Innehållsförteckning Inledning 2 Metod 2 Materialet 3 Skapa en tillåtande process 3 Övningar 5 Diskussion 12 För vidare läsning 13 1
Inledning Under 2017 har förbundet Ung Teaterscen haft ett samarbetsprojekt med föreningen Victory Siyanqoba Trust i Zimbabwe. Projektet började i en diskussion kring val och valprocesser och hur dessa ser ut i de två olika länderna. När projektet inleddes skulle båda länderna ha val under 2018 till sina högsta instanser och tanken var att följa de båda ländernas valprocesser för att se likheter och skillnader. Zimbabwe har ett lågt valdeltagande hos 1 förstagångsväljarna. En anledning till att valdeltagandet hos, framförallt, förstagångsväljare är lågt tros vara att de röstberättigade upplever att ens röst inte spelar någon roll, det förekommer skrämselpropaganda och finns en utbredd misstro till valsystemet. Zimbabwe kommer under 2017-18 övergå till ett nytt elektroniskt valsystem vilket innebär att alla röstberättigade behöver gå och registrera sig för att ha rätt att rösta. I Sverige är valdeltagandet hos personer under 30 år lägre än riksgenomsnittet. Detta gäller dock inte 18-åringar utan där är deltagandet istället högre än riksgenomsnittet. Detta tror man beror på att personer som är 18 år när de får rösta för första gången går kvar i gymnasiet och därigenom får mer information och uppmuntran att rösta samt en tilltro till valsystemet. Med utgångspunkt i dessa skillnader påbörjade vi ett arbete där vi tog avstamp i respektive lands förutsättningar för att jobba interaktivt med ungdomar och unga vuxna. Metod I processen i Sverige har vi under 2017 utformat en workshop som blandar teori i form av en föreläsning, praktik i form av övningar och i detta fokuserat på diskussioner som kretsar kring demokrati och val. Grupperna vi arbetat med har bestått av ungdomar i åldern 13-20 år i 1 Med förstagångsväljare i det här projektet avses de väljare som uppnått rösträttsålder sedan senaste valet och inte personer som t.ex. fått svenskt medborgarskap. 2
skola och inom ideell verksamhet. Utifrån workshopspassen har vi sammanställt de övningar och metoder som fungerade bäst och skapat detta metodmaterial. Materialet Metodmaterialet riktar sig främst till lärare och pedagoger som är intresserade av att arbeta med frågor som rör demokrati, valsystem och rätten att rösta i allmänna val. I materialet har vi valt att fokusera på övningarna och metoderna. Den teoretiska delen är därför endast med som en kort bakgrund till diskussionsfrågorna. Materialet är upplagt i fyra delar. Introduktion till projektet med beskrivning av metoden och materialet, Den inledande processen, Övningar med pedagogiska tips och Diskussionsfrågor och tips. Den här metoden använder sig av samma verktyg som ofta används inom drama och teater. Materialet är sammansatt utifrån en tilltänkt målgrupp som består av ungdomar i skolans verksamhet eller i teatergrupper i åldern 13-20 år. Med det sagt så går självklart övningar och lektionsplanering att anpassa till andra åldrar eller grupper. Skapa en tillåtande process I början av arbetsprocessen är det viktigt att känna av gruppen och etablera ett tryggt klimat där det är högt i tak och oliktänkande åsikter välkomnas. Det behöver vara ett klimat där deltagarna får testa sina åsikter utan att bli dömda, där det samtidigt är tillåtet att inte hålla med varandra utan att forma åsikter och argumentera för sin ståndpunkt. Utan dessa förutsättningar blir vissa övningar svåra att genomföra och diskussionerna i grupperna kan bli svåra att moderera. Är det en grupp som är ny för varandra så är det rekommenderat att börja med en eller ett par samarbetsövningar för att få gruppen att känna sig mer bekväma med varandra och trygga i sammanhanget. Ifall gruppen känner varandra sedan tidigare kan det vara bra att vara uppmärksam på relationer som kan finnas inom gruppen. Ofta krävs det bara att pedagogen är medveten om dessa relationer och hur de tar sig uttryck. Exempel på relationer som kan vara hämmande är ifall det finns en eller flera informella ledare 3
tillsammans med ett klimat där det finns rätt och fel saker att tycka, tänka och säga. Finns dessa strukturer så kan det vara svårare att få till en konstruktiv och givande diskussion och fokus får istället ligga på att väcka idéer och öppna upp för nya tankesätt. Det är viktigt att pedagogen inte tar ställning i diskussionsfrågorna utan låter diskussionen vara öppen och ligga på deltagarnas nivå. Tanken är att pedagogen ska fungera som en guide genom diskussionerna och se till att alla röster har möjlighet att höras, inte som en vägvisare som pekar ut en riktning. I inledningen till workshoppassen är det bra att prata om de förhållningssätt som vi vill ska genomsyra passen. I alla diskussioner finns en möjlighet att de som diskuterar blir engagerade och att känslor väcks. Det är ingenting pedagogen behöver vara orolig för utan snarare något som visar att deltagarna blivit engagerade i processen. Det kan däremot vara bra att vara uppmärksam på ifall diskussionen går in i ett känsligt skede eller ifall någon deltagare börjar argumentera på ett sådant sätt som kan tolkas som agiterande och nedlåtande. Ifall en sådan situation uppstår så påminn om dessa överenskommelser och ge personen ett ögonblick att formulera sig på ett konstruktivt sätt. Grundregler: * Det är alltid tillåtet att byta plats/åsikt. * Det är helt okey att testa en tanke * Alla behöver inte tycka likadant * Du kan alltid säga pass om du vill avstå * Det är okey att inte vara säker på sin sak * Hjälp varandra att komma till tals * Lyssna och diskutera med respekt * Tolka varandra så välvilligt som möjligt - fråga hellre än ifrågasätt * Det som sägs i rummet stannar i rummet 4
Övningar Övningsdelen är indelad i två delar. Den första delen är teaterövningar som syftar till att öka samarbetet, kreativiteten och få deltagarna att bli mer bekväma. Den andra delen är mer diskussionsinriktad med värderingsövningar och teaterövningar som kan användas som utgångspunkt för att belysa och tydliggöra de saker man vill diskutera. Presentationsrunda För att deltagarna ska känna sig bekväma med att uttrycka sina åsikter kan det vara till stor hjälp ifall de i början av passet har fått säga någonting i helgrupp. Inled därför gärna passet med en runda där alla får säga ett par ord var. Ifall gruppen inte känner varandra sen tidigare kan det vara bra att börja med namn, pronomen och t.ex. maträtt man gillar. Ifall gruppen känner varandra kanske de kan berätta om någon roligt de gjort senaste halvåret eller liknande. Hittepåord Denna övning är till för att släppa fram fantasi och kreativitet och släppa på eventuell nervositet och spänning hos deltagarna. Deltagarna står två och två. Person A börjar med att säga ett hittepåord till Person B som snabbt ska förklara vad ordet betyder. Det är sen Person Bs tur att säga ett hittepåord. När deltagarna har gjort detta ett par gånger så uppmana dem att öka tempot. Fickan Deltagarna arbetar i par. Person A börjar med att fråga Vill du se vad jag har i min ficka. Person B svarar då med Ja!. Person A tar upp ett imaginärt föremål ur sin ficka. Föremålet kan vara hur stort eller hur litet som helst. Person A får gärna visa, genom hur hen håller föremålet, om det är varmt, kallt, slemmigt eller liknande. Person B frågar Varför har du en *hittar på något* i din ficka? Person A ska då motivera varför hen har just något sådant i sin ficka. Sen är det Person B s tur att fråga. 5
