarbok. Provlektion: Hur ser djur ut? Följande provlektion är ett utdrag
Förslag den 25 september Fysik
Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Boken om Biologi. Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter
Boken om Biologi Boken om Biologi är en grundbok i biologi för åk 4-6. PROVLEKTION: Fascinerande växter Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Biologi och tillhörande Arbetsbok och Lärarbok. Texterna
Förslag den 25 september Biologi
Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Från frö till planta (F-6)
NO-biennal 2015 Från frö till planta (F-6) Britt-Marie Lidesten, Nationellt Resurscentrum för biologi och bioteknik Vi arbetar vetenskapligt med utgångspunkt i försök med växter och testar praktiska odlingsmetoder.
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön
Lektionsuppgift: Mångfalden i sjön Gå ut och upptäck mångfalden i en sjö, bäck eller å. Eleverna får dokumentera vilka djurgrupper som hittas och sedan göra näringskedjor och fundera kring hur arterna
Ämnesövergripande matematik och naturvetenskap Helsingfors nov 2016
Ämnesövergripande matematik och naturvetenskap Helsingfors nov 2016 Hans Persson, lektor, läromedelsförfattare, hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små raketer
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3
Bedömningsstöd till Tummen upp! NO kartläggning åk 3 Kursplanerna i Lgr 11 är uppbyggda efter rubrikerna syfte, centralt innehåll och kunskapskrav. Syftestexten avslutas med vilka förmågor som undervisningen
NO Biologi Åk 4-6. Syfte och mål
NO Biologi Åk 4-6 Syfte och mål Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om biologiska sammanhang och nyfikenhet på och intresse för att veta mer om sig själva och
Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Världsmiljödagen. Boken om SO 1-3 Grundbok, sidorna 42 43. Boken om SO 1 3 Arbetsbok 1, sidan 22.
Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Världsmiljödagen Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO
Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare. Författad av Jenny Karlsson
Lärarhandledning: Bävern Djurrikets byggmästare Författad av Jenny Karlsson Artikelnummer: 65801 Ämnen: NO, biologi Målgrupp: Grundskola 1-3, Grundskola 4-6 Speltid: 20 min Produktionsår: 2016 INNEHÅLL:
Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11:
SIDAN 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som är ute med sin pappa i skogen. Noa får syn på en död hjort, och plötsligt upptäcker de en varg mellan träden. Vargen ser
Ett av barnen hittade en grov gren på marken som han knäckte av. Grenen visade sig vara blå inuti.
Hitta fel-leken Utvecklar intresse och förståelse för naturen olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra - Naturvetenskap och teknik, Förskola Bakgrund Jag följde med några
Pep för arbetsområdet: No - Rymden
PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och
Workshop om kursplaner åk 7 9
NO biennal Luleå 3 4 april 2011 Workshop om kursplaner åk 7 9 Struktur för kursplanen i biologi: Syfte och mål Centralt innehåll Kunskapskrav för 4 6 och 7 9 Mål för undervisningen i biologi i grundskolan:
använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,
BIOLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i fysik i grundskolan 3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Kreativ NO Uppsala aug 2016 Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur kan man väcka elevernas intresse för naturvetenskap och hur kan man hålla intresset vid liv? Hinken Ett konstigt
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör
Så gör du din fysik- och kemiundervisning kreativ och inspirerande Hans Persson, lektor, författare, inspiratör hanper@hanper.se Hur väcker du elevernas intresse för NO-ämnena och hur håller du intresset
Naturorienterande ämnen
OLOGI Naturorienterande ämnen 3.9 OLOGI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor betydelse för samhällsutvecklingen
Kopplingar till kursplaner för särskolan. Naturorienterande ämnen, särskolan
Kopplingar till kursplanen särskola, Gålö Bilaga 13:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle, genomföra
KEMI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Björnö Bilaga 11:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet Utbildningsplats
Lingonvägen Oj, ett monster?
