E4 Kongberget - Gnarp

E4 Kongberget - Gnarp Gävleborgs län, Nordanstigs kommun Objektnummer 155 191 Vägutredning med godkänd Miljökonsekvensbeskrivning Juni 2008 Utställningshandling

Detta är utställningshandlingen för vägutredning väg E4 Kongberget till Gnarp, som upprättats av Vägverket Region Mitt under 2008. Målsättningen med projektet är att få en väg med god trafiksäkerhet, framkomlighet och hållbarhet. Vägen håller idag 70-90 standard. Önskvärt är att höja vägens standard till 110 km/timme, med rakare och jämnare vägbana. Projektet ska också genomföras i linje med de övergripande transportpolitiska målen och med ett effektivt resursutnyttjande. Vägutredningen genomförs eftersom man i förstudieskedet kom fram till att ett antal olika alternativ behövde studeras innan man kan ta beslut om val av korridor och vägteknisk standard. En miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram och godkänts av länsstyrelsen. Samråd har hållits med en bred allmänhet, samt med berörda myndigheter. Medverkande Vägutredningen med Miljökonsekvensbeskrivning har tagits fram av WSP Samhällsbyggnad i Sundsvall, på uppdrag av Vägverket Region Mitt. Arbetet påbörjades under 2004 och under den tid som utredningen pågått har ett stort antal personer varit engagerade, både hos Vägverket och konsulterna. Även länsstyrelsen, kommunen, lokala föreningar och andra samrådsparter har bidragit med underlag och synpunkter. Följande personer har varit huvudansvariga för projektet: Majid Nasrollah projektledare Vägverket Bo Eskebaek uppdragsansvarig, väg, trafik m.m. WSP Ulrika Edlund MKB, rapport m.m. WSP De alternativ som studerats har efter det offentliga samrådet justerats med hänsyn till de tekniska begränsningar som identifierats. Följande alternativ ingår i utställningshandlingen och i MKBn: Nollplusalternativet Nysträckningsalternativet, 2+2 körfält med mitträcke. Nysträckningsalternativet, 2+1 körfält med mitträcke. Kombinationsalternativet, 2+2 körfält med mitträcke. Kombinationsalternativet, 2+1 körfält med mitträcke. I MKBn beskrivs även ett jämförande Nollalternativ. Kontakt Adress: Vägverket Region Mitt Box 186 871 24 Härnösand Information om projektet finns på Vägverkets hemsida: www.vv.se Projektledaren Majid Nasrollah kan även nås via telefon eller e-post: Tfn. 0611-440 89 majid.nasrollah@vv.se

Innehåll 1. Sammanfattning...4 2. Projektbeskrivning...6 2.1 Bakgrund och syfte...6 2.2 Planeringsprocessen...6 2.3 Tidigare utredningar och beslut...7 2.4 Utredningsområdet...7 2.5 Tidplan...7 3. Problemanalys...7 4. Målsättningar...8 4.1 Övergripande transportmål...8 4.2 Fyrstegsprincipen...8 4.3 Målsättningar med E4 Kongberget Gnarp...8 5. Förutsättningar...9 5.2 Landskapets karaktär...9 5.3 Byggnadstekniska förutsättningar...9 5.4 Markanvändning...11 5.5 Riksintressen...11 5.6 Miljölagstiftning...12 5.7 Miljömål och hänsynsregler...12 6. Studerade alternativ...13 6.1 Val av vägteknisk standard...13 6.2 Skapandet av korridorer...14 6.3 Tidiga studier och bortvalda alternativ...15 6.4 Alternativ som utreds vidare...17 7. Miljökonsekvenser...25 7.1 Underlag för samlad bedömning av miljökonsekvenser 25 7.2 Landskapsbild...27 7.3 Naturmiljö...30 7.4 Kulturmiljö...32 7.5 Rekreation och friluftsliv...37 7.6 Boendemiljö och barriärer...38 7.7 Sociala aspekter...39 7.8 Buller...40 7.9 Vibrationer...41 7.10 Luftföroreningar...41 7.11 Hushållning med naturresurser...43 7.12 Uppfyllelse av miljömål och hänsynsregler...45 7.13 Byggtiden...48 7.14 Risk och säkerhet...49 8. Trafikkonsekvenser...51 8.1 Biltrafik...51 8.2 Gång- och cykeltrafik...52 8.3 Busslinjetrafik...53 8.4 Järnvägstrafik...53 9. Övriga konsekvenser...54 9.1 Markanvändning...54 10. Byggnadstekniska konsekvenser...54 11. Anläggningskostnader...55 11.1 Beräkningsförutsättningar...55 11.2 Uppskattade anläggningskostnader per alternativ...56 12. Samhällsekonomiska konsekvenser...57 12.1 Beräkningsmodell och förutsättningar...57 12.2 Samhällsekonomisk beräkning per alternativ...57 13. Underlag för samlad bedömning av konsekvenser...58 13.1 Nollplusalternativet...58 13.2 Nysträckningsalternativet 2+2 köfält och 2+1 körfält..58 13.3 Kombinationsalternativet 2+2 köfält och 2+1 körfält...58 14. Fortsatt arbete...60 14.1 Hur arbetet går vidare...60 14.2 Skadeförebyggande åtgärder, konflikter i nästa skede 60 14.3 Förslag till etappindelning...60 15. Samråd och tillståndsärenden...61 15.1 Allmänt...61 15.2 Utökat samråd...61 15.3 Tidigare samråd...64 15.4 Tillståndsärenden, dispenser m.m...64

1. Sammanfattning Projektbeskrivning E4 är en mycket viktig väg för person- och godstransporter både på nationell, regional och lokal nivå. Den aktuella vägsträckan mellan Kongberget och Gnarp är relativt olycksdrabbad och har en låg standard. Med två körfält utan mötesseparering, branta backar och kurvor med dålig sikt samt korsande vägar och utfarter i de byar som passeras, är E4 på denna sträcka i stort behov av åtgärder. Bitvis är standarden så dålig att det kan bli svårt att bygga om befintlig väg och man måste då studera möjligheten att bygga en ny väg i ny sträckning. Behovet av att förbättra stora delar av väg E4 har varit känt under många år. E4 Kongberget Gnarp kommenteras i Nationell plan för vägtransportsystemet 2004 2015, men avsatta medel för genomförande finns inte under den närmaste tioårsperioden som planen ser ut nu. För närvarande pågår arbetet med framtagande av en ny nationell plan för vägtransportsystemet som ska gälla från och med år 2010 och eftersom objektet ses som viktigt i regionen utreds möjliheterna till åtgärder på E4 Kongberget-Gnarp, så att ett bra underlag finns den dag finansieringen kan ordnas. Vägverket har tidigare upprättat en förstudie som omfattade en längre sträcka på E4 och denna visade att alternativa sträckningar med ny fyrfältsväg (alternativt 2+1) bör utredas. Nu har en vägutredning upprättats där nya korridorer utvärderas och jämförs med alternativ där befintlig väg nyttjas. Efter vägutredningen går processen vidare med arbetsplaner och bygghandlingar, men denna process kan ta flera år inte minst med tanke på den osäkra finansieringen. För denna vägutredning har en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) tagits fram och godkänts av länsstyrelsen i Gävleborgs län. En mer detaljerad miljökonsekvensbeskrivning för det valda alternativet kommer att upprättas i arbetsplaneskedet. Utredningsområdet omfattar väg E4 i Nordanstigs kommun (Gävleborgs län) på sträckan från Kongberget söder om Vattrång till strax norr om Gnarp. Hela det omgivande landskapet som kan påverkas av en ny E4-vägdragning ingår i utredningsområdet. Problemanalys E4 trafikeras på den berörda sträckan av både lokal, regional och nationell trafik. Flera mindre samhällen finns kring vägen och orsakar en mängd korsande trafik. E4 utgör en mycket viktig förbindelse även för lokaltrafiken eftersom det inte finns något sammanhängande parallellvägnät. Det övergripande problemet på vägsträckan är den bristande trafiksäkerheten. Den dåliga vägstandarden med tvära kurvor, backar och krön skapar även en begränsad framkomlighet. De ökande trafikmängderna orsakar även störningar för omgivningen och påverkar de närboendes rörelsefrihet och trivsel. Målsättningar Vägverket strävar alltid efter att arbeta i riktning mot de sex transportpolitiska delmålen som fastställts på nationell nivå. Även de nationella och regionala miljökvalitetsmålen är viktiga utgångspunkter för planeringen av investeringsobjekt. Vägverket tillämpar också en fyrstegsprincip som syftar till att hushålla med resurser genom att i första hand åtgärda transporter och upprusta befintliga vägnät innan man tar till mer resurskrävande åtgärder såsom nybyggnad av väg. För projekt E4 Kongberget - Gnarp har man kommit fram till att det är nödvändigt att åtminstonde på vissa delsträckor bygga ny väg för att kunna uppnå de målsättningar som finns för standarden på väg E4. Vägutredningen har bedrivits med följande målsättningar: Förbättrad trafiksäkerhet Förbättrad framkomlighet för E4-trafiken God miljö och landskapsanpassning Funktionella lösningar för lokaltrafiken. Förutsättningar och samråd Nordanstig är en glesbebyggd kommun och i området finns samhällena Harmånger, Jättendal, Gnarp och ett antal mindre byar. Skolor, handel och service är huvudsakligen koncentrerade till dessa tre samhällen. För högre utbildningar och detaljhandel får man söka sig till större orter. Väg E4 trafikeras på den berörda sträckan av ca 6200-7200 fordon per dygn. Järnvägen mellan Stockholm och Sundsvall samt ett större kraftledningsstråk går också i nord-sydlig rikting i samma område. Vägen omges omväxlande av skogsmark och odlingsmark med jordbruksbebyggelse och mindre samhällen. Landskapet är kuperat och det finns flera mindre sjöar och vattendrag. De geotekniska förutsättningarna för vägbygge varierar och i de låglänta områdena har marken ofta dålig bärighet. Riksintressen för naturmiljö och kulturmiljö finns i området. De största värdena finns i Jättendals kulturbygd samt i Harmångersåns vattensystem. Samråd har genomförts i flera omgångar med berörd kommun, länsstyrelse och övriga intressenter samt allmänheten. Detta har gett ett bra kunskapsunderlag och många synpunkter har inarbetats i utredningen. Studerade alternativ Olika nivåer för vägteknisk standard har övervägts. I förstudien rekommenderas fyrfältsväg med mitträcke och planskilda korsningar, men om en upprustning ska göras av befintlig väg är det inte praktiskt möjligt att uppnå en så hög standard. Då får man ta till kompromisslösningar med färre körfält, plankorsningar och delvis frångå mittsepareringen. Om ny väg byggs finns även alterntivet trefältsväg (2+1) med förenklade trafikplatser som kan fungera mycket bra med de förhållandevis begränsade trafikmängder som kör på denna del av E4. En mängd tänkbara korridorer för ny vägsträckning har studerats i vägutredningens inledande fas. Efter det utökade samrådet valdes ett antal korridorer bort och följande alternativ har utretts vidare: Noll Nollplus Nysträckning Kombination Nollalternativet fungerar som ett jämförelsealternativ i MKBn, för att visa på konsekvenserna av om inga åtgärder genomförs. Nollplus innebär upprustning i befintlig sträckning, med viss breddning och mittseparering av vägen, ombyggnad av korsningar och mindre kurvrätningar. Nysträckning innebär att en helt ny tre- eller fyrfältsväg med planskilda trafikplatser byggs (öster om Vattrång, väster om Harmånger och Jättendal) fram till strax söder om Gnarp där den ansluter till befintlig väg. Kombination innebär en ny tre- eller fyrfältsväg med enkla trafikplatser i samma korridor som Nysträckning, utom vid passagen genom Harmånger och sträckan vid Bäling som sker i befintlig sträckning. Miljökonsekvenser Miljökonsekvenserna har utretts med följande tematiska indelning: Landskapsbild Naturmiljö Kulturmiljö Rekreation och friluftsliv Boendemiljö och barriärer Sociala aspekter Buller Vibrationer Luftföroreningar 4

Hushållning med naturresurser Uppfyllelse av miljömål och hänsynsregler Byggtidens konsekvenser Risk och säkerhet För varje ämne har förutsättningar, konsekvenser och tänkbara anpassningar/åtgärder redovisats, fördelat på respektive alternativ. En sammanställning av miljökonsekvenserna har också gjorts i en jämförelsematris i kapitlets inledning. Landskapsbilden kommer att påverkas relativt markant i de öppna partierna om alternativ Nysträckning väljs. Kombinationsalternativet ger ett något mindre ingrepp, särskilt i Harmånger. Naturmiljön påverkas främst genom intrång i skogsmark, fragmentering av skogsbruk och jordbruk samt ökade barriäreffekter för viltet. Barriäreffekterna kommer att öka oavsett val av alternativ, men effekterna blir större ju högre vägstandard som väljs. Detta kan dock motverkas genom anordnande av viltpassager. Riksintresset Harmångersån bedöms inte påverkas negativt förutsatt att man undviker grumlande arbeten under byggtiden. Kulturmiljön är mycket värdefull i stora delar av odlingsbygden. Riksintresseområdet i Jättendal kommer inte att påverkas. Fornlämningar kan komma att påverkas oavsett val av alternativ. Nollplusalternativet medför stora intrång lokalt kring den befintliga vägen (särskilt i Jättendal) medan Nysträckning och Kombination gör mindre intrång i dessa områden men istället påverkar det öppna odlingslandskapet. I Kombinationsalternativet är denna påverkan mindre men radbyn i centrala Harmånger naggas i kanten. Rekreation och friluftsliv påverkas i de nya korridorerna genom att intrång görs i tidigare ostörda miljöer som bland annat utnyttjas för jakt och rekreation. Boendemiljön påverkas olika på olika delsträckor beroende på val av alternativ. Vissa fastigheter kommer att påverkas och måste kanske lösas in antingen av utrymmesskäl eller på grund av trafikstörningar. Om Nollplus väljs koncentreras dessa problem till bebyggelse utmed befintlig väg, framför allt i Vattrång och Jättendal. Nysträckning medför förbättringar utmed befintlig väg men samtidigt påverkas tidigare ostörda fastigheter, exempelvis i Nordanå. Kombinationsalternativet utgör ett mellanting. Barriäreffekterna av den ökande trafiken kommer att påverka människor och djur oavsett val av alternativ. Med en högre vägstandard med stora vägbredder och mittseparering samt viltstängsel kan barriäreffekterna bli mycket stora. Detta måste överbyggas genom anordnande av passager (planskilt eller i plan beroende på val av standard) i lämpliga lägen. Detta är också av stor betydelse utifrån sociala aspekter. Buller från trafiken på E4 påverkar idag en mängd människor, framför allt de som bor närmast vägen. En ökad trafikering i framtiden kan medföra något förhöjda bullernivåer. Bulleråtgärder såsom förbättrade fönster, plank eller vallar kan förbättra miljön i vissa lägen. Om vägen läggs i ny sträckning påverkas tidigare ostörda miljöer, men samtidigt kan miljön bli betydligt bättre längs befintlig väg. Vibrationsstörningarna är idag små och mycket lokala. Inga störande vibrationer över riktlinjerna bedöms uppstå utmed en nyanlagd väg. Luftföroreningshalterna är idag relativt låga (betydligt under gällande riktvärden). En förbättrad vägstandard med högre hastigheter medför något ökade utsläppsmängder men inga riktvärden bedöms överskridas. Naturresurser finns i området i form av bland annat dricksvattentäkter samt mindre grus- och bergresurser. Ju längre nybyggnadssträcka som byggs desto större blir resursåtgången på bland annat grus till vägbankar. Genom en noggrann projektering kan massbalans eftersträvas så att jord- och bergmassor från skärningar kan nyttjas till utfyllnad på andra delsträckor. Miljöfaktorer som behandlas i de nationella och regionala miljökvalitetsmålen kan komma att påverkas genom vägprojektet, men inget av alternativet bedöms kraftigt motverka något miljömål. Under byggtiden kommer periodvis mycket stora lokala störningar (buller, damning, grumling av vatten, intrång, barriärer etc.) som kan påverka hälsa, växtlighet, störa vilt och vattenlevande djur. För boende och trafikanter kommer byggtiden att vara klart märkbar. Valet av alternativ kommer att påverka byggtiden men bedöms inte vara någon viktig alternativskiljande aspekt. Risk och säkerhetsfrågor är mycket viktiga att beakta. En stor risk i det berörda området är att vattentäkten i Harmånger förorenas, exempelvis vid en olycka med farligt gods. Det är därför oavsett val av alternativ viktigt att åtgärda denna vattentäkt, förslagsvis genom att flytta uttagspunkten uppströms väg E4. 5

2. Projektbeskrivning 2.1 Bakgrund och syfte E4 är en mycket viktig väg för person- och godstransporter både på nationell, regional och lokal nivå. Sedan nollvisionen ( noll döda och svårt skadade i trafiken ) infördes för ett antal år sedan har en mängd trafiksäkerhetssatsningar gjorts i landet, inte minst på E4. En insats som har visat sig vara mycket effektiv är att bygga om högtrafikerade vägar till mötesseparerad utformning. Det enklaste sättet att åstadkomma detta är att förse befintliga vägar med mitträcken. På flera delar av E4 i regionen är en sådan ombyggnad i full gång och inom några år kommer den aktuella sträckan vara den enda kvarvarande delen av E4 mellan Helsingborg i söder och Njurunda i norr som inte är mötesseparerad. 2.2 Planeringsprocessen Planeringsprocessen vid nybyggnad eller ombyggnad av statliga vägar är reglerat av lagstiftningen samt Vägverkets riktlinjer och handböcker. Vilka objekt som prioriteras styrs bland annat av den nationella väghållningsplanen. I inledningsskedet görs en förstudie. Där klargörs de viktigaste förutsättningarna och ett lämpligt utredningsområde avgränsas inför det fortsatta arbetet. Den aktuella vägsträckan mellan Kongberget och Gnarp är relativt olycksdrabbad och har en låg standard. Med två körfält utan mötesseparering, branta backar och kurvor med dålig sikt samt korsande vägar och utfarter i de byar som passeras, är E4 på denna sträcka i stort behov av åtgärder. Bitvis är standarden så dålig att det kan bli svårt att bygga om befintlig väg och man måste då studera möjligheten att bygga en ny väg i ny sträckning. Behovet av att förbättra stora delar av väg E4 har varit känt under många år. E4 Kongberget Gnarp kommenteras i Nationell plan för vägtransportsystemet 2004 2015, men avsatta medel för genomförande finns inte under den närmaste tioårsperioden som planen ser ut nu. Omarbetningar av den nationella planen sker dock vart fjärde år och eftersom objektet ses som viktigt i regionen utreds möjligheterna till åtgärder på E4 Kongberget Gnarp, så att ett bra underlag finns den dag finansieringen kan ordnas. Om det finns tänkbara alternativa korridorer eller alternativa valmöjligheter av trafikteknisk standard går arbetet vidare i en vägutredning. Det är i detta skede som E4 Kongberget Gnarp nu befinner sig. De allmänna intressena är av stor vikt i en vägutredning. Bland annat behandlas: Vägens eller trafiknätets funktion Kommunala markanvändningsintressen Anläggningskostnader Trafiksäkerhet Miljöfrågor. Kartan här intill visar utredningsområdet (markerat med blått) och befintlig väg E4 (markerat med rött). Som underlag görs trafikanalyser och omgivningsanalyser. Behovet av trafikteknisk standard klargörs och olika alternativa lösningar jämförs med avseende på måluppfyllelse, kostnader, konflikter med 6

