OLJESKYDDSPLAN FÖR VAXHOLMS STAD

OLJESKYDDSPLAN FÖR VAXHOLMS STAD Följande dokument innehåller en oljeskyddsplan för Vaxholms stad. Oljeskyddsplanen redogör för ansvar och roller samt grundläggande oljeskyddsarbete i syfte att stärka stadens beredskap inför ett oljeutsläpp. 1

Innehållsförteckning Inledning/bakgrund... 3 Syfte och mål... 3 Riskbild... 4 Vaxholm stads organisation... 4 Disposition... 5 Del 1. Vaxholm stads insatshanering... 6 Fas 0. Beredskapsinsatser... 6 Fas 1. Inlarmning och uppstart... 7 Fas 2. Etablering... 7 Fas 3. Sanering... 8 Fas 4. Avveckling... 9 Fas 5. Uppföljning och dokumentation... 9 Del 2. Strategisk oljeskyddsplanering... 10 Aktörer och ansvar övergripande organisering... 10 Nyckelfunktioner... 15 Saneringsledare och saneringsresurser... 17 Resursinventering och utrustning... 20 Miljöatlas utgångspunkt för prioriteringar... 21 Avfall och sanering... 23 Hälsoskydd och arbetsmiljö... 26 Hantering av frivilliga och allmänheten... 27 Ekonomisk ersättning och dokumentation... 29 Intern och extern kommunikation... 30 Försäkringsbolag restvärdering... 31 Avtal och upphandling... 31 Juridiska grunder... 31 Referenser... 35 2

Inledning/bakgrund Utsläpp av olja och oljeliknande kemikalier kan orsaka allvarliga skador på både människor och miljö, de ekologiska (men även de socioekonomiska) effekterna av oljeutsläpp kan bli förödande för många parter. Ett utsläpp av olja kan ge allvarliga konsekvenser för bland annat dricksvattenförsörjning, yrkesfiskare, näringsidkare och turism. Ett oljeutsläpp kan drabba flera kommuner, län och till och med flera länder samtidigt. Utsläppen kan vara resultatet av exempelvis olyckor som grundstötning, kollision eller läckage från vrak. Kustbevakningen är den myndighet som ansvarar för miljöräddningen ute till havs och är först på plats när ett utsläpp skett. Räddningstjänsten har en betydelsefull roll vid oljeutsläpp och är den aktör som bär ansvaret för räddningstjänstinsatsen i strandzon och i hamnar. Kommunen har emellertid också ett stort ansvar då det är kommunen som enligt praxis genomför efterföljande saneringsåtgärder i hamnar och på stränder. Den kommunala räddningstjänstinsatsen (som regleras av Lagen om skydd mot olyckor) avslutas av räddningsledaren och överlämnas till kommunens utsedda saneringsledare när oljan nått stranden och läget inte nämnvärt kan förvärras, därmed startar det kommunala saneringsarbetet (miljöräddning) som regleras i miljölagstiftningen. För att kunna hantera ett oljeutsläpp krävs ett arbete som bedrivs utifrån flera perspektiv och som inbegriper ett stort antal aktörer i samhället. Aktörerna innefattar bland annat kommuner, länsstyrelser och ett flertal centrala myndigheter. Arbetet kan även involvera en stor mängd privata och frivilliga aktörer. Oljeskyddsplanen är generellt hållen och erbjuder ett ramverk för att skapa goda förutsättningar för en flexibel organisation som anpassas utifrån händelsens art och omfattning. Kommuner har ingen skyldighet att upprätta en oljeskyddsplan men i Vaxholms stad har en beredskapsplan för oljeolyckor arbetats fram. Beredskapen innebär bland annat ett arbete med att förbereda berörda verksamheter inför möjliga påfrestningar där de kan komma att bli berörda. Syfte och mål Syftet med oljeskyddsplanen är att den ska stärka stadens generella oljeskyddsberedskap, främst av oljeutsläpp från sjöss. Planen ska också kunna fungera som underlag och stöd för de insatser och beslut som tas i samband med ett oljeutsläpp. Oljeskyddsplanen riktar sig (beroende på utsläppets omfattning) till Vaxholms stads krisledning eller de funktioner som blir berörda av händelsen. Berörda förvaltningen i staden kommer framförallt att bli stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska enheten. Oljeskyddsplanen är en del av Vaxholms stads krisplan. 3

Målet är att Vaxholms stad skall ha en anpassad oljeskyddsplan som skall fungera som underlag samt beslutsstöd både före, under samt efter ett oljeutsläpp. I händelse av ett oljeutsläpp skall staden med stöd av denna plan kunna hantera och sanera den olja som når land efter ett utsläpp till sjöss. För att en oljeskyddsplan skall behålla sin validitet är det viktigt att den övas och uppdateras vid behov. I Vaxholm ansvarar säkerhetschefen för en regelbunden översyn och uppdatering av oljeskyddsplanen. Riskbild Vaxholms stad har en unik kust med hög ekologisk mångfald och de skyddsvärda områdena är omfattande. Genom sin närhet till Östersjön är Vaxholm ett populärt besöksmål för många bland annat båtägare, fritidsfiskare och barnfamiljer, Ett oljepåslag kan ge stora störningar på Vaxholms ekologiska värden som betydligt försämra reproduktionsområden för såväl djur som växtliv. Vaxholms stad omfattar ett 70-tal öar varpå ungefär 60 av öarna är bebodda av stadens invånare. Följderna av ett oljeutsläpp påverkar därmed i stor utsträckning även en betydande del av befolkning och näringslivet i staden. De socioekonomiska konsekvenserna kan innebära bland annat minskningar för turism på grund av förorenade stränder, fritidsanläggningar och övriga platser. Ett oljeutsläpp också kan drabba båthamnar vilket kan komma att ge ekonomiska följder. Enligt sjöfartsverket finns det platser som är mer riskfyllda än andra ute i Stockholms skärgård. Trälhavet är en fjärd inne i Stockholm skärgård och ligger norr om Vaxholm, Furusundsleden och Sandhamnsleden är två av de större farlederna som förenar sig där. Andra riskområden kan exempelvis vara leder som korsar varandra, såsom i Kanholmsfjärden, Östra Älgö, Högudden, Kapellskär samt platser där fartygen möts under gir, exempelvis Torsbyfjärden och Gullholmen. Vaxholm stads organisation Beroende på oljeutsläppets omfattning aktiveras olika funktioner i Vaxholms stad. Vid ett omfattande oljepåslag involveras stadens krisledning som med hjälp av sakkunniga inom staden hanterar händelsen. Vid lindrigare utsläpp hanteras händelsen främst på förvaltningsnivå hos dem som besitter sakkunskap i frågorna. Främst kommer händelsen hanteras av stadsbyggnadsförvaltningen och tekniska förvaltningen i staden. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) kommer vara tillsyn under händelsen. För mer information om stadens nyckelfunktioner se avsnittet Nyckelfunktioner. Samverkan Vid ett oljeutsläpp är det viktigt att samverkan mellan involverade aktörer sker på ett effektfullt sätt så att insatserna blir framgångsrika. Ett oljeutsläpp involverar aktörer på central, regional och lokal nivå och ett samarbete med aktuella aktörer är en viktig utgångspunkt för en lyckad hantering av 4

