Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Första kvartalet 2018
För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import av varor och tjänster i sammanfattningstabellerna nedan på statistik från betalningsbalansen. Varuhandelsstatistiken från betalningsbalansen följer en annan definition än den primärstatistik som återfinns i rapportens kapitel om varuhandel. Mer om definitionsbytet finns att läsa i rapportens inledande kapitel. Mdr SEK Förändring (%) Andel 2015 2016 2018 / 2016 18/ 17 2018 Världen Export Totalt 1 896 1 926 2 044 492 515 6,1 4,7 100 Varor 1 283 1 303 1 414 347 373 8,5 7,3 100 Tjänster 613 623 630 144 142 1,1-1,5 100 Import Totalt 1 689 1 730 1 887 455 487 9,1 6,9 100 Varor 1 169 1 201 1 308 320 348 8,9 8,7 100 Tjänster 520 529 580 135 139 9,6 2,7 100 Inre marknaden Export Totalt 1 330 1 352 1 445 350 367 6,9 4,9 71,3 1 Varor 926 942 1 018 253 270 8,1 6,7 72,4 Tjänster 404 410 427 97 97 4,1 0,1 68,5 Import Totalt 1 299 1 361 1 497 360 387 10,0 7,4 79,5 Varor 925 976 1 061 259 284 8,7 9,4 81,5 Tjänster 375 386 437 101 103 13,3 2,2 74,5 EU (28) Export Totalt 1 104 1 120 1 201 291 310 7,2 6,2 60,1 Varor 785 800 865 215 232 8,1 7,6 62,2 Tjänster 320 319 335 76 78 5,0 2,2 54,7 Import Totalt 1 163 1 222 1 349 323 349 10,3 8,1 71,8 Varor 826 875 955 233 255 9,1 9,5 73,4 Tjänster 337 347 394 90 94 13,5 4,6 67,7 Norden Export Totalt 488 505 542 130 131 7,4 0,9 25,5 Varor 323 327 357 87 90 9,1 2,6 24,0 Tjänster 166 177 185 43 42 4,3-2,5 29,4 Import Totalt 349 362 386 95 99 6,7 4,0 20,3 Varor 242 250 264 65 70 5,5 7,6 20,1 Tjänster 107 112 123 30 29 9,5-3,7 21,0 Östersjöländerna 2 Export Totalt 784 800 870 209 217 8,7 4,2 42,2 Varor 554 563 621 151 162 10,4 7,3 43,4 Tjänster 231 238 249 58 56 4,9-3,9 39,1 Import Totalt 749 781 849 208 221 8,8 6,1 45,4 Varor 571 599 645 160 172 7,7 7,1 49,4 Tjänster 179 182 204 48 49 12,2 2,9 35,3 1 EU, Island, Liechtenstein och Norge 2 CBSS-medlemmarna: Danmark, Estland, Finland, Island, Lettland, Litauen, Norge, Polen, Ryssland och Tyskland
Värde (Mdr SEK) Utrikeshandel 1 2015 2016 2018 Varor Export 1 282,5 1 303,1 1 413,8 347,3 372,8 Import 1 168,6 1 200,9 1 307,6 320,2 348,0 Nettohandel 113,9 102,2 106,3 27,2 24,8 Export till EU(28) 785,0 800,2 865,2 215,3 231,8 Import från EU(28) 826,2 875,4 954,7 233,3 255,4 Nettohandel (EU(28) -41,3-75,2-89,5-17,9-23,6 Förändring (%) Export 4,2 1,6 8,5 12,0 7,3 Import 5,2 2,8 8,9 13,3 8,7 Export till EU(28) 3,6 1,9 8,1 10,1 7,6 Import från EU(28) 6,1 6,0 9,1 13,8 9,5 Tjänster Värde (Mdr SEK) Export 613,1 623,3 630,2 144,3 142,1 Import 520,0 528,9 579,7 135,0 138,6 Nettohandel 93,1 94,4 50,5 9,3 3,5 Förändring (%) Export 16,2 1,7 1,1 2,0-1,5 Import 9,6 1,7 9,6 10,2 2,7 Flöden (Mdr SEK) Direktinvesteringar 2015 2016 2018 Svenska DI i utlandet 121,4 50,7 205,0 34,2 80,7 Utländska DI i Sverige 58,2 104,3 168,0 40,3 22,8 Tillgångar (Mdr SEK) 2015 2016 2018 Svenska DI i utlandet 3 118 3 379 3 312 3 474 Utländska DI i Sverige 2 633 2 725 2 776 2 768 1 Observera att all statistik i denna tabell, inklusive handeln med varor, är från Betalningsbalansen.
Enheten för internationell 2018-06-15 Dnr: 2018/00448 handelsutveckling Sammanfattning första kvartalet 2018 Bytesbalansen visade första kvartalet ett överskott på 22 miljarder, motsvarade 1,9 procent av BNP. Detta var en minskning med 35 procent jämfört med första kvartalet. Handelsutvecklingen första kvartalet Enligt statistik från betalningsbalansen ökade exporten av varor och tjänster med 4,7 procent jämfört med motsvarande period. Importen av varor och tjänster ökade med 6,9 procent. Enligt primärstatistiken för varuhandel ökade varuexporten med 5,6 procent i volym och 7,1 procent i värde. Varuimporten ökade med 6,1 procent i volym och med 8,0 procent i värde. Det totala värdet på varuexporten uppgick till 346 miljarder kronor och värdet på varuimporten till 349 miljarder kronor. Handelsnettot var negativt och uppgick till -3,8 miljarder vilket kan jämföras med -0,8 miljarder första kvartalet. export efter handelspartner Europa som helhet tog emot 74 procent av Sveriges totala varuexport. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Exporten ökade till samtliga världsdelar utom Afrika och Amerika. Störst var exportökningen till Oceanien och Asien, med 21 respektive 14 procent. import efter handelspartner 85 procent av Sveriges import kommer från Europa och 72 procent från EU. Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Oceanien. Störst var ökningen från Afrika (44 procent), följt av EU (9,0 procent och Asien (8,4 procent). export efter varugrupp Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varugrupper utom Övriga varor. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Verkstadsvaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Verkstadsvaror, Kemivaror och Mineralvaror men negativ för Skogsvaror, Energivaror och Övriga varor. Volymutvecklingen var särskilt stark för Verkstadsvaror. import efter varugrupp Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Mineralvaror, Energivaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror, Kemivaror och Mineralvaror som ökade mest. Tjänstehandeln Enligt statistik från betalningsbalansen minskade tjänsteexporten med 1,5 procent medan tjänsteimporten ökade med 2,7 procent. Värdet på tjänsteexporten uppgick till 142 miljarder och tjänsteimporten till 139 miljarder, vilket gav ett positivt tjänstehandelsnetto på 3,5 miljarder. Tjänstehandeln domineras av näringarna: Övriga affärstjänster, Resor, Transporter och Tele- data- och informationstjänster. export efter handelspartner Tjänsteexporten till EU utgjorde 55 procent av total tjänsteexport. Norge, Storbritannien och USA var de tre största mottagarna. import efter handelspartner Tjänsteimporten från EU utgjorde 68 procent av total tjänsteimport. Storbritannien, USA och Tyskland var de största leverantörerna. Utflödet av svenska direktinvesteringar i utlandet ökade från 34 till 81 miljarder. Inflödet av utländska direktinvesteringar i Sverige minskade från 40 till 23 miljarder.