markanvändning och miljöintressen m m. I vägutredningen ingår en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) som är godkänd av länsstyrelsen. Även nollalternativet, d v s att projektet inte genomförs och konsekvenserna av detta, vägs in i jämförelsen. I slutskedet rekommenderas ett av alternativen inför projekteringsfasen. I nästa skede upprättas en eller flera arbetsplaner. Där tas ett omfattande tekniskt underlag fram om vägens utformning. Syftet är att klargöra vilket vägområde som behövs samt vilka kostnader, fysiska och miljömässiga intrång detta medför. En fördjupad MKB upprättas för det valda alternativet. När arbetsplanen fastställs får väghållaren så kallad vägrätt och kan genomföra objektet. I tätbebyggda områden där det finns kommunala detaljplaner uppstår inte vägrätt. I stället klarläggs vilka väganordningar staten ansvarar för och vilka detaljplaneändringar som krävs. Slutligen upprättas bygghandlingar med de ritningar och beskrivningar som krävs för att genomföra vägbyggnadsarbetet. 2.3 Tidigare utredningar och beslut Äldre utredningar, planer och förändringar Idéer om att bygga om E4 på det aktuella avsnittet har funnits i många år. En lokaliseringsplan och en översiktlig utredning från 1975 redovisade ett förslag till ny sträckning för E4, öster om Vattrång. Senare har också en så kallad vägrevision (framförallt med förslag till åtgärder i vägars sidoområden) gjorts för E4 Hudiksvall länsgränsen Y-län. Förstudie E4 Hudiksvall N Njurunda En förstudie upprättades av Vägverket Region Mitt under år 2000 för väg E4 delen Hudiksvall Njurunda. Denna visade att det är möjligt att upprusta delar av sträckan genom att bygga om befintlig väg till trefältsväg (2+1) med mitträcke. På sträckan Kongberget Gnarp är vägen bitvis av sådan standard att en helt ny väg behövs. Därför beslutade man att genomföra en vägutredning för denna delsträcka. I förstudien rekommenderades fyrfältsväg för nya vägsträckningar. Beslut och samråd inför vägutredningen I samband med förstudien genomfördes ett så kallat tidigt samråd under perioden 23 maj 4 augusti 2000. Annons om samrådet infördes i dagstidningar för att nå ut till allmänheten och förstudien skickades på remiss till ett antal myndigheter och föreningar. Svar inkom från totalt 22 myndigheter, föreningar och enskilda. Synpunkterna från dessa har behandlats i förstudien, som också försetts med kompletterande information som samrådsbreven bidrog med. Länsstyrelsen har 2000-08-22 beslutat att rubricerat objekt kan antas medföra betydande miljöpåverkan enligt miljöbalken 6 kap. 4. Därmed ska utökat samråd med miljökonsekvensbedömning genomföras enligt 5. Samråd ska genomföras med övriga statliga myndigheter samt de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda. Samrådet ska avse lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt innehåll och utformning av miljökonsekvensbeskrivningen (MKB). Det utökade samrådet genomfördes under mars 2005. Ett kombinerat öppet hus och informationsmöte samt annonser och utskick bidrog till att skapa intresse för projektet. Sammanlagt inkom närmare trettio yttranden. Samråden redovisas mer utförligt under kapitel 13. 2.4 Utredningsområdet Det område som utreds ligger i Gävleborgs län, Nordanstigs kommun. Vägutredningen omfattar väg E4 från Kongberget, som ligger ca 3 km söder om Vattrång, till strax norr om den norra avtagsvägen till Gnarp. Totalt är vägsträckan ca 22 km. Utredningen omfattar hela det område som kan påverkas av ny vägsträckning eller ombyggnad av den befintliga vägen. Vid analys av konsekvenser studeras även ett vidare område i de fall påverkan sträcker sig utanför vägkorridorerna. Se även kartan på föregående sida. 2.5 Tidplan Tidplanen för genomförande är helt beroende av finansieringen. Så länge denna inte är ordnad finns det ingen möjlighet för Vägverket att göra en tidplan. Att upprätta arbetsplaner, bygghandlingar och att genomföra själva bygget tar ett par år i anspråk. Det som står närmast i turordning efter att denna vägutredning har ställts ut är att Vägverket ska ta ställning till val av korridor. Därefter kan man alltså säkert säga vilken utbyggnadskorridor som valts bort och som därmed inte kommer att nyttjas för vägen. 3. Problemanalys Det genomsnittliga trafikflödet på E4 varierar på den berörda sträckan mellan 6200 7200 fordon per dygn. Eftersom vägen skär rakt genom vissa byar och korsar skogs- och jordbruksfastigheter förekommer en hel del korsande lokal trafik. Detta gäller inte bara biltrafik utan också skogs- och jordbruksmaskiner samt gång- och cykeltrafik. Det övergripande problemet på vägsträckan är den bristande trafiksäkerheten. Många trafikanter förväntar sig kunna hålla en hög och jämn hastighet på denna typ av nationell väg, samtidigt som vägens standard bitvis medför en hastighetsbegränsning till 70 km/h med täta inslag av obevakade plankorsningar och tomtutfarter. Vägen är bitvis mindre än 12 meter bred och sikten är begränsad till följd av den bristande geometriska standarden. Vissa backar är så branta att de orsakar problem med framkomligheten vid dåligt väglag. Där vägen är något rakare passar bilister på att försöka genomföra omkörningar, vilket utgör en olycksrisk eftersom mitträcke saknas och vägen består av ett körfält i varje riktning. För de boende som har utfarter mot E4 utgör det ett riskmoment att köra av och på den tidvis intensivt trafikerade vägen. Närliggande hus utsätts också för störningar från trafiken, främst i form av buller. Eftersom E4 är det enda sammanhängande stråket i nord-sydlig riktning nyttjas den nationella vägen även för kommunikationer lokalt mellan byarna. Kollektivtrafik förekommer på E4 i form av snabbgående regionala bussar och fjärrbussar. Även lokalbussar såsom skolskjutsar kör på E4. Dessa svänger av i vissa av de små samhällena men flera busshållplatser finns också i oskyddade lägen direkt utmed E4. Vägrenen på E4 används för gång- och cykeltrafik utmed vägen eftersom det inte finns någon gång- och cykelväg. De brister som nämnts ovan orsakar förutom en låg trafiksäkerhet dessutom en låg framkomlighet på vägen. Målstandarden för nationella stamvägar på landsbygd ska normalt motsvara en referenshastighet på 90 110 km/h med god säkerhet. Trafikprognoserna tyder på att trafikmängderna kommer att fortsätta öka i framtiden. En intensivare trafik medför ytterligare försämringar av trafiksäkerhet och framkomlighet. Därför är det angeläget att förbättra den berörda vägsträckan. 7

4. Målsättningar 4.1 Övergripande transportmål Det övergripande målet för transportpolitiken är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. Vägverket har bland annat som uppgift att verka för att detta mål uppfylls. Det övergripande målet preciseras i sex delmål: Ett tillgängligt transportsystem Hög transportkvalitet Positiv regional utveckling En säker trafik God miljö Ett jämställt transportsystem Inom flera av de områden som delmålen berör finns det uppenbara brister på väg E4 i Nordanstigs kommun. Dessa brister redovisas bland annat i den tidigare genomförda förstudien. I vägutredningsskedet har brist- och behovsanalyserna fördjupats ytterligare. 4.2 Fyrstegsprincipen Vid all vägplanering tillämpar Vägverket numera den så kallade fyrstegsprincipen. Den beskriver ett förhållningssätt i analyser av åtgärder för att lösa identifierade problem och brister. Genom att använda detta förhållningssätt kan resursslöseri och onödiga negativa effekter undvikas. De fyra stegen innebär att åtgärder ska analyseras i följande ordning: Steg 1. Åtgärder som påverkar transportefterfrågan och val av transportsätt. Omfattar planering, styrning, reglering, påverkan och information för att minska transportefterfrågan eller föra över transporter till mindre utrymmeskrävande, säkrare eller miljövänligare färdmedel. Steg 2. Åtgärder som ger effektivare utnyttjande av befintligt vägnät. Omfattar insatser inom styrning, reglering, påverkan och information riktade till vägtransportsystemets olika komponenter för att använda befintligt vägnät effektivare, säkrare och miljövänligare. Steg 3. Vägförbättringsåtgärder. Omfattar förbättringsåtgärder och ombyggnader i befintlig sträckning, till exempel trafiksäkerhetsåtgärder eller bärighetsåtgärder. Steg 4. Nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder. Omfattar om- och nybyggnadsåtgärder som ofta tar ny mark i anspråk, till exempel nya vägsträckningar. Tillämpning i projekt E4 Kongberget Gnarp: Steg 1 och 2: Vägverket har ett nationellt sektorsansvar för bland annat trafiksäkerhet. Arbetet med att effektivisera vägnätets användning, gynna kollektivtrafiken, minska transportsektorns negativa miljöpåverkan och påverka människor till ett trafiksäkrare körsätt pågår ständigt på ett övergripande plan. De objekt som har definierats i den Nationella planen för vägtransportsystemet består av vägsträckor där man på Vägverket tagit ställning att åtgärderna enligt steg 1 och 2 inte räcker till för att uppnå målen. Detta bekräftas i objektet E4 Kongberget Gnarp av den genomförda förstudien, som visar på en rad brister med den utformning E4 har idag. Några alternativa vägar i nord-sydlig riktning finns heller inte utan E4 är den väg som ska fungera som huvudtransportlänk längs Norrlandskusten. Efter förstudien bedömde man därför att det behövs nyinvesteringsåtgärder för att komma tillrätta med problemen. Steg 3: Eftersom nybyggnad av väg i ny sträckning kostar mycket pengar, skapar intrång, förbrukar naturresurser och orsakar miljöpåverkan är det väsentligt att jämföra nybyggnadsalternativen med möjligheten till mindre ombyggnader i befintlig vägsträckning. Det är i denna vägutredning detta viktiga arbete sker. Genom att studera ett nollplus-alternativ kan nyttan och konsekvenserna av denna enklare typ av åtgärder tydligt jämföras med nysträckningsalternativen. Kanske kan delar av sträckan Kongberget Gnarp ligga kvar i befintlig sträckning medan andra delar bör byggas i ny sträckning. Resultatet av avvägningarna om steg 3 medför tillräckliga åtgärder kommer att redovisas i vägutredningen. Steg 4: På de vägsträckor där ombyggnadsåtgärder är omöjliga återstår alternativet att bygga i ny sträckning. Även efter detta ställningstagande finns en rad hänsyn som kan tas för att minimera resursförbrukningen och skapa en miljöanpassad väg som blir en fungerande del av landskapet. Det gäller val av vägkorridor och trafikteknisk standard som optimerar trafiksäkerheten, samhällsnyttan och miljöhänsynen. Många viktiga ställningstaganden görs i vägutredningen. Detaljinpassningen av vägen görs i senare projekteringsskeden. 4.3 Målsättningar med E4 Kongberget Gnarp Vägutredningen bedrivs med ett antal målsättningar: Förbättrad trafiksäkerhet Huvudmålet med projektet är att åstadkomma en förbättrad trafiksäkerhet på den aktuella delen av väg E4. Trafiksäkerheten ska vara god för alla berörda trafikantslag. Förbättrad framkomlighet för E4-trafiken E4 är en nationell stamväg som bland annat trafikeras med långväga transporter och godstrafik. För att åstadkomma en god framkomlighet bör vägen utformas som en mötesseparerad tre- eller fyrfältsväg med hastigheten 90-110 km/h och god standard. God miljö och landskapsanpassning E4 orsakar idag bullerstörningar m.m. Målsättningen är att minska dessa störningar samtidigt som den nya vägen ska vara väl inpassad i landskapet och utformas för att på bästa sätt medverka till de nationella miljökvalitetsmålen samt minimera negativ påverkan på de lokala miljövärdena. I detta projekt är hänsyn till kulturmiljön som helhet, naturvärdena i Harmångersån, viltvården och boendemiljön kring E4 särskilt viktiga miljöfrågor. Funktionella lösningar för lokaltrafiken En större trafikled skapar barriärer. Det är väsentligt att en fungerande sidovägnät anordnas i den mån E4 inte kan nyttjas, så att de som bor och bedriver verksamheter i området har tillgänglighet till sina skogsoch jordbruksfastigheter. Fungerande, trafiksäkra kollektivtrafikförbindelser samt gång- och cykelförbindelser ska möjliggöras. Även järnvägstrafikens behov ska beaktas, så att en bra helhetslösning kan skapas. 8

5. Förutsättningar 5.1 Nuvarande transportsystem Vägnät Väg E4 följer en nord-sydlig, kustnära sträckning genom Norrland och leder via Stockholm vidare i södra Sverige. Den är i särklass den viktigaste vägtransportförbindelsen mellan norra och södra Sverige och den enda nationella stamväg som går genom kommunen Nordanstig i Gävleborgs län. Lokalt är väg E4 av mycket stor betydelse som förbindelseväg för exempelvis pendeltrafik till Sundsvall och Hudiksvall från de mindre samhällena däremellan. Utmed den aktuella delen av E4 ligger byarna Gnarp, Jättendal, Harmånger och Vattrång, samt ytterligare ett antal småbyar med enstaka hus. E4 trafikeras på denna sträcka av ca 6200-7200 fordon per dygn (ÅDT). I öst-västlig riktning är väg 307 av störst betydelse i kommunen. Den binder samman Bergsjö och Hassela med E4 i Jättendal. En rad mindre vägar finns också ut mot de små samhällen och fritidsområden som finns längs kusten, samt inåt i landet till mindre skogs- och jordbruksbyar. Järnvägsnät Järnvägen Ostkustbanan mellan Stockholm och Sundsvall går i nordsydlig riktning genom området. Detta är en mycket betydande förbindelse för både person- och godstransporter mellan de norra och södra delarna av landet. Ostkustbanan har delvis rustats upp under senare år så att persontransporterna mellan Sundsvall och Stockholm nu tar mindre än 3½ timmar med de moderna tågen. På den aktuella sträckan har järnvägen en ålderdomlig utformning vilket förlänger restiden och försämrar komforten. På sikt planerar därför Banverket att rusta upp järnvägen och eventuellt delvis bygga den i ny sträckning. För närvarande pågår projektering av en mötesstation norr om Jättendal, vilket innebär att ett till spår kommer att byggas parallellt med det befintliga. 5.2 Landskapets karaktär Landskapet i Nordanstig har påverkats av inlandsisen som bildat rullstensåsar och olika avsättningar av jordlager. Odlingsförutsättningarna, som påverkats av lokalklimatet och jordens bördighet, har medfört att bebyggelsen har förlagts till åsarna och odlingsmarkerna till sluttningarna däromkring. Även den näringsrika, leriga marken som tidigare varit sjöbotten kring nuvarande sjöar och vattendrag nyttjas som odlingsmark. I övrigt breder stora barrskogsområden ut sig i landskapet. Hälsingland har generellt en fin välbevarad allmogebebyggelse och detta är tydligt även i byarna kring E4. I det moderna landskapet finns mycket av den gamla strukturen bevarad, kompletterad med grupper av tätortsbebyggelse från den senare delen av 1900-talet. Nyare element som bryter genom landskapet på ett markant sätt är de nord-sydliga kommunikationsstråken, i form av väg E4, järnvägen och kraftledningsstråket. Landskapets värden och historia beskrivs mer djupgående i de MKBkapitel som berör landskapsbild, naturmiljö och kulturmiljö (se avsnitt 7.2, 7.3 och 7.4). 5.3 Byggnadstekniska förutsättningar Topografin, med en mängd oregelbundna berg och kullar och med sjöar i dalgångarna, gör att det inte är alldeles enkelt att hitta ett vägstråk som följer landskapet och ändå klarar moderna krav på vägteknisk standard. De tvärgående stråken med vattendrag och omkringliggande odlingsmark bidrar också till ett behov av att noggrant studera lämpliga passager. De geotekniska förutsättningarna varierar längs vägutredningens sträckning. Dominerande jordart är morän men även partier med lera och mindre områden med myrmark finns. Längs vattendragen Harmångersån och Gnarpsån förekommer isälvsavlagringar. Berg i dagen förekommer endast sporadiskt i höjdpartierna. 9

I de låglänta områdena har marken ofta låg bärighet som medför sättnings- och stabilitetsproblem för höga bankfyllningar, vilket kan försvåra och fördyra ett vägprojekt. Sådan mark nyttjas endast om det inte finns några alternativ, eller om alternativen bedöms medföra andra konflikter av större art. Moränområdena har bra bärighet men kan ge problem med såväl tjällyftning som erosion i skärningsslänter. Lokalt kan moränområdena vara blockrika vilket är karakteristiskt för Hälsingekusten. Geotekniska undersökningar har utförts på avsnitt i tänkbara nysträckningar med lösmark (lera, silt och organisk jord) där de geotekniska förhållandena kan vara styrande för linjeval inom korridor. Dessa avsnitt beskrivs nedan i korthet med avseende på jordartsförhållanden och byggtekniska aspekter med tänkbara geotekniska grundförstärkningsåtgärder. Slutligt valda åtgärder utreds vidare i arbetsplane- och bygghandlingsskede. Del söder om Vattrång Öster om befintlig E4 ligger Spångmyran med 4-5 m mäktighet av lösa jordlager. Myren avvattnas via moränmarken österut i bäcken ner till Igeltjärnen. Området mellan Spångmyran och Igeltjärnen begränsar vägkorridorens bredd eftersom både myren och tjärnen bör undvikas. Del kring Vattrångsdalen Väster om Vattrångstjärnen ligger Vattrångsån mitt i ett cirka 500 m brett lösjordsområde med åkermark söder om ån och ängsmark norr om ån. De lösa jordlagren har en mäktighet av 10-11 m närmast ån. Skikt av sulfidlera har lokalt påträffats norr om ån. En eventuell bro i detta läge over Vattrångsån grundläggs med pålar. Tillfartsbankar söder och norr om ån måste grundförstärkas för att klara sättnings- och stabilitetsproblemen. Behov av vägområde för eventuella tryckbankar måste beaktas. Grundförstärkningsbehovet minskar något om linjen dras minst 130 m väster om tjärnen. En bro i ett läge öster om Vattrångstjärn kan sannolikt plattgrundläggas och tillfartsbankar kräver ingen grundförstärkning. På ängsmarken kring ån är mäktigheten av lös jord begränsad till cirka en meter. Del söder om Harmånger Befintlig E4 passerar en dalgång cirka 300 m söder om Statoilmacken. Öster om E4 finns åkermark med 2-5 m lösjord. På den västra sidan finns en dalgång i skogsterrängen med finkornig jord av silt på morän. Lokala grundförstärkningsåtgärder i form av urgrävning kan bli aktuella för ny E4 både i västligt alternativ och i anslutning till befintlig sträckning. Del i centrala Harmånger Vid fyrvägskorsningen (väg 781) som leder in till Harmångers centrum passeras grusåsen som går parallellt med ån på södra sidan. Åsen täcks av 1-3 m finkornig jord av silt och torrskorpelera innan åsmaterialet av sand och grusig sand till större djup påträffas. Grundvattenytan i åsen låg i maj 2006 cirka 9 meter under markytan vid fyrvägskorsningen, vilket i stort motsvarar medelvattenytan i Harmångersån vid befintlig E4-bro. I ett alternativet med ny E4 i befintlig sträckning genom Harmånger kan E4 kommer att ligga i skärning under lokalvägen i planfri korsning. Skyddsåtgärder för åsen/vattentäkten måste noggrant utredas. Befintlig bro över Harmångersån är grundlagd med plattor på morän. I ett västligt E4-alternativ skulle vägen gå från en fastmarkskulle cirka 900 m söder om ån över flack jordbruksmark med 1-3 m finkornig jord av silt och lera fram till grusåsen med lokalvägen (väg 781) cirka 200 m söder om ån. Från åskrönet ner till ån faller marknivån cirka 5 m. Jorden består av 4-5 m finkornig jord av silt, finsand och lera ovan fast åsmaterial och/eller morän. Ån är cirka 30 m bred och har branta stränder som på norra sidan övergår till cirka 300 m ängsmark som stiger svagt fram till fastmarken och skogsgränsen. Närmast ån finns 3-4 m finkornig jord av silt och lera ovan morän. Den finkorniga jordens mäktighet avtar mot norr över ängsmarken. De geotekniska förhållandena medför att grundförstärkningsåtgärder behöver vidtas för bro över Harmångersån och dess relativt höga tillfartsbankar där behov av vägområde för eventuella tryckbankar måste beaktas. Inom ängsmarken söder och norr därom kan tidig utläggning av bankfyllningar i kombination med viss massutskiftning bli aktuell. Skyddsåtgärder för åsen/vattentäkten måste noggrant utredas. Del vid Jättendal Odlad mark finns på båda sidor om Bergsjövägen. Jordlagerföljden är 1-2 m fast lera och silt på morän i läget ca 700 m väster om E4 där en ny korridor är tänkbar. Ny E4 kommer att gå på bank med bro över Bergsjövägen. Bron grundläggs med plattor och vägbanken läggs ut som tidig bankfyllning som förbelastar silt och lera. 10

Del norr om Jättendal Sandbacken. Cirka 1,5 km norr om Jättendal går en tänkbar ny E4- korridor över ett område med sand på 3 m löst lagrad sandig silt cirka 250 m väster om befintlig E4. En eventuell ny E4 går på minst 5m hög bank över detta markområde som måste förstärkas genom att förbelastas med överlast. Tryckbankar kan bli aktuella. Del vid Bälingsjön - Bäling Om befintlig bro över järnvägen ersätts med en ny är detta tänkbart cirka 50 m sydost om befintligt broläge. Jorden består av 1-2 m silt på morän. Bron grundläggs med plattor på moränen. Vid en västlig E4-sträckning passeras Sandsvedjan med enskild väg och bäckravin på hög bank (5-10m) cirka 400 m norr om befintlig bro över järnväg. Vid den enskilda vägen består jorden av 2-3 m sand på ett halvmetertjockt lerlager. Geotekniska förstärkningsåtgärder blir aktuella vid passage av ravinen. Norr om ravinen går den västliga korridoren i huvudsak över skogsmark med morän och ny bro över järnvägen. Bron grundläggs med plattor på fast mark av morän eller berg. Delen vid Gnarp Om E4 läggs i nysträckning görs anslutning till befintlig E4 cirka 1,3 km söder om Gnarpsån Hela sträckan genom Gnarp ligger på ett område med lera och silt där en breddning av E4 kommer att kräva vissa förstärkningsåtgärder. 5.4 Markanvändning Befolkning och bostadsutveckling Nordanstig är en glesbebyggd kommun med knappt 10 000 invånare och i genomsnitt 7,2 invånare per kvkm (2004-12-31). Befolkningsutvecklingen har varit negativ under många år både när det gäller födelsetal och flyttningstal. Ingen större stad finns i kommunen, däremot ett flertal mindre tätorter och en levande landsbygd där Hälsingegårdarna gått i arv i generationer. Som en naturlig följd av detta bor många i enbostadshus (villor) och nybyggnationen är mycket begränsad. Ett antal byar och tätorter finns kring E4. Den största är Gnarp med ca 2500 invånare. Även Jättendal och Harmånger är större byar där en del verksamheter och service finns förutom bostäderna. Vattrång är också en större by direkt intill vägen. Flera mindre byar finns i odlingslandskapet. Service och verksamheter Även fördelningen på typer av arbetstillfällen är starkt traditionsbunden i kommunen. En mycket stor andel av kvinnorna jobbar inom vård och omsorg medan en stor andel av männen jobbar inom tillverknings- och utvinningsindustrin. Även andelen skogsbruk är relativt stor medan andelen sysselsatta inom handel, kommunikation, finansiell verksamhet m.m. är liten. I området kring E4 finns flera verksamheter, bland annat olika typer av småindustri. Bland annat finns en mekanisk verkstad och plåtslageri i norra delen av Harmånger. I Jättendal finns kommunens räddningsstation strax nordost om E4-korsningen. I Bäling finns en plastindustri. Nordost om Gnarp finns industriområdet Tjärnvik som är betydelsefullt för kommunen. Där finns bland annat ett sågverk och utbyggnad pågår av ett nytt industrispår för omlastning till järnvägstransporter på Ostkustbanan. Handeln är begränsad, men några affärer finns. ICA i Harmånger har en vid kundkrets som omfattar både boende i närområdet och förbipasserande på E4. I Sunes sparvaruhus bedrivs för tillfället ingen handel men lokalerna har kapacitet för en relativt stor omsättning. Även bensinstationerna längs vägsträckan säljer livsmedel och andra nödvändigheter. Ytterligare flera mindre verksamheter av olika slag finns i området. Förskolor och skolor för barn i de lägre årskurserna (1-6) finns i Harmånger, Jättendal och Gnarp. Ett högstadium (7-9) finns direkt intill E4 i Harmånger och ytterligare skolor finns i Bergsjö. Många högstadieelever åker buss till skolan och kliver av och på vid hållplatserna i Harmånger. Inga gymnasieskolor finns i kommunen utan de flesta eleverna pendlar med buss till Hudiksvall. Kommunala planer Den nu gällande översiktsplanen för Nordanstigs kommun antogs 1990 och är i behov av en förnyelse. Nordanstigs kommun arbetar därför med en ny översiktsplan som för närvarande finns som samrådsversion (ÖP 2004). I denna redovisas en ny föreslagen sträckning för E4 förbi Jättendal, Harmånger och Vattrång. Nordanstigs kommun vill att den nybyggda väg E4 ska utformas som fyrfältsväg med separata busshållplatser samt gång- och cykelväg. I Gnarp, Harmånger och Vattrång redovisas kring den föreslagna vägen i översiktsplanen förslag till utbyggnadsområden för bostäder och industri. Detaljplaner finns i de tätbebyggda delarna av byarna samt för vissa industriytor. I Harmånger omfattar detaljplanerna längs E4 huvudsakligen skola, handel och bostäder. I Jättendal omfattar detaljplanerna bostäder och vattenskyddsområde. I södra delen av Gnarp finns detaljplaner för handel samt bostäder och i den norra delen för handel och industri. 5.5 Riksintressen Riksintresse naturvård Harmångersån med biflödet från Harsjön är av riksintresse för naturvården (N38). I Naturvårdsprogrammet för Gävleborgs län beskrivs åns värden, som har förbättrats väsentligt sedan massaproduktionen i 11