SIDAN 1 Lärarmaterial Vad handlar boken om? Hela familjen är ute och städar och gör fint i trädgården och i växthuset. De vill göra det fint så att de kan plantera nya frön. Som vanligt tycker pappa att
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2018 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet. Det här vill vi hjälpa till
Kopplingar till kursplaner för grundskolan
Kopplingar till kursplanen, Hjälmö Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för grundskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan aktiviteter och övningar i materialet Utbildningsplats
KOPPLINGAR TILL LÄROPLANEN
TALLENS TALANGER DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 4-6. MED TALLENS TALANGER FÅR ELEVERNA UTFORSKA TALLEN OCH DESS INVÅNARE. VI UNDERSÖKER TALLEN SOM ETT EKOSYSTEM OCH FUNDERAR ÖVER NÄRINGSVÄVAR, POLLINERING
Boken om Teknik 1 3. Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag
Boken om Teknik 1 3 Elevens första grundbok i teknik. PROVLEKTION: Alla broars dag Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om Teknik 1 3. Lektionen består av: Boken om Teknik 1 3, sidorna 28 29. Boken
använda fysikens begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara fysikaliska samband i naturen och samhället.
FYSIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
3.10 Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet fysik
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen.
VÅRBREV 1 Naturskolans program är en upplevelsebaserad undervisning där eleverna får lära med hela kroppen och alla sinnen ute i naturen. Genom systematiska undersökningar och naturvetenskapliga arbetsmetoder
Varför ett tema om Fjärilar och andra pollinerare
Fjärilar och andra pollinerare -ekosystemtjänster För vem: Skolår 3-6 När: augusti och september Välkommen till en utedag med oss fortbildning för dig! Syftet med våra utedagar är främst att sprida intresse
Välkomna till Örebro naturskola
Välkomna till Örebro naturskola - där upplevelser blir kunskap Klassbesök hösten 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet.
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i biologi i grundskolan biologi Naturorienterande ämnen 3.9 Biologi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld.
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål
Strävansmål för förskoleklass Exempel på arbetsuppgifter Fridhemsskolans uppnåendemål Biologi Ha en elementär kroppsuppfattning Utveckla kunskap om djur och växter som finns i vår närhet Rörelselekar och
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3
Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3 I Lgr11 betonas att eleverna ska använda sina naturvetenskapliga kunskaper på olika sätt. Det formuleras som syften med undervisningen och sammanfattas i tre förmågor.
Upptäck Sverige Lgr 11
Upptäck Sverige Lgr 11 Upptäck Geografi Lgr 11 är ett grundläromedel i geografi för årskurs 4-6. Läromedlet består av grundböckerna Upptäck Sverige, Upptäck Europa med Norden och Upptäck Jordens resurser.
Uppdrag: SPINDELNS KROPP
SP I LAR D N Korsspindlar spinner stora vackra nät. Nätets mönster ser ut som ett cykelhjul med ekrar. Många spindlar som spinner den här typen av nät tillhör gruppen hjulspindlar. Spindlar finns i nästan
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN.
DEN VITA SKOGSHAREN DEN HÄR ÖVNINGEN RIKTAR SIG TILL ÅK 1-3 OCH HANDLAR OM HUR OLIKA DJUR FÖRBEREDER SIG INFÖR VINTERN. DET FINNS DE SOM STANNAR, DE SOM FLYTTAR OCH DE SOM SOVER SIG IGENOM VÅR KALLA ÅRSTID.
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv
Nationella prov i åk 6 ur ett skolledarperspektiv Lena Löfgren lena.lofgren@hkr.se Britt Lindahl britt.lindahl@hkr.se Diagnoser ino bakgrund och erfarenheter för arbete med NP Diagnosmaterialets övergripande
Elevnära och likvärdig matematik-matematikbiennalen 2018 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör
Elevnära och likvärdig matematik-matematikbiennalen 2018 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små raketer
Tummen upp! Teknik åk 3
Tummen upp! Teknik åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Genomföra mycket enkla teknikutvecklingsoch konstruktionsarbeten
Tummen upp! lärarsida från sidan 32 Elevuppgifter från sidan 23 Utdrag ur bedömningsstödet, se nedan
Tummen upp! NO åk 3 Tummen upp! är ett häfte som kartlägger elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Beskriv, granska och motivera material i vår vardag Följande provlektion
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik)
Pedagogisk planering projekt Eco Friends (biologi, fysik, kemi, teknik) Myrstacken Äldre årskurs 6, Hällby skola L= mest för läraren E= viktigt för eleven Gäller för augusti-september 2015 Förankring i
på ett delvis fungerande sätt enkel dokumentation
Kopplingar till kursplaner särskola, Riddersholm Bilaga 10:1 Kopplingar till kursplaner för särskolan Här är en sammanställning av de kopplingar som finns mellan kursplaner och aktiviteter i materialet
Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: En köpfri dag! Boken om SO 1 3, sidorna Boken om SO 1 3 Lärarboken s. 165
Boken om SO 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: En köpfri dag! Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 3 och tillhörande Boken om SO 3 Lärarbok.