insatserna. Tidigare erfarenheter visar att vi snabbare kontakter och aktörer etableras desto framgångsrikare blir insatserna. Vid ett större oljeutsläpp kan det bli aktuellt att kalla till en samverkanskonferens för berörda aktörer. Samverkanskonferensen innebär ett möte berörda kommuner, Länsstyrelsen, Räddningstjänst, Kustbevakning och andra involverade aktörer. Syftet med konferensen är att samordna både information och insatser. Att arbeta mot en gemensam lägesbild är också betydelsefullt för att arbetet ska bli framgångsrikt. Disposition Oljeskyddsplanen är uppdelad i två delar. Den första delen, Del 1 Insatshantering är en operativ del i planen som fokuserar på de operativa insatserna som kan tas i samband med ett oljeutsläpp. Den operativa delen är uppdelad i olika faser med ett antal checklistor under vardera fas. Den operativa delen riktar sig främst till de funktioner inom staden som kommer hantera händelsen. Checklistorna har till syfte att vägleda den operativa hanteringen av oljeutsläppet och checklistorna kan ses som ett kom ihåg. Den andra delen av oljeskyddsplanen, Del 2 Strategisk oljeskyddsplanering är en mer informativ strategisk plan. Där redogörs för en generell och grundläggande oljeskyddsberedskap med hänsyn till olika områden, exempelvis sammanställning av olika aktörers roller och ansvar, juridik, kommunikation, ekonomisk ersättning och dokumentation, miljöatlas m.fl. Oljeskyddsplanen är uppbyggd på ett sätt som gör den lätthanterlig och enkel att uppdatera. Checklistorna går att utveckla eller revidera om så behövs. Den strategiska delens syfte är en enkel hantering av oljeskyddsplanen, läsaren behöver inte läsa igenom hela dokumentet om det är information om endast ett område som efterfrågas, samt att den är enkel att uppdatera. Utgångspunkter Föreliggande oljeskyddsplan har bland annat utgått från den samlade informationen i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) kommunala oljeskyddspärm. Tidigare utarbetade oljeskyddsplaner har också använts som inspiration. 5

Del 1. Vaxholm stads insatshanering I samband med ett oljeutsläpp kan (beroende på utsläppets omfattning) Vaxholms stads krisledning aktiveras. Nedan presenteras ett förslag på hur insatshantering kan se ut. Faserna har till syfte att vägleda och vara ett stöd för stadens krisledning, eller de funktioner som operativt kommer hantera händelsen, och är skriven utifrån fem faser i checklisteform. Checklistorna och de olika faserna bör ses som ett kom ihåg. Utrymme för flexibilitet bör tas med i beräkningen. Berörda förvaltningar i staden kommer framförallt att bli stadsbyggnadsförvaltningen samt planenheten och tekniska enheten. Faserna är: Fas 0. Fas 1. Fas 2. Fas 3 Fas 4. Fas 5. Beredskapsplanering Larm och uppstart Etablering Sanering Avveckling Uppföljning och dokumentation Fas 0. Beredskapsinsatser Denna fas riktar sig mot de förberedande insatserna innan det att ett oljeutsläpp skett. Staden (och främst berörda funktioner) bör läsa in sig på den kommunala oljeskyddsplanen Upprätta avtal och gör nödvändiga upphandlingar. Exempelvis saneringsföretag och transportföretag. Genomför en inventering av befintliga personella resurser, exempelvis från frivilliga försvarsorganisationer Inventering av befintliga materiella resurser Inventering av skyddsvärda områden och upprättande av miljöatlasarbete. Alternativ uppdatering av redan befintligt miljöatlasarbete Övning och utbildning av involverade aktörer Tydliggör ansvar och roller inom den egna organisationen 6

