Remissvar Patent- och marknadsdomstol (Ds 2014:2)

Justitiedepartementet Att: Anna Avenberg 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-04-25 Ju2014/129/DOM Remissvar Patent- och marknadsdomstol (Ds 2014:2) Företagarna har givits möjlighet att yttra sig över rubricerade departementspromemoria (Ds) och vill lämna följande kommentarer. Sammanfattning Företagarna ser positivt på att samla de konkurrensrättsliga, immaterialrättsliga och marknadsföringsrättsliga målen i en gemensam domstolslösning. Företagarna motsätter sig dock att detta sker på det sätt som föreslås. Vi anser att förslaget i viktiga avseenden måste omarbetas om det ska genomföras. Den absolut främsta anledningen till detta är den föreslagna långa instanskedjan med tre domstolsinstanser som norm. Detta innebär för flera måltyper en förlängd instansordning och därmed ökade kostnader, vilket vore mycket negativt för näringslivet. Tidsaspekten är en helt central rättssäkerhetsfråga, särskilt för de många små företagen med begränsade ekonomiska resurser. Det föreslagna systemet kommer därmed innebära försämrade möjligheter för små företag att ta tillvara sin rätt. Företagarna kan se fördelar med en lösning som innebär en breddad specialdomstol. Vi anser att en ny ordning hur som helst bör utgå från dagens system i Marknadsdomstolen (MD). En sådan lösning har visat sig ha goda förutsättningar att tillgodose företagens grundläggande krav på kvalitet och effektivitet. Företagarna anser att domstolssystemet måste bygga på hög specialisering och kompetens redan i första domstolsinstans. På så sätt kan antalet instanser begränsas och domstolsprocessen snabbas upp med bibehållen hög kvalitet. Företagarna avstyrker valet av Högsta domstolen (HD) som slutlig prejudicerande domstolsinstans för dessa typer av mål. En eventuell specialiserad överdomstol bör i stället ges ansvar för prejudikatbildningen inom de berörda rättsområdena, dock med en ventil till HD för prejudicerande prövning för vissa typer av rättsliga frågor. Företagarna anser att det bör göras en mer grundlig analys av eventuella ytterligare rättsområden att inkludera i domstolslösningen. Företagarna Postadress 106 67, Stockholm Besökadress Rådmansgatan 40, Stockholm Tel 08 406 17 00 Fax 08 24 55 26 info@foretagarna.se www.foretagarna.se

2 (6) Företagarna förordar namnet Marknadsdomstolen i stället för Patent- och marknadsdomstolen. Företagarna ställer sig bakom att frågan om att ge beslutanderätt till Konkurrensverket i fler mål- och ärendetyper ska utredas närmare. Företagarna anser att även frågan om domstolslösning borde utredas vidare, helst inom ramen för en offentlig utredning, för att bli allsidigt belyst och analyserad. Företagarna anser att konsekvensanalysen uppvisar stora brister. Till skillnad från vad som anges i konsekvensanalysen befarar vi påtagliga problem med den föreslagna ordningen, i synnerhet för de små företagen. Kort om förslaget Förslaget innebär i korthet att konkurrensrättsliga, immaterialrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål ska samlas i en gemensam domstolslösning. Domstolsprövningen ska ske samlat i en särskild domstol i första instans. Denna särskilda domstol föreslås ligga på Stockholms tingsrätt och heta Patent- och marknadsdomstolen. Även i andra instans ska prövningen ske i en särskild domstol. Denna särskilda domstol föreslås ligga på Svea Hovrätt och heta Patent- och marknadsöverdomstolen. Högsta domstolen (HD) ska enligt förslaget vara slutlig instans, med ansvar för prejudikatbildning. Som en konsekvens av förslaget kommer Patentbesvärsrätten och MD upphöra. Vår övergripande syn på den föreslagna reformen Företagarna kan konstatera att konkurrensrättsliga, immaterialrättsliga och marknadsföringsrättsliga mål har en särskild karaktär och komplexitet. En viktig aspekt är att dessa områden präglas av stor inverkan av EU-rätten, vilket ställer krav på särskild kompetens hos domstolarna. Som framhålls i promemorian innebär dagens ordning en splittring på flera olika domstolsinstanser av mål om konkurrensrätt, immaterialrätter och marknadsföringsrätt. Med dagens system är det inte möjligt att förena mål som berör närliggande frågor. Detta leder till att rättstvister med tydliga beröringspunkter hanteras av flera olika domstolar och i parallella processuella system. Dagens system präglas på det sättet av både ineffektivitet och splittrad praxis. En samlad, högkvalitativ och snabb processordning är av stor betydelse för företagen. I synnerhet för småskaliga företag, vilka ofta har begränsade ekonomiska resurser, är det väsentligt att domstolssystemet erbjuder rimliga möjligheter att hävda sina rättigheter. Mot denna bakgrund ser Företagarna positivt på att samla de aktuella måltyperna i en domstol. Detta är i sig en förändring som vi och övriga näringslivet har efterlyst. Det är mycket positivt att det i Ds:n uttalas att man vill skapa en domstolsprövning som uppfyller krav på effektivitet och kvalitet. Med detta sagt har vi dock ändå stora invändningar mot det domstolssystem som nu föreslås. Den absolut främsta anledningen till detta är den föreslagna långa instanskedjan med tre domstolsinstanser som norm. Detta innebär för flera måltyper en förlängd instansordning och därmed ökade kostnader, vilket vore mycket negativt för näringslivet. Tidsaspekten är en helt central rättssäkerhetsfråga, särskilt för de många små företagen med begränsade ekonomiska resurser. Det föreslagna systemet kommer därmed innebära försämrade möjligheter för små företag att ta tillvara sin rätt.