Strömsbruk upphört. Ån flyter parallellt med Harmångersåsen och har en fallhöjd på totalt ca 20 m under den 20 km långa sträckan ut mot havet. Ån utgör lekvatten för havsöring och har ett relativt gott bestånd av flodkräfta. Reproduktionsförutsättningarna för dessa arter utgör den huvudsakliga grunden för riksintresset. Riksintresse kulturvård Centrala Jättendalsbygden är av riksintresse för kulturminnesvården (K100). Det huvudsakliga motivet för riksintresset är att Jättendalsbygden utgör ett odlingslandskap i centralbygd som under järnålder och medeltid utgjorde kärnområde i den nordligaste av Hälsinglands bygder, med järnålderslämningarna knutna till nuvarande bebyggelsestruktur. I området finns flera järnåldersgravfält och inslag av storhögar, runsten, plats för medeltida kungsgårdskomplex och byar med namn av förhistorisk anknytning. Bygden är idag bebyggd med karaktäristisk Hälsingegårdsbebyggelse med stora gårdar från främst 1800-talet. Riksintressen för infrastrukturen Väg E4 och järnvägen Ostkustbanan är av riksintresse för kommunikation. Det är alltså av stor vikt att dessa kommunikationsleder har en god funktion. 5.6 Miljölagstiftning Vägplanering och byggande av vägar berör många lagar. De viktigaste avsnitten som berör miljökonsekvensbeskrivningens form och hantering är följande: Väglagen 14 a. Länsstyrelsen ska med förstudien som grund ta beslut om objektet kan antas medföra betydande miljöpåverkan. En förstudie har upprättats för E4 delen Hudiksvall - Njurunda och Länsstyrelsen i Gävleborgs län har beslutat att objektet Kongberget - Gnarp kan medför betydande miljöpåverkan. Väglagen 14 b. Vägutredningen ska innehålla en miljökonsekvensbeskrivning som ska vara godkänd av Länsstyrelsen. Uppfylls när denna MKB blivit godkänd. Väglagen 14 c. Vissa objekt ska tillåtlighetsprövas av regeringen. E4 Kongberget Gnarp är ett sådant objekt som kan komma att tillåtlighetsprövas om man väljer att driva vidare ett alternativ med fyrfältsväg som standard. Detta kommer i så fall att ske med vägutredningen som grund. Miljöbalken 6 kap 1-3. Behov av MKB och syfte med MKB. MKB krävs alltid vid bygge av väg. Syftet med MKB i vägutredningsfasen är framför allt att belysa miljöaspekterna och föra in dem i samrådsprocessen i ett tidigt skede. Därmed säkerställs att alternativskiljande miljökonsekvenser redovisas, och kan påverka utformningen av alternativ samt val av lämplig vägkorridor. Miljöbalken 6 kap 4. En MKB ska föregås av ett tidigt samråd och beslut om betydande miljöpåverkan. Har uppfyllts genom förstudien enligt ovan. Miljöbalken 6 kap 5. Vid betydande miljöpåverkan ska utökat samråd och miljökonsekvensbedömning genomföras. Ett utökat samråd med miljökonsekvensbedömning har hållits i vägutredningens inledningsskede. Miljöbalken 6 kap 7-9. Bestämmelser om vad MKB:n ska innehålla och att MKB:n ska vara kungjord och godkänd innan myndigheten prövar ärendet som helhet. Ett godkännande innebär att länsstyrelsen anser att MKB:n utgör ett tillräckligt underlag för en samlad bedömning av den planerade anläggningens inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Godkännandet innebär endast att beskrivningens kvalitet och omfattning godkänns och innefattar inget ställningstagande om miljökonsekvenserna kan godtas eller om projektet bör genomföras. 5.7 Miljömål och hänsynsregler I april 1999 antog riksdagen femton miljökvalitetsmål för Sverige och 2005 antogs ytterligare ett mål. Målen beskriver de kvaliteter som krävs för att vår miljö och våra gemensamma natur- och kulturresurser ska vara ekologiskt hållbara på lång sikt. Det övergripande målet är att vi ska lämna över ett samhälle till nästa generation där de stora miljöproblemen är lösta. Miljömålen skall styra valet av de åtgärder som krävs för att nå dit och kan fungera som gemensamma riktmärken för allt miljöarbete, oavsett var och av vem det bedrivs. Målen är vägledande vid tillämpningen av Miljöbalken, vilken gäller sedan den 1 januari 1999. I Gävleborgs län har länsstyrelsen tagit fram ett måldokument ( Regionala miljömål för Gävleborgs län 2002 2010 ) som visar hur man på länsnivå ska jobba för att sträva mot de nationella målen. En uppföljning har gjorts under 2003 som visar att man är på god väg i riktning mot vissa av målen, medan andra blir mycket svåra att uppnå. De sexton nationella miljökvalitetsmålen är: 1. Frisk luft 2. Grundvatten av god kvalitet 3. Levande sjöar och vattendrag 4. Myllrande våtmarker 5. Hav i balans samt levande kust och skärgård 6. Ingen övergödning 7. Bara naturlig försurning 8. Levande skogar 9. Ett rikt odlingslandskap 10. Storslagen fjällmiljö 11. God bebyggd miljö 12. Giftfri miljö 13. Säker strålmiljö 14. Skyddande ozonsikt 15. Begränsad klimatpåverkan 16. Ett rikt växt- och djurliv I miljöbalken finns också ett antal hänsynsregler som ska iakttas då verksamheter utövas som kan påverka miljön: Prövning (2 kap 1 ) Kunskapskravet (2 kap 2 ) Försiktighetsprincipen (2 kap 3 ) Lokaliseringsprincipen (2 kap 4 ) Hushållningsprincipen (2 kap 5 ) Produktvalprincipen (2 kap 6 ) Skälighetsavvägning (2 kap 7 ) Avhjälpandeskyldighet (2 kap 8 ) Hur målen och de allmänna hänsynsreglerna uppfylls i detta projekt redovisas i miljökonsekvensbeskrivningen, kap 7.11 Uppfyllelse av miljömål och hänsynsregler. 12