Upptäck Jordens resurser
Upptäck Jordens resurser Hur tar vi hand om jordens resurser, människor och miljö så att en hållbar utveckling blir möjlig? Upptäck Jordens resurser tar upp de delar ur kursplanen i geografi i Lgr 11 som
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll
Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2016 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i lärandet. Det här vill vi hjälpa till
Jorden År F-3 Närmiljö År 4-6 Vårt ekosystem År 7-9 Jordens ekosystem
Lokala kursplaner i No/Teknik: Vi jobbar med det naturvetenskapliga arbetssättet dvs. genom att ställa hypoteser, undersöka, experimentera och dra slutsatser. Vi har delat in No området i tre huvudgrupper,
Naturen på hösten. Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan
Naturen på hösten Årskurs 4, hösten 2015 Råsslaskolan Kunskapskrav Centralt innehåll Djurs, växters och andra organismers liv. Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband, t.ex. nedbrytning, pollinering
Skogen + Naturen på hösten. Åk 4
Skogen + Naturen på hösten Åk 4 Vad innehåller detta område! Biologi Olika sorters skogar Planterad skog/urskog Vanliga träd Användning av träd Svamp Vanliga svampar Nedbrytning Nedbrytare: myra och daggmask
Metoder och arbetssätt
Biologi Syfte Biologin har sitt ursprung i människans nyfi kenhet och behov av att veta mer om sig själv och naturen. Kunskaper om naturen och människan har stor avgörande betydelse för att vi tillsammans
Bedömningsstöd. Biologi 1-6. Lärarinformation
Bedömningsstöd Biologi 1-6 Lärarinformation Lärarhandledning I den här uppgiften bedöms elevens förmåga att beskriva näringskedjor. Beskrivning av uppgiften Enligt det centrala innehållet i kursplanen
Pedagogisk planering. NO i grundsärskolan. Åk 1-6, 7-9. Arbetsområde: kemiförsök. Annika Lundin Tierps Kommun
Pedagogisk planering NO i grundsärskolan Åk 1-6, 7-9 Arbetsområde: kemiförsök Annika Lundin Tierps Kommun 2015-10-05 Arbetsområde: kemiförsök Arbetsområdets syfte och förmågor att utveckla Undervisningen
Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: på läger Lärarmaterial. Författare: Kirsten Ahlburg
sidan 1 Författare: Kirsten Ahlburg Vad handlar boken om? Boken handlar om Noa som ska på läger med scouterna. När de kommer fram till stugan går alla ut i skogen för att samla ved. Noa kommer ifrån de
Lokal Pedagogisk planering
Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till
Individuell utvecklingsplan HT Namn. Myrans Heldagsskola
Individuell utvecklingsplan HT 2014 Namn Grundsärskolans kursplan Myrans Heldagsskola Bild Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga
Vårens stjärnhimmel. Andromeda. Cepheus Perseus Oxen. Svanen. Cassiopeja. Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken
Vårens stjärnhimmel N Andromeda Svanen Cepheus Perseus Oxen Cassiopeja Ö Lyran Polstjärnan Lilla björn Kusken V Herkules Draken Tvillingarna Stora björn Karlavagnen Lilla hund Ormen Björnväktaren Kräftan
Planeringsstöd. Kunskapskrav i fokus
Planeringsstöd Kunskapskrav i fokus Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser. Du berättar på ett enkelt sätt
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7
1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet
Pedagogisk planering Svenska åk 2
Pedagogisk planering Svenska åk 2 Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk samt sin förmåga att uttrycka
Nedbrytning. Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp. åk Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad
Foto: Bo Lindvall/Malmö Stad Nedbrytning Gråsuggor, daggmaskar och andra småkryp åk 1-3 www.malmo.se/pedagogiskakartor Gråsuggeterrariet Mål: Få syn på enkla näringskedjor och kunna förklara biologiska
Kraft och rörelse Balans, tyngdpunkt och jämvikt som kan observeras i lek och rörelse, till exempel vid balansgång och på gungbrädor.
Det centrala innehållet i Lgr 11 som klasserna arbetar med när de har en naturskoledag (inklusive förarbete och efterarbete) med Nynäshamns Naturskola. Tema: ekorren åk F Vad säger läroplanen Lgr 11 om
Syfte På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad.