Knuten Det här är en samarbetsövning där deltagarna behöver använda fantasi, kroppsspråk och blickar för att lösa uppgiften. Alla deltagare står i en ring. De sträcker ut armarna framför sig, blundar och börjar långsamt gå in mot mitten. De ska greppa tag i en annan hand (inte någon som står bredvid). Ledaren kan hjälpa till att se till så att alla har en hand. Nu får deltagarna titta och ska tillsammans lösa upp knuten så att alla står i en ring igen. För att göra övningen svårare så kan man lägga in att deltagarna inte får prata med varandra. Blinkningen Denna övning är en övning i samspel och koncentration. Alla deltagare sitter på stolar i en ring. Pedagogen kan också sitta med. Pedagogen ska, genom att ta ögonkontakt med en av deltagarna, skicka en blinkning. Den personen ska nu skicka vidare blinkningen till en annan deltagare. Målet är att få upp tempot på blinkningarna. Härskaren Detta är en övning i att iaktta kroppsspråk och blickar. Det är också en övning i samspel. En person går ut ur rummet. De andra står i en ring och utser tyst en person som ska leda rörelser. Personerna som står i ringen börjar göra rörelser långsamt så att alla har möjlighet att följa med. Personen som gått ut kommer in, ställer sig i mitten och försöker lista ut vem som är ledare. I vår variant så fick personen fem gissningar. Vill man göra övningen svårare så kan man instruera gruppen att röra sig långsamt och göra rörelser som går att repetera. Att använda sig av det perifera synfältet är också ett tips som gör att alla kan titta rakt fram och ingen behöver titta direkt på härskaren vilket försvårar. 6
Heta stolen I den här övningen sitter alla på stolar i en ring. Det finns en stol mer än det är deltagare, detta för att det alltid ska finnas en stol ledig. Pedagogen ställer olika frågor som deltagarna ska ta ställning till. Håller man med i påståendet så byter man plats, håller man inte med så sitter man kvar, håller kanske med så ställer man sig upp och sätter sig sen igen. o Sommaren är den bästa årstiden o Choklad är den bästa glassmaken o Jag vågar ofta uttrycka min åsikt o Jag vågar alltid uttrycka min åsikt o Jag skulle rösta om det var val idag o Att rösta är en mänsklig rättighet o Att rösta är en mänsklig skyldighet Pedagogiskt tips: För att få igång deltagarna till att våga ta ställning till en åsikt så kan man med fördel låta övningen fortsätta med mer allmänna frågor till en början. Frågorna går att anpassa till både ålder och funktionsvariationer, både i ordval och tema. Efter en fråga som väcker särskilt intresse i gruppen så kan pedagogen med fördel stanna upp och diskutera frågan. Övningen kan också genomföras ståendes eller med grupper som inte är lika mobila. Då kan man, istället för förflyttning, räcka upp handen vid ja, ha handen nere vid ett nej eller skaka handen lätt i mitten vid ett kanske. 7
Värderingsled Deltagarna får ett påstående och ska ställa sig på en diagonal där ena hörnet är instämmer helt och det andra hörnet är instämmer inte alls. Mellan hörnen finns en glidande skala. o Demokrati är det bästa sättet att styra ett land o Vi bor i ett demokratiskt land o Det vore enklare ifall alla hade samma åsikter o Det vore bättre ifall alla hade samma åsikter o Alla människor kan uttrycka sina åsikter o Alla människor borde uttrycka sina åsikter o I Sverige får alla komma till tals o Allas åsikter borde vara lika mycket värda o Allas åsikter är lika mycket värda o Det finns åsikter som inte borde tolereras Pedagogiskt tips: Ifall du märker att deltagarna reagerar på ett visst sätt som en fråga är formulerad kan det vara intressant att omformulera frågan och ställa den på nytt och se ifall resultatet blir annorlunda. Efter att en fråga är ställd så är det bra att fråga ifall någon vill kommentera varför de valt att ställa sig på en viss plats. Se till att ordet blir jämnt fördelat mellan olika platser i linjen så att inte bara en grupp kommer till tals. 8
