Tjänsteskrivelse. Arbetskläder vård och omsorg

Malmö stad Stadsområdesförvaltning Norr 1 (6) Datum 2014-09-10 Vår referens Marie-Louise Appelgren Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse marie-louise.appelgren@malmo.se Arbetskläder vård och omsorg SOFN-2014-333 Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder och föreslår att Malmö stad inför en gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. Förslaget innebär att verksamheten ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder, oavsett anställningsform. Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till en gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad. I förslaget ska införandet ske senast den 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Två ekonomiska alternativ presenteras. Förvaltningen förordar alternativ A, som innebär hyra av kläder med cirkulationstvätt. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedning. I förslaget anges att kläderna också ska användas för att underlätta brukarens identifiering av personal inom vård och omsorg. När det gäller att skapa trygghet för brukarna genom användandet av arbetskläder som profilering, anser förvaltningen att detta syfte kan uppnås genom användandet av fotolegitimation. Förslag till beslut Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att godkänna yttrandet och skicka det till Kommunstyrelsen, samt att förklara paragrafen omedelbart justerad. Beslutsunderlag Inventering av kläder på Särskilda boende januari 2013 Bilaga beräkningar, marknadsundersökning av plagg och kostnader G-Tjänsteärende arbetskläder inom vård och omsorg Beslut från Vård- och omsorgsberedningen Remiss Arbetskläder vård och omsorg Arbetskläder vård och omsorg-förslag till yttrande G-Arbetskläder vård och omsorg-tjänsteskrivelse Beslutsplanering Stadsområdesnämnd Norr 2014-09-24 Ärendet Bakgrund SIGNERAD 2014-09-10

Hösten 2012 fick stadskontoret i uppdrag att göra en inventering i stadsdelarna och beskriva hur det förhöll sig med kläder kopplat till basal hygien inom hemtjänsten. Bakgrunden var att vårdoch omsorgscheferna ville reda ut begreppen kring de kläder som tillhandahölls för medarbetare i hemtjänst. Under 2012 drev arbetstagarorganisationen Kommunal aktivt frågan om att arbetsgivaren skulle tillhandhålla arbetskläder. Samtidigt hade Arbetsmiljöverket ett särskilt fokus på arbetskläder och basal hygien vid inspektion i Malmö stads hemtjänstverksamhet under sommaren 2012. 2 (6) I denna inventering framkom att olika plagg tillhandahölls i varierad omfattning i nio av tio stadsdelar och någon generell hållning kunde inte utläsas. Svaren antydde att kläder köpts in när det funnits tillfälliga ekonomiska möjligheter. Under februari 2014 intervjuades vård och omsorgs ledning om deras syn på arbetskläder. Frågorna rörde profilering med kläder samt vilka plagg och regler de ansåg kunde ingå i en gemensam policy. Cheferna uttryckte en enad positiv bild kring införandet av arbetskläder, men att det saknades ekonomiska resurser för satsningar i stadsområdena. Det framkom även frågeställningar kring bland annat vad en grunduppsättning av arbetskläder skulle kunna innehålla och bestå av, hur ombyte, förvaring och tvätt kunde ske samt för- och nackdelar med profilering. I början av 2014 ställdes några frågor till 20 av Malmös förvaltningar för att överblicka det generella läget kring arbetskläder i Malmö stad. Svaren visade att kläder tillhandahölls åt vissa grupper, i alla förvaltningar. Förvaltningarna tillhandahöll vanligtvis tröja/t-shirt, byxor, jacka och skyddsskor. Begrepp kring kläder Kläder som rör arbetslivet benämns med olika begrepp. Benämningen profilkläder förekommer främst i förhållande till kläder med logotyp. I klädbranschen används begreppen yrkeskläder, arbetskläder och personalkläder. Begreppet skyddsutrustning finns i arbetsmiljöföreskrifter och är förenat med regler vid risk för smitta. Skyddsutrustning inom vård och omsorg har till syfte att skydda både brukare och personal och är inte ett alternativ till arbetskläder. Socialstyrelsens föreskrift Vårdhygien är ett sammanfattande begrepp för kunskap och åtgärder som leder till att vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården förebyggs. Basal hygien är ett begrepp som syftar på de åtgärder som beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19. I februari 2013 presenterade Socialstyrelsen ett remissförslag med ny förändrad föreskrift kring basal hygien. I förslaget har hygienkraven förtydligats ytterligare och föreskrifterna anges framöver även gälla verksamheter som omfattas av Socialtjänstlagen (SoL) och lagen stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Om kläder föreslås följande, - Arbetskläder för inomhusbruk ska bytas dagligen eller oftare, om det behövs. Förorenade kläder ska bytas snarast. Arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen. Vid genomförande av insatser på flera platser får arbetskläderna även bäras vid färd mellan de platser där arbetet ska utföras. Arbetsklädernas ärmar ska sluta ovanför armbågen. Vid kontakt med Socialstyrelsen definieras arbetskläder som både över- och underdelar. Föreskrifterna är under revidering och förväntas bli klara under 2014.

Arbetsmiljöverkets föreskrift I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:1 anges bestämmelser vid risker för smitta och vid andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Här finns särskilda bestämmelser kring skyddsutrustning som alltid ska följas vid smittrisk eller vid risk för spridning av smittämnen. Skyddsutrustning i vård och omsorg utgörs ofta av engångshandskar och skyddsförkläde och tillhandahålls av arbetsgivaren. Skyddsutrustning ska alltid användas när det finns risker för smitta eller ohälsa. 3 (6) Skattelagstiftning Inom serviceyrken i samhället tillhandahålls vanligtvis någon form av enhetlig arbetsklädsel. Kläderna tillhandahålls oftast i syfte att skydda eller profilera. Arbetskläder är förenat med skattelagstiftning och för att kläderna inte ska anses vara löneförmån och beskattningsbara bör de endast användas under arbetstid. Ärendet om arbetskläder utgick från början från hemtjänstverksamheten. Inför denna policy har även särskilda boenden inom äldreomsorg och verksamhet som bedrivs enligt LSS beaktats. Utgångspunkten är att brukarnära arbete utförs inom samtlig verksamhet. Personalens arbetsuppgifter omfattar omsorg, omvårdnad och/eller service och brukare ges stöd i sin vardag oavsett var de bor. Inom äldreomsorgen ges brukare stöd under en begränsad period av livet och oftast i samband med olika sjukdomstillstånd. Denna policy föreslås gälla hela den verksamhet som bedrivs inom vård och omsorg i stadsområdesförvaltningarna. LSS-verksamheten har att följa gällande basala hygienföreskrifter och arbetsmiljölagar men stadskontoret bedömer att denna verksamhet inte ska omfattas av föreslagen generell policy i denna skrivelse. Inom LSS bör policyn ta utgångspunkt i det brukarnära arbetet i enskilda verksamheter och föreslås därför hanteras i särskild utredning. Stadskontorets förslag är att Malmö stad inför obligatoriska arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena med en grundnivå som har att göra med den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen. Policyn innebär att arbetskläder alltid används när arbetsuppgifter relateras till basal hygien och brukarnära arbete. Malmö stad ska genom policyn kunna säkerställa att rätt kläder används i brukarnära arbete. Arbetskläder ska även profilera personalen vid brukarmöten och användas av samtlig personal som möter brukare. Arbetskläder ska signalera professionalism, kunskap och kompetens, visa att användaren är i tjänst i Malmö stad och underlätta brukarens identifiering av personalen. Alla plagg ska vara försedda med Malmö stads logotyp. Policyn innebär också att alla arbetskläder ska hanteras och förvaras i anslutning till arbetsplatsen. Stadskontoret föreslår att tvätt av arbetskläder i första hand sker via cirkulationstvätt med professionell hantering och med ökad kontroll över tid och kostnader. Arbetskläder ska tillhandahållas oavsett anställningsform eller yrke. Tillhandahållande av arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. Varje medarbetare som dagligen möter brukare bedöms behöva tillgång till en grunduppsättning för dagligt byte av plagg. Med arbetskläder avses kortärmad bussarong och långa byxor, eller motsvarande. Utrustningen består av överdelar och byxor (eller motsvarande). All användning av arbetskläder kopplas till arbetstid och förvaring av kläderna sker i anslutning till arbetsplatsen.

4 (6) Tillhandahållande av arbetskläder för profilering vid brukarmöten som inte innebär brukarnära arbete I vissa yrken inom vård och omsorg sker brukarkontakter i form av möten eller tillfälliga servicetjänster, exempelvis vid biståndshandläggning och hjälpmedelsservice eller liknande. Det föreslås ingen skillnad mellan arbetskläder vid profilering och arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. I yrken där endast brukarmöten sker, kan profilering utgöras av endast överdel. Vid dagliga servicetjänster eller liknande bör överdel och underdel tillhandahållas i samma omfattning som vid brukarnära arbete. Tillgången till arbetskläder vid profilering bör utgå utifrån behov. Utgångspunkten är att Malmö stads vård och omsorg bör visa enhetlig profil mot brukare. Kläderna Kläderna ska fungera och lämpa sig för kvinnor och män och ska ha enhetligt utseende för alla stadsområdena. De ska vara bekväma och praktiska utifrån arbetets karaktär samt ge ett modernt och professionellt intryck. Logotypen ska vara synlig men diskret. Med hänsyn till genus och väderförhållanden bör det ges möjlighet att välja mellan byxor, lång bussarong eller liknande. Rutiner för kläder Kläder med Malmö stads logotyp ska endast användas i tjänsten. Kläderna tillhör arbetsgivaren och ska alltid utkvitteras och därefter återlämnas, oavsett skick, vid anställningens slut. En kommunövergripande rutin kring utkvittering och återlämning av arbetskläder behöver utarbetas. Enhetliga arbetskläder med gemensamma beslutade rutiner införs senast den 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Anställda Det fanns 32 yrkesbenämningar och 4 697 anställda inom avdelningarna bistånd och vård och omsorg enligt uppgift från HR-strategiska avdelningen (januari 2014). Stadskontoret bedömer att 27 yrkesbenämningar eller omkring 4 400 kan komma att bli berörda av policyn. Ekonomi I förslaget presenteras två alternativ: Alternativ A - Hyra av kläder med cirkulationstvätt Alternativ B - Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen Stadsområdesförvaltning Norrs synpunkter Förvaltningen ställer sig i huvudsak positiv till en gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad. Införandet säkerställer att arbetskläder används i samtliga verksamheter med brukarnära arbete, kortärmade överdelar och byxor, i enlighet med utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Förvaltningen har dock inga förutsättningar för att kunna följa reviderad föreskrift förrän tidigast 2017. I förslaget anges att kläderna också ska användas för att underlätta brukarens identifiering av personal inom vård och omsorg. När det gäller att skapa trygghet för brukarna genom användandet av arbetskläder som profilering, anser förvaltningen att detta syfte kan uppnås genom användandet av fotolegitimation. Ekonomi De två ekonomiska alternativen som presenterats har beaktats och förvaltningen instämmer i

stadskontorets ställningstagande om att alternativ A; hyra av kläder med cirkulationstvätt, är mest fördelaktigt. 5 (6) Alternativ B; inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen, skulle innebära större kostnader då flera lokaler hade behövts byggas om och anpassas. Vidare hade personalen på särskilt boende behövt avsätta tid för tvätt, vilket innebär att det förstnämnda alternativet ger förvaltningen en ökad kontroll över kostnaderna i samband med införandet och hantering av arbetskläder. I sammanhanget vill förvaltningen poängtera att budgeterade medel för införandet är en förutsättning för att föreslaget, och då alternativ A, ska bli möjligt att genomföra. I det presenterade förslaget ingår inte beredning av förvaringsutrymmen, lokaler och olika förutsättningar som verksamheten har. Kostnader kommer att uppstå för lokalhyror och/eller ombyggnationer för att möjliggöra hanteringen av arbetskläder och omklädning på de arbetsplatser som idag inte har de praktiska förutsättningarna. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedningen. Lokalernas förutsättningar på särskilda boende På flertalet av förvaltningens särskilda boenden finns det redan omklädningsrum med klädskåp och plats till förvaring av både ren och smutsig tvätt. Några boenden har inte omklädningsrum och förrådsutrymmen till klädesförvaring, men det finns förutsättningar för att möjliggöra detta. Västergård är det enda boendet som i dagsläget inte har någon befintlig plats för omklädning och förvaring, men med vissa förändringar är det möjligt att genomföra. Fem boenden inom f.d. stadsdelsförvaltning Centrum använder sig av cirkulationstvätt. Särskilt boende Celsiusgatan Nobelgården Rönnen 3 o 4 Rönnen 2 Kasper Västergård Totalt Helårskostnad 164 tkr 129 tkr 80 tkr 92,5 tkr 159 tkr 156 tkr 780,5 tkr Lokalernas förutsättningar i ordinärt boende För personal inom ordinärt boende finns det ingen möjlighet till att hantera omklädning och förvaring av arbetskläder i befintliga lokaler. Personalen har oftast ingen möjlighet att tvätta på arbetsplatsen eftersom fastighetsägarna inte medger detta. Även tidsaspekten måste vägas in då personalen är hårt belastad med ordinarie arbetsuppgifter. Förvaltningen vill påpeka att förslaget kommer att innebär stora förändringar vad det gäller att hitta nya lokaler med möjlighet att ta emot och hantera leveranser, förvaring av arbetskläderna samt möjlighet till omklädningsrum och förvaringsskåp. Förvaltningen måste i sådana fall få ersättning för de kostnader som uppstår för införskaffandet av nya lokaler. För hemtjänstpersonalen som är lokaliserad på Rönnens boende finns det möjlighet att använda boendepersonalens omklädningsrum. Hemtjänstpersonalen på Lekattens trygghetsboende har

omklädningsrum men saknar förvaringsutrymme. På Stora Nygatan 1 och Södra Bulltoftavägen 17 som inhyser hemsjukvård- och rehabiliteringspersonal samt hemtjänstpersonal på sistnämnda adress, finns det omklädningsrum. På Södra Bulltoftavägen finns det dock inga naturliga förrådsutrymmen för hantering och förvaring av kläder. 6 (6) Profilering Förvaltningen vill särskilt belysa förhållandena för personal som arbetar inom avlösning, ledsagning och boendestöd. Brukare med dessa insatser har tidigare uttryckligen ställt sig kritiska till att få hjälp och stöd av personal där det framgår att de arbetar för kommunen. Detta särskilt i samband med vistelse i offentlig miljö som t.ex. olika sociala aktiviteter såsom teater- och restaurangbesök. När och om brukarnära omvårdnadsarbete förekommer i dessa verksamheter finns det skyddskläder att tillgå. Förslagsvis bör dessa tre yrkesområden därför inte omfattas av en gemensam policy för arbetskläder. Det finns även brukare inom ordinärt boende som uttrycker samma sak och känner oro för att obehöriga kan få kännedom att de erhåller hemtjänst och att obehöriga då kan utnyttja situationer för kontakt. Genom värdighetsgarantierna ska personal som träffar brukare ha en väl synlig fotolegitimation. Förvaltningen anser att detta är tillräckligt när det gäller profilering vid brukarmöten som inte innebär ett brukarnära arbete, t.ex. för annan biståndshandläggare. Förvaltningen anser att syftet i förslaget uppnås genom denna fotolegitimation och är säkrare för brukarens identifiering av personalen än arbetskläderna. Övrigt Användandet av arbetskläder i ett brukanära arbete ska enligt förslaget vara obligatoriskt. Det är viktigt att beakta att det kan vara en stor omställning för personalen. Förvaltningen ser svårighet med eventuella sanktioner om någon personal inte vill använda exempelvis arbetsbyxa. Under varma sommarmånader kan arbetsdräkten vara för varm att bära och det måste då finnas alternativ till bussarong och byxa. Personalen måste även ha möjlighet att kunna byta arbetskläder under ett arbetspass vid varma dagar. Ansvariga Charlotte Glimskog Avdelningschef Britten Synnergren Förvaltningschef

Malmö stad Stadsområdesnämnd Norr 1 (4) Datum 2014-09-10 Adress Box 4254 203 13 Malmö Diarienummer SOFN-2014-333 Yttrande Till Kommunstyrelsen Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 Stadsområdesnämnd Norr föreslås besluta att lämna följande yttrande: Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder och föreslår att Malmö stad inför en gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. Förslaget innebär att verksamheten ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder, oavsett anställningsform. Stadsområdesnämnd Norr ställer sig i huvudsak positiv till en gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad. Införandet säkerställer att arbetskläder används i samtliga verksamheter med brukarnära arbete, kortärmade överdelar och byxor, i enlighet med utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Två ekonomiska alternativ presenteras i förslaget. Införandet sker senast den 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Nämnden förordar alternativ A, som innebär hyra av kläder med cirkulationstvätt. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedning. I förslaget anges att kläderna också ska användas för att underlätta brukarens identifiering av personal inom vård och omsorg. När det gäller att skapa trygghet för brukarna genom användandet av arbetskläder som profilering, anser nämnden att detta syfte kan uppnås genom användandet av fotolegitimation. Yttrande Nämnden ställer sig i huvudsak positiv till en gemensam policy för arbetskläder i Malmö stad. Införandet säkerställer att arbetskläder används i samtliga verksamheter med brukarnära arbete, kortärmade överdelar och byxor, i enlighet med utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Nämnden har dock inga förutsättningar för att kunna följa reviderad föreskrift förrän tidigast 2017.

I förslaget anges att kläderna också ska användas för att underlätta brukarens identifiering av personalen inom vård och omsorg. När det gäller att skapa trygghet för brukarna genom användandet av arbetskläder som profilering, anser förvaltningen att detta syfte kan uppnås genom användandet av fotolegitimation. 2 (4) Ekonomi De två ekonomiska alternativen som presenterats har beaktats och nämnden instämmer i stadskontorets ställningstagande om att alternativ A; hyra av kläder med cirkulationstvätt, är mest fördelaktigt. Alternativ B; inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen, skulle innebära större kostnader då flera lokaler behöver byggas om och anpassas. Vidare hade personalen på särskilt boende behövt avsätta tid för tvätt, vilket innebär att det förstnämnda alternativet ger förvaltningen en ökad kontroll över kostnaderna i samband med införandet och hantering av arbetskläder. I sammanhanget vill förvaltningen poängtera att budgeterade medel för införandet är en förutsättning för att föreslaget, och då alternativ A, ska bli möjligt att genomföra. I det presenterade förslaget ingår inte beredning av förvaringsutrymmen, lokaler och olika förutsättningar som verksamheten har. Kostnader kommer att uppstå för lokalhyror och/eller ombyggnationer för att möjliggöra hanteringen av arbetskläder och omklädning på de arbetsplatser som idag inte har de praktiska förutsättningarna. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedningen. Lokalernas förutsättningar på särskilda boende På flertalet av förvaltningens särskilda boenden finns det redan omklädningsrum med klädskåp och plats till förvaring av både ren och smutsig tvätt. Några boenden har inte omklädningsrum och förrådsutrymmen till klädesförvaring, men det finns förutsättningar för att möjliggöra detta. Västergård är det enda boendet som i dagsläget inte har någon befintlig plats för omklädning och förvaring, men med vissa förändringar är det möjligt att genomföra. Fem boenden inom i f.d. stadsdelsförvaltning Centrum använder sig av cirkulationstvätt. Särskilt boende Celsiusgatan Nobelgården Rönnen 3 o 4 Rönnen 2 Kasper Västergård Totalt Helårskostnad 164 tkr 129 tkr 80 tkr 92,5 tkr 159 tkr 156 tkr 780,5 tkr

