HALMSTADPROJEKTET En förstudie om ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid 2012 Marie Wilhsson, doktorand Jens Nygren, docent Petra Svedberg, docent Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle 1
2
Inledning Barn och ungdomar är en prioriterad grupp inom folkhälsopolitiken i Sverige. Även om hälsan hos barn och ungdomar i Halland överlag är god (FHI, 2009) finns geografiska, sociala och socioekonomiska ojämlikheter. Detta motiverar till åtgärder som kan bidra till en god psykisk hälsa på lika villkor för barn och ungdomar i Halmstad kommun. Högskolan i Halmstad, Halmstad kommun och Region Halland har inlett ett samarbete (Halmstadprojektet) för att utveckla en intervention för att främja barns psykiska hälsa. Denna rapport är en andra förstudie till det fortsatta arbetet inom Halmstadprojektet som planeras fortgå under våren 2013. Bakgrund Barn under 15 år i Sverige hör till de som under de senaste 20 åren är hälsomässigt mest gynnade i världen (Socialstyrelsen, 2009). Den psykiska ohälsan har dessvärre ökat bland 15-24 åringar i form av en fördubbling av oro, ångest, nedstämdhet och sömnsvårigheter (a a). Det övergripande nationella folkhälsomålet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor (Folkhälsoinstitutet, 2012). Folkhälsomålet nås genom bland annat: delaktighet och inflytande i samhället, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas uppväxtvillkor, hälsa i arbetslivet, miljö och produkter samt hälsofrämjande hälso- och sjukvård (a a). Definitionen av psykisk ohälsa görs vanligtvis utifrån ett vuxenperspektiv, vilket begränsar uppfattningen om den självupplevda hälsan hos barn och ungdomar (Lagerberg & Sundelin, 1998). Ungdomar beskriver psykisk ohälsa som känslor av nedstämdhet, stress och sviktande självförtroende (Petersen et al., 2010). Positiva bestämningsfaktorer för psykisk hälsa ur ett barnperspektiv är goda relationer och bra kontakt med föräldrar och syskon, att ha nära vänner och att klara av skolarbetet. Negativa faktorer för psykisk hälsa är familjeproblem, brist på kamrater och mobbning (a a). Skollagen (2010:800) anger att elevhälsan ska bidra till att skapa miljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. I skollagen anges också att elevhälsan ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. Världshälsoorganisationen (WHO, 2008) uppmanar till åtgärder som förbättrar barn och ungdomars villkor i det dagliga livet och i de miljöer som de lever och åldras i. Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa (WHO, 2012). FN:s konvention om barns rättigheter (1989) anger att barn har rätt till att utvecklas och att landet ska göra allt för att gynna barnets utveckling samt att barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. I Skolverkets rapport (2011) framkommer att en förutsättning för en effektiv insats för att främja barns hälsa är att barn och ungdomar får inflytande och medverkan i utformandet av insatsen. Hälsofrämjande insatser som främjar barns och ungdomars psykiska hälsa är betydelsefulla för att undvika utanförskap orsakat av psykisk ohälsa (Nilsson, 2011). Tidiga och långsiktiga hälsofrämjande insatser är viktiga ur ett socioekonomiskt perspektiv och för att undvika psykiskt lidande och förhindra psykisk ohälsa senare i livet (a a). Syfte Syftet med denna förstudie är att få en inblick i ungdomars syn på hälsofrämjande faktorer inom skola och fritid. Metod I denna förstudie genomfördes djupintervjuer i grupp med ungdomar i årskurs 8 samt andra året på gymnasiet för att inhämta kunskap om deras perspektiv på faktorer som kan vara av 3
betydelse för den psykiska hälsan. Frågeställningarna samt diskussionernas innehåll grundar sig på det datamaterial som Halmstad kommun samlat in via lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 2012. Informanterna i förstudien var elever från nio olika kommunala och privata skolor inom Halmstad kommun varav sex grundskolor och tre gymnasieskolor. Urvalet bestod av de ungdomar som tidigare deltagit i fokusgruppsintervjuer som genomförts av Unga LUPP under hösten 2012. Urvalet av skolor samt av elever vid respektive skola har Unga LUPP 2012 ansvarat för. Antalet deltagare i respektive fokusgrupp var 8-10 stycken med jämn könsfördelning. Frågeställningarna för djupintervjuerna arbetades fram av representanter från Trygga Halmstad, Unga Lupp samt till viss del av projektgruppen för Halmstadprojektet vid Högskolan i Halmstad. Frågorna grundade sig på det datamaterial som Halmstad kommun samlat in via lokal uppföljning av ungdomspolitiken (LUPP) 2012, se bilaga 1. Intervjuerna genomfördes av projektledaren för Halmstadprojektet samt tre representanter från Trygga Halmstad, projektledaren för Unga Lupp var passivt närvarande och en representant från projektgruppen vid Högskolan i Halmstad. Representanten från projektgruppen vid Högskolan i Halmstad förde anteckningar som sedan sammanställdes efter respektive intervju. Alla data insamlades konfidentiellt och med informerat samtycke. Deltagarna var informerade om att de kunde dra sig ur intervjuerna när som helst utan att behöva motivera varför. Materialet analyserades induktivt och beskrivande med inspiration från innehållsanalys enligt Elos och Kyngäs (2007). Resultat I resultatet framkom att hälsofrämjande faktorer utifrån ungdomars perspektiv är; att känna balans, att ha inflytande och vara delaktig, att känna trygghet, att känna sig respekterad och att ha fritidsaktiviteter. Att känna balans Att ha inflytande och vara delaktig Att känna trygghet Att känna sig respekterad Att ha fritidsaktiviteter Att känna balans Både flickor och pojkar upplever att de har svårigheter att planera och balansera sin vardag mellan skola och fritid. LUPP resultatet visar att fler flickor än pojkar har stressymptom i forma av huvudvärk, magont och sömnsvårigheter. Pojkarna upplever att flickorna pressar sig 4
själva och varandra på ett sätt som inte pojkarna gör. Flickorna medger att de ställer större krav på sig själva att vara duktiga och prestera goda studieresultat. Pojkarna upplever att flickor grubblar mer och att de har ett socialt liv som tar mer tid i anspråk än vad det gör för pojkar. Flickorna uppger att de har svårt att slappna av på kvällen och att de har svårt att sova vilket leder till koncentrationssvårigheter och trötthet nästkommande skoldag. Både flickor och pojkar upplever krav från föräldrar, kompisar, idrottsledare och lärare att klara av att planera och strukturar vardagen. Denna press och stress anser de påverka skolarbetet negativt. Det blir som det blir tjejerna stressar upp sig vi killar tar det mer som det kommer Att ha inflytande och att vara delaktig Ungdomarna upplever inte att de blir lyssnade till av lärare och rektor i frågor som rör dem själva. De önskar tydligare planering från respektive lärare och att få vara delaktig i planering av tidpunkt för inlämningsuppgifter och prov samt läxor. Att inte känna att de har kontroll över sitt skolarbete skapar stress. Flertalet av skolorna har elevråd med representanter från varje klass. Ungdomarna upplever inte att deras önskemål samt synpunkter tas på allvar och att det är sällan de får någon återkoppling från rektor eller lärare. Vill påverka men hur? Visst vi har elevråd men vad händer med det vi säger ingenting. Känns helt meningslöst att ens engagera sig Att känna trygghet Enligt resultatet från LUPP känner sig mellan 50 och 73 procent inte sig trygga på nätet, detta är inget som ungdomarna i intervjugrupperna känner igen. De är väl medvetna om att det förekommer en hel del kränkningar och mobbing på nätet bland tjejer. Pojkarna känner inte sig otrygga men tror att tjejer är mer utsatta på nätet för snuskgubbar och taskiga kommentarer från andra jämnåriga. Det är lättare på Facebook ser inte hur den andre reagerar Tjejerna uppger att de är väl medvetna om att inte gå ensamma hem på kvällen. Flickorna känner sig otrygga i det bostadsområde de bor i men också i andra delar av Halmstad. De skulle vilja ha fler gator med gatubelysning. Man går inte ensam hem som tjej, det är något som man bara vet och inte gör Killarna upplever inte att de känner sig otrygga utan upplever att de kan röra sig fritt under kvällar och nätter i Halmstad. Ungdomar som bor i Oskarström känner sig tryggare där än inne i centrala Halmstad. Flera av ungdomarna uppgav att de upplever att kriminaliteten har ökat framförallt i centrum och att det blir allt vanligare med vapen. 5
Att känna sig respekterad Resultatet från LUPP 2012 visar ingen skillnad mot LUPP 2009 gällande förekomst av mobbing. Rasterna och i klassrummet är de platser där flest elever upplever att de blir utsatta för mobbing och kränkning enligt resultatet. Enligt ungdomarna i intervjuerna förkommer det att lärare favoriserar vissa elever och att lärarna har en tuffare attityd gentemot killarna i klassrummet. Ungdomarna anser inte att det var något plus att bli favoriserad utan tvärt emot att det kan finnas risk att bli mobbad. Flertalet av eleverna anser att skolpersonal bemöter eleverna utan respekt och har ett otrevligt bemötande gentemot ungdomarna. Respekt för ungdomarna innebär att bli lyssnade till och att bli bemött på ett trevligt och respektfullt sätt. Få lärare som visar respekt, vilket gör att vi inte har respekt för läraren Lärarna kan vara kaxiga och otrevliga Att ha fritidsaktiviteter Några av ungdomarna har under höstlovet varit ute och rest i USA, Tyskland eller inom Sverige och andra har varit hemma och umgåtts med sina kompisar, suttit vid datorn eller tränat. Fritiden används till att plugga, sova, träffa kompisar nere i centrum för att fika eller shoppa vilket var en vanlig aktivitet för flickorna. Pojkarna träffas för att spela fotboll eller sitta vid datorn. De flesta av ungdomarna anser att de har för lite fritid och att de har svårt att kombinera skolan och fritidsintressen som sport eller musik. De anser att skoldagarna är långa och att de har för mycket och för många läxor. De ungdomar som går sin gymnasieutbildning i privat regi och med yrkesinriktade linjer upplever inte att de har för lite fritid utan anser att de hinner med både läxor och fritidsaktiviteter. Många vuxna går i terapi för att de tar med arbete hem och vi måste ta med det hem Resultatet från LUPP visar en tendens till att ungdomar blir mindre föreningsaktiva när de börjar gymnasiet. Detta anser ungdomarna bero på att skolan tar allt mer tid i anspråk och att föreningsaktiviteter och dess ledare kräver att de satsar 100 procent. Det krävs att de satsar för att få ha kvar sin plats i laget. Ungdomarna önskar att det finns idrottsföreningar som inte är så seriösa och att de kan få fri tillgång till sporthallar, för att utöva någon form av idrottsaktivitet utan press och krav på prestation. Kan inte delta för att det enbart är kul längre utan det krävs att man satsar och är med på alla träningar och matcher Sammanfattning Resultatet från intervjuerna visar att balans i vardagen är en viktig främjande faktor för ungdomars psykiska hälsa. Ungdomarna ger uttryck för känslan av att tiden inte räcker till för både skola och fritid. Svårigheten att finna en balans i vardagen skapar stress vilket i sin tur ger sömnsvårigheter, magont och huvudvärk. Ungdomarna upplever inte att de ges möjligheten att ha inflytande och att vara delaktiga i planering kring läxor, inlämningsuppgifter och prov. Ett flertal uppgav att de behöver stöd i att planera sitt skolarbete och att en tydligare planering från lärarna skulle kunna underlätta för ungdomarnas 6
egen planering. Flertalet av ungdomarna upplever inte att de blir bemöta med respekt från skolpersonal. Respekt innebär för ungdomarna att de blir bemötta på ett trevligt och respektfullt sätt. Lärarna upplevs ha en tuffare attityd gentemot killarna i klassrummet och att lärarna ofta favoriserar vissa elever. Flertalet av ungdomarna använder större delen av sin fritid till idrottsaktiviteter, umgås med kompisarna samt att sitta vid nätet. Kraven från fritidsoch idrottsledare på att prestera ökar vilket gör att ett flertal av ungdomarana väljer att sluta med sin fritidsaktivitet för att hinna med skolarbetet. Ungdomarna ger uttryck för ett missnöje om att inte hinna med sina fritidsaktiviteter på grund av skolarbetet. Ungdomarna är väl medvetna om att det förekommer mobbing och kränkningar på nätet och att tjejer känner sig otrygga både på nätet och när de vistas ute i sin närmiljö. Implikation För att utveckla en intervention som främjar ungdomars psykiska hälsa är det av betydelse att fokusera på de hälsofrämjande faktorer som ungdomarna lyfter som centrala; balans, inflytande och delaktighet, respekt samt fritidsaktiviteter. Baserat på resultatet i denna förstudie är det av intresse att öka kunskapen och förståelsen kring hur ungdomars balans i vardagen kan främjas. Högskolan i Halmstad kommer att genomföra en vetenskaplig studie med fokusgruppsintervjuer vid fem skolor i Halmstad kommun i årskurs 9. Vid dessa tillfällen kommer ungdomarna ges tillfälle att uttrycka sina åsikter och erfarenheter om vad de anser är en god insats för att få balans i vardagen. 7
Referenser Elos, S. & Kyngäs, B. (2007). The qualiative content analysis. Journal of Advanced Nursing 62, 107-115. FN:s konvention om barns rättigheter. Hämtas från http://www.unicef.se/barnkonventionen/barnkonventionen-hela-texten Petersen S, Bergström E, Cederblad M, Ivarsson A, Köhler L, Rydell A-M, Stenbeck M, Sundelin C, Hägglöf B. (2010) Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisklitteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien, Hälsoutskottet. Lagerberg, D. & Sundelin, C. Mental problems - what is it? An examination of what high school students and child day care personnel include in the concept. Socialmedicinsk Tidskrift 1998;75(4)143-50 SFS 2010:800. Skollagen. Skolverket (2013). Hämtat från http://www.skolverket.se Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen World Health Organization, WHO. (2012). Environment Health Inequalities in Europe. 8