Säkerställ att stadens TiB funktion har god kunskap om larmrutinen vid oljepåslag Scenario Oljeutsläpp Ett larm kommer till räddningstjänsten via SOS Alarm från Kustbevakningen (KBV) eller Joint rescue coordination centre (JRCC) att olja läckt ut. Storstockholms räddningscentral (SSRC) och kustbevakningen gör tillsammans en lägesbild med KBV. Tjänsteman i beredskap (TiB) i Vaxholms stad blir sedan kontaktad av SSRC och lägesbild presenteras. Fas 1. Inlarmning och uppstart I denna fas av processen ges bland annat rekommendationer på vilka aktörer och kontakter som bör tas för att skapa grunden till en stabil organisation som kan hantera händelsen. Beroende på utsläppets omfattning avgör vilka resurser inom staden som blir aktiverade för att hantera händelsen. Tjänsteman i beredskap (TiB), mottar larm och skapar en initial lägesbild som vidarebefordras till de funktioner som är utförare inom Vaxholms stad. För vidare in formation, se avsnittet Nyckelfunktioner Vid större utsläpp som inte kan hanteras på förvaltningsnivå kan den centrala krisledningsorganisationen aktiveras av TiB eller via stadens säkerhetschef, som alltid skall informeras vid oljepåslag Interna nyckelfunktioner sammankallas och en samordnad lägesbild skapas, utifrån denna fördelas det vidare arbetet Etablera kontakt med nödvändiga externa aktörer och eventuellt berörda grannkommuner Säkra att en dokumentationsfunktion sätts igång av det som kan komma ske kring saneringen, beslutslogg samt dokumentation av skador, konsekvenser och kostnader Planera för att utse saneringsledare, för alternativa saneringsledare, för mer information se avsnittet Saneringsledare och saneringsresurser Etablera kontakt med miljörestvärdesledare Säkerställ organisation för extern kommunikation, för mer information se avsnittet Intern och extern kommunikation Ta markprover på de prioriterade områdena Inta i övrigt en observerande roll i väntan på mer information Fas 2. Etablering I denna fas av processen fokuseras på etablering av organisationen för att skapa grunden för en framgångsrik saneringsinsats. Kontakta SOS alarm 7

Etablera kontakt med Länsstyrelsen, Storstockholms brandförsvar (SSBF), kustbevakningen (KBV) och andra berörda aktörer, såsom Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS), SMHI, oljejouren m.fl. Planera för resurser beställda efter prognos och tagna mål Fördela arbetsuppgifter och ansvarsområde, exempelvis prioritering av miljöatlas, massmedia, information, upphandling och dokumentation. Varje tilldelad har ansvar för sitt sakområde Etablera en kontakt med frivilliga resurser knutna till staden och förvarna om saneringshjälp Planera och förbered utrustning och material inför saneringsarbetet. Kontakta vid behov MSB:s oljeskyddsförråd för materialförteckning se kapitel Resursinventering och utrustning Säkerställ att information om mål med insatsen och ledningsstruktur har gått ut till alla berörda inom den egna organisationen Säkerställ kommunikationsvägar både inom den egna organisationen och till övriga aktörer Använd verktyget miljöatlas och förmedla miljöinformationen vidare till räddningstjänst och övriga berörda Säkerställ att ekonomirutiner är etablerade och förutsättningar för bland annat ersättning, bokföring, beslutsrätt och inköpsrätt klargjorda Fas 3. Sanering Här ges förslag på hur en saneringen kan gå tillväga samt vad som är viktigt att tänka på. Saneringsledaren gör en första bedömning av saneringsarbetet och därefter en saneringsanmälan till Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor(srmh) Anmäl mellanlagring Säkerställ att avfallshantering är klarlagd och enligt gällande lagstiftning Dialog med avfallsansvariga inom staden är säkerställd och upprätthålls under hela saneringsarbetet Säkerställ oljetransporten. Vem är ansvarig för vilket led i bortforsling, mellanlagring och slutlagring av oljan utifrån befintliga avtal Stadens ansvariga för hantering av händelsen planerar för saneringsuthållighet med hänsyn till: - Personal - Utrustning - Transport/ Logistik - Mat - Information 8

Saneringsledaren säkerställer att saneringsarbetet organiseras samt upprätthåller en kontinuerlig dialog med ansvariga i staden Saneringsteknik och saneringsnivå för olika strandtyper är bestämda och material finns på plats. Stäm av riktlinjer för arbetsmiljö och skyddsåtgärder för involverad personal i saneringsskedet, för mer information se avsnittet Hälsoskydd och arbetsmiljö Se till att kontinuerligt ge uppdateringar om den aktuella händelsen till media, allmänheten och övriga. För riktlinjer se avsnittet Intern och extern kommunikation Om situationen kräver - se till att ett informationscenter etableras eller upprättas för spridning av information till media Säkra dokumentationen av det som sker kring saneringsarbetet. Samla in foto och video på saneringsmetoder, skador och händelseförlopp. Säkerställ redovisningsbarhet på alla kostnader Hantera övriga frivilliga som vill hjälpa till, för mer information se avsnittet Hantering av frivilliga och allmänheten Fas 4. Avveckling Sammanställ lägesbild för avslutningsfas Samla in all tillämplig information, dokumentation och beslutsunderlag för utvärderingssyfte Gå ut med information till allmänheten Ansvarig chef på planenheten och tekniska enheten tillsammans med SRMH avslutar formellt insatsen i samråd med saneringsledare Fas 5. Uppföljning och dokumentation Se till att sammanställa alla kostnader och utgifter som uppstått i samband med sanerings- och räddningsinsatsen. Vid behov ta hjälp av MSB vid frågor om ekonomisk ersättning Säkerställ att staden använder dokumentationen som samlandes in under insatsen, såsom foton och video Tänk på att uppföljningen kan behöva genomföras fler gånger för att dokumentera hur miljön återhämtar sig över tid Sammanställ och utvärdera hanteringen av oljeskyddsinsatserna för att hitta eventuella förbättringspunkter Anpassa revidering av den operativa planläggningen och utbildnings- och övningsplanen utifrån förbättringspunkterna 9

Del 2. Strategisk oljeskyddsplanering I samband med ett oljeutsläpp aktiveras en rad olika funktioner (både externt och internt inom Vaxholms stad) som är viktiga i anknytning till oljeinsatsen. I arbetet bör hänsyn tas till de ordinarie planer och styrdokument som finns i staden, exempelvis krisledningsplan, kommunikationsplan och upphandlingsplaner/strategier m.fl. De delar som presenteras är Aktörer och ansvar, Nyckelfunktioner, Saneringsledare och saneringsresurser, Resursinventering och utrustning, Miljöatlas, Avfall och sanering, Hälsoskydd och arbetsmiljö, Ekonomisk ersättning och dokumentation, Intern och extern kommunikation, Hantering av frivilliga och allmänheten, Försäkringsbolag/ restvärdering, och Juridiska grunder. Aktörer och ansvar övergripande organisering Vid ett oljeutsläpp involveras flera olika aktörer på samhället alla nivåer. I figuren nedan presenteras aktörers ansvarområden och insatshantering vid händelsens olika skeden. Lite längre ned presenteras närmare de olika aktörernas roller och ansvar, De huvudsakligen involverade aktörerna och deras ansvar i olika skeden. Tidsmässigt kan de olika aktörernas arbete pågå samtidigt beroende på omständigheterna kring utsläppet och dess påföljder. LSO Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. 1 Kustbevakningen Första prioritet för Kustbevakningen (som är den myndighet som först är på plats när ett oljeutsläpp ute till havs sker) är att minimera utsläppet och bekämpa oljan innan den kommer in på kommunalt 1 Bild och bildtext är inspirerade av material som återfinns i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Manual oljeskyddsplan En handbok för att upprätta en oljeskyddsplan för kommunen (2013:5) 10