3 (4) Lokalernas förutsättningar i ordinärt boende För personal inom ordinärt boende finns det ingen möjlighet till att hantera omklädning och förvaring av arbetskläder i befintliga lokaler. Personalen har oftast ingen möjlighet att tvätta på arbetsplatsen eftersom fastighetsägarna inte medger detta. Även tidsaspekten måste vägas in då personalen är hårt belastad med ordinarie arbetsuppgifter. Förvaltningen vill påpeka att förslaget kommer att innebär stora förändringar vad det gäller att hitta nya lokaler med möjlighet att ta emot och hantera leveranser, förvaring av arbetskläderna samt möjlighet till omklädningsrum och förvaringsskåp. Förvaltningen måste i sådana fall få ersättning för de kostnader som uppstår för införskaffandet av nya lokaler. För hemtjänstpersonalen som är lokaliserad på Rönnens boende finns det möjlighet att använda boendepersonalens omklädningsrum. Hemtjänstpersonalen på Lekattens trygghetsboende har omklädningsrum men saknar förvaringsutrymme. På Stora Nygatan 1 och Södra Bulltoftavägen 17 som inhyser hemsjukvård- och rehabiliteringspersonal samt hemtjänstpersonal på sistnämnda adress, finns det omklädningsrum. På Södra Bulltoftavägen finns det dock inga naturliga förrådsutrymmen för hantering och förvaring av kläderna. Profilering Nämnden vill särskilt belysa förhållandena för personal som arbetar inom avlösning, ledsagning och boendestöd. Brukare med dessa insatser har tidigare uttryckligen ställt sig kritiska till att få hjälp och stöd av personal där det framgår att de arbetar för kommunen. Detta särskilt i samband med vistelse i offentlig miljö som t.ex. olika sociala aktiviteter såsom teater- och restaurangbesök. När och om brukarnära omvårdnadsarbete förekommer i dessa verksamheter finns det skyddskläder att tillgå. Förslagsvis bör dessa tre yrkesområden därför inte omfattas av en gemensam policy för arbetskläder. Det finns även brukare inom ordinärt boende som uttrycker samma sak och känner oro för att obehöriga kan få kännedom att de erhåller hemtjänst och att obehöriga då kan utnyttja situationer för kontakt. Genom värdighetsgarantierna ska personal som träffar brukare ha en väl synlig fotolegitimation. Nämnden anser att detta är tillräckligt när det gäller profilering vid brukarmöten som inte innebär ett brukarnära arbete, t.ex. för biståndshandläggare. Nämnden anser att syftet i förslaget uppnås genom denna fotolegitimation och är säkrare för brukarens identifiering av personalen än arbetskläderna. Övrigt Användandet av arbetskläder i ett brukanära arbete ska enligt förslaget vara obligatoriskt. Det är viktigt att beakta att det kan vara en stor omställning för personalen. Nämnden ser svårighet med eventuella sanktioner om någon personal inte vill använda exempelvis arbetsbyxa. Under varma sommarmånader kan arbetsdräkten vara för varm att bära och det måste

då finnas alternativ till bussarong och byxa. Personalen måste även ha möjlighet att kunna byta arbetskläder under ett arbetspass vid varma dagar. 4 (4) Ordförande Petra Bergquist Stadsområdesdirektör Britten Synnergren

Malmö stad Stadskontoret 1 (7) Datum 2014-05-22 Handläggare Ilona Holmgren Utredningssekreterare ilona.holmgren@malmo.se Tjänsteskrivelse Arbetskläder vård och omsorg STK-2014-625 Sammanfattning Stadskontoret har utrett frågan om arbetskläder och föreslår att Malmö stad inför gemensam policy för arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena. Förslaget innebär att vård och omsorgsverksamheterna ska tillhandahålla en miniminivå av arbetskläder, oavsett anställningsform. Ärendet tar utgångspunkt i den förväntade skärpningen i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19, om basal hygien. Arbetskläder, kortärmade överdelar och byxor, föreslås vid uppgifter som har att göra med brukarnära arbete samt för att underlätta brukarens identifiering av personalen. Två ekonomiska alternativ presenteras. Införandet sker senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. Finansieringen föreslås beaktas i budgetberedning. Förslag till beslut Vård och omsorgsberedningen föreslås att sända ärendet på remiss till samtliga stadsområdesnämnder, sociala resursnämnden, gym nasie- och vuxenutbildningsnämnden och till arbetstagarorganisationerna Kommunal, SACO, Vision, Ledarna och Vårdförbundet, med svarsdatum 2014-09-24. Beslutsunderlag G-Tjänsteärende förslag på arbetskläder inom vård och omsorg Bilaga beräkningar Bilaga inventering Beslutsplanering Vård- och omsorgsberedningen 2014-06-02 KS Arbetsutskott II 2014-06-09 Vård- och omsorgsberedningen 2014-11-06 KS Arbetsutskott 2014-11-10 Kommunstyrelsen 2014-11-26 Kommunfullmäktige 2014-12-16 Ärendet Bakgrund Hösten 2012 fick Stadskontoret i uppdrag att göra en inventering och beskriva hur det förhöll sig med kläder och basal hygien i hemtjänsten. Bakgrunden var att vård- och omsorgscheferna SIGNERAD 2014-05-22