3 (6) Företagarna anser att frågan om domstolslösning bör utredas vidare, helst inom ramen för en offentlig utredning, för att bli allsidigt belyst och analyserad. I vart fall måste förslaget i viktiga avseenden omarbetas om det ska genomföras. Ett nytt domstolssystem måste utformas så att det fungerar för användarna och blir en förbättring jämfört med rådande ordning. Angående instansordningen och olika rättsområden Företagarna vill understryka att situationen och behovet av förändringar är olika för de olika rättsområdena. Detta måste tydligare uppmärksammas än vad som görs i promemorian. Konkurrensmål och marknadsföringsrättsliga mål hanteras i MD. Vår erfarenhet är att processen i MD generellt fungerar väl och präglas av god kompetens och rimlig effektivitet. I fråga om dessa rättsområden finns därmed inget större behov av förändring. Det presenterade förslaget innebär i stället tydliga försämringar i form av längre instanskedja och därmed ökad tidsåtgång och ökade kostnader för företagen i fråga om dessa måltyper. Det är svårt att tro att uttalandet på s. 203 om att den förlängda instanskedjan inte ska påverka handläggningstiden för de berörda målen och ärendena kommer att kunna bli verklighet. Ett tydligt exempel är de s.k. KOS-målen, som rör de förhållandevis nya reglerna i konkurrenslagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet. Sådana konkurrensproblem drabbar ofta små företag som verkar på lokala marknader. För denna typ av konkurrenskonflikter är det av central betydelse med snabba domstolsprocesser, dels eftersom vägledande praxis behövs och dels för att undvika att de drabbade företagen tvingas lägga ned under den rättsliga prövningens gång. För dessa typer av mål innebär förslaget en längre och mer tidskrävande instanskedja än dagens ordning. I realiteten kommer detta innebära ännu högre trösklar för drabbade företag att begära domstolsprövning. Fler företag riskerar att uppleva att de står rättslösa vid tillämpningen av KOS-reglerna. Detta går stick i stäv med den utveckling mot fler vägledande avgöranden och snabbare rättsliga processer som vi från Företagarna efterlyst i fråga om KOS-målen. I fråga om immaterialrättsliga mål, i synnerhet patentmål, är situationen en annan. Dagens system inom detta område är både svåröverblickbart och mycket kostsamt. Den komplexa ordningen kan utnyttjas av större och mer kapitalstarka aktörer och innebär stora problem i synnerhet för de små, innovativa företagen. De små företagens skydd och möjligheter att ta tillvara sin rätt inom det immaterialrättsliga området är idag kraftigt urholkat. Detta är allvarligt och kontraproduktivt även ur en mer samhällelig synvinkel eftersom det kan hämma satsningar i innovativa verksamheter. En reform som leder till påtagliga förbättringar för användarna, dvs. företagen, behövs. Den presenterade lösningen synes dock inte innebära några sådana förbättringar. Det blir i stället ett oönskat status quo-läge. I fråga om processen i konkurrens- och marknadsföringsmålen medför förslaget sammantaget försämringar. Detta samtidigt som förslaget inte innebär förbättringar i fråga om de brister som idag finns i fråga om den patenträttsliga processen. Mot denna bakgrund undrar Företagarna vari de positiva effekterna av förslaget skulle bestå. Företagarna vill påpeka att fler domstolsinstanser inte med nödvändighet behöver ge mer rättssäkerhet åt användarna, dvs. företagen. Tidsåtgången i sig är nämligen av stor betydelse för företagens rättssäkerhet. Det viktiga för företagen är snarare att det finns

4 (6) erforderlig och tillfredsställande juridisk kompetens och annan specialistkompetens när och där rättsliga avgöranden ska ske. Det måste beaktas att system som innebär långa och tidskrävande processordningar blir kostsamma för företagen. Detta gäller i synnerhet om det handlar om komplexa rättsområden som de här aktuella, där det ofta krävs juridsk expertis för att ta tillvara sin rätt. Företagarna vill understryka att kostnaderna i samband med rättsliga processer är av helt avgörande betydelse för de små företagens möjligheter att ta tillvara sin rätt. Små företag avstår ofta från att hävda sin rätt, av rädsla för att drabbas av utdragna processer och höga kostnader om man skulle stå som förlorande part i målet. Detta gäller oavsett om det handlar om att försvara sig mot rättsliga angrepp eller att ingripa mot andras överträdelser. Företagarna kan inte se att skrivelsen närmare berör dessa förhållanden, vilket är en påtaglig brist. Det är viktigt att en eventuell domstolsreform förbättrar de små företagens möjligheter att ta tillvara sina rättigheter inte försämrar dem. Gränsdragningen i förhållande till andra rättsområden Företagarna ställer sig bakom förslaget att koncentrera de måltyper som föreslås i Ds:n. Vi anser dock att en mer grundlig analys av eventuella ytterligare områden att inkludera bör göras. Detta bör ske innan ett nytt domstolssystem sjösätts, eftersom utfallet får betydelse för domstolens dimensionering, organisation och andra grundläggande aspekter. Vi anser att mål inom upphandlingsområdet som rör skadestånd och upphandlingsskadeavgift borde kunna ha förutsättningar att omfattas av en ny, samlad domstolslösning. Detta bör därför analyseras närmare, liksom även mål rörande företagshemligheter. Vi kan vidare konstatera att konkurrensrätten har starka kopplingar till bl.a. statsstödsområdet och lagstiftningen om elektronisk kommunikation. De två sist nämnda områdena föreslås dock inte ingå i domstolslösningen. I fråga om immaterialrätten föreslås varumärkesrätten omfattas, men inte den näraliggande firmarätten. Även i dessa avseenden önskar Företagarna en mer ingående analys. Angående val av domstol Ds:n avfärdar ganska flyktigt en lösning som bygger på specialdomstolar (s. 189) och bygger i stället förslaget kring särskilda domstolar inom ramen för allmän domstol. Företagarna vill upprepa att det för berörda företag är av central betydelse att den rättsliga prövningen är rättssäker och präglad av såväl hög kompetens som effektivitet. Vår erfarenhet är att detta mycket väl kan uppnås vid specialdomstolar såsom MD. Genom hög specialisering följer hög kompetens, vilket gör det möjligt att begränsa antalet instanser och få en snabbare domstolsprocess. En specialdomstol är dessutom inte med nödvändighet liten till storleken, i synnerhet inte i ett läge där åtminstone immaterial- och marknadsrättsliga mål samordnas. Företagarna kan se fördelar med en lösning som innebär en breddad specialdomstol. Vi anser att en ny ordning hur som helst bör utgå från dagens system i MD.

5 (6) För det fall det fortsatta reformarbetet kommer att innebära en lösning inom allmän domstol, måste det enligt vår mening skapas en enhet som kan fungera som första och i huvudsak enda instans för vissa ärenden/mål och som andra och i allt väsentligt slutlig instans i övriga måltyper. Ett sådant system återfinns i MD och har visat sig ha goda förutsättningar att tillgodose företagens grundläggande krav på kvalitet och effektivitet. Angående HD som prejudikatbildande instans Företagarna avstyrker valet av HD som slutlig prejudicerande domstolsinstans för de aktuella måltyperna. HD är givetvis i sig en oomtvistat tung prejudikatinstans i rättsliga frågor. Vi ställer oss dock mycket tveksamma till att HD skulle ha möjlighet att leda rättsutvecklingen i fråga om de mycket speciella och EU-rättsligt influerade rättsområdena konkurrens- och marknadsföringsrätt samt patenträtt. Valet av HD som prejudikatinstans framstår i detta avseende tyvärr svårförenligt med resonemanget om specialistkompetens i de dömande instanserna. Att ha HD som prejudikatbildande domstol innebär även en oönskad och tydlig förlängning av instanskedjan. Detta gäller även med beaktande av att prövningstillstånd krävs i HD även en sådan prövning tar tid. Om förslaget att inrätta en specialiserad överdomstol genomförs bör i stället denna domstol ges ansvar för prejudikatbildningen inom de berörda rättsområdena. En ventil bör dock lämpligen kunna införas som ger HD mandat att svara för predudikatbildning i fråga om allmän processrätt, straffrätt, grundlagsfrågor o dyl. Domstolens sammansättning och resurser Företagarna kan konstatera att förslaget i Ds:n kommer att leda till urholkad domstolskompetens jämfört med dagens situation i MD i mål rörande konkurrens och marknadsföring. Detta vore olyckligt och måste undvikas. Vi anser att systemet måste bygga på hög specialisering och kompetens redan i första domstolsinstans. På så sätt kan antalet instanser begränsas och domstolsprocessen snabbas upp med bibehållen hög kvalitet. En normal sammansättning i första domstolsinstans bör bestå av betydligt fler ledamöter än de två som föreslås. Företagarna vill därutöver understryka betydelsen av att den domstolsorganisation som ges i uppdrag att handha dessa typer av mål ges dels tillräckliga resurser, dels tydliga mandat att prioritera just dessa måltyper. Det är viktiga grundbultar för att upprätthålla specialistkompetens och effektivitet i domstolsförfarandet. Utredningsbehov Ds:n anger att frågan om att ge beslutanderätt till Konkurrensverket i fler mål- och ärendetyper bör utredas närmare. Företagarna ställer sig bakom detta. Företagarna anser att även frågan om domstolslösning borde utredas vidare, helst inom ramen för en offentlig utredning, för att bli allsidigt belyst och analyserad. Frågan om beslutanderätt till Konkurrensverket i fler mål- och ärendetyper måste beaktas i ett sådant fortsatt analysarbete avseende domstolslösning. Om Konkurrensverket ges ytterligare beslutanderätt kan det få effekter även på lämplig utformning av instanskedjan i övrigt för berörda måltyper. Det är mot denna bakgrund angeläget att få en samlad bedömning för att bedöma effektivitet och tidsåtgång i det rättsliga systemet.

6 (6) Val av namn på domstolen Företagarna anser att namnet Patent- och marknadsdomstolen är mindre väl valt och leder tanken fel. Vi förordar namnet Marknadsdomstolen. Bristande konsekvensanalys Företagarna anser att konsekvensanalysen i Ds:n har stora brister. Den är i allt väsentligt av juridisk-teknisk karaktär och beaktar inte företagens verklighet och de effekter som förslagen kommer att medföra för dem. Det påstås exempelvis bara helt kort att villkoren för företagande inte påverkas annat än genom att ordningen för domstolsprövningen på de aktuella områdena ändras (s. 322). Till skillnad från vad som anges konsekvensanalysen befarar vi påtagliga problem med den föreslagna ordningen, i synnerhet för de små företagen. Detta är av central betydelse att beakta. Vi vill upprepa att tidskrävande processordningar blir kostsamma för företagen, i synnerhet om det handlar om komplexa rättsområden som de här aktuella, där det ofta krävs juridsk expertis för att ta tillvara sin rätt. Kostnadsfrågan är av helt avgörande betydelse för de små företagens möjligheter att ta tillvara sin rätt. Små företag avstår ofta från att hävda sin rätt, av rädsla för att drabbas av utdragna processer och höga kostnader om man står som förlorande part i målet. Detta gäller oavsett om det handlar om att försvara sig mot rättsliga angrepp eller att ingripa mot andras överträdelser. Företagarna kan inte se att dessa förhållanden närmare uppmärksammas i Ds:n, vilket är en stor brist. Det måste beaktas att företagen agerar på en marknad där beslut fattas i högt tempo. De strukturer och system som finns för rättslig prövning spelar stor roll för företagens möjligheter att ta tillvara sina sina rättigheter, ingå avtal, göra olika former av investeringar i sina verksamheter o dyl. Kort sagt valet av domstolslösning kommer att påverka företagens förutsättningar att verka och växa. Företagarna Patrik Nilsson Chef politik, analys och opinion Ulrica Dyrke Konkurrens- och immaterialrättslig expert