Övningar för små barn (källa http://jämtnatur.se/) Naturens väv På ett handfast sätt få förståelse för arternas betydelse för ekosystemets/naturens överlevnad. Passar för 1, 2 och 3. Ett nät (fotbollsnät
Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019
JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Välkommen till NATURSKOLAN! Klassbesök vårterminen 2019 Att få uppleva med alla sinnen och att skaffa sig egna erfarenheter att utgå ifrån är en viktig ingrediens i
Boken om SO 1 3. PROVLEKTION: Alla vänners dag. Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion. Syfte
Boken om SO 1 3 Elevens första grundbok i historia, samhällskunskap, geografi och religion PROVLEKTION: Alla vänners dag Följande provlektion är ett utdrag ur Boken om SO 1 3 och tillhörande Boken om SO
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6
Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla
Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1
Livet i Bokstavslandet Läsebok åk 1 Livet i Bokstavslandet är ett grundläromedel för åk F 3 med läseböcker, arbetsböcker, lärarhandledningar, och ett digitalt material för interaktiv skrivtavla/projektor.
Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3
Tummen upp! Idrott och hälsa kartläggning åk 3 Använd Tummen upp! för att kartlägga och bedöma elevernas kunskaper i förhållande till kunskapskraven i Lgr 11. PROVLEKTION: Natur och utemiljö Följande provlektion
Biologi. Livet på jorden
Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många
Minifakta om dinosaurier
SIDAN 1 Lärarmaterial VAD HANDLAR BOKEN OM? I boken presenteras dinosaurierna, som levde på jorden för flera miljoner år sedan. Det fanns många olika sorters dinosaurier: stora och små, köttätare och växtätare.
www.overjarvagard.se
Beskrivning av kursdag: Höst, kretslopp och miljömedvetenhet Heldagskurs, utomhuspedagogik, undersökande och elevaktivt arbetssätt, innehållet anpassas efter ålder, även efter kunskapsnivå, med hjälp av
Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.
Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför
Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds
BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK
SOL och MÅNE TID och ÅRSTID VARDAGSFYSIK och TEKNIK 4 MATERIA 5 3 BIOLOGI FYSIK KEMI TEKNIK VÄXTER, SVAMPAR BAKTERIER och DJUR 1 KROPP Och HÄLSA 2 FAROR och SKYDD 6 7 TEKNIK Kursplan för de naturorienterande
Centralt innehåll. Människans upplevelser av ljus, ljud, temperatur, smak och doft med hjälp av olika sinnen.
3.10 SIK Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll I årskurs 1 3
MI 3.11 MI Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda
NoT och centralt innehåll i Lgr 11
Kroppen Kroppen Ljud Ljud Ljus Ljus Luft Luft Vatten Vatten NoT och centralt innehåll i Lgr 11 som delvis eller helt behandlas av NoT. KR KR LD LD LS LS LF LF VA VA Årskurser: F-3 4-6 F-3 4-6 F-3 4-6 F-3
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever
Pedagogisk kartläggning av nyanlända elever 1 Vad vet jag om gruppen? Innan jag börjar? Vad vet jag om bakgrund elev? Vilken ålder eleven befinner sig? Vad av kartläggningen kan jag göra i undervisningen
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015
Kreativ och inspirerande NO NO-biennalerna vt 2015 Hans Persson, lärare, läromedelsförfattare, inspiratör hanper@hanper.se Modellexperiment: Experiment och grafer med gula lappar. Tre små burkar med lock
Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen Årskurs två Gamla Uppsala skola
Centralt innehåll och arbetsformer höstterminen 2015 Årskurs två Gamla Uppsala skola NO ht 2015 Centralt innehåll i Lgr 11: Djur och växter i närmiljön och hur de kan sorteras, grupperas och artbestämmas
Allan Zongo. Vad handlar boken om? Centralt innehåll och förmågor som tränas enligt Lgr 11: Eleverna tränar på följande förmågor:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Henrik Einspor Vad handlar boken om? Boken handlar om Max. Han har en rymdvarelse, som heter Allan, boende hemma hos sig. Mamma har kommit hem från sjukhuset med en liten
HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT
Förskolan Almbacken Lund November 2017 - Oktober 2018 VÅR RESA GICK I MÅL 03 OKTOBER 2018 HÄLSNINGAR FRÅN HÅLL SVERIGE RENT Tack för er fina rapport, nu ska ni få fira att ni fått Grön Flagg-diplomering!
Biologi. Ämnesprov, läsår 2013/2014. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp
Ämnesprov, läsår 2013/2014 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds av Skolverket omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov