Vindkraftspark Tallträskliden Projektbeskrivning, utkast

Vindkraftspark Tallträskliden Projektbeskrivning, utkast Maj 2011

Innehållsförteckning Projektbeskrivning, utkast... 1 1 Administrativa uppgifter... 4 1.1 Sökanden... 4 1 Bakgrund... 5 1.1 Presentation av bolaget... 5 1.2 Varför vindkraft... 6 1.3 Skickade remisser... 7 2 Lokalisering, Omfattning och utformning... 8 2.1 Områdets förutsättningar för vindkraft... 8 2.2 Planförhållanden... 8 2.3 Omfattning och utformning... 8 2.3.1 Antal vindkraftverk och placering... 8 2.3.2 Typ av vindkraftverk... 10 3 Teknisk beskrivning av projektet... 11 3.1 Anläggningsskedet... 11 3.2 Driftskedet... 13 3.2.1 Ljud... 13 3.2.2 Skuggor... 15 3.3 Avvecklingsskedet... 16 4 Elanslutning... 17 5 Områdesbeskrivning... 18 5.1 Områdets användning och karaktär... 18 5.2 Naturvärden... 18 5.3 Kulturmiljö och Arkeologi... 19 5.4 Rovfågel... 20 6 Förutsedd miljöpåverkan... 21 6.1 Påverkan på människor... 21 6.1.1 Visuell påverkan... 21 6.1.2 Ljud... 26 6.1.3 Skuggor... 26 6.1.4 Friluftsliv... 26 6.1.5 Risker... 26 6.2 Påverkan på Rennäringen... 27 2

6.3 Växtlighet/Naturvärden... 28 6.4 Fågel... 28 6.5 Fladdermöss... 28 6.6 Kulturmiljö och Arkeologi... 29 6.7 Hushållning med resurser... 29 7 Investeringar, arbetstillfällen och lokal nytta... 31 7.1 Lokalt ägande i vindkraftspark Tallträskliden - vindkraftsandelar... 31 7.2 Vindkraftsfond - bygdepeng... 31 3

1 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER 1.1 SÖKANDEN wpd Onshore Tallträskliden AB c/o wpd Scandinavia AB 111 30 Stockholm Tfn: 08-501 091 50 Fax: 08-501 091 90 Kontaktperson: Maria Röske wpd Scandinavia AB m.roske@wpd.se 08-501 091 52 4

1 BAKGRUND wpd Scandinavia AB planerar för en vindkraftsanläggning cirka 26 kilometer väster om Lycksele, cirka två kilometer väster om Tallträsk, i Lycksele kommun, Västerbottens län. Anläggningen består av maximalt sex vindkraftverk med en total uteffekt av cirka 12-20 MW. Markägare är Sveaskog. wpd Scandinavia avser att söka bygglov för vindkraftsanläggningen enligt Plan och bygglagen hos Lycksele kommun. En Miljöanmälan kommer också att lämnas in till Miljönämnden i Lycksele kommun enligt Miljöbalken. Detta dokument är ett utkast till projektbeskrivning och redogör för projektet och miljön i området. Översiktskarta, vindkraftspark Tallträskliden 1.1 PRESENTATION AV BOLAGET Projektet att etablera en vindkraftspark vid Tallträskliden, Vindkraftspark Tallträskliden, drivs av wpd Scandinavia AB (wind project development) genom projektbolaget wpd Onshore Tallträskliden AB. 5

wpd Scandinavia AB är ett helägt dotterbolag inom wpd koncernen en av Europas ledande vindkraftsaktörer med lång erfarenhet av förnyelsebara energiprojekt. wpd Scandinavia arbetar för närvarande med projektering och utveckling av ett flertal vindkraftprojekt, bland annat onshoreprojekten Tandsjö, Hittsjön och Aldermyrberget samt offshoreprojekten Storgrundet och Finngrunden. wpd har erfarenhet av utveckling, byggnation, finansiering och drift av fler än 1 600 vindkraftverk, framförallt i Europa och Asien, med en sammanlagd kapacitet av över 2 000 MW. Vi är idag cirka 600 medarbetare i 20 olika länder. År 2006 fick wpd utmärkelsen Ernst & Young Global Renewable Award 2006 för sina framgångsrika vindkraftsprojekt världen över. Exempel på projekt, 2011 1.2 VARFÖR VINDKRAFT Vinden är oändlig och kan användas som energikälla. Den är gratis, skapar inga föroreningar och kräver inga bränsletransporter. Vindkraftens miljöpåverkan är liten. Dessutom kan vindkraftverk lätt tas bort efter avslutad drift varpå marken kan återställas. Vindkraft är en inhemsk energikälla som kan göra Sverige och Europa mindre beroende av importerade bränslen som olja, kol och naturgas. Inom en snar framtid förväntas en ny generation elbilar och elhybridbilar att finnas på marknaden vilket gör att ren el från vindkraft kan bli en del av lösningen även för transportsektorn. Regeringens mål för förnybar el är en ökning med 25 TWh till år 2020 jämfört med 2002 års nivå. Av detta uppskattas vindkraften behöva bidra med cirka 10-15 TWh. Vindkraften i Sverige producerade 2010 ca 3,5 TWh el vilket motsvarar cirka 3 % av elkonsumtionen. Det kan jämföras med Danmark som får cirka 20 % av sin el från vindkraft. Utbyggnaden av vindkraft i Sverige har ökat något de senaste åren och uppgick under 2010 till cirka 600 MW, medan flera EU-länder bygger mer än 2 000 MW årligen. Livscykelanalyser visar att energiåtgången för tillverkning, transport, byggande, drift och rivning av ett vindkraftverk motsvarar mindre än en procent av dess energiproduktion under dess livslängd. Detta innebär att ett modernt vindkraftverk placerat i ett bra vindläge har producerat lika mycket energi som det går åt för dess tillverkning redan efter några få månaders drift. 6

Vindkraftsutbyggnad går i linje med miljöbalkens intentioner där hushållning med ändliga naturresurser betonas. Enligt 2 kapitlet 5 miljöbalken ska ny elproduktion i huvudsak baseras på inhemska och förnybara energikällor. Då vindkraft används som energikälla uppfylls direkt eller indirekt de flesta av de 15 nationella miljökvalitetsmålen, exempelvis Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft och Bara naturlig försurning. Vindkraft passar bra in i det nordiska kraftsystemet där det finns gott om vattenkraft som kan reglera produktionen efter behovet av elproduktion. Ny forskning från KTH visar att det är tekniskt möjligt att integrera stora mängder vindkraft i det svenska elsystemet och balansera variationerna med befintlig vattenkraft. Upp till 30 TWh vindkraft per år har studerats. 1 Om man bortser från skatter, avgifter och bidrag är produktionskostnaden för el från nyanlagda vindkraftverk på land ungefär lika stor som för el från nyanlagda anläggningar för kolkondens, storskalig biokraftvärme och storskalig gasturbinkraftvärme. Ett vattenkraftverk som har arbetat i 40 år och har hunnit tjäna in vad det en gång kostade att bygga, kan naturligtvis producera el billigare än ett helt nybyggt vindkraftverk. För att uppnå målen för utbyggnad av ny inhemsk förnybar elproduktion har regeringen inrättat det s.k. elcertifikatsystemet. Systemet är delvis marknadsbaserat vilket innebär att de produktionsanläggningar som är mest kostnadseffektiva kommer att byggas först, om systemet fungerar som det är avsett. Kostnaden för stödet fördelas på alla elkunder, förutom elintensiv industri som är undantaget. Genom vindkraftsutbyggnaden kommer elmarknaden att få ett ökat utbud av elproduktion. Vindkraft på elmarknaden gör att produktionen av dyrare kolbaserad elkraft minskar och då kommer elkundernas pris följaktligen att sjunka. Hur mycket lägre det blir beror på hur det totala utbudet och den totala efterfrågan utvecklas. 1.3 SKICKADE REMISSER För att initialt kunna bedöma områdets lämplighet har wpd skickat remisser till LFV (flyg), försvaret, TV- och telebolag. I ett bygglovsärende ligger det dock formellt på kommunen att skicka remisser när ärendet inkommit. 1 Mikael Amelin. Kungliga Tekniska Högskolan. Oktober 2009. 7

2 LOKALISERING, OMFATTNING OCH UTFORMNING 2.1 OMRÅDETS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR VINDKRAFT Tallträskliden ligger i Lycksele kommun cirka 26 kilometer väster om Lycksele och cirka två kilometer väster om Tallträsk, som är närmste samhälle. Avstånd till närmaste hus är drygt två kilometer. Området utgörs av ett skogsområde där det bedrivs skogsbruk. Projektområdets storlek är totalt cirka 280 hektar. Enligt vindberäkning utförd vid Uppsala universitet (MIUU, 72 meters höjd) är årsmedelvinden i området cirka 6,2 meter per sekund. Enligt wpd:s tidiga uppskattningar är årsmedelvinden i genomsnitt cirka 6,7 meter per sekund på 100 meters höjd. Att platsen ligger på en hög och fri kulle ger också en indikation på att medelvinden bör vara tillräckligt bra för en etablering. En sodar (vindmätningsutrustning) planeras sättas upp under våren/sommaren 2011 för att få mer exakta uppgifter om vinden på sajten. 2.2 PLANFÖRHÅLLANDEN Området är utpekat som lämpligt för vindkraft i Lycksele kommuns översiktsplan 2. Ingen detaljplan eller områdesbestämmelser finns för området. 2.3 OMFATTNING OCH UTFORMNING 2.3.1 Antal vindkraftverk och placering Antalet vindkraftverk och deras placering baseras bland annat på följande variabler: Rotordiameterns storlek Vindkraftverk i parker bör placeras med ett visst antal rotordiametrars avstånd mellan verken för att de inte ska skapa lä och turbulens för varandra. En större rotor innebär därför att det behövs ett större avstånd och därmed att färre vindkraftverk ryms på en given yta. Färre stora vindkraftverk producerar dock som regel mer elektricitet än flera små vindkraftverk på samma yta. Större vindkraftverk har också en långsammare gång (rotation) vilket kan upplevas som mer harmoniskt. Parkens verkningsgrad Avståndet mellan vindkraftverken bör vara minst 400 meter för att vindkraftsparken ska få en god verkningsgrad. Teoretiskt vore det möjligt att placera dem tätare men då skulle produktionen sjunka och slitaget på vindkraftverken bli större. Avstånd till fastigheter Vindkraftverken bör placeras med ett visst avstånd till fastigheter för att minimera olägenheter till följd av visuell upplevelse, ljud och skuggor. Vindkraftverken har samma ljudkrav på sig som industrianläggningar, vilket normalt är högst 40 db(a) invid fasaden 2 Vindkraft Lycksele, Tillägg till Översiktsplan. Antagen av Kommunfullmäktige 28 september 2009 82. 8

nattetid 3. Vindförhållandena Förutom att verken bör placeras där det blåser som bäst (den genomsnittliga vindhastigheten kan variera relativt mycket inom ett vindparksområde) måste placeringen ske med hänsyn till turbulensen i området. Dessutom måste hänsyn tas till den vanligaste förekommande vindriktningen. Områdesspecifika förhållanden Detta kan till exempel vara markens beskaffenhet och förekomst av skyddade habitat, arter eller fornlämningar. Utifrån ovan anförda variabler har wpd tagit fram en parklayout med sex vindkraftverk. Avstånden mellan vindkraftverken är mellan cirka 400 och 500 meter. Preliminär parklayout 3 Naturvårdsverkets Externt industribuller Allmänna råd (RR1978:5) 9

2.3.2 Typ av vindkraftverk wpd:s planer baseras på ett vindkraftverk med en uteffekt om 2 4 MW. Vindkraftverket till höger är ett exempel på den typ av vindkraftverk wpd avser att använda. Maximal totalhöjd kommer att bli 150 meter. Det är i detta skede inte är möjligt att avgöra vilken typ av vindkraftverk eller vilken navhöjd som är mest lämplig för platsen. Beräkningar av ljud och skuggor samt visualiseringar har genomförts med V100, 95 meters navhöjd, som exempel. Enligt våra tidiga beräkningar är medelvindhastigheten cirka 6,7 meter per sekund på 100 meters höjd. Ett exempel med sex stycken 3 MW vindkraftverk skulle ge en årsproduktion på cirka 36 GWh eller 36 miljoner kwh, vilket skulle räcka för att försörja drygt 12 000 personer med hushållsel 4. 4 Elanvändningen för hushållsändamål är i Sverige ca 27 TWh, 27 TWh/ 9 miljoner invånare = 3 000 kwh/person. 10

3 TEKNISK BESKRIVNING AV PROJEKTET 3.1 ANLÄGGNINGSSKEDET Närområdet hyser en del befintliga vägar. Dessa kommer att förstärkas och användas i så stor utsträckning som möjligt. Anläggande av ny väg är dock nödvändigt för att kunna installera vindkraftverken samt för att möjliggöra transporter vid service under anläggningens drift och vid dess avveckling. Vägarna dimensioneras och underhålls löpande för att klara den varierande påverkan som sker vid anläggningens installation, drift och avveckling. Förslag till vägdragning De fundament som planeras användas är så kallade gravitationsfundament. En cirka 20 meter bred cirkulär grop grävs och förbereds för att skapa en stark och stabil bäryta. I botten på gropen kommer en 0,5-1 meters grusbädd läggas och på den gjuts en 2,5-3 meter tjock betongplatta. Den nedersta delen av vindkraftverkets torn, ingjutningssektionen, förankras i armeringen och gjuts fast i fundamentet. På fundamentet läggs sedan gruslast och uppgrävda massor återplaceras över plattan som jordtäckning. Fundamenten till vindkraftverken iordningställs senast cirka fem veckor innan vindkraftaggregaten levereras. 11

Exempel på konstruktion av fundament. Foto: wpd Montering av vindkraftverken sker med en större mobilkran och en mindre hjälpkran. Tornet lyfts på plats i olika sektioner och därefter lyfts maskinhus och rotor på plats. Montering av ett verk tar normalt någon vecka och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Utöver platsen för själva vindkraftverken kommer andra ytor temporärt att behöva tas i anspråk. Detta gäller till exempel ytor för montering av vindkraftverken och uppställningsplatser för kranar, byggbaracker, fordon, servicebyggnader med mera. Montering av vindkraftverk. Foto: wpd 12

3.2 DRIFTSKEDET Vindkraftverken fungerar automatiserat och producerar energi när det blåser cirka 4-25 meter per sekund. Blåser det mer än 25 meter per sekund ändras rotorbladens lutning till noll grader och verket stannar tills vinden minskar. Maximal produktion nås redan vid cirka 13 meter per sekund. Man brukar räkna med att det blåser tillräckligt för att ett vindkraftverk ska producera el drygt 6 000 av årets 8 760 timmar, alltså cirka 80 % av tiden. Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en driftcentral. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan stora skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon vanligtvis någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis sex månader. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 3.2.1 Ljud Vindkraftverk kan alstra två typer av ljud; mekaniskt och aerodynamiskt. Det mekaniska ljudet är metalliskt och kommer från pumpar och fläktsystem och i förekommande fall växellåda. I moderna vindkraftverk har man nästan lyckats eliminera det mekaniska ljudet. Detta har skett genom isolering av maskinhuset och genom att montera växellådan elastiskt. Det aerodynamiska ljudet är schwichande och kommer från turbinbladen. Beräkningar har utförts på hur ljudet från vindkraftverken kommer att breda ut sig. Resultatet från ljudberäkningen redovisas på nästa sida. Beräkningen baseras på ljudemission från rotornavet. Ljudemissionen mäts när det blåser cirka 8 m/s på 10 meters höjd, enligt internationell standard. Vid högre vindstyrkor maskeras ljudet av bakgrundsljudet från vindbrus, lövprassel och annat. När vindkraftverket uppnått full effekt ökar inte ljudet ytterligare även om vindhastigheten ökar. Ljudberäkningen anger också ett värsta fall ( worst case ) så till vida att ingen hänsyn tas till markdämpning eller till skog som kan absorbera ljudet och beräkningen sker utifrån antagandet att det alltid blåser från vindkraftverken mot det ljudkänsliga området. Riktvärdet 40 db(a) överskrids enligt beräkningen inte vid någon bostad eller fritidshus. Enligt aktuell forskning är ljudisoleringen hos vanliga familjebostadshus fullt tillräcklig för att Socialstyrelsens riktlinjer för lågfrekvent buller inomhus inte ska överskridas då den vindkraftalstrade ekvivalenta A-vägda frifältsnivån uppgår till cirka 40 db(a). 5 Vindkraftverk kan även alstra infraljud och ultraljud. Infraljud och ultraljud från vindkraftverk uppnår dock aldrig hörbara eller kännbara nivåer. 5 Lindkvist och Almgren (2010). ÅF-Ingemansson. I villkoren för verksamheten anges vanligtvis ett begränsningsvärde för ljud. Verksamhetsutövaren bli då ålagd att efter uppförandet av vindkraftparken mäta ljudet för att kontrollera att begränsningsvärdet hålls. Skulle ljudet då mot förmodan vara för högt, åläggs verksamhetsutövaren att åtgärda detta. 13

Beräknad ljudutbredning från vindkraftsparken, Nordex N100, 100 meters navhöjd, källjud 106 db(a). 14

3.2.2 Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor. Beräkningar av teoretiskt maximalt antal skuggtimmar har genomförts. Resultatet från skuggberäkningen redovisas nedan Det rekommenderade värdet maximalt 30 timmar per år och 30 minuter per dag överskrids inte vid någon bostad eller fritidshus. Teoretiskt maximalt antal skuggtimmar Nordex N100, 100 meters navhöjd. 15

I enlighet med Luftfartsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av byggnader, master och andra föremål, kommer vindkraftverken markeras med medelintensivt rött ljus under skymning, gryning och mörker. Blinkande ljus krävs på de yttre vindkraftverken i parken och fast ljus på de övriga verken. De blinkande ljusen synkroniseras så att de blinkar samtidigt. 6 Vindkraftverken kommer att kontrolleras från en central driftcentral på distans via telecom. Verkens kontrollsystem identifierar problem tidigt och avger felmeddelanden. Genom konstant övervakning ska fel kunna avhjälpas tidigt innan större skador uppkommer. Under driftskedet sker transporter till och från vindkraftverken med lättare fordon någon eller ett par gånger i månaden. Under det första halvårets inkörningsperiod sker dock i regel täta besök. Serviceintervallet är vanligtvis ett servicebesök per verk var sjätte månad. Vid större reparationer krävs mobilkran eller andra tyngre fordon. 3.3 AVVECKLINGSSKEDET Efter avslutad drift, cirka 25 år, demonteras vindkraftverken och transporteras bort från platsen. Liksom monteringen utförs demonteringen med mobilkran. Delar från kraftverken återvinns som industriskrot genom smältning eller nedmalning. Det finns även en marknad för begagnade vindkraftverk och enskilda delar. Hela fundament kan tas bort vid avveckling, även om detta med hänsyn till miljön inte alltid kan anses motiverat (det kan bli större påverkan på miljön att ta bort fundamenten än att låta större delen vara kvar). Sveaskog är markägare och huruvida hela fundamentet tas bort är en fråga om gällande bestämmelser, kommunens åsikt och Sveaskogs vidare markanvändning. Troligen kan platsen på sikt återgå i ursprungligt skick även utan att hela fundamentet tas bort, om en välplanerad övertäckning av fundamentet genomförs. Vilken återställning som är miljömässigt motiverat avgörs lämpligen i samråd med kommunen i samband med framtagande av villkoren. 6 Se LFS 2008:47. 16

4 ELANSLUTNING Elanslutningen kommer att utföras av ett separat bolag och separata tillstånd för linjekoncession kommer vid behov att sökas härför. Den elektricitet som produceras vid vindkraftsparken ska på ett tillförlitligt sätt kunna matas in i kraftnätet. Vid placering av anslutningskabeln är ambitionen att finna sträckningar som ger minst påverkan på berörda fastigheter, miljö med mera. I detta fall studeras ett flertal olika alternativ. Skellefteå Kraft undersöker förutsättningarna för att bygga en ny 130 kv-ledning i närheten av den befintliga 20 kv-ledningen norr om Öravan och även att bygga en ny transformatorstation sydväst om Öravan. Om detta blir av vore ett alternativ att ansluta direkt till transformatorstationen som i så fall skulle vara ca tre km bort. Ett annat alternativ som studeras är att ansluta till befintlig 130 kv-ledning norr om vindkraftsparken. 17

5 OMRÅDESBESKRIVNING 5.1 OMRÅDETS ANVÄNDNING OCH KARAKTÄR Etableringsområdet ligger i ett skogsområde. Runtomkring området finns byar, exempelvis Tallträsk och Öravan. I området bedrivs skogsbruk och rennäring. Berörd sameby är Vapsten sameby (Förvinter, Vinter och Vårvinterland). I den planerade vindkraftsparkens närområde finns områden av riksintresse för rennäringen. Det närmaste området av riksintresse ligger mindre än en kilometer sydväst om vindkraftsparken. Översiktskarta rennäring 5.2 NATURVÄRDEN I området där vindkraftsparken planeras finns inga riksintressen eller reservat med avseende på naturvärden. Direkt väster om området går Öre Älv som är klassad som Riksintresse Naturvård. Öre älv är en cirka 190 km lång skogsälv och ett av landets bästa exempel på ett meandrande vattendrag. Nordväst och väst om den planerade vindkraftsparken finns Stöttingfjället som också är klassat som Riksintresse Naturvård. Stöttingfjället är ett stort förfjällsområde med flera, väldigt lite kulturpåverkade, granskogsklädda berg. Området sträcker sig i nordväst-sydost riktning och är 18

ett storkuperat högland, 400-700 meter över havet, med långa lider och stora mellanliggande myrkomplex och sjöar. Under våren 2011 görs en markstudie på uppdrag av wpd för att identifiera eventuella naturvärden. Översiktskarta intresseområden 5.3 KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Väster om den planerade vindkraftsparken finns även områden som är klassade som av Riksintresse för Kulturmiljövården, nämligen Bjurträsk och Fäboliden. I Bjurträsk finns ett rikt byggnadsbestånd karaktäristiskt för 1800-talets agrarbebyggelse. I byn finns också ett missionshus och omfattande översilningsängar, främst vid Norrån. Fäboliden är en karaktäristisk lidby som utvecklades ur ett fäbodställe, insynat som nybygge 1789. Den äldre bydelen innehåller kulturhistoriskt intressant och välbevarad bebyggelse, inklusive fägata med sommarladugårdar. En studie med syfte att identifiera värden för kulturmiljön utförs på uppdrag av wpd under våren 2011. 19

5.4 ROVFÅGEL En studie av förekomst av Kungsörn i området genomfördes på uppdrag av wpd under våren 2011. Det finns inga kända häckningsplatser för örn i området och inte heller vid inventeringen upptäcktes några häckningsplatser. Området innehåller inte heller några större tallar utan merparten av området har blivit planerat med tall på senare tid (sannolikt på 60-och 70 talet). Det är således inte ett optimalt område för örn att häcka på. 20

6 FÖRUTSEDD MILJÖPÅVERKAN 6.1 PÅVERKAN PÅ MÄNNISKOR 6.1.1 Visuell påverkan Påverkan på landskapsbilden är oundviklig vid vindkraftsetableringar eftersom vindkraftverken måste placeras på öppna ytor, höjder eller vara så höga att det kan utnyttja tillräckligt goda vindförhållanden. Hur den förändrade landskapsbilden upplevs varierar beroende på var i landskapet man står och, eftersom upplevelsen är subjektiv, vem som tillfrågas. Havsnäs Vindkraftspark, foto wpd Landskapet innehåller i övrigt inga höga byggnader och på de platser vindkraftverken syns kommer förändringen av landskapsbilden därför vara tydlig. Landskapet kring området där vindkraftsparken planeras är kuperat och till stor del täckt av skog vilket gör att vindkraftverken från många håll kommer att skymmas helt eller delvis. Vindkraftsparken kommer dock att synas väl från sjöstränder, myrar, kalhyggen och andra öppna platser i närområdet. wpd har gjort fotomontage från relevanta platser som valts ut i samråd med kommunen. Fotopunkterna visas på kartan nedan och därefter följer sex av de gjorda fotomontagen. 21

Karta med fotopunkter 22

Öravan sydost ut (vindkraftverken har markerats med röda ringar runt). Vid fotograferingen i Öravan var det svårt att identifiera platser varifrån vindkraftverken kommer att synas. Nya bilder från Öravan kommer därför att tas och kompletterande fotomontage med dessa som grund kommer läggas ut på hemsidan. Tallträsksjön väster ut 23

Vinliden sydost ut Vägen mellan Tallträsk och Öravan 24

Fäbodliden öster ut Vägsele norr ut 25

6.1.2 Ljud Under anläggnings- och avvecklingsarbetet kommer en ökad trafik i området och de maskiner som används att skapa buller som kan vara störande under en begränsad tid. Under driftskedet kommer ljud uppkomma från vindkraftverken och de servicefordon som trafikerar området. Ljudet från vindkraftverken beräknas understiga 40,0 db(a) vid det närmast belägna huset, vid åtta meter per sekund på tio meters höjd (se avsnitt 3.2.1 ovan). Därmed följs de rekommenderade riktvärdena. Källa: Naturvårdsverket, rapport 5444. Kartläggning av bullerfria områden. 6.1.3 Skuggor Vindkraftverk skapar under vissa förutsättningar roterande skuggor som kan vara besvärande. Vad avser begränsningsvärde för skuggtid finns inga fasta riktvärden för skuggeffekter från vindkraftverk att utgå ifrån. I praxis har dock framarbetats en rekommendation som innebär att den teoretiskt maximala skuggtiden för störningskänslig bebyggelse inte bör överstiga 30 timmar per år och att den faktiska skuggtiden inte bör överstiga åtta timmar per år eller 30 minuter per dag. wpd har utfört skuggberäkningar av den teoretiska skuggtiden för den planerade vindkraftsanläggningen. Vid beräkningen av den teoretiska skuggtiden antas att solen skiner från morgon till kväll från en molnfri himmel 365 dagar per år och att rotorbladen alltid roterar i den vinkel som ger störst skuggpåverkan på bakomliggande bostadshus. Hänsyn tas inte heller till några skymmande effekter, såsom till vegetation eller andra byggnader. Beräkningarna visar att ovan nämnda rekommendationer kommer att innehållas och påverkan på grund av skuggor förväntas bli liten. 6.1.4 Friluftsliv Normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning. Friluftsaktiviteter såsom svampoch bärplockning och möjligheten till vandring med mera inom området begränsas inte av en vindkraftsetablering. 6.1.5 Jakt Vindkraft etableras vanligtvis utanför tätbebyggt område för minimera störningar i boendemiljön och det blir allt vanligare att vindkraftanläggningar planeras i skogsområden. Det innebär att vindkraft ofta etableras i områden där det sedan tidigare bedrivs jakt. En vindkraftpark innebär inget hinder för jakt, normalt finns inga avspärrningar runt en vindkraftsanläggning 7. Under vissa väderleksförhållanden kan det finnas risk för nedfallande is (se vidare under avsnitt 6.1.6) och vid dessa tillfällen kommer anläggningsägaren att informera 7 Jägaren är dock, som i alla andra fall, ansvarig för kulfånget. 26

om detta. De nya vägar som anläggs i samband med etableringen kan öka tillgängligheten till området. Det finns fall där Detaljplan har krävts för en vindkraftpark, vilket leder till att skottlossningstillstånd måste sökas inom området. Lycksele kommun har vid inledande möte gällande vindkraftsetableringen inte meddelat att Detaljplan kommer att krävas. Störningar under byggperioden Resningen av ett verk tar normalt några veckor och aggregaten kan efter genomfört kontrollprogram kopplas till elnätet och tas i drift. Den totala anläggningstiden för en vindkraftspark med ca sex vindkraftverk beräknas till ca sex månader. Om byggperioden sammanfaller med jaktperioden kommer jakten i området att bli störd varför wpd har som policy att ersätta jaktlaget för arrendeavgiften de aktuella månaderna. 6.1.6 Risker Is och snö kan vid speciella väderleksförhållanden falla ner i närheten av verken. I ett EUforskningsprogram (WECO) om vindkraftsproduktion i kallt klimat har ett riskavstånd tagits fram för iskast 8. Beräkningsmetoden ger ett högsta riskavstånd på cirka 350 meter vid en maximal vindhastighet på 25 meter per sekund. De vindkraftverk som kommer att användas kommer med största sannolikhet ha någon form av anti-is system. Ingen bebyggelse finns inom ett sådant avstånd från de planerade vindkraftverken, varför risken för skador till följd av haveri, isbildning et cetera bedöms vara liten. För att ytterligare minimera risken för skador kommer varningsskyltar att sättas upp. Vindkraftverken är utrustade med övervakningssystem vilket innebär att vindkraftverken stoppas om exempelvis temperaturen i maskinen blir för hög. Vid extrema vindar stoppas verken automatiskt för att undvika alltför stora påfrestningar. Varje vindkraftverk är utrustat med åskledare ansluten till jord. 6.2 PÅVERKAN PÅ RENNÄRINGEN Det finns få undersökningar om huruvida vindkraftverk kan störa renar. De två undersökningar som gjorts 9 visar inte någon negativ effekt för renar. En viss osäkerhet kan dock ligga i resultaten eftersom undersökningarna inte med säkerhet går att överföra till naturliga förhållanden för renar, samt att man inte tagit hänsyn till hela flockars beteende vid studierna. Erfarenheter från ett flertal samebyar visar att renarna inte verkar störas av vindkraftverk 10. Vissa samebyar menar dock att renarna inte vill beta vid vindkraftverken. Det är dock fastslaget att det finns risk för att renarna kan komma att störas under byggfasen om de befinner sig i närområdet. Annars är sannolikt ökad mänsklig aktivitet i området samt förekomst av nya vägar det största störningsmomentet för renarna. Företrädare för berörd sameby (Vapsten Sameby) har än så länge inte gått att nå. Samtal planeras för att minimera påverkan på rennäringen. 8 Svenska erfarenheter av vindkraft i kallt klimat nedisning, iskast och avisning, Elforsk rapport 04:13. 9 Vindkraft och Renar. En studie med bilder från Rodovålen. Arivind AB, 1999. Flydal & Reimers. 2002 10 Konsekvenser av vindkraft för rennäringen i Jämtlands Län En pilotstudie. Madeliene Larsson. 27

6.3 VÄXTLIGHET/NATURVÄRDEN Påverkan på flora beräknas ske lokalt under anläggningsarbetet av vindkraftsparken och vid byggnation av eventuella tillfartsvägar. Även under rivningsarbetet av vindkraftverken förväntas floran påverkas lokalt. Växtligheten förväntas återkomma när arbetena väl är avslutade. Den fortsatta planeringen av parklayout, uppställningsplatser, väg- och kabeldragning kommer att ske med hänsyn till känsliga områden. 6.4 FÅGEL Studier beträffande risker för fåglar förknippade med vindkraft har visat att risken för påverkan är liten 11. Idag sker normalt cirka 0-10 kollisioner per vindkraftverk och år och medianen för alla fågelarter är 2,3 kollisioner per vindkraftverk och år. Detta motsvarar cirka 2 000 fåglar per i Sverige och kan jämföras med att minst 6-7 miljoner fåglar dör i Sverige per år i trafiken. De arter som löper störst risk att kollidera är rovfåglar, måsar, tärnor, hönsfåglar, seglare och svalor. Idag är vindkraft inget problem för någon fågelpopulation men vissa arter kan möjligtvis komma att påverkas lokalt om man inte tar hänsyn till viktiga fågelområden vid val av lokalisering. De arter som löper störst risk att påverkas av vindkraft är de som har hög årlig överlevnad och låg reproduktionstakt, till exempel Kungsörn och Havsörn, och som häckar inom eller i närheten av en vindkraftspark. Idag räknar man med 0,07-0,14 döda rovfåglar/vkv/år i Sverige men detta inkluderar då flera sajter där ingen hänsyn tagits till häckande rovfåglar vid lokaliseringen. Fåglarna verkar inte undvika att rasta på platser där vindkraftverk står. En del häckande fåglar använder fortfarande områden nära vindkraftverk som häckningsplats, även om störningskänsligheten varierar beroende på fågelart12. Det vanligaste för de arter som undviker vindkraft är ett avstånd på cirka 100 meter men för vissa arter har störningseffekten observerats på upp till 800 meter från vindkraftverken. I regel är habitatförstöring inget problem för landbaserad vindkraft, såvida inte lokaliseringen sker inom fågelskyddsområde. 6.5 FLADDERMÖSS När det gäller kollisioner har undersökningar visat att fladdermöss kan kollidera med vindkraftverk men att risken i regel är liten förutsatt att vindkraftverken inte är lokaliserade i områden med hög täthet av flygande fladdermöss. Det är vid svaga vindar och vackert väder när insekter samlas kring vindkraftverk som fladdermöss lockas att jaga högre upp i höjd med rotorbladen och risken för kollision förhöjs. Riskerna är som störst under koloniperioden (juni-juli) och migrationsperioden (slutet av augusti-september). Risken är även högre om verken placerats som flaskhalsar i landskapet, då avståndet mellan vindkraftverken är mycket litet eller då fladdermössen födosöker i den omedelbara närheten. De områden som kan vara av intresse är främst våtmarkspartierna och åar som kan fungera som transportsträckor. 11 Vindvals lägesrapport Nu vet vi det här! Vindkraftens miljöpåverkan resultat från forskning 2005-2009 inom Vindval. 2010. Rapport 8469. 12 Naturvårdsverket 2004. Effekter av störningar på fågel. 28

I norra delarna av Sveriges inland är endast ett fåtal fladdermusarter påträffade. I de inre delarna av Gävleborgs och Jämtlands län förekommer nordisk fladdermus, vattenfladdermus och mustasch/brandts fladdermus, samt möjligen fransfladdermus. Längre norrut minskar antalet arter ytterligare och i nordligaste Norrland är endast nordisk fladdermus påträffad. Längs kusten kan dock artantalet fläckvis vara större. Nordisk fladdermus och vattenfladdermus och tillhör Sveriges vanligaste arter. Brandts fladdermus är också en vanligt förekommande art i norra Sverige men är svår att särskilja från mustaschfladdermus, som tycks ha en nordgräns i höjd med norra Gävleborgs län. Fransfladdermus är klassad som sårbar (VU) i den Svenska rödlistan från 2010, men förekommer endast sporadiskt norr om Gävleborgs län. wpd planerar att undersöka vilken befintlig kunskap som finns angående fladdermöss i aktuellt området. Förekomsten av fladdermus i området väntas dock vara begränsad. 6.6 KULTURMILJÖ OCH ARKEOLOGI Om värden för kulturmiljön eller arkeologi skulle påträffas under projekteringen kommer wpd följa de regelverk som finns beträffande detta. Till exempel ska då Länsstyrelsen kontaktas. 13 6.7 HUSHÅLLNING MED RESURSER Enligt Miljöbalken ska mark- och vattenområden användas för det eller de ändamål för vilket de är bäst lämpade med hänsyn till beskaffenhet och läge samt föreliggande behov. Användningen av förnyelsebara material och energi ska främjas. I området bedrivs idag skogsbruk och rennäring. Endast en begränsad areal kommer att upptas av nya vägar och uppställningsplatser, mindre än två procent av det totala området. I övrigt begränsar inte en vindkraftetablering möjligheten att bedriva fortsatt skogsbruk. På vilket sätt rennäringen påverkas kommer att diskuteras med företrädare för berörda samebyar. Vindkraft utgör en förnybar energikälla som främst ersätter el producerad med fossila bränslen i det Nordiska kraftsystemet. Kostnaden för produktion av el med vindkraftverk avgörs till största del av vilka vindförhållanden som råder på platsen och en skillnad i årsmedelvind på 0,1 meter per sekund ger signifikanta skillnader i produktionskostnaden. För att hålla kostnaden för produktion av el från vindkraft så låg som möjligt och därmed erhålla ett stabilt el- och elcertifikatpris för konsumenter och industrier är det av samhällsekonomiskt intresse att vindkraftsanläggningar tillåts lokaliseras på platser där det råder goda vindförhållanden. Om vindkraftsanläggningen inte byggs innebär det en förlust av den beräknade elproduktionen om 36 GWh per år, med tillhörande konsekvenser för miljön. Om vindkraftsparken inte byggs skulle även ett flertal regionala och lokala arbetstillfällen gå förlorade. 13 Det är förbjudet att utan tillstånd rubba, ta bort, gräva ut, täcka över eller på annat sätt skada en fast fornlämning. Om en fornlämning påträffas under grävning eller annat arbete, ska arbetet omedelbart avbrytas till den del fornlämningen berörs. Den som leder arbetet ska omedelbart anmäla förhållandet hos länsstyrelsen. Om byggnationen medför ett ingrepp i en fast fornlämning krävs tillstånd enligt 2 kap. 12 kulturminneslagen. Länsstyrelsen får lämna tillstånd endast om fornlämningen medför hinder eller olägenhet som inte står i proportion till dess betydelse. 29