vatten eller når strandzonen. Om oljan hotar stränderna hanteras den normalt av den kommunala räddningstjänsten. Länsstyrelsen Länsstyrelsen har ett samordningsansvar i frågor som kan komma att beröra flera kommuner. Vid ett omfattande oljeutsläpp kan då länsstyrelsen ta över samordningsansvaret och bistå kommunerna i arbetet gällande exempelvis prioritering av miljöatlas och skyddsvärden. Kommunal räddningstjänst Enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor är den kommunala räddningstjänsten skyldig att ingripa och bedriva räddningstjänst inom sitt geografiska område om de fyra kriterierna för räddningstjänst samtidigt är uppfyllda. Olja som hotar att nå stränder betraktas normalt som skäl för räddningstjänst. Räddningstjänsten ansvarar för bekämpning i strandzonen och i hamnar. I ren juridisk mening skall Kustbevakningen ansvara för oljan som är på statligt vatten och den kommunala räddningstjänsten skall ansvara för det som nått innanför strandlinjen. I praktiken sker dock ett samarbete mellan statlig och kommunal räddningstjänst där hänsyn tas till vilka praktiska förutsättningar respektive part har. Kommunen Om oljan redan nått stranden och skadan inte kan förvärras är insatsen en fråga om sanering 2, vilket genom det geografiska områdesansvaret enligt praxis landar på kommunen. När kommunen övertar arbetet från räddningstjänsten är det en fråga om miljöräddning vilket styrs av en annan lagstiftning än det arbete som styr räddningstjänstens arbete. Kommunen utser/kontaktar en saneringsledare som Definition av sanering: Olja får enbart finnas i begränsad omfattning på land och i vatten. De uppkomna skadorna på egendom och miljö ska inte kunna förvärras på kort sikt när saneringen avslutas. Sanering där skadat område återställs så långt det är realistiskt möjligt till de förhållanden som fanns före olyckan. Kriterier för kommunal räddningstjänst enligt Lagen om skydd mot olyckor: 1. Behov av ett snabbt ingripande 2. Det hotade intressets vikt 3. Kostnaderna för insatsen 4. Omständigheterna i övrigt 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Manual oljeskyddsplan En handbok för att upprätta en oljeskyddsplan för kommunen (2013:6) 11

organiserar och driver saneringsarbetet. Kustbevakningen och kommunen bör samverka i planeringen. Hamnar är kommunalt ansvar och det kan med fördel finnas en karta med gränsdragning av det kommunala ansvaret. Aktörer på central nivå Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) kan vid behov förstärka kommunernas egna resurser vid oljeutsläpp. Från de fem nationella oljeskyddsförråden kan drabbade kommuner få stöd med resurser i bland annat saneringsarbetet i form av både materiel och personal. MSB har också en roll i att pröva och administrera kommunernas rätt till ersättning från staten efter det att ett oljeutsläpp har inträffat. Närmaste oljeskyddsförråd för Vaxholm ligger i Botkyrka. Information om förråden samt materialförteckning finns under avsnittet Resursinventering och utrustning. Kustbevakningen Kustbevakningen är den aktör som ansvarar för statlig räddningstjänsten ute till havs när oljeutsläpp eller utsläpp av andra farliga ämnen sker. Kustbevakningen ska inom Sveriges sjöterritorium (med undantag för vattendrag, kanaler, hamnar och insjöar såsom Vänern, Vättern och Mälaren) samt inom Sveriges ekonomiska zon svara för räddningstjänstinsatserna när farliga ämnen läckt ut i vattnet. Denna skyldighet regleras i Lag (2003:778) om skydd mot olyckor. Transportstyrelsen Transportstyrelsen har huvudansvaret för åtgärder som syftar till att förebygga oljeutsläpp från fartyg och olyckor till sjöss. När olyckor inträffar ska Transportstyrelsen, enligt lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, se till att åtgärder vidtas ombord för att så långt som möjligt förhindra eller begränsa oljeutsläpp. Transportstyrelsen och Kustbevakningen har att samråda med kommunen när läckande fartyg skall bogseras i hamn. Transportstyrelsen gör en anmälan mot rederier/ägaren. Transportstyrelsen har också till uppgift att se till att Redaren anlitar ett bärgningsföretag för att bärga bort fartyget från olycksplatsen, Redaren har sedan till uppgift att inkomma med en rapport till Transportstyrelsen gällande bärgningen av fartyget. Rapporten ska innehålla: - Beskrivning av omhändertagandet av oljan - Hur lossdragning och bogsering ska ske 12

- Vilka medel kommer att användas Bärgningen kan påbörjas så snart Transportstyrelsen har godkänt rapporten. Hav- och vattenmyndigheten Hav- och vattenmyndigheten är en central miljömyndighet och ska bland annat göra uppföljningar av miljöeffekter av utsläpp av olja. Havs- och vattenmyndighetens uppgifter inom oljeskyddet är bland annat att utarbeta råd för miljöriktigt handlande i samband med Kustbevakningens och räddningstjänstens insatser vid bekämpning och oljesanering. Naturvårdsverket Naturvårdsverket är en central myndighet och har det övergripande ansvaret vad gäller bedömning av miljöpåverkan till följd av olje och kemikalieolyckor till havs och i inlandsvatten. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI) är en central myndighet som är verksamma direkt under miljödepartementet. SMHI har en betydelsefull roll vid ett oljeutsläpp då myndigheten bland annat kan beräkna oljan spridning, utbredning och riktning utifrån vindar och strömmar. Aktörer på regional nivå Länsstyrelsen Länsstyrelsen är den aktör som ska stå för samordning, fördelning och prioritering mellan kommunerna om oljan riskerar att drabbar flera kommuner. Länsstyrelsen ska även stödja kommunerna med underlag för beslut och prioritering rörande skyddsvärda och prioriterade områden. Underlaget kan omfatta exempelvis miljöatlasarbete. Länsstyrelsen kan dessutom bistå kommunerna att utse eventuella hamnar som lämpar sig för upptagning av olja. Försvarsmakten Försvarsmakten (FM) kan utgöra ett stöd för kommuner vid ett oljeutsläpp då FM bland annat har logistikförmågor i form av transport, logi, matförsörjning, utrustning och förvaring. FM kan även vara kommunen till hjälp inom områden för ledning, övervakning och kommunikation. 13

Polisen En polisanmälan skall alltid göras i samband med ett oljeutsläpp oavsett om det inte misstänks ligga något brott bakom olyckan. Aktörer på lokal nivå Räddningstjänsten (Storstockholms brandförsvar, SSBF) Den första fasen av bekämpningsarbetet vid ett oljeutsläpp räknas som räddningstjänstinsats och har tillsyfte att förhindra och begränsa skador. Räddningstjänsten ansvarar för räddningsinsatserna i strandzonen och i hamnar. Enlig lag går gränsen mellan kustbevakningens ansvarsområde (som räknas som statligt vatten) och kommunens ansvarsområde vid strandlinjen. Rent praktiskt får respektive part vara flexibel och hänsyn bör tas till aktörernas olika förutsättningar. Kommunen Kommunen ansvarar för saneringsarbetet inom kommunens geografiska område. Saneringsarbetet styrs av miljölagstiftning och inte av LOS. Saneringen kan med fördel påbörjas under, eller till och med före, eventuell räddningsinsats. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor(srmh) SRMH är en lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. Deras roll i en oljeskyddsinsats är främst kopplade till rådgivning, tillsyn och uppföljning. SRMH kan också ange vilka anläggningar som har tillstånd att ta emot/hantera avfall och kan bistå övriga berörda i staden gällande lämpliga saneringstekniker och metoder. Ideella hjälporganisationer Katastrofhjälp för fåglar och vilt Katastrofhjälp för fåglar och vilt (KFV) är en Ideell förening som kan bidra med bland annat tvättning och rehabilitering av oljeskadade fåglar och andra djur som drabbats. Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) är en ideell organisation som har fokus på att rädda liv ute till sjöss samt att aktivt delta i miljöarbete. SSRS har bland annat utbildning i hur man begränsar oljans spridning ute till havs och de kan även befoga material för en sådan insats. Närmaste station ligger i Stockholm och de har en brygga vid Österskär. 14

Nyckelfunktioner I samband med ett oljeutsläpp aktiveras en rad olika funktioner (både externt och internt inom staden) som är viktiga i anknytning till oljeinsatsen. Berörda funktioner i Vaxholm blir framförallt Tekniska förvaltningen samt Stadsbyggnadsförvaltningen. I arbetet bör hänsyn tas till de ordinarie planer och styrdokument som finns i staden, exempelvis krisledningsplan, kommunikationsplan och upphandlingsplaner/strategier m.fl. Tjänsteman i beredskap (TiB) I Vaxholms stad finns en Tjänsteman i beredskap (TiB) en funktion som säkerställer att kommunen går att kontakta vid händelser som avviker från det normala, varje dag året om. Larm som inkommer till staden kommer i första hand till TiB funktionen som därefter kontaktar berörda förvaltningar och funktioner, både internt inom organisationen och externa funktioner. Externa funktioner kan exempelvis vara saneringsledare, oljejouren m.fl. Riktlinjer för Tib finns också i stadens krisledningsplan. Krisledningsorganisation I Vaxholms stad aktiveras en krisorganisation i syfte att skapa ordning och struktur vid händelser som avviker från det normala och inte kan hanteras på förvaltningsnivå. Krisledningsorganisationen ska upprätthålla en tydlig ledning för stöd och styrning. Vid ett oljeutsläpp är organisationens första uppgift att reda ut vad som hänt, vad som är drabbat och på vilket sätt. Därefter tas beslut om vidare åtgärder och insatser för att på bästa sätt hantera oljeutsläppet. Krisledningsorganisationen sammankallas i enlighet med Vaxholms stads larmningsrutiner. Planenheten och tekniska enheten Den tekniska enheten kommer vara den funktion inom staden som har ett huvudansvar för saneringsarbetet vid ett oljeutsläpp. Inom planenheten och tekniska förvaltningen finns bland annat en kommunekolog som har kunskap om kartor och naturvärden. Den tekniska enheten har bland annat kontakter med entreprenörer som kan bistå med exempelvis sand och transporter i samband med ett saneringsarbete. Bygglov och GIS-enheten På bygglov och GIS-enheten finns kunskap inom GIS-verktyg, Det är möjligt för staden att ta fram en GIS-applikation som kan beräkna oljans spridning och skapa scenarier. Inom Vaxholms stad kan en GIS-applikation utvecklas men det behöver utredas vad denna ska ha för syfte och vilka indata som är möjliga att få fram. 15

Södra Roslagens Miljö och hälsoskyddskontor (SRMH) Inom Vaxholms stad är det Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) som är lokal tillsynsmyndighet enligt miljöbalken. SRMH kan bistå med råd gällande miljö- och saneringsfrågor, avfall, lagstiftning och avfallstillstånd. Deras roll i en oljeskyddsinsats är främst kopplade till rådgivning, tillsyn och uppföljning. SRMH kan också ange vilka anläggningar som har tillstånd att ta emot/hantera avfall och kan bistå övriga berörda i staden gällande lämpliga saneringstekniker och metoder. SRMH ska också godkänna saneringsmetoder och tekniker innan dess att en saneringsinsats påbörjas, samt göra en saneringsanmälan och anmäla mellanlagring. Dokumentation Dokumentation är en central del i arbetet i samband med ett oljeutsläpp. Varje funktion ansvarar för sitt sakområde, exempelvis genom att samla information och dokumentera kostnader i en loggbok under hela händelseförloppet. Upphandling I samband med ett oljepåslag involveras många olika aktörer med olika kompetenser och arbetsinsatser. Det är därför betydelsefullt att upphandlingarna inom Vaxholm stad är planlagt och förberett, samt att det finns tydlig information kring vilka upphandlingar inom staden som är och kan bli aktuella. Exempelvis kan avfallshanteringen vara en sådan funktion. Kommunikation Kommunikation har en stor roll i samband med ett oljeutsläpp då det kan uppstå ett stort medialt intresse från media och övriga medborgare. Att kommunikationen sköts effektivt mellan inblandade aktörer och funktioner, såväl internt som externt är därför viktig. Saneringsledare En saneringsledare har ett övervägande ansvar vid en saneringsinsats efter ett oljeutsläpp. Det rekommenderas att en saneringsledare utses och infinner sig på plats så tidigt som möjligt i processen, det är också fördelaktigt om utsedd saneringsledare har god lokalkännedom. I vissa fall kan räddningsledaren överta rollen som saneringsledare. Oavsett om en extern aktör utses som saneringsledare ska en funktion inom staden stå som huvudansvarig för saneringen. För mer information om saneringsledare och funktionens arbetsuppgifter se avsnittet Saneringsledare och saneringsresurser. 16

Roslagsvatten AB Roslagsvatten ansvarar främst för insamling och hantering av avfall i Vaxholms stad. I samband med ett oljeutsläpp har Roslagsvatten kunskap och information om var oljan och avfallet kan hanteras. Roslagsvatten har även avtal med entreprenörer som kan bli involverade i arbetet med avfallshanteringen, bland annat Ragnsells och Sita. Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) Svenska sjöräddningssällskapet (SSRS) är en ideell organisation som har fokus på att rädda liv ute till sjöss samt att aktivt delta i miljöarbete. SSRS har bland annat utbildning i hur man begränsar oljans spridning ute till havs och de kan även befoga material för en sådan insats. SSRS i Stockholm har 65 stycken frivilliga som ser till att deras båtar har en operativ besättning dygnet runt, den isfria delen av året. Organisationen har två bryggor i Stockholm, en i Österskär och en i Slussen. Saneringsledare och saneringsresurser Saneringsledaren är en viktig nyckelfunktion vid ett oljepåslag och funktionen har en betydande roll vid en saneringsinsats. Saneringsledarens ansvar är att samordna och styra saneringsinsatsen när insatsen övergår från räddningstjänst till kommunalt ansvar. Det är framförallt kommunens ansvar att se till att en saneringsledare kommer på plats när olyckan är framme men brandförsvaret kan också kalla in funktionen. En saneringsledare ska involveras i arbetet så tidigt som möjligt. Saneringsledaren ansvarar även för att ta beslut (tillsammans med ansvariga funktioner i staden)om när saneringen ska avslutas och att kontinuerligt upprätthålla en dialog med stadens krisorganisation eller den förvaltning som är ansvarig och hanterar händelsen. Det övergripande ansvaret för saneringen ska alltid tilldelas en kommunal befattningshavare oavsett om en extern aktör har tilldelats saneringsledarrollen. Det övergripande ansvaret för saneringsinsatserna i Vaxholms stad kommer framförallt att vara planenheten och tekniska enheten. Möjligheten finns att räddningsledaren övertar saneringsledarrollen vid den aktuella händelsen. Vaxholms stad kan också via MSB:s nationella oljeskyddsförråd bistås med saneringsresurser, både i form av materiel och personal. Förråden kan kallas in via MSB:s TiB eller via direktkontakt med förrådets räddningstjänst. För materialförteckning se avsnitt Resursinventering och utrustning. Personalen från oljeskyddsförråden kommer oftast två och två till den kommun som har blivit drabbad. Personalen kommer på plats med materiel och utbildar då den drabbade kommunen på materielen. Vaxholms stad måste därmed ha en resursgrupp som kan bistå i saneringsarbetet. Den resurs som kommunen tillkallar i saneringsarbetet bör dock ha lokalkännedom om områdena i staden. Det kan exempelvis vara; 17

Stadens Frivillig resursgrupp (FRG) om en sådan finns att tillgå. Försvarsmakten. Dock så måste händelsen betraktas som räddningstjänst för att kommunen ska slippa kostnader för att använda militära resurser. I annat fall kan kommunen i efterhand återsöka kostnader från staten. Arbetslösa från arbetsförmedlingen Övriga frivilliga Övriga avtal/upphandlingar med saneringsföretag Personalen från oljeskyddsförråden kan stanna i 1-2 dagar för att genomföra en utbildning av förrådets materiel. Det går att komma överens med personalen från förrådets räddningstjänst om att bistå kommunen i saneringsarbetet (alternativet som användes på Tjörn) om man vill att de ska stanna och leda arbetet vidare. Detta sker då via en överenskommelse mellan kommunerna och inget som MSB står för. Nedan presenteras förslag på saneringsledarens roll och arbetsinsatser. Förslaget bygger på underlag från MSB saneringsledarutbildningar; Uppgifter Planera och leda saneringsarbetet Upprätthålla en kontinuerlig kontakt med kommunledningen samt ansvarig förvaltning inom staden Ansvara för arbetsskydd och utrustning Logistikplanering i samband med sanering Utse mellanlagringsplatser i samråd med kommunledning och miljöenheten eller ansvarig förvaltning. Detta kan med fördel ha utsetts redan innan för att säkra logistiken Ansvara för att avfallshanteringen sker på ett tillförlitligt sätt med godkända aktörer som får transportera farligt avfall, samt se till att avfallet hamnar på godkända destruktionsanläggningar Ansvara för hantering av oljeskadade fåglar och djur samt att tillkalla expertis inom området vid behov Ansvara för dokumentation och rapportering av utförda insatser Anskaffning och underhåll av tillgängliga resurser (löpande arbete) Uppföljning 18