Fyrahörnsövning En fyrahörnsövning går till så att pedagogen berättar att olika hörn har olika innebörd. Ställer man sig i ett hörn så håller man med, i nästa hörn håller man delvis med, i det tredje hörnet håller man inte alls med och i det fjärde hörnet så har man ett eget alternativ. Pedagogen läser sen ett påstående och deltagarna får ta ställning genom att ställa sig i ett hörn. Demokrati är ett lätt och snabbt sätt att fatta beslut Håller med Håller delvis med Håller inte alls med Vet ej/eget alternativ I ett demokratiskt land har alla lika mycket makt Håller med Håller delvis med Håller inte alls med Vet ej/eget alternativ I ett val får vi alla vara med och bestämma vad vi ska rösta om Håller med Håller delvis med Håller inte alls med Vet ej/eget alternativ Det finns bättre sätt än det vi har i Sverige att styra ett land på * Håller med * Håller delvis med * Håller inte alls med * Vet ej/eget alternativ Det börjar bli dags för val. Hur agerar du? 1. Jag läser på och sätter mig in i vad valet handlar om och diskuterar gärna med alla jag möter. 2. Jag läser på lite kring de frågorna som ligger mig närmast om hjärtat. 3. Jag kanske läser någonting ifall det dyker upp i mitt flöde. 4. Vet ej/eget alternativ 9
Valet ser ut att bli spännande och det är jämt mellan de tre största partierna; De Orangea, De Gråa och De Lila. Deras politik skiljer sig ganska mycket åt och deras väljare har starka åsikter, både kring sitt eget men också de andra partierna. 1. Jag håller mig undan diskussioner men lyssnar och bildar min egen uppfattning 2. Jag slänger mig gärna in i diskussioner och försöker argumentera ner de som inte tycker likadant som mitt parti 3. Jag försöker lyssna till allas argument och är öppen för andra åsikter 4. Vet inte/eget svar Pedagogiskt tips: Ifall du märker att deltagarna reagerar på ett visst sätt som en fråga är formulerad kan det vara intressant att omformulera frågan och ställa den på nytt och se ifall resultatet blir annorlunda. Efter att en fråga är ställd så är det bra att fråga ifall någon vill kommentera varför de valt att ställa sig på en viss plats. Se till att ordet blir jämnt fördelat mellan hörnen så att inte bara en grupp kommer till tals. Statyövning Deltagarna delas in i mindre grupper, ca 3-4 personer i varje grupp. De ska komma fram till en vardaglig konflikt som kan finnas i den miljö de själv befinner sig i (t.ex. en konflikt i skolmatsalen, på idrotten eller liknande). De ska göra en staty där denna konflikt är på sin höjdpunkt, precis när situationen är som mest intensiv. I situationen ska det finnas en förövare, en som blir utsatt och en som skulle kunna agera men inte gör det. När alla är klara så får en grupp i taget visa upp sin staty. Innan de berättar vad statyn föreställer får åskådarna (de andra grupperna) tolka vad det är de ser. Pedagogen får gärna ställa frågor till åskådarna: Vad ser ni? Vem är förövare? Hur ser ni det? Vem är offer? Varför tror vi det? Vad är den andra personen? Vad tror ni att den tänker? Vad har hänt innan det vi ser här? Vad tror ni kommer hända om 10 sekunder? Pedagogen ber sen gruppen berätta om statyn de visat och vad som var tanken bakom. Pedagogiskt tips: När gruppen har berättat om den situation de visade upp så får de ställa sig i statyn igen. En av åskådarna kan nu ändra personen i mittens kroppsposition för att förbättra situationen. Pedagogen kan be statyn att backa händelsen 10 sekunder eller spola fram händelserna 10 sekunder. Dels för att se vad som händer men också för att hitta läget där det vore optimalt för en tredje part att gå in och bryta förtrycket. 10
Forumteater I forumteatern så arbetar gruppen med samma förutsättningar som i statyövningen. Grupper om 3-4 personer får tid på sig att förbereda en scen där en person tydligt är den som förtrycker, en person blir förtryckt och en person står på sidan och skulle kunna kliva in och stå upp för den förtryckte men gör det inte. Scenen slutar i tragedi för den förtryckta. När grupperna är klara börjar en grupp med att visa sin scen för de andra. När de visat den en gång diskuterar pedagogen scenen med publiken. Prata om när allting stod på sin spets och när situationen inte längre kunde få ett bra slut. Diskutera vad den tysta tredje parten kunde göra för att förändra situationen. Gruppen