Den el som produceras av vindkraftverk ersätter idag nästan uteslutande importerad el producerad av kolkraftverk i Danmark, Tyskland, Polen eller Ryssland. Den importerade elen bidrar till växthuseffekten genom sina stora koldioxidutsläpp och orsakar även försurning av mark och vatten. Den förväntade produktionen från vindkraftsparken skulle räcka för att reducera utsläppen av koldioxid från kondenskolkraftverk med 36 000 ton årligen, en reducering som skulle utebli om projektet inte genomförs 14. Detta motsvarar koldioxidutsläpp från drygt 20 miljoner mil bilkörning 15. 14 Treibhausgasemissionen und Vermeidungskosten der nuklearen, fossilen und erneuer-baren Strombereitstellung, Öko-Institut e.v, 2007 (beräkningen bygger på att 1 kwh kolkondensgenererad el ger upphov till cirka 1 kilo koldioxidutsläpp). 15 Personbilar nyregistrerade i Sverige år 2006 släpper i genomsnitt ut drygt 1,8 kilo CO2/mil. 30

7 INVESTERINGAR, ARBETSTILLFÄLLEN OCH LOKAL NYTTA Investeringar i vindkraftverk, vägar och elnät bedöms uppgå till ca 200 miljoner kr för en vindkraftspark av den här storleken. Huvuddelen av investeringskostnaden består av själva vindkraftverken, medan cirka 10-20% bedöms bestå av lokal infrastruktur såsom vägar och elnät. Lokala arbetstillfällen uppkommer under undersöknings- och byggperioden. För de lokala arbetsmomenten att bygga fundament, vägar, elledning, transporter etc. behövs ca 5 årsarbetskrafter per MW. För en vindkraftspark på 18 MW (6 stycken 3 MW-vindkraftverk) beräknas detta ge cirka 90 årsverken 16. Under drift finns ett lokalt behov av drift- och underhållspersonal. För service och underhålls krävs generaliserat 2-3 årsarbetskrafter per 50 MW installerad effekt under en period av 25-30 år. Totalt i Sverige beräknas vindkraftbranschen ge 6 000 14 000 årsarbeten fram till 2020, om vindkraften byggs ut i enlighet med Regeringens målsättning. 17 7.1 LOKALT ÄGANDE I VINDKRAFTSPARK TALLTRÄSKLIDEN - VINDKRAFTSANDELAR Om tillräckligt stort intresse finns lokalt kommer wpd att erbjuda möjligheten att köpa vindkraftsandelar i ett av vindkraftverken. Försäljningen planeras ske i samarbete med ett befintligt vindkraftskooperativ som driver vindkraftverket utan vinstintresse. Andelar kommer att säljas i första hand till närboende, i 2:a hand innevånare och företag i kommunen och i 3:e hand till angränsande kommuner. Som andelsägare producerar man i princip sin egen el och minskar därmed de egna elkostnaderna. Man slipper dyra mellanhänder och får köpa el till ett lågt och stabilt pris. Dessutom bidrar du till att minska koldioxidutsläppen. Kontakta gärna wpd om du är intresserad av att veta mer om vindkraftsandelar eller vill anmäla ditt intresse. 7.2 VINDKRAFTSFOND - BYGDEPENG wpd har beslutat att avsätta medel till en lokal vindkraftsfond från vindkraftspark Tallträskliden, så att de som berörs också ska få nytta av anläggningen. Pengarna betalas förslagsvis till en vindkraftsfond, ur vilken de som bor och verkar i berörda byar kan söka pengar för projekt som utvecklar bygden. Ersättning motsvarande 0,5 % av bruttoinkomsten uppskattas för denna park med 6 verk ge cirka 125 000 kr per år vilket genererar cirka 2,5 miljoner kr på 20 år. 18 16 Vid byggandet av Havsnäs vindkraftspark utgjorde 25 % av årsverken av lokal arbetskraft. 17 Jobb i medvind Vindkraftens sysselsättningseffekter. Svensk Vindenergi 2009. 18 Beräknad produktion 36 000 000 kwh per år, antagen ersättning el och elcertifikat totalt 70 öre/kwh. 31