Direktinvesteringstillgångar Vid slutet av första kvartalet 2018 uppgick de svenskägda direktinvesteringstillgångarna i utlandet till 3 474 miljarder, en ökning med 4,9 procent. De utländska direktinvesteringstillgångarna i Sverige uppgick till 2 768 miljarder, vilket inte är någon större förändring jämfört med slutet av.
Innehåll 1. Om rapporten... 2 2. Stark inledning på 2018 för varuhandeln extra skjuts på exporten till Kina... 2 2.1 Handelns utveckling första kvartalet 2018... 2 2.2 Sveriges handel med Kina stark tillväxt för exporten av personbilar... 5 3. Bytesbalansen... 10 3.1 Bytesbalansen... 10 3.2 Handelsbalans... 10 4. Varuhandel... 12 4.1 Sveriges export och import av varor... 12 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning... 12 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp... 13 4.1.3 Nettoexport av varor... 16 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp... 16 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden... 20 4.2.1 Export... 20 4.2.2 Import... 23 4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU... 26 4.3.1 Svensk export... 26 4.3.2 Svensk import... 30 5. Tjänstehandel... 35 6. Direktinvesteringar... 43 6.1 Direktinvesteringsflöden... 43 6.1.1 Utländska direktinvesteringar i Sverige... 44 6.1.2 Svenska direktinvesteringar i utlandet... 45 6.1.3 Direktinvesteringar efter bransch... 47 6.2 Direktinvesteringstillgångar... 48 6.2.1 Utländska direktinvesteringstillgångar i Sverige... 49 6.2.2 Svenska direktinvesteringstillgångar i utlandet... 53 Bilaga 1 Utrikeshandel, export och import av varor januari-mars 2018, i löpande och fasta priser (SCB)
1
1. Om rapporten I denna rapport redovisas statistik om Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar för första kvartalet 2018. Tidsserier inkluderas för att belysa utvecklingstrender. Även om statistiken kommenteras görs inga detaljerade analyser av specifika observationer. Syftet med rapporten är att tillhandahålla en samlad redovisning av aktuell statistik om Sveriges utrikeshandel och utländska direktinvesteringar. Om inget annat anges är statistiken hämtad från SCB och utgörs av ekonomiska värden utryckta i svenska kronor (miljoner, miljarder) eller procenttal. I samband med publiceringen av betalningsbalansen för de tre första kvartalen 2014 började statistiken rapporteras efter en ny manual (BPM6), som bland annat innebär att definitionerna för vad som är varuhandel respektive tjänstehandel ändrats. 2 En konsekvens av övergången till BPM6 är att den redovisade varu- och tjänstehandelsstatistiken som hämtas från betalningsbalansen, och den detaljerade varuhandelsstatistiken (primärstatistik) som används i kapitel fyra inte är jämförbara. För att räkna samman total handel av varor och tjänster, används statistik från betalningsbalansen. Eftersom betalningsbalansen inte redovisas efter handelspartner går det inte att räkna fram total handel för varor och tjänster för enskilda länder. Den detaljerade beskrivningen av varuhandeln bygger på primärstatistik som finns disaggregerad på månad, handelspartner och detaljerad varugrupp. Även statistiken om utländska direktinvesteringar har reviderats och utgår nu från en ny manual (BMD4) som gäller från och med 2013. Dessa revideringar och manualförändringar innebär att det är olämpligt att jämföra statistik i den här rapporten med tidigare rapporter. Rapporten är disponerad enligt följande. Kapitel 2 beskriver Sveriges utrikeshandel det senaste kvartalet och ur ett internationellt perspektiv. Kapitlet innehåller även en fördjupning kring Sveriges export till Kina. Kapitel 3 presenterar bytesbalansens förändring. Kapitel 4 redogör för svensk varuhandel: export och import. Tjänstehandeln redovisas i kapitel 5. Kapitel 6 beskriver hur utländska direktinvesteringar har utvecklats. Bilaga 1 innehåller tabellerna 1-7 från Statistiska Centralbyråns (SCB) publikation Utrikeshandel, export och import av varor, där även det senaste kvartalets värdeutveckling av varuexporten och varuimporten för alla enskilda länder framgår. 2. Stark inledning på 2018 för varuhandeln extra skjuts på exporten till Kina 2.1 Handelns utveckling första kvartalet 2018 Enligt siffror från SCB:s utrikeshandelsstatistik växte värdet på Sveriges varuhandel 3 starkt första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal. Varuexporten ökade med 7,1 procent och varuimporten ökade med 8,0 procent. 2 Läs mer om den nya manualen på SCB:s hemsida: http://www.scb.se/sv_/hitta-statistik/statistik-efter-amne/finansmarknad/amnesovergripande-statistik/betalningsbalansen-bop/215212/implementering-av-nya-betalningsbalansmanualen/fragor-och-svar-om-bpm6/ 3 I kapitel 2 används varuhandelsstatistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken) om inget annat anges. 2
Värdet på varuexporten uppgick första kvartalet till 346 miljarder och för varuimporten 349 miljarder. Varuhandelsnettot var därmed negativt och uppgick till -3,8 miljarder. Även sett till helåret var Sveriges varuhandelsnetto negativt (-7,5 miljarder) och så var även fallet 2016 (-15 miljarder). 2016 var första gången sedan 1982 som Sverige hade ett negativt varuhandelsnetto för ett helår. Diagram 2.1 25 Förändring i svensk varuexport (januari 2015 - april 2018) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 -10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv2 2015 2016 2018 Månadsvis Kvartalsvis Diagram 2.2 25 Förändring i svensk varuimport (januari 2015 - december ) Förändring över motsvarande peirod föregående år 20 15 10 5 0-5 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 5 6 7 8 9 101112 1 2 3 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv2 2015 2016 2018 Månadsvis Kvartalsvis 3
Tillväxttakten för export och import varierar kraftigt från månad till månad men preliminära siffror från SCB pekar på en kraftig ökning av 12-månaderstillväxten i april jämfört med mars för både exporten och importen. Framåtblickande indikatorer pekar också på en fortsatt ökning av utrikeshandeln. Exportchefsindex 4 uppgick andra kvartalet 2018 till 66,3 vilket innebär att det är betydligt fler exportchefer i svenska företag som tror på en förstärkning än en försvagning av exporten. 66,3 är den högsta nivå som uppmäts sedan 2010. Med en ökning på 7,1 procent hade Sverige en varuexportutveckling som var relativt stark första kvartalet 2018 i relation till andra jämförbara länder. USA hade den starkaste exportutvecklingen (+7,9 procent) i jämförelsegruppen och Tyskland den svagaste (+2,8 procent). Finlands exportutveckling, som varit väldigt stark under, mattades av ordentligt under första kvartalet 2018. Tillväxten uppgick då till 6,6 procent. Även EU:s aggregerade varuexport med tredje land växte betydligt svagare under första kvartalet 2018 jämfört med de föregående kvartalen. Diagram 2.3 Förändring över motsvarande kvartal föregående år (%) 25 20 15 10 5 0-5 -10 Varuexportuvecklingen i internationell jämförelse (2015-2018) -15 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv 3 kv 4 kv 2 kv3 kv4 kv1 2015 2016 2018 EU(Extern) Finland Tyskland USA Sverige. Enligt betalningsbalansen minskade tjänsteexporten med 1,5 procent medan tjänsteimporten ökade med 2,7 procent första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande period föregående år. Tjänsteexporten utvecklades svagt positivt under, medan tjänsteimporten ökade kraftigt. Jämfört med sista kvartalet, då tjänsteexporten minskade med 2,7 procent, var dock minskningen lägre under första kvartalet 2018. Tillväxten i tjänsteimporten mattades å andra sidan av jämfört med sista kvartalet då ökningen uppgick till 6,7 procent. 4 Business Sweden, Exportchefsindex. Index speglar stämningsläget bland varu- och tjänsteexportörer. 4
Värdet på tjänsteexporten uppgick första kvartalet 2018 till 142 miljarder och tjänsteimporten till 139 miljarder, vilket gav ett tjänstehandelsnetto på 3,5 miljarder. Enligt siffror från SCB:s nationalräkenskaper ökade Sveriges BNP (löpande priser) med 4,9 procent det första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Jämfört med föregående kvartal (dvs. fjärde kvartalet ) ökade BNP med 1,4 procent 5. Om man vill analysera utrikeshandelns bidrag till BNP-utvecklingen är det vanligt att titta på den konsekutiva utvecklingen (dvs. jämfört med föregående kvartal) och utvecklingen i termer av volym, dvs. rensat för prisförändringar 6. I volymtermer ökade då BNP med 0,7 procent. Sammantaget drog exportnettot ned BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter mellan fjärde kvartalet och första kvartalet 2018. Enligt den definition som används i nationalräkenskaperna minskade exporten av varor och tjänster med 0,2 procent, mätt i volym, jämfört med det fjärde kvartalet ; varuexporten ökade med 0,1 procent och tjänsteimporten minskade med 0,9 procent. Importen ökade sammantaget med 1,0 procent; varuimporten ökade med 1,6 procent medan tjänsteimporten minskade med 0,6 procent. 2.2 Sveriges handel med Kina stark tillväxt för exporten av personbilar Som framgår i kapitel 4 (se diagram 4.17) har Sveriges handel med Kina ökat stadigt de senaste tio åren. De senaste åren är det framför allt exporten till Kina som har ökat. Sedan 2011 ökade till exempel importen 7 med 33 procent medan exporten ökade med 47 procent. Mellan 2016 och var exportökningen 27 procent medan importen endast växte med 6,3 procent. Den starka exportutvecklingen höll i sig första kvartalet 2018, då exporten ökade med 33 procent. På importsidan såg det mer dystert ut. Importen från Kina minskade första kvartalet 2018 med 3,4 procent. De varugrupper som har haft den starkaste utvecklingen i exporten är Verkstadsvaror och Kemivaror. Dessa två är också de största varugrupperna i exporten till Kina, med 55 respektive 24 procent vardera av exporten. Gruppen Kemivaror utgörs till övervägande del av Läkemedel, medan gruppen Verkstadsvaror har en bredare sammansättning. 5 Vid jämförelse mellan två på varandra följande kvartal (konsekutiv utveckling) redovisas enbart säsongsrensade värden. 6 Även kallat fasta priser. 7 Import från ursprungsland. 5
Diagram 2.4 60 Sveriges export till Kina för viktiga varugrupper 2011-50 MIljarder SEK 40 30 20 10 0 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Skogsvaror Mineralvaror Kemivaror Verkstadsvaror Övriga varor Inom gruppen Verkstadsvaror utmärker sig exporten av personbilar, som har haft en särskilt stark tillväxt de senaste åren. Sedan 2011 har exporten av personbilar ökat med 262 procent. Även Läkemedel har haft en stark utveckling sedan 2011, med en ökning på 189 procent. Kortar vi ned tidsperspektivet och enbart ser till det senaste årets tillväxt finner vi återigen att exporten av personbilar och läkemedel till Kina visat på stark tillväxt, med 53 procents tillväxt för bilar mellan 2016- och 48 procent för läkemedel. Diagram 2.5 Exporttillväxten till Kina för Personbilar och Läkemedel /2011 samt /2016 Personbilar (SITC 7812) Läkemedel (SITC 54) /2011 /2016 0 50 100 150 200 250 300 Förändring (%) 6
Den starka utvecklingen för personbilar och läkemedel höll i sig under första kvartalet 2018. Exporten av personbilar ökade då med 43 procents jämfört med första kvartalet och exporten av läkemedel ökade med hela 93 procent. I Sverige har Geelys förvärv av Volvo personvagnar den 28 mars 2010 bidragit till att hålla uppe intresset för Kina och dess bilmarknad. Låt oss därför se lite närmare på Kinas import av personbilar och andra länders export av personbilar till Kina. Hur ser mönstret ut hos andra biltillverkande länder och vilka bilmodeller importeras till Kina? Om vi jämför svensk export av personbilar till Kina med den från Tyskland, Frankrike och Storbritannien sedan 2010 ser vi att Sverige skiljer sig från övriga länder med en starkare positiv utveckling, i synnerhet från 2014. Under perioden 2010- har Sveriges export av personbilar värdemässigt ökar med en faktor på fem medan motsvarande siffra för Storbritannien, Frankrike och Tyskland ligger på ca 2,7, 2,4 och 1,5. Detta betyder att Sveriges export av personbilar utvecklats ungefär dubbelt så starkt som för Storbritannien och Frankrike och mer än tre gånger så mycket som den för Tyskland. 8 Diagram 2.6 600 Utvalda länders export av personbilar (SITC 7812) till Kina Index (basår=2010) 500 400 300 200 100 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Tyskland Frankrike Storbritannien Sverige Källa: Eurostat Med detta som bakgrund inställer sig två frågor. Hur ser bilimporten ut i Kina och vilka bilmodeller importeras snarare än tillverkas i Kina? Som framgår av Diagram 2.7 ökade Kinas import av personbilar kontinuerligt mellan 2008 och 2014. Den stigande trenden bröts dock efter 2014 och sedan dess har Kinas import av personbilar snarare fallit än ökat. Att Sveriges export av bilar till Kina har ökat starkt sedan 2014 framstår därför som särskilt utmärkande och indikerar att svensk bilexport till Kina avviker från det genomsnittliga exportlandet. 8 Vad som inte framgår i figuren är dock att av dessa länder ligger Tysklands export av personbilar till Kina värdemässigt högst. 7
Diagram 2.7 70 Kinas import av personbilar (SITC 7812) 2008-2016 60 50 Miljarder USD 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Källa: UN COMTRADE Vilka bilmodeller importeras till Kina? Har man följt debatten kring Kinas bilindustri kan man få intrycket att de bilar som säljs i Kina även tillverkas eller på något sätt slutproduceras i Kina. Vi har här ingen information om exakt vilka bilmodeller som exporteras från Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien till Kina, däremot har vi sådan information för USA. Tabell 2.1 De 20 mest exporterade bilmodellerna från USA till Kina # Modell Antal sålda bilar # Modell Antal sålda bilar 1 BMW X5 52 407 11 Jeep Grand Cherokee 8 832 2 Mercedes-Benz GLE 40 304 12 Toyota Sienna 7 460 3 BMW X3 34 609 13 Ford Mustang 7 137 4 Lincoln MKC 17 753 14 Tesla Model S 5 931 5 Mercedes-Benz GLS 17 420 15 Jeep Wrangler 5 302 6 Mercedes-Benz R-Class 13 402 16 Lincoln Continental 4 927 7 Ford Explorer 12 906 17 Lincoln Navigator 1 764 8 BMW X4 10 928 18 Jeep Cherokee 1 697 9 BMW X6 9 027 19 Mercedes-benz GL- 1 061 Class 10 Tesla Model X 8 832 20 Chevrolet Camaro 997 Källa: LMC Automotive. https://eu.usatoday.com/story/money/cars/2018/04/10/chinese-auto-tariffs-xi-jinping/503470002/ Här framträder två saker. För det första, bilindustrin tillhör en av de mest komplexa sektorerna om man ser till hur länkad produktionen är i globala värdekedjor. Ett utryck för detta är att flera av de från USA mest exporterade bilmodellerna till Kina utgörs av bilmodeller från Mercedes Benz och BMW. För det andra, de bilar som ex- 8
porteras från USA till den Kinesiska marknaden utgörs till stor del av bilar i premiumklassen med toppmodeller från BMW, Mercedes-Benz och Lincoln högt upp på listan. Det verkar med andra ord som om de bilar som exporters till Kina främst ligger i premiumklassen och att svensk export av personbilar stått sig bra i konkurrensen om detta marknadssegment. 9
3. Bytesbalansen 3.1 Bytesbalansen Den svenska bytesbalansen visade ett överskott på 22 miljarder första kvartalet 2018, motsvarade 1,9 procent av BNP. Jämfört med motsvarande period har överskottet i bytesbalansen minskat med 35 procent. Vad är bytesbalansen? Bytesbalansen utgörs av handelsbalansen, tjänstebalansen, faktorinkomster (löner och kapitalavkastning) och löpande transfereringar. Handelsbalansen är nettot av Sveriges export och import av varor. Tjänstebalansen är nettot av Sveriges tjänstetransaktioner med utlandet. Bytesbalansen utgör tillsammans med kapitalbalansen och den finansiella balansen Sveriges totala betalningsbalans, vilket är en sammanställning över landets samtliga ekonomiska transaktioner med omvärlden. Diagram 3.1 9,0 Sveriges bytesbalans 2008-2018 8,0 7,0 Andel av BNP (%) 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 3.2 Handelsbalans 9 Första kvartalet 2018 uppgick Sveriges handelsbalans till 22 miljarder, vilket var 2 miljarder mindre än motsvarande period. Handelsbalansen uppgick till 2,2 procent av BNP, tjänstebalansen 0,3 procent och kapitalavkastningen 1,5 procent. 9 Den handelsstatistik som hämtas från betalningsbalansen och den som hämtas från SCB:s utrikeshandelsstatistik (primärstatistik) har olika syften och metod. Därför kan statistiken från betalningsbalansstatistiken respektive nettohandel som beräknas från utrikeshandelsstatistiken skilja sig åt markant. I rapporten används termen handelsbalans för statistik från Betalningsbalansen och nettoexport när det är statistik från utrikeshandelsstatistiken som avses. 10
Diagram 3.2 Handelsbalans, kapitalavkastning, tjänster 2008-2018 Handelsbalans Tjänstebalans Kapitalavkastning 6,0 5,0 Andel av BNP (%) 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 11
4. Varuhandel 10 4.1 Sveriges export och import av varor Första kvartalet 2018 ökade Sveriges varuexport med 5,6 procent mätt i volym, och med 7,1 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande period. Varuimporten ökade med 6,1 procent i volym och med 8,0 procent i värde. Volymutvecklingen avser värdeförändring i fasta priser (dvs. rensad för prisförändringar). Värdeutvecklingen avser värdeförändring i löpande priser. Skillnaden på volym- och värdeförändringarna pekar på prisökningar mellan första kvartalen respektive 2018. Det totala värdet av Sveriges varuexport uppgick för första kvartalet 2018 till 346 miljarder kronor och varuimporten till 349 miljarder kronor. Handelsnettot var negativ och uppgick till -3,8 miljarder, vilket kan jämföras med ett negativt handelsnetto på - 0,8 miljarder första kvartalet. 4.1.1 Varuhandelns geografiska fördelning Tabell 4.1 visar Sveriges utrikeshandel med varor inom och utom EU för åren 2015- samt första kvartalen respektive 2018. Diagram 4.1 och Diagram 4.2 visar varuhandelns geografiska fördelning efter region: Afrika, Amerika, Asien, Oceanien 11, EU samt Övriga Europa. Tabell 4.1 Sveriges utrikeshandel med varor, miljarder kr 2018 Förändring (%) 2015 2016 Export 1 180,5 1 192,6 1 306,4 322,7 345,5 7,1 intra-eu(28) 690,3 705,1 772,7 191,6 206,3 7,7 extra-eu(28) 490,2 487,4 533,7 131,1 139,2 6,2 Import 1 167,0 1 207,6 1 313,9 323,5 349,3 8,0 intra-eu(28) 823,0 865,3 940,4 231,1 252,0 9,0 extra-eu(28) 344,1 342,3 373,5 92,4 97,4 5,4 Anm: Import enligt avsändningsland. Första kvartalet 2018 gick 74 procent av den svenska exporten till Europa. EU:s värdeandel uppgick till 60 procent. Asien och Amerika tog emot 13 respektive 9,3 procent av Sveriges export. Jämfört med första kvartalet ökade exporten till samtliga världsdelar utom Afrika och Amerika. Störst var exportökningen till Oceanien och Asien, med 21 respektive 14 procent. Exporten till EU ökade med 7,7 procent och till övriga Europa med 4,8 procent. Exporten till Amerika var i det närmaste oförändrad medan den till Afrika minskade med 12 procent. Svensk import kommer i huvudsak från Europa (85 procent) och mer specifikt från EU-länderna (72 procent). Importen ökade från samtliga världsdelar utom från Oceanien. Störst var ökningen från Afrika (44 procent), följt av EU (9,0 procent), Asien 10 I kapitel 4 används statistik från utrikeshandelsstatistiken (primärstatistiken). 11 Regionen Oceanien m.fl. är innefattar även regioner som inte passar in i någon annan region. Sådana kan t ex vara de fria haven och handel som lyder under militär sekretess. 12
(8,4 procent) och Amerika (4,7 procent). Importen från Övriga Europa ökade med 1,8 procent medan importen från Oceanien minskade med 69 procent. Diagram 4.1 70 Svensk export Exportandelar fördelade på regioner efter bestämmelseland 2018 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl Diagram 4.2 80 Svensk import Importandelar fördelade på regioner efter avsändningsland 2018 70 60 Andel (%) 50 40 30 20 10 0 EU(28) Övriga Europa Afrika Amerika Asien Oceanien m fl 4.1.2 Varuhandeln fördelad på varugrupp Tabell 4.2 och Tabell 4.3 visar utrikeshandelns (export och import) volym- och värdeutveckling fördelat efter varugrupperna Skogsvaror (t.ex. trävaror, pappersmassa och papper), Mineralvaror (t.ex. järnmalm, järn och stål), Kemivaror (t.ex. läkemedel, plaster, gummivaror), Energivaror (t.ex. råolja, oljeprodukter), Verkstadsvaror (t.ex. 13
maskiner, elektrovaror, vägfordon) och Övriga varor (t.ex. livsmedel, möbler, textiloch konfektion). Genom att redovisa både volym- och värdeutveckling indikeras om utvecklingen förklaras av prisförändringar, vilket är vanligt, till exempel, för energivaror och mineralvaror. Diagram 4.3 och Diagram 4.4 visar export- respektive importandel per varugrupp. Diagram 4.3 50 Svensk export Exportandelar fördelade på varuområden 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt Tabell 4.2 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling export Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Export Värdeutveckling för Export Exportandel 3 kv 4 kv 2018 3 kv 4 kv 2018 10,1 Skogsvaror 2,2 1,7 1,8-2,7 5,4 3,7 5,7 6,0 10,5 Mineralvaror 3,9 9,1 1,4 3,9 21,9 24,8 10,5 8,9 13,1 Kemivaror 4,6 0,8 3,7 5,7 7,4 2,8 2,0 4,3 6,9 Energivaror 2,2 4,1 9,6-2,1 25,9 19,1 16,2 5,4 45,6 Verkstadsvaror 7,9 8,4 10,8 11,0 8,4 8,4 8,0 10,3 13,8 Övriga varor -0,6 0,3 0,6-1,2 3,3 2,0 0,3-0,5 100 Totalt 4,9 5,2 6,7 5,6 9,5 8,4 6,7 7,1 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första kvartalet 2018 ökade Sveriges varuexport med 5,6 procent mätt i volym (dvs. rensat för prisförändringar), och med 7,1 procent mätt i värde, jämfört med motsvarande kvartal. Räknat i värde var det en positiv utveckling för samtliga varuområden utom Övriga varor. Särskilt stark var värdeutvecklingen för Verkstadsvaror och Mineralvaror. Volymutvecklingen var positiv för varugrupperna Verkstadsvaror, 14
Kemivaror och Mineralvaror men negativ för Skogsvaror, Energivaror och Övriga varor. Att en negativ volymutveckling infaller samtidigt som en positiv värdeutveckling beror på en prisuppgång för varugruppen. Tabell 4.3 Utrikeshandelns volym- och värdeutveckling import Förändring (%) Värdeandel Volymutveckling för Import Värdeutveckling för Import Importandel 3 kv 4 kv 2018 3 kv 4 kv 2018 2,8 Skogsvaror 4,6 4,6 0,8 0,8 8,3 9,6 5,3 11,3 7,8 Mineralvaror 6,2 4,0 11,0 6,4 20,7 16,4 20,3 13,5 12,1 Kemivaror 2,9 5,2 3,2 6,4 6,9 8,0 6,5 8,2 10,1 Energivaror -0,2-7,1-2,4 0,2 23,0 7,3 10,0 11,4 44,3 Verkstadsvaror 6,2 6,4 6,6 9,1 7,5 8,3 5,6 9,5 22,9 Övriga varor 1,2 1,7 4,1 2,9 3,5 2,8 0,5 1,2 100 Totalt 4,0 3,5 4,9 6,1 8,8 7,3 6,0 8,0 Anm: Förändring i % från motsvarande period föregående år. Första kvartalet 2018 ökade varuimporten med 6,1 procent i volym och med 8,0 procent i värde jämfört med motsvarande period. Importen ökade för samtliga varugrupper mätt i såväl värde som volym. I värde var utvecklingen särskilt stark för Mineralvaror, Energivaror och Skogsvaror. Sett till volym var det importen av Verkstadsvaror, Kemivaror och Mineralvaror som ökade mest. Diagram 4.4 50 Svensk import Importandelar fördelade på varuområden 2018 40 Andel (%) 30 20 10 0 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad Övrigt 15
4.1.3 Nettoexport av varor Diagram 4.5 Sveriges nettoexport Intra-EU28 Extra-EU28 Nettoexport 200 160 120 80 Mdr kr 40 0-40 -80-120 -160-200 Diagram 4.5 visar Sveriges nettoexport inom och utom EU samt nettoexporten totalt för perioden 2002 till första kvartalet 2018. Första kvartalet 2018 uppvisade svensk utrikeshandel med varor ett exportunderskott på 3,8 miljarder, vilket var en ökning jämfört med första kvartalet då exportunderskottet uppgick till 0,8 miljarder. Sveriges nettoexportintäkter kommer från länder utanför EU. Nettointäkterna från dessa länder ökade med 8,1 procent första kvartalet 2018, från 39 till 42 miljarder. Handeln med EU gav ett exportunderskott på 46 miljarder, vilket var ett 16 procent större underskott än motsvarande period. 12 4.1.4 Nettoexport fördelat efter varugrupp Diagram 4.6 visar Sveriges nettoexport efter varugrupp för första kvartalen respektive 2018. Första kvartalet 2018 var nettoexporten för varugrupperna Energi och Övrigt är negativ medan den var positiv för Skogsvaror, Mineralvaror, Verkstadsvaror och Kemivaror. Nettohandelsöverskottet ökade för varugrupperna Skogsvaror och Verkstadsvaror medan den minskade för övriga varugrupper. Den sammanlagda förändringen för samtliga varugrupper resulterade i en ökning av nettohandelsunderskottet. 12 Då statistiken i EU:s Intrastat inte redovisar ursprungsland för import via annat EU-land överskattas den faktiska importen från EU. På samma sätt underskattas importen från länder utanför EU eftersom denna import redovisas med avsändningsland i EU som svensk motpart när den går via något annat EU-land. 16
Diagram 4.6 30 Sveriges nettoexport Fördelning på varuområden 2018 20 10 Mdr kr 0-10 -20-30 -40 Skog Mineral Kemi Energi Verkstad (inkl bilar) Övrigt Tabell 4.4 Nettoexport av viktiga varuområden Miljarder kr 2013 2014 2015 2016 2018 Skogsvaror 90,1 92,6 94,5 91,1 95,0 24,3 25,3 Mineralvaror 32,5 35,5 28,5 27,8 34,9 7,9 7,5 Järn och stål 13,5 16,0 16,7 14,0 13,0 3,4 2,1 Kemivaror 6,3-0,4 12,0 10,8 12,5 4,9 3,6 Läkemedel 25,9 28,5 37,2 31,7 36,1 9,8 11,5 Energivaror -57,8-52,1-35,9-35,6-41,7-10,5-13,1 Verkstadsvaror 55,8 29,3 21,7 7,7 12,9 3,2 4,6 Maskiner 67,3 62,5 64,0 59,4 61,6 14,6 16,0 Elektrovaror och telekom -32,8-36,6-47,8-55,0-59,0-13,7-17,9 Vägfordon 17,0 2,9 7,9 6,0 21,7 5,0 11,0 Övriga varor -82,1-89,0-107,3-116,8-121,2-30,6-31,7 Livsmedel -46,9-49,6-55,3-59,0-60,9-15,2-15,4 Total 44,8 16,0 13,4-15,0-7,5-0,8-3,8 17
4.1.4.1 Sveriges handel med personbilar Tabell 4.5 och Diagram 4.7 visar Sveriges export och import av personbilar. Den svenska exporten av personbilar uppgick första kvartalet 2018 till 25 miljarder, medan importen uppgick till 20 miljarder. Detta ger ett exportöverskott på 5,2 miljarder, vilket kan jämföras med ett underskott på 0,5 miljarder motsvarande kvartal. Exporten av personbilar till andra EU-länder uppgick till 13 miljarder kr, drygt hälften av den totala personbilsexporten. Importen av personbilar från andra EU-länder uppgick till 18 miljarder första kvartalet 2018, motsvarande 91 procent av den totala personbilsimporten. Tabell 4.5 Sveriges export och import av personbilar SITC 781.2 Personbilar Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 35,4 47,7-12,3 17,9 42,0-24,1 2014 33,7 54,7-21,0 20,1 47,5-27,4 2015 53,1 64,2-11,0 29,5 59,1-29,6 2016 64,1 74,8-10,7 34,9 68,8-33,9 77,0 77,8-0,8 38,2 71,2-33,1 18,7 19,2-0,5 9,4 17,7-8,3 2018 25,0 19,8 5,2 13,3 18,0-4,7 Diagram 4.7 100 Sveriges handel med personbilar SITC 781.2 Personbilar Export Import Netto 80 60 Mdr kr 40 20 0-20 -40 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4.1.4.2 Sveriges handel med läkemedel Tabell 4.6 och Diagram 4.8 visar Sveriges export och import av läkemedel. Första kvartalet 2018 gav handeln med läkemedel till hela världen ett exportöverskott på 11 18
miljarder, en ökning av överskottet med 1,6 miljarder jämfört med motsvarande kvartal. Handeln med läkemedel till enbart EU-länder svarade för 36 procent av exporten och 81 procent av importen. Tabell 4.6 Sveriges export och import av läkemedel SITC 54 medicinska och farmaceutiska produkter. Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 56,3 30,4 25,9 28,0 25,4 2,6 2014 59,2 30,7 28,5 30,3 26,3 4,0 2015 71,2 34,0 37,2 33,0 28,7 4,3 2016 69,4 37,7 31,7 31,2 31,4-0,2 74,1 38,0 36,1 28,7 31,3-2,7 19,4 9,6 9,8 7,8 8,2-0,4 2018 21,3 9,8 11,5 7,6 8,0-0,4 Diagram 4.8 Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 Sveriges handel med läkemedel SITC 54 - Läkemedel och farmaceutiska produkter Export Import Netto 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4.1.4.3 Sveriges handel med livsmedelsvaror Tabell 4.7 och Diagram 4.9 visar Sveriges export och import av livsmedelsvaror. Första kvartalet 2018 gav handeln med livsmedelsvaror ett nettounderskott på 15 miljarder kronor, 0,2 miljarder mer än motsvarande period. Jämfört med första kvartalet ökade exporten av livsmedelsvaror med 4,3 procent och importen med 3,1 procent. Den största andelen av handeln av livsmedel sker med andra EUländer. Exporten till andra EU-länder uppgick till 16 miljarder och importen från EU till 21 miljarder, vilket gav ett nettounderskott på 5,5 miljarder första kvartalet 2018. 19
Tabell 4.7 Sveriges export och import av livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Totalt: Bortfallsjusterade värden. EU (28): Ej bortfallsjusterade värden. Miljarder kr Totalt EU (28) Export Import Netto Export Import Netto 2013 63,4 110,3-46,9 44,4 69,0-24,5 2014 68,4 118,0-49,6 49,1 73,9-24,8 2015 75,0 130,3-55,3 54,3 76,6-22,3 2016 82,7 141,7-59,0 62,0 80,3-18,3 83,7 144,6-60,9 61,7 85,0-23,3 20,3 35,5-15,2 15,1 20,5-5,5 2018 21,1 36,6-15,4 15,8 21,3-5,5 Diagram 4.9 Sveriges handel med livsmedelsvaror SITC 0, 1, 22 och 4 Export Import Netto Mdr kr 160 140 120 100 80 60 40 20 0-20 -40-60 -80 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 4.2 Sveriges varuhandel med den inre marknaden 13 4.2.1 Export Nedan visas Sveriges export till EU:s medlemsländer för första kvartalen respektive 2018. Diagram 4.10 visar exporten som andel av total svensk export till EU och i Diagram 4.11 som värde i miljarder kronor. Första kvartalet 2018 uppgick exporten till EU till 206 miljarder, motsvarande 60 procent av den totala exporten på 346 miljarder. Tyskland, Finland, Danmark och Storbritannien var de största motta- 13 I vissa fall används termerna utförsel och införsel istället för export och import för handel på EU:s inre marknad. För att underlätta läsning av rapporten används här termerna export och import för all internationell handel. 20
garländerna inom EU med ett gemensamt exportvärde på 104 miljarder, motsvarande 51 procent av total export till EU. Exporten till hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, utgjorde 70 procent av Sveriges totala export. Diagram 4.10 20 Svensk export till EU(28) Andelar av total export till EU 2018 18 16 14 Andel (%) 12 10 8 6 4 2 0 Diagram 4.11 45 Svensk export till EU(28) Värde för resp land 2018 Mdr kr 40 35 30 25 20 15 10 5 0 21
Tabell 4.8 visar Sveriges export till EU och den inre marknaden första kvartalet 2018 samt värdeförändring från motsvarande kvartal. Tabell 4.8 Sveriges export till EU och den inre marknaden 2018 Export till Exportvärde mdr kr Exportandel i % av total export Värdeförändring i % från Tyskland 38,2 11,1 10,7 Finland 23,3 6,8 8,1 Danmark 22,5 6,5 2,3 Storbritannien 20,2 5,8-4,1 Nederländerna 19,9 5,8 10,3 Frankrike 15,3 4,4 6,5 Belgien 14,5 4,2 3,0 Polen 12,2 3,5 25,2 Italien 10,0 2,9 11,8 Spanien 7,0 2,0 15,4 Österrike 3,1 0,9-3,1 Tjeckien 2,9 0,8 12,6 Estland 2,8 0,8 6,8 Litauen 2,3 0,7 11,7 Irland 1,9 0,5 41,0 Portugal 1,7 0,5 4,3 Ungern 1,5 0,4 1,4 Lettland 1,0 0,3 21,8 Slovakien 1,0 0,3 23,8 Rumänien 0,9 0,3 19,0 Grekland 0,9 0,3 11,2 Slovenien 0,4 0,1 10,5 Bulgarien 0,4 0,1 2,9 Cypern 0,4 0,1 405,5 Kroatien 0,3 0,1 11,7 Luxemburg 0,2 0,1-33,2 Malta 0,1 0,0-29,4 Ospec i EU 1,1 0,3-14,1 EU Totalt 206,3 59,7 7,7 Norge 33,7 9,8 4,2 Island 0,9 0,3 14,9 Norden 80,4 23,3 4,9 Liechtenstein 0,0 0,0 328,8 Inre marknaden 240,9 69,7 7,2 Övriga länder 104,7 30,3 6,8 Export Totalt 345,5 100,0 7,1 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 22
4.2.2 Import Nedan redovisas Sveriges import från EU:s medlemsländer. I Diagram 4.12 visas importen som andel av total svensk import från EU och i Diagram 4.13 som värde i miljarder kronor. Första kvartalet 2018 uppgick den svenska importen från EU till 252 miljarder, vilket motsvarade 72 procent av den totala importen på 349 miljarder. Tyskland, Nederländerna, Danmark och Storbritannien är de EU-länder från vilka Sverige importerat mest. Tillsammans svarade dessa länder för 56 procent av importen från EU. Importen från hela den inre marknaden, dvs. EU, Island, Liechtenstein och Norge, uppgick första kvartalet 2018 till 280 miljarder och utgjorde 80 procent av Sveriges totala import. 23
Diagram 4.12 30 Svensk import från EU(28) Andelar av total import från EU 2018 25 20 Andel (%) 15 10 5 0 Diagram 4.13 70 Svensk import från EU(28) Värde för resp avsändningsland 2018 60 50 Mdr kr 40 30 20 10 0 24
Tabell 4.9 Sveriges import från EU och den inre marknaden 2018 Import från Importvärde mdr kr Importandel i % av total import Värdeförändring i % från Tyskland 65,5 18,8 6,7 Nederländerna 32,7 9,3 15,4 Danmark 25,4 7,3 4,5 Storbritannien 17,1 4,9 0,1 Belgien 16,9 4,8 4,0 Finland 15,8 4,5 8,0 Polen 14,4 4,1 17,3 Frankrike 13,6 3,9 13,7 Italien 12,2 3,5 19,2 Tjeckien 5,6 1,6 15,4 Spanien 5,3 1,5 14,1 Österrike 4,4 1,3 2,3 Estland 3,7 1,1-4,2 Ungern 3,6 1,0 27,6 Irland 3,4 1,0 15,3 Litauen 3,1 0,9 6,3 Slovakien 2,2 0,6 6,3 Lettland 2,0 0,6 21,5 Portugal 1,3 0,4 8,1 Rumänien 1,0 0,3 16,1 Luxemburg 0,8 0,2 10,3 Slovenien 0,7 0,2 4,4 Bulgarien 0,5 0,1 4,5 Grekland 0,4 0,1 19,7 Kroatien 0,2 0,1 39,9 Cypern 0,1 0,0 11,7 Malta 0,1 0,0 106,8 Ospec i EU 0,0 0,0 - EU Totalt 252,0 72,1 9,0 Norge 27,9 8,0 8,1 Island 0,1 0,0 23,0 Norden 69,2 19,8 6,7 Liechtenstein 0,0 0,0-17,1 Inre marknaden 280,0 80,1 8,9 Övriga länder 69,3 19,9 4,4 Import Totalt 349,3 100,0 8,0 1 Norden: Danmark, Finland, Norge och Island 2 Inre marknaden: EU, Norge, Island och Liechtensten 25
4.3 Sveriges varuhandel med länder utanför EU Sveriges varuhandel med länder utanför EU, även kallad för tredje land, svarade första kvartalet 2018 för 40 procent av det totala exportvärdet och 28 procent av den totala importen, efter avsändarland. 4.3.1 Svensk export Diagram 4.14 visar den regionala fördelningen av svensk export. Förutom EU var regionen Övriga Europa, dvs. europeiska länder som inte är medlemmar i EU, den grupp som tog emot störst andel av den svenska exporten (14 procent), följt av Asien (13 procent) och Amerika (9,3 procent). Diagram 4.14 Regional fördelning av svensk export Andel av total export 2018 EU(28) 59,7% Oceanien m fl 1,8% Övriga Europa 14,1% Asien 13,3% Afrika Amerika 1,8% 9,3% Varuexporten till Övriga Europa uppgick första kvartalet 2018 till 49 miljarder kronor. Tabell 4.10 visar vilka länder inom denna grupp som var mottagare av störst exportvärde från Sverige. Norge är det land som Sverige i särklass exporterar mest till, 9,8 procent av Sveriges totala exportvärde. Därefter exporterar Sverige mest till Ryssland, Turkiet och Schweiz, de tar emot omkring en procent vardera av den totala svenska exporten. Sveriges handelsutveckling med Norge sedan 2008 illustreras i Diagram 4.15. 26
Tabell 4.10 Svensk exportutveckling till Övriga Europa (ej EU-länder) Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Övriga Europa 46,6 48,8 14,4 14,1 4,8 varav: Norge 32,3 33,7 10,0 9,8 4,2 Ryssland 4,1 4,8 1,3 1,4 17,8 Schweiz 4,1 3,8 1,3 1,1-6,7 Turkiet 3,4 3,8 1,1 1,1 10,8 Diagram 4.15 Sveriges handel med Norge 2008-2018 Export Import (ursprungsland) 140 120 100 Mdr kr 80 60 40 20 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 Tabell 4.11 redovisar svensk exportutveckling i Afrika. Värdet av svensk export till Afrika uppgick första kvartalet 2018 till 6,2 miljarder, en minskning med 12 procent jämfört med motsvarande kvartal. Andelen av exporten som gick till Afrika uppgick till 1,8 procent första kvartalet 2018, vilket är 0,4 procentenheter mindre än motsvarande kvartal. 27
Tabell 4.11 Svensk exportutveckling till Afrika Miljarder kr och procentuell andel av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordafrika 3,6 3,0 1,1 0,9-16,2 varav: Egypten 1,4 1,3 0,4 0,4-6,3 Marocko 1,4 0,9 0,4 0,3-34,8 Västafrika 0,8 0,6 0,3 0,2-24,3 Centr., Östra o. Södra Afrika varav: 2,6 2,5 0,8 0,7-2,7 Sydafrika 1,9 1,7 0,6 0,5-6,4 Totalt 7,0 6,2 2,2 1,8-12,2 Tabell 4.12 redovisar svensk exportutveckling i Amerika. Exporten till Amerika uppgick till 32 miljarder kronor första kvartalet 2018, vilket är en minskning med 0,2 procent jämfört med motsvarande period föregående år. USA är Amerikas största mottagare av svensk export och tog emot 6,7 procent av den totala svenska exporten. Diagram 4.16 illustrerar Sveriges handel med USA sedan 2008. Medan exporten till USA ökade något i värde, minskade den i andel av total export, från 7,0 procent första kvartalet. Exporten till Kanada, den näst största amerikanska exportmarknaden, minskade med 6,9 procent första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal. Exporten till Kanada motsvarade 0,8 procent av svensk export. Tabell 4.12 Svensk exportutveckling till Amerika Miljarder kr, andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) Nordamerika 25,6 25,9 7,9 7,5 1,1 varav: Kanada 2,8 2,6 0,9 0,8-6,9 USA 22,7 23,2 7,0 6,7 2,1 Central- och Sydamerika varav: 6,8 6,4 2,1 1,9-5,4 Brasilien 1,7 2,0 0,5 0,6 18,9 Mexiko 1,6 1,4 0,5 0,4-11,5 Totalt 32,4 32,3 10,0 9,3-0,2 28
Diagram 4.16 Sveriges handel med USA 2008-2018 Export Import (ursprungsland) 100 90 80 70 Mdr kr 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 Tabell 4.13 visar svensk exportutveckling till Asien. Sammantaget ökade exporten till Asien med 14 procent. De största asiatiska mottagarländerna var Kina, Japan, Sydkorea och Indien. Diagram 4.17 visar Sveriges handel med Kina sedan 2008. Kina tog första kvartalet 2018 emot svensk export till ett värde av 18 miljarder, en ökning med 33 procent jämfört med motsvarande kvartal. Exporten till Kina motsvarade 5,3 procent av total svensk export. Diagram 4.17 Sveriges handel med Kina 2008-2018 Export Import (ursprungsland) Mdr kr 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2018 29
Tabell 4.13 Svensk exportutveckling till Asien Miljarder kr. Andel i % av total export Värde 2018 Andel (%) 2018 Värdeförändring (%) När- och Mellanöstern 7,4 7,2 2,3 2,1-2,2 varav: Förenade Arabemiraten 1,5 1,3 0,5 0,4-12,7 Saudiarabien 2,2 2,1 0,7 0,6-3,2 Övriga Asien 32,8 38,7 10,2 11,2 18,0 varav: Hongkong 1,3 0,8 0,4 0,2-39,5 Indien 2,7 2,7 0,8 0,8-0,1 Indonesien 0,9 1,0 0,3 0,3 15,1 Japan 5,2 5,2 1,6 1,5-0,2 Kina 13,7 18,2 4,2 5,3 32,6 Singapore 1,4 2,4 0,4 0,7 68,4 Sydkorea 2,8 3,5 0,9 1,0 23,7 Taiwan 1,0 1,2 0,3 0,3 10,8 Thailand 0,9 1,1 0,3 0,3 16,0 Totalt 40,2 45,9 12,4 13,3 14,3 4.3.2 Svensk import Diagram 4.18 visar den regionala fördelningen av svensk import. Övriga Europa, dvs. Europiska länder som inte är medlemmar i EU, var den region som Sverige importerade mest från utanför EU. Importen därifrån utgjorde 13 procent av Sveriges totala import. Importen från Asien och Amerika utgjorde 9,9 respektive 3,6 procent av total import. 30
Diagram 4.18 Regional fördelning av svensk import Andel av total import 2018 EU(28) 72,1% Oceanien m fl 0,1% Asien 9,9% Amerika 3,6% Övriga Europa 12,8% Afrika 1,4% Värdet på importen från Övriga Europa ökade med 1,8 procent första kvartalet 2018 jämfört med motsvarande kvartal föregående år. I denna grupp var Norge den största leverantören med ett importvärde på 28 miljarder, motsvarande 8,0 procent av den totala importen. Importen från Norge ökade med 8,1 procent jämfört med första kvartalet. Importen från Ryssland, det näst största leverantörslandet, minskade med 6,4 procent och uppgick till 10 miljarder. Importen av råolja utgör en betydande del av den totala importen från både Norge (14 procent) och framför allt Ryssland (65 procent). Värdet av importerad råolja från Norge ökade med 21 procent jämfört med första kvartalet. Råoljeimporten från Ryssland minskade samtidigt med 3,2 procent i värde. Kvantiteten importerad råolja mätt i ton minskade från Ryssland, med 15 procent, men ökade från Norge med 9,6 procent. Att importvärdet för råoljan ökar kraftigt medan den importerade volymen ökar mindre, eller till och med minskar, pekar på en prisökning mellan de två jämförda perioderna. 14 14 Tillsammans stod Norge och Ryssland för 57 procent av Sveriges totala råoljeimport under helåret. Medan Ryssland stod för 35 procent utgjorde Norges andel 22 procent av råoljeimporten. För mer statistik om detta, se Kommerskollegiums handelsstatistiska faktablad för Norge respektive Ryssland, www.kommers.se/statistikblad. 31
Tabell 4.14 Svensk importutveckling från övriga Europa utanför EU Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland * Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Övriga Europa 44,0 44,8 13,6 12,8 1,8 42,0 43,5 varav Norge 25,9 27,9 8,0 8,0 8,1 24,5 26,7 Ryssland 11,1 10,4 3,4 3,0-6,4 11,3 10,7 Schweiz 2,4 2,7 0,8 0,8 10,2 2,3 2,3 Turkiet 3,8 2,8 1,2 0,8-26,3 3,0 2,8 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Tabell 4.15 visar Sveriges import från Afrika. Jämfört med första kvartalet ökade importen från Afrika med 44 procent och uppgick första kvartalet 2018 till 5,0 miljarder. Nigeria är det största Afrikanska leverantörslandet för svensk import och står för 62 procent av importen från Afrika. Importen från Nigeria ökade första kvartalet 2018 med 62 procent. Övriga afrikanska länder är relativt små importleverantörer. Tabell 4.15 Svensk importutveckling från Afrika Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland * Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Nordafrika 0,7 1,0 0,2 0,3 39,0 0,8 1,0 Västafrika 2,0 3,2 0,6 0,9 60,3 2,0 3,2 varav Nigeria 1,9 3,1 0,6 0,9 62,1 1,9 3,1 Centr.- Öst- och Södra Afrika 0,8 0,9 0,3 0,3 10,5 0,8 0,9 Totalt 3,5 5,0 1,1 1,4 44,4 3,5 5,0 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Första kvartalet 2018 var ökade Sveriges import från Amerika med 4,7 procent jämfört med motsvarande kvartal. USA är det största amerikanska leverantörslandet för svensk import och stod för 2,4 procent av Sveriges totala importvärde. Importen från USA ökade med 4,4 procent jämfört med motsvarande kvartal föregående år. Importen från det största leverantörslandet i Central- och Sydamerika, Brasilien, ökade med 7,8 procent. 32
Tabell 4.16 Svensk importutveckling från Amerika Miljarder kr. Andel i % av total import Värde Avsändningsland Ursprungsland * 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 Nordamerika 8,7 9,2 2,7 2,6 6,6 8,8 9,6 varav USA 8,0 8,3 2,5 2,4 4,4 8,0 8,6 Central- och Sydamerika varav 3,3 3,3 1,0 0,9-0,3 3,5 3,5 Brasilien 1,2 1,3 0,4 0,4 7,8 1,2 1,3 Totalt 12,0 12,5 3,7 3,6 4,7 12,2 13,1 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. Första kvartalet 2018 ökade importvärdet från Asien med 8,4 procent. Importen från När- och Mellanöstern bidrog mest till detta och ökade med 149 procent. Importen från Övriga Asien ökade med 3,5 procent. Tabell 4.17 visar importen från de läder Sverige importerat mest ifrån. Kina är det största leverantörslandet i Asien, med ett importvärde på 14 miljarder första kvartalet 2018, vilket motsvarar 41 procent av den totala importen från Asien och 4,1 procent av total import från alla länder. Det kan noteras att Hong Kong fungerar som utskeppningshamn för export från andra Asiatiska länder till Sverige. Detta medför att importvärdet med Hong Kong som avsändningsland vanligtvis är markant högre än motsvarande mätt utifrån ursprungsland. 33
Tabell 4.17 Svensk importutveckling från Asien Miljarder kr. Andel i % av total import Avsändningsland Ursprungsland* Värde 2018 Andel 2018 Värdeförändring (%) Värde 2018 När- och Mellanöstern 1,1 2,7 0,3 0,8 149,2 1,8 2,6 varav Irak 0,0 1,1 0,0 0,3 84 000 0,8 1,1 Övriga Asien 30,9 32,0 9,6 9,2 3,5 33,7 34,5 varav Bangladesh 1,1 1,0 0,3 0,3-8,8 1,1 1,0 Hong Kong 2,2 2,0 0,7 0,6-10,8 0,6 0,7 Indien 1,5 1,6 0,5 0,5 5,7 1,6 1,6 Japan 2,4 3,3 0,7 0,9 36,6 3,5 4,1 Kina 14,6 14,3 4,5 4,1-2,1 17,5 16,9 Sydkorea 2,0 2,0 0,6 0,6-3,1 2,1 2,0 Taiwan 1,7 1,5 0,5 0,4-9,6 1,8 1,5 Thailand 1,1 1,0 0,3 0,3-10,6 1,1 1,0 Vietnam 1,8 2,9 0,5 0,8 65,0 1,8 3,0 Totalt 32,0 34,7 9,9 9,9 8,4 35,6 37,2 * Den del av importen som införs via andra EU-länder har ingen uppgift om ursprungsland. 34