får nu spela upp scenen en gång till. Denna gång får närsomhelst någon i publiken ropa Stopp!. Skådespelarna ska då pausa scenen och personen i publiken får nu gå upp på scenen och byta ut den tredje parten för att försöka göra situationen bättre för den förtryckte. Pedagogen fråga personen vart hen vill ta situationen ifrån och scenen spelas igen. Skådespelarna kan arbeta med att gå med eller mot förslaget på olika sätt för att situationen ska lösa sig eller för att den utvecklar sig åt ett annat håll. Det kan finnas fler lösningar på samma problem. Låt gärna flera personer gå upp och testa sina förslag. Pedagogiskt tips: Instruera eleverna att tänka så enkelt som möjligt. Ofta är det de enkla situationerna som blir mest tydliga och därför lättare att arbeta vidare med. Ifall det är en publik som är ovan vid att gå upp och testa lösningar kan de istället komma med förslag till skådespelarna så att skådespelaren som spelar den som ska agera får hjälp med vad den kan göra. Här är det bra ifall pedagogen arbetar aktivt med att ställa frågor, och coacha både publik och skådespelare. Var inte rädd för att låta scenerna fördjupa sig i obekväma situationer så länge skådespelarna själva känner sig trygga. 11
Diskussion Att leda en diskussion kan vara svårt ifall man inte gjort det förut. Även erfarna pedagoger kan ha svårt att leda diskussioner utan att färga den med sina egna åsikter. Människor använder kroppsspråk, röst, blickar och ansiktsuttryck för att uttrycka våra åsikter och det kan vara svårt att låta dessa vara neutrala när åsikter diskuteras som vi inte håller med om. Vi reagerar också ofta på olika saker i en diskussion och när gruppen är större än ett fåtal deltagare så kan det vara svårt att se alla. Ifall man jobbar med större grupper är det därför bra att vara två pedagoger som kan se gruppen och hjälpas åt att leda diskussionen. Det är bra att vara uppmärksam på ifall det är någon eller några som oftare tar ordet och några som aldrig uttrycker sig. Ifall pedagogen från början är aktiv i att fördela ordet mellan deltagarna och ser till att alla har möjlighet att komma till tals så är det lättare för den som valt att inte uttrycka sig de tre första gångerna att göra det den fjärde. Det kan också vara till hjälp att dela in gruppen i mindre grupper (så kallade bikupor) för att först diskutera i mindre format innan man plockar upp diskussionen i helgrupp. Diskussionsfrågor När pedagogen leder diskussionen är det bra att formulera frågorna på ett värdeneutralt sätt. T.ex. en fråga som Varför tänker du så? kan ibland tolkas värdeneutralt och ibland tolkas som ett ifrågasättande. Exempel på frågor: Vill du utveckla hur du tänker? Resonerar du på samma sätt ifall den här förutsättningen ändras? Finns det andra situationer när slutsatsen skulle bli en annan? Ni ställde er inte på samma plats, hur tänker ni? 12
För vidare läsning Om valdeltagande och demokrati Ekman, Joakim, Linde, Jonas, Sedelius, Thomas. (2014) Demokratiseringsprocesser: nya perspektiv och utmaningar. Studentlitteratur AB Ekman, Joakim, Pilo, Lina. (2012) Skolan, demokratin och de unga medborgarna. Studentlitteratur AB Valdeltagande bland förstagångsväljare - rapport av Sveriges kommuner och landsting Svenskt valdeltagande under hundra år - rapport av Statistiska scentralbyrån Om teatermetoder Boal, Augusto. (1979). De förtrycktas teater. Gidlunds Byréus, Katrin. (2006). Du har huvudrollen i ditt liv - Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. Stockholm: Liber AB Grünbaum, Anita. (2003). Drama som konflikthantering i svenska skolor Hägelmark, Syrene & Thim, Birgitta. (2005). Att orka vara elev, pedagogiskt drama i värdegrundsarbetet. Magisteruppsats i utbildningsvetenskap med inriktning praktisk pedagogik. Malmö: Lärarutbildningen Malmö högskola Teaterpjäser Brecht - Regeln och undantaget Isaksson, Kajsa - För vårt höga personliga nöje Pinter, Harold - Presskonferensen 13