Saneringsledarens åtgärdskalender 1. Skadeinventering - Organisera, genomför inventering och dokumentera skadeläget med deltagare från miljöenheten eller motsvarande. Kustbevakningen ansvarar för att ta oljeprovet, sker proverna på land finns speciella regler för detta. 2. Information och samråd - Kommunledning samt stadens miljöförvaltning - Drabbade markägare - Sakkunniga - Miljörestvärdesledare 3. Bedöma utsläppets verkning samt välj lämpliga metoder för utrustning och sanering. - Ha kommunala avtal i åtanke (anskaffning av resurser ska stämmas av med kommunledningen) 4. Förvarna de resurser som tar lång tid att skaffa 5. Organisera ledningsverksamhet på plats 6. Organisera, upprätta och iordningställ: - Ledningsplats för skadeplatsledning inklusive samband, underhåll och depå. 7. Uppföljning och dokumentation från sin verksamhet på plats - Alla enheter ska svara för uppföljning och dokumentation av sin verksamhet 8. Utarbeta saneringsplan med hjälp av miljöatlas och saneringsmanual under samråd med stadens miljöförvaltning 9. Kartlägg och sammanställ resursbehov och resurstillgång av: - Arbetsledare - Personal - Saneringsmateriel - Transporter (sjö och land) inkl. lastning och lossning - Containrar, mobiltankar, behållare 19

- Materiel för underhåll, service och depåverksamhet - Förplägnad - Kläder och skyddsutrustning - Kommunikationsutrustning 10. Diskutera med kommunledningen hamnar för omlastning sjötransport landtransport 11. Upprätta transportorganisation 12. Åtgärder angående oljeskadat djurliv 13. Saneringsledaren i samråd med stadens miljöförvaltning avslutar formellt insatsen. Resursinventering och utrustning Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har förstärkningsresurser som kan användas av kommuner vid oljeutsläpp. Vid ett oljeutsläpp till sjöss ska räddningstjänsten kunna förstärka sina resurser med materiel från MSBs fem oljeskyddsdepåer. Depåerna finns utspridda runt om i Sverige. Materielen skall kunna vara på plats inom 4-5 timmar vid en räddningstjänstinsats och vid sanering inom 24 timmar. Räddningsledare inom kommunal eller statlig räddningstjänst har rätt att beställa materiel från de nationella oljeskyddsförråden. MSB har tecknat avtal med fem stycken räddningstjänster som sköter oljeskyddsförråden. För Vaxholms stad sköts närmaste oljeskyddsdepå av följande räddningstjänst: Östra Sverige (utom Gotland) Södertörns Brandförsvarsförbund Botkyrka Kontakt via MSB:s TiB 054150 150 Räddningsledaren kontaktar närmaste SOS-alarm eller tar direktkontakt med den räddningskår som sköter oljeskyddsdepån. Förrådet kan också kallas in via MSB:s TiB. Denna räddningskår ser till att materielen transporteras till skadeområdet. Utbildad personal följer med för att instruera om hur materielen ska användas. Vid behov av ytterligare resurser kontaktar förråden in fler förråd. Kommunen som kallat in materielen är ansvariga för att se till att materialet återges till det förråd som utlånat materielen samt att materielen är i gott skick. 20

Materielförteckning - oljeförrådet i Botkyrka Nedan ges en kort förteckning i rubrikform av det materiel som finns att tillgå genom de nationella oljeskyddsförråden som MSB står för. För fullständig materialförteckning se MSB:s hemsida. www.msb.se Personlig skyddsutrustning för 205 personer Terrängfordon System för skydd av stränder Strandskydd, gångmattor, aluminiumställning etc. Handmateriel och utrustning för 205 personer Hinkar, spade, rep, sopsäckar, håv, hinkar mm. Mellanlagringssystem Avfallscontainrar, säckhållare etc. System för styrning och inneslutning av olja Oljeupptagare (pumpar och skimmers) Arbetsbåtar Arbetsbåtar i olika storlekar och modeller Övrig utrustning Såsom såg, barkspridare, skrivare, bärbar dator, mobiltelefoner etc. Miljöatlas utgångspunkt för prioriteringar Vid ett oljepåslag finns det framför allt ett beslutsstöd som involverade aktörer kan använda, nämligen Miljöatlas. Sveriges Miljöatlas är en öppen IT-plattform som bygger på geografiska informationssystem (GIS), där data över skyddsvärda områden införs och uppdateras av kommuner och län. Miljöatlas har potential att användas mångsidigt och bör ses som ett verktyg för att underlätta arbetet vid ett oljeutsläpp för bland annat kommun, länsstyrelse, räddningstjänst och kustbevakning. Förutom operativt kan Miljöatlas som verktyg även användas förebyggande i övningar och utbildningar, likväl kan den användas vid andra situationer än oljeolyckor, så som kemikalieutsläpp eller översvämningar. Vid en oljeinsats kan Miljöatlas fungera som ett kommunikationsverktyg där alla inblandade kan gå in och lägga till information. 21