ville reda ut begreppen kring kläder som tillhandahölls för medarbetare i hemtjänsten. Under 2012 drev arbetstagarorganisationen Kommunal aktivt frågan om att arbetsgivaren skulle tillhandhålla arbetskläder. Samtidigt hade arbetsmiljöverket ett särskilt fokus på arbetskläder och basal hygien vid inspektion i Malmös hemtjänst under sommaren 2012. Arbetsmiljöverket drev frågorna om att Malmö stad skulle säkerställa att kortärmade arbetskläder alltid används, att arbetskläderna endast används på arbetsplatsen, att det finns ombyte i de fall arbetskläderna blir smutsiga eller våta, att tvätt av arbetskläder sker i minst 60 grader och att arbetsgivaren ansvarar för tvätt avkläderna. De drev också att Malmö stad skulle säkerställa att alla arbetstagare hade kunskaper om hanterings och skyddsinstruktioner avseende hygien för att förebygga smittorisker som kan uppstå i nära kontakt med vårdtagare samt säkerställa att instruktionerna följdes. Malmö stad fick i detta sammanhang föreläggande om vite och processen pågår i skrivande stund. Vård- och omsorgcheferna och kommunalrådet för vård och omsorg uttryckte samtidigt en positiv inställning till att införa arbetskläder. Det uttalades även en viljeinriktning att ta fram ett förslag som skapade en gemensam modell för hantering och användning av arbetskläder. 2 (7) I inventering 2012 inom hemtjänsten framkom vilka kläder som tillhandahölls. Olika plagg tillhandahölls i varierad omfattning i nio av tio stadsdelar. Någon generell hållning kunde inte utläsas. Svaren antydde att kläder köpts in när det funnits tillfälliga ekonomiska möjligheter. Resultatet visade att plagg tillhandahölls i olika omfattning, benämndes med olika namn och att det saknades en gemensam policy. Vanligtvis tillhandhölls något eller några plagg med Malmö stads logotyp och personalen tvättade kläderna hemma. Vård och omsorg Under februari 2014 intervjuades vård och omsorgs ledning om deras syn på arbetskläder. Frågorna rörde profilering med kläder samt vilka plagg och regler de ansåg kunde ingå i en gemensam policy. Cheferna uttryckte en enad positiv bild kring införande av arbetskläder. Det framfördes olika åsikter om vad en grunduppsättning av arbetskläder skulle kunna innehålla och bestå av. Hur ombyte, förvaring och tvätt kunde ske samt för- och nackdelar med profilering. Alla uttryckte att det saknades ekonomiska resurser för satsningar i stadsområdena. De framförde också att ett införande av arbetskläder gav andra ekonomiska konsekvenser utöver inköp av kläder. Exempelvis tidsaspekter vid hantering av tvätt, brist på utrymme, avsaknad av förvaringsskåp och tvättmaskiner. Ju fler plagg som planeras ingå i en grundutrustning, desto mer utrymme kommer att behövas till förvaring. Det framkom även synpunkter om vikten av att investera för framtidens omsorg samt att kläder med Malmö stads logotyp på olika sätt kunde skapa trygghet för brukare, personal och Malmöbor. Malmö stads förvaltningar I början av 2014 ställdes några frågor till 20 av Malmös förvaltningar för att överblicka det generella läget kring arbetskläder i Malmö stad. Svaren visade att kläder tillhandahölls åt vissa grupper, i alla förvaltningar. Förutom skyddsutrustning förekom profilkläder vid utearbete, vid städ, vaktmästeri, kök och inom vård och omsorg. Kläder tillhandahölls vid krav på skyddsåtgärder, vid andra skyddsaspekter eller vid profilering av personal som kom i kontakt med berörda Malmöbor eller allmänheten. Kläderna sköttes vanligtvis av personalen eller via upphandlad tjänst för tvätt. Förvaltningarna tillhandahöll vanligtvis tröja/t-shirt, byxor, jacka och skyddsskor. Begrepp kring kläder

Kläder som rör arbetslivet benämns med olika begrepp. Benämningen profilkläder förekommer främst i förhållande till kläder med logotyp. I klädbranschen används begreppen yrkeskläder, arbetskläder och personalkläder. Begreppet skyddsutrustning finns i arbetsmiljöföreskrifter och är förenat med regler vid risk för smitta. Skyddsutrustning inom vård och omsorg har till syfte att skydda både brukare och personal och är inte ett alternativ till arbetskläder. 3 (7) Socialstyrelsens föreskrift Vårdhygien är ett sammanfattande begrepp för kunskap och åtgärder som leder till att vårdrelaterade infektioner och smittspridning inom vården förebyggs (hur man skyddar brukaren mot smitta). Basal hygien är ett begrepp som syftar på de åtgärder som beskrivs i Socialstyrelsens föreskrift, SOSFS 2007:19 (vilken teknik som används). I gällande föreskrift om basal hygien i hälso-och sjukvården mm, SOSFS 2007:19, kan man läsa om hälso-och sjukvårdspersonalens ansvar för att följa rutiner som förhindrar vårdrelaterad smitta i direkt kontakt med patienter. I föreskriften listas viktiga åtgärder för att begränsa risker för vårdrelaterade infektioner och de handlar om handhygien, om skyddsutrustning och om klädernas skötsel och utformning. Hygienrutiner anges kring hår, smycken, handhygien och kläder. Om kläder står även följande: Kläder ska ha korta ärmar och ska bytas dagligen eller vid behov oftare, kläder ska kunna tvättas i 60 grader. Arbetsmiljöverkets föreskrift I Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2005:1 anges bestämmelser vid risker för smitta och vid andra mikrobiologiska arbetsmiljörisker. Här finns särskilda bestämmelser kring skyddsutrustning som alltid ska följas vid smittrisk eller vid risk för spridning av smittämnen. Skyddsutrustning i vård och omsorg utgörs ofta av engångshandskar och skyddsförkläde och tillhandahålls av arbetsgivaren. Skyddsutrustning ska alltid användas när det finns risker för smitta eller ohälsa. Förändringar i regler I februari 2013 presenterade Socialstyrelsen ett remissförslag med ny förändrad föreskrift kring basal hygien. I förslaget har hygienkraven förtydligats ytterligare och föreskrifterna anges framöver även gälla verksamheter som omfattas av socialtjänstlagen (2001:453), SoL, och av lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Om kläder föreslås följande: Arbetskläder för inomhusbruk ska bytas dagligen eller oftare, om det behövs. Förorenade kläder ska bytas snarast. Arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen. Vid genomförande av insatser på flera platser får arbetskläderna även bäras vid färd mellan de platser där arbetet ska utföras. Arbetsklädermas ärmar ska sluta ovanför armbågen. Vid kontakt med Socialstyrelsen definieras arbetskläder som både över- och underdelar. Föreskrifterna är under revidering och väntas komma under 2014. Skattelagstiftning Inom serviceyrken i samhället tillhandahålls vanligtvis någon form av enhetlig arbetsklädsel. Kläderna tillhandahålls oftast i syfte att skydda eller profilera. Arbetskläder är förenat med skattelagstiftning. För att kläderna inte ska anses vara löneförmån och beskattningsbara, bör de endast användas under arbetstid. Nedan finns Skatteverkets definition av skattefria kläder: Om arbetsgivare vill tillhandahålla sina anställda ordinära klädesplagg, t.ex. jackor, kostymer, dräkter, skjortor, blusar och byxor, utan att skatteplikt ska uppkomma bör vissa krav vara uppfyllda. Kläderna bör A) utgöra arbetskläder, dvs. de tillhandahålls för att användas i tjänsten, B) vara obligatoriska att använda i tjänsten för den anställde,

4 (7) C) vara avpassade för tjänsten, dvs. plaggen bör vara enhetliga för viss personal eller ha någon annan särskild egenskap, och D) vara försedda med arbetsgivarens namn eller logotyp så att de märkbart avviker från vanliga plagg. För skattefrihet för sådana plagg räcker det således inte att de är försedda med logotyp, eller att plaggen enligt avtal inte får användas privat, utan samtliga nämnda förutsättningar bör vara uppfyllda. Logotypen bör således ha en sådan placering och vara av en sådan storlek och färgsättning som gör att en besökare tydligt uppfattar märkningen. Detta innebär att vissa klädesplagg normalt inte kan komma i fråga för skattefrihet, t.ex. underkläder och skor. Andra kommuner Det finns olika exempel på kommuner som avsätter årlig budget inom vård och omsorg för inköp av arbetskläder. Göteborgs kommun är i process att införa kläder med cirkulationstvätt inom hemtjänsten. Processen har föregåtts av politiskt beslut om finansiering. I förslaget om de plagg som planeras ingå tas stor hänsyn till den förväntade skärpningen av Socialstyrelsens hygienföreskrift. Förslag till policy Ärendet om arbetskläder utgick från början från hemtjänsten. Inför denna policy har även särskilda boende inom äldreomsorg och verksamhet som bedrivs enligt lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, beaktats. Utgångspunkten är att brukarnära arbete utförs i all verksamhet. Personalens arbetsuppgifter har att göra med omsorg, omvårdnad och/eller service. Brukare ges stöd i sin vardag oavsett var de bor. Inom äldreomsorgen ges brukare stöd under en begränsad period av livet och oftast i samband med sjukdomstillstånd. Denna policy föreslås gälla hela den verksamhet som bedrivs inom vård och omsorg i stadsområdesförvaltningarna. Grundtanken i LSS-verksamheten är att brukare som får hjälp i dagliga aktiviteter ska stödjas till normalisering genom hela livet och ha ett liv som alla andra. Allt brukarnära arbete ska ske i enlighet med lagar, föreskrifter och regler. LSS-verksamheten har att följa gällande basala hygienföreskrifter och arbetsmiljölagar men stadskontoret bedömer att LSS inte ska omfattas av föreslagen generell policy i denna skrivelse. I LSS bör policyn ta utgångspunkt i det brukarnära arbetet i enskilda verksamheter och föreslås därför hanteras i särskild utredning. Stadskontorets förslag är att Malmö stad inför obligatoriska arbetskläder inom vård och omsorg i stadsområdena med en grundnivå som har att göra med den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen. Policyn innebär att arbetskläder alltid används när arbetsuppgifter relateras till basal hygien och brukarnära arbete. Malmö stad ska genom policyn kunna säkerställa att rätt kläder används i brukarnära arbete. Arbetskläder ska även profilera personalen vid brukarmöten och användas av all personal som möter brukare. Arbetskläder ska signalera professionalism, kunskap och kompetens, visa att användaren är i tjänst i Malmö stad och underlätta brukarens identifiering av personalen. Alla plagg ska vara försedda med Malmö stads logotyp Policyn innebär också att alla arbetskläder ska hanteras och förvaras i anslutning till arbetsplatsen. Stadskontoret föreslår att tvätt av arbetskläder i första hand sker via cirkulationstvätt med professionell hantering och med ökad kontroll över tid och kostnader. Arbetskläder ska tillhandahållas oavsett anställningsform eller yrke.

Tillhandahållande av arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. Varje medarbetare som dagligen möter brukare bedöms behöva tillgång till en grunduppsättning för dagligt byte av plagg. Med arbetskläder avses kortärmad bussarong och långa byxor, eller motsvarande. Utrustningen består av överdelar och byxor (eller motsvarande). All användning av arbetskläder kopplas till arbetstid och förvaring av kläderna sker i anslutning till arbetsplatsen. 5 (7) Tillhandahållande av arbetskläder för profilering vid brukarmöten som inte innebär brukarnära arbete I vissa yrken inom vård och omsorg sker brukarkontakter i form av möten eller tillfälliga servicetjänster, exempelvis vid biståndshandläggning och hjälpmedelsservice eller liknande. Det föreslås ingen skillnad mellan arbetskläder vid profilering och arbetskläder vid dagligt brukarnära arbete. I yrken där endast brukarmöten sker, kan profilering utgöras av endast överdel. Vid dagliga servicetjänster eller liknande bör överdel och underdel tillhandahållas i samma omfattning som vid brukarnära arbete. Tillgången till arbetskläder vid profilering bör utgå utifrån behov. Utgångspunkten är att Malmö stads vård och omsorg bör visa enhetlig profil mot brukare. Kläderna Kläderna ska fungera och lämpa sig för kvinnor och män. De ska vara bekväma och praktiska utifrån arbetets karaktär samt ge ett modernt och professionellt intryck. Logotypen ska vara synlig men diskret. Plagg ska vara tvättbara i minst 60 grader. Med hänsyn till genus och väderförhållanden bör det ges möjlighet att välja mellan byxor, lång bussarong eller liknande. Plagg ska vara slitstarka och utrustade med fickor för att fungera för arbetsuppgifterna, de bör tillhandahållas i ett utbud av några beslutade färger/mönster, modeller och storlekar för att stödja passform och variation. De valda modellerna och färgerna ska ha enhetligt utseende över alla stadsområden. Helvita plagg ska inte förekomma eftersom de är associerade med sjukhusarbete. Vid profilering kan överdel utgöras av tröja med logotyp, som alternativ till bussarong, eller tillhandahållas i kombination med byxor när arbetet även innebär servicearbete. Rutiner för kläder Kläder med Malmö stads logotyp ska endast användas i tjänsten. Kläderna tillhör arbetsgivaren och ska alltid utkvitteras och därefter återlämnas, oavsett skick, vid anställningens slut. Skriftliga rutiner kring utkvittering, återlämning och ansvar för kläder ska utarbetas stadsgemensamt för att omfatta hela Malmö. Rutiner för förvaring på arbetsplatsen ska tas fram med bakgrund i den förväntade skärpningen från Socialstyrelsen kring basal hygien.arbetskläder får endast bäras på arbetsplatsen och skatteverkets uppfattning För att kläderna inte ska vara löneförmån och beskattningsbara, bör de endast användas under arbetstid. Malmö stads gemensamma rutiner kring utkvittering och återlämning av arbetskläder behöver utarbetas. Enhetliga arbetskläder med gemensamma beslutade rutiner införs senast 1 januari 2017 eller i samband med att Socialstyrelsens föreskrifter träder i kraft. All hantering och förvaring av rena och smutsiga arbetskläder sker därefter på arbetsplatsen. Underlag ska även tas fram för upphandling av vård och omsorgs gemensamma färgval och modeller. Anställda Det fanns 32 yrkesbenämningar och 4 697 anställda (januari 2014) inom avdelningarna bistånd och vård och omsorg enligt uppgift från HR-strategiska avdelningen. Stadskontoret bedömer att 27 yrkesbenämningar eller omkring 4 400 kan komma att bli berörda av policyn. De största yrkesgrupperna som utför brukarnära arbete är i första hand undersköterskor, vårdbiträde, sjuksköterskor, distriktsköterskor och i viss mån arbetsterapeuter och fysioterapeuter, omkring 4 100

anställda. Yrken som berörs av brukarkontakter eller serviceuppgifter kan vara biståndshandläggare, personal som arbetar med hjälpmedel och liknande. Grupper som sällan eller aldrig berörs av policyn är exempelvis administrativa yrken och ledare omkring 300 anställda. 6 (7) Ekonomi Kostnadsberäkningar Beräkningarna baseras på 4 400 anställda. Marknadsundersökning har gjorts för att få fram uppgifter om plaggen. Beräkningarna har tagits fram med i samarbete med olika avdelningar på Stadskontoret. Slutliga kostnader har att göra med upphandling och lokala förutsättningar. Nedan beskrivs två ekonomiska alternativ i vilka plagg och tvätt ingår, benämnda A och B. I båda beräkningarna ingår byte av överdel och byxor varje dag samt tvätt. Vid införande av arbetskläder tillkommer kostnader som har att göra med beredning av förvaringsutrymme, lokaler och förutsättningar i respektive verksamhet. Dessa kostnader har inte beräknas. Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden ombeds i remissvar lämna förslag på huruvida en tvätt-service kan organiseras och finansieras, som en del av kommunens arbetsmarknadsåtgärder. Stadskontoret förordar förslag A vilket ger ökad kontroll över kostnader och tid för skötsel. Alla summor baseras på 2014 års värde och är beräknade på årsbasis. Alternativ A Hyra av kläder med cirkulationstvätt. Kostnadsberäkningen baseras på upphandling med tre års kontrakt. I priset ingår kläder och tvätt, transporter, slätningsbehandling (strykning) och vissa reparationer. Kostnad per person är omkring 3 000 kr eller ca 13,4 miljoner kr för Malmö stad. Alternativ B Inköp av plagg med tvätt på arbetsplatsen Kostnad år 1 per person: 4 700 kr eller 20,5 milj kr för Malmö Stad Kostnad år 2 och därefter per person: 3 400 kr eller 14,8 milj kr för Malmö stad I ovanstående kostnadsberäkningar i B ingår inköp av plagg och tvätt på arbetsplatsen. Inköp av plagg. Två företag som säljer yrkeskläder uppger att arbetskläder inom vård och omsorg håller för ca 50 tvättar, om skötselråd följs. Plaggen bedöms ha en livslängd på mellan ett till två år vid inräknad semester, annan frånvaro och lediga dagar om utgångspunkten är att kläder används alla dagar året runt. Första året görs inköp av alla plagg, andra året och fortsättningsvis, årligen, behöver hälften av plaggen inhandlas och bytas. Kostnad för inköp år 1 per person är omkring 2 620 kr eller ca 11,5 miljoner kr för Malmö stad. Kostnad för inköp år 2 per person är omkring 1 300 kr eller 5,8 miljoner för Malmö stad. Tvätt på arbetsplatsen I kostnadsberäkningen ingår förbrukningsmaterial och personaltid för tvätt. Beräkningen omfattar även inköp av tvättmaskin, torktumlare samt installation och avskrivning av dessa inom hemtjänst, för legitimerad personal och övriga (utom vårdboende). På vårdboende finns rum för klädvård och därför har maskinkostnader inte inräknats. I praktiken innebära en ökad tvättmängd ett högre slitage med kortare livslängd på maskinerna som följd. Kostnad för tvätt blir omkring 2 000 kr/person eller ca 9,1 milj kr för Malmö stad enligt stads-

kontorets beräkning vilket omvandlat till tjänster motsvarar 17 årsarbetare. 7 (7) Ekonomiska förutsättningar Stadskontoret bedömer det att med rådande ekonomiska förutsättningar inom vård- och omsorgsverksamheten är svårt att genomföra en satsning på arbetskläder utan att extra ekonomiska resurser tillförs berörda nämnder. Den första utfallsprognosen för 2014 pekar på underskott inom vård och omsorg med omkring 40 Mkr, vilket medför att nämnderna är tvungna att vidta åtgärder under året för att komma i balans med budget. Inför 2015 innebär det att utrymmet för ytterligare satsningar inom befintliga ramar är litet. Risken är därmed att en satsning på arbetskläder, utan tillskott av erforderliga medel, medför ytterligare neddragningar i verksamheten. Stadskontoret förordar därför att ett beslut om införande av arbetskläder åtföljs av ett ekonomiskt tillskott till stadsområdesnämnderna från kommunfullmäktige. Ansvariga Birgitta Vilén-Johansso Avdelningschef Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör

Bilaga beräkningar Tabell 1. Marknadsundersökning av plagg och kostnader Förslag Plagg Artikel Pris Antal A: Hyra med Bussarong 109353 BUSSARONG 169 kr 9 cirkulationstvätt LBLÅ MELERAD P/B Byxa Byxa Nobel 4 169 kr 9 Tabell 2. Kostnadsberäkning, ansvarar för tvätt på arbetsplatsen Delberäkning Kostnader kronor Antal personer Hemtjänst 2 100 Arbetstid (lönekostnader) 3 357 670 Maskiner, tvättmedel, el, vatten 947 035 Ekonomisk livslängd 3 år Antal personer 1 Pris 1 521 kr 3 år 1 1 521 kr 1 3 042 kr A Totalt 4 400 13 384 800 kr B: Köp av plagg Bussarong 378166 Bussarong Turkos 270 kr 5 50 tvättar 1 1 350 kr 1940-15 Byxa 378471 Byxa Vit 995-0 254 kr 5 50 tvättar 1 1 270 kr B Totalt Med två års livslängd 1 4 400 4 400 2 620 kr 11 528 000 kr 5 764 000 kr Äldreboende 1 400 Arbetstid (lönekostnader) 2 238 447 Maskiner, tvättmedel, el, vatten 631 357 Legitimerad personal/ handläggare/ övriga 900 Arbetstid (lönekostnader) 1 439 002 Maskiner, tvättmedel, el, vatten 405 872 Totalkostnad 9 019 383 4 400 Tabell 3. Jämförelse av alternativ Jämförelse vid kläder med skötsel Kostnad år 1 Kostnad år 2 Summa kronor Alternativ A Hyra 9 bussaronger + 9 byxor inkl. skötsel/tvätt 13384800 13384800 26769600 Alternativ B inköp med egen tvätt Köp av 5 bussaronger + 5 byxor med skötsel/tvätt av personalen 20547383 14783383 35330766 Tabell 4. Anställda och beräknade kostnader per stadsområde januari 2014 Yrken Sof Norr Sof Öster Sof Söder Sof Väster Sof Innerstaden Totalt Malmö Anställda i vård & omsorg + bistånd (antal) 804 520 740 1416 1254 4734 anställda Fördelning/Sof av totalt anställda (%) 17 % 11 % 16 % 30 % 26 % 100 % Kostnad för hyra & cirkulationstvätt vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,3 1,5 2,1 4,0 3,5 13,4 milj kr Kostnad för inköp av plagg vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,0 1,3 1,8 3,4 3,0 11,5 milj kr Kostnad för inköp och egen skötsel, år 1 vid %-fördelning (miljoner kronor) 3,5 2,3 3,3 6,1 5,3 20, 5 milj kr Kostnad för inköp och egen skötsel, år 2 och därefter vid %-fördelning (miljoner kronor) 2,5 1,6 2,4 4,4 3,8 14,7 milj kr 2014-05-20

Tabell 5. Alla yrken i stadsområden januari 2014. Kursiverade yrken kan komma att bli berörda. Stadsområdesförvaltning förkortas (Sof) Yrken Sof Norr Sof Öster Sof Söder Sof Väster Sof Innerstaden Administratör, alla 9 2 6 46 13 76 Arbetsterapeut 15 12 15 30 25 97 Arbetsterapibiträde 1 1 0 0 0 2 Biståndsbedömare 18 18 22 37 28 123 Distriktsjuksköterska 10 16 9 24 22 81 Fordonsförare 0 0 0 0 3 3 Förrådsarbete 0 0 0 0 8 8 Handläggare, alla 4 5 6 12 4 31 Hjälpmedelskonsulent 0 0 0 0 6 6 Kock 2 3 3 18 4 30 Kontorsvaktmästare 1 0 0 0 0 1 Kultursekreterare 0 2 1 0 0 3 Ledning 33 22 32 51 48 186 Lokalvårdare/Städare 0 2 1 21 1 25 Medicinsk ansvariga (MAS) 3 1 2 1 2 9 Måltidspersonal 0 0 1 4 4 9 Personlig assistent 4 5 1 0 2 12 Rehab o förebyggande arbete 0 0 3 1 3 7 Sjukgymnast 15 9 15 30 19 88 Sjuksköterska Handik-o Äldreo 44 26 45 75 97 287 Sjuksköterska specialfunkt 1 0 0 2 3 6 Socialt arbete, annat 1 0 1 1 2 5 Skötare, behandlingsarbete 0 0 0 11 8 19 Tekniker allmänteknisk 0 0 0 9 0 9 Tekniker hälso o sjukvård 0 0 0 0 6 6 Undersköterska, hemvård 5 0 0 12 2 19 Undersköterska, äldreoms 486 303 502 721 727 2739 Undersköterska, habilitering 0 0 0 1 0 1 Vaktmästare 0 2 2 6 2 12 Vårdare, dagverksamhet 1 0 3 0 0 4 Vårdare, gruppboende 9 4 6 6 0 25 Vårdbiträde, äldreomsorg 122 69 44 295 215 745 Totalt 784 502 720 1414 1254 4674 Totalt 2014-05-20

Malmö stad Stadskontoret 1 (3) Tabell 6. Inventering av kläder på Särskilda boende januari 2013 Erbjuder Ställer krav på Ansvar för Stadsområde Stadsdel Benämning kläder användandet tvätt/förvaring Plagg Innerstaden S. Innerstaden Profilkläder Ja Nej Personal 3 st/person Innerstaden V. Innerstaden Andra kläder, Ja Personal 2 byten/person tvättbara skyddskläder Norr Kirseberg Andra kläder Nej Personal 2 bussarong och/eller västar/person Norr Centrum Arbetskläder Ja Ja, användning Avtal dagligt byte av bussarong, hela dagen byxor för byte v.a.d. Söder Oxie Arbetskläder Ja Ja, användning Personal 2 st/person/år hela dagen Väster Limhamn- Profilkläder Ja Ja, användning Personal 2 set Bunkeflo hela dagen Väster Hyllie Andra kläder, tvättbara skyddskläder Ja Ja, användning hela dagen Öster Husie Arbetskläder Ja Ja, användning hela dagen Personal Personal Bussarong, förkläde, kockmössa, 2 bussaronger + 1 byxa/år förkläde till vikarier Tabell 7. Inventering av kläder för legitimerad personal m.fl. januari 2013 Stadsområde Stadsdel Innerstaden S. Innerstaden hemsjukvård o rehab Innerstaden V. Innerstaden rehab Innerstaden V. Innerstaden hemsjukvård Innerstaden V.Innerstaden Pers.assistent Norr Centrum Norr Söder Kirseberg hemsjukvård o rehab Fosie Benämning Profilkläder, andra kläder, utrustning Profilkläder, andra kläder Profilkläder, andra kläder Erbjuder kläder Ställer krav på användandet Ansvar för tvätt/förvaring Plagg Ja Nej Personal Jacka, överdragsbyxor, byxor, bussarong Ja Nej Personal Jacka, byxor, västar, gummistövlar Nej Ja Ja, under arbetstid Personal (Jacka) bussarong/väst Söder Oxie hemsjukvård o rehab Arbetskläder Ja Ja, användning hela dagen Personal Jacka, 2 överdelar, 2 underdelar Väster Limhamn- Profilkläder, Ja Nej (personal) (Jacka) blus, rock, byxa Bunkeflo hemsjukvård o rehab andra kläder tvätteri/ Väster Hyllie Profilkläder Ja Nej Personal Regnkläder hemsjukvård o rehab Väster Larmcentral Ja Ja, användning Personal 3 t-shirt, 1 par byxor hela dagen Väster Trygghetshotell Ja Ja, användning hela dagen Personal 2 blusar, 1 väst, 1 par byxor, måltidsförkläde Väster Hyllie myndighet Öster Öster Husie hemsjukvård o rehab Rosengård Arbetskläder ja Ja, hos brukare Tvätteri/personal 3 bussaronger/förkläden

Tabell 8. Inventering av kläder i hemtjänst januari 2013 Stadsområde Stadsdel Benämning Erbjuder kläder Ställer krav på användandet Innerstaden S. Innerstaden Profilkläder, Ja Föreskrift om kortärmat Innerstaden V. Innerstaden Profilkläder, utrustning, Norr Kirseberg Profilkläder, Ja andra kläder, Norr Centrum nej Nej Söder Fosie Profilkläder, andra kläder, utrustning, tvättbara skyddskläder Söder Oxie Profilkläder, andra kläder, utrustning, Väster Limhamn- Bunkeflo Profilkläder, utrustning, Ansvar för tvätt och hantering Personal Plagg Bussarong, (jacka till nattpersonal) Ja Nej Personal Jacka, regnkläder, arbetsväska, cykelhjälm Ja Användas på arbetstid Ja, användning hela dagen Personal Personal Bussarong, jacka Tröja, väst, bussarong, jacka, regnkläder, cykelhjälm Ja Endast på arbetstid Personal Jacka, t-shirt, bussarong, byxor, fleecetröjor, regnponcho Ja Nej Personal Bussarong, väst, jacka, regncape, cykelhjälm Väster Hyllie Profilkläder Ja Nej Personal T-shirt, förkläde, jackor, regnkläder Öster Husie Arbetskläder Ja Ja, hos brukare Hyresavtal Bussarong eller förkläde Öster Rosengård Andra kläder, utrustning, tvättbara skyddskläder Ja Nej Personal Bussarong, jackor 2 (3)