Miljöatlas har därmed en rad olika användningsområden, sammanfattningsvis är verktyget användbart för; Som grund för att kunna fatta snabba beslut vid en räddningsinsats Förberedande kartläggning av skyddsvärda och prioriterade områden En utgångspunkt för att styra det operativa arbetet Beslutsstöd vid miljöräddning Miljöatlas Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps saneringsmanual Vaxholms stad avgör till stor del själva vilka områden de vill prioritera vid ett oljeutsläpp och vad som därmed ska föras in i den digitala miljöatlasen. För att lyckas med en räddningsinsats vid en oljeolycka är det viktigt att Vaxholm har en bra grund för de snabba beslut som måste tas och därmed ett befintligt underlag i miljöatlas. En viktig aktör att knyta kontakt med är SMHI som kan ge Vaxholms stad information kring oljans spridning om vindar och strömmar. Vaxholm har arbetat fram både en prioriteringsgrund och områdesbeskrivningar för stadens prioriterade områden. Tänkbara lösningar för var länsar kan placeras ut, samt potentiella nödhamnar ska pekas ut när arbetet är färdigställt. I dagsläget finns det ett underlag som kontinuerligt uppdateras. Inom Vaxholms stad kan (som tidigare nämnt) en GIS-applikation utvecklas, men det behöver utredas vad denna ska ha för syfte och vilka indata som är möjliga att få fram. Hamnar och upptagningsvikar Som ett förebyggande steg för att effektivt bekämpa ett oljeutsläpp kan det vara en god ide att staden har kollat över potentiella nödhamnar. Det finns ett uttrycks som kallas för nödhamn och med det menas en utpekad hamn där oljan kan slussas in för att sedan tas upp. Tanken är att kommuner kan utse en sådan hamn då det kan vara en resurs för bland annat upptagning och omlastning. Arbetet med att ta upp oljan kan därmed underlättas om en utpekad hamn eller vik finns tillgänglig. Det är betydelsefullt att tillgängligheten till hamnen eller viken samt kvaliteten på infrastrukturen är god för att fordon på ett smidigt sätt ska kunna hämta och transportera bort oljan. 22

I vissa fall är det önskvärt eller också nödvändigt att spärra av hamnar som riskerar att påverkas av oljan för att undvika att den tränger längre in i området och tillför ytterligare skador. Hamnarnas uppbyggnad gör dem svåra att sanera och de båtar som befinner sig där riskerar också att bli nedsmutsade. Vaxholms stad får i sådadana fall hålla en dialog med eventuella båtägare som vill använda sina fartyg eller båtar. Kartor över Vaxholms hamnar kommer läggas som bilagor till oljeskyddsplanen och alternativa uppsamlingshamnar/uppsamlingsvikar kommer att markeras när informationen finns att tillgå. I praktiken får staden samråda med kustbevakningen och andra involverade aktörer kring vilken hamn som är bäst lämpad att uppta oljan på. Det är dock viktigt att både vikar och hamnar har bra tillgänglighet för transporter och övrig logistik, då denna plats kan komma att fungera som utgångspunkt vid en saneringsinsats. En potentiell uppsamlingshamn eller upptagningsvik bör utses i de områden där känslighetsindex är låg och hänsyn bör tas till ekologiska värden samt stadens prioriterade områden. Avfall och sanering Följande punkter bör tas i beaktande vid en saneringsinsats; Utnyttja avtalade entreprenörer för saneringsinsatsen. Utnyttja saneringsmanualen på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) hemsida för att lägga nivån på saneringsinsatsen. Hänsyn bör tas till olika strandtyper. Utnyttja redan tillståndsgivna mellanlagringsplatser för oljeavfallet. Planera för transporter av farligt avfall. Planera för nödvändiga faciliteter så som, sanitet, mat och boende vid en lång saneringsinsats. Hantera frivilliga, utrustning och försäkringar. Vid ett oljeutsläpp finns det ett alternativ för staden att upphandla ett saneringsföretag, vissa kommuner har avtal med Frivilliga som kan bistå i saneringsinsatsen i olika former. Viktigt att tänka på är att omhändertagande av olja och kontakt med olja kan i flera fall vara skadligt för hälsan. Det rekommenderas därför att entreprenörer som har erfarenhet och utbildning medverkar i saneringen. För riktlinjer, läs mer under Hanteringen av frivilliga och allmänheten. Resurser i form av materiel och personal för saneringsinsatsen finns att inhämta från Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) nationella oljeförråd, det närmsta för Vaxholm ligger i Botkyrka. Oljeskyddsförråden kan bistå med utrustning och personal vid en räddningstjänst- och saneringsinsats samt utbildning och expertråd kring saneringsutrustning och saneringsmetoder. Mer 23

information om MSB:s oljeförråd finns under Resursinventering och utrustning, samt om Vaxholms stads saneringsresurser under Saneringsledare och saneringsresurser. Roslagsvatten ansvarar för transport och avfallshantering inom Vaxholms stad. Arbetet med logistik kommer vid ett oljeutsläpp att bli omfattande. Det är därmed betydelsefullt att staden har utsett ansvariga som arbetar med dessa frågor. Berörda förvaltningar i Vaxholms stad kommer framförallt att vara stadsbyggnad samt planenheten och tekniska enheten. Under sanering När oljan nått kommunens strandlinje och ett saneringsarbete påbörjas kommer troligtvis en större mängd avfall att bildas. Avfallsmängden har genom tidigare erfarenheter visat sig bli större än den ursprungliga mängden utsläppt olja. För att det inte ska ske en så kallad sekundär kontaminering är det viktigt att hanteringen utförs på ett säkert sätt, eftersom avfall med olja också klassas som farligt avfall. En saneringsledare bör involveras så tidigt som möjligt i händelsen. Figur 1, Schematisk bild över hantering av oljeavfall vid sanering i strandzonen 3 Vid ett större oljepåslag finns risken att kvoten för mellanlagring på stadens egen avfallsanläggning kommer att fyllas. Det kan därför krävas ett samarbete med regionala anläggningar lämpliga för omhändertagande av sådana typer av avfall. Mellanlagring Mellanlagring av farligt avfall är enligt 9kap i miljöbalken (1998:808) anmälnings- eller tillståndspliktigt. Sker lagringen på annan plats än vid själva saneringsområdet antas lagringen som mellanlagring av farligt avfall. Tillfällig lagring såsom oljeupptagning och lagring vid olycksplatsen i sopsäckar eller containrar kräver dock inte tillstånd. Södra Roslagens miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) handlägger och anmäler mellanlagring av farligt avfall om det handlar om max 5 ton farligt avfall 3 MSB, oljeskyddspärm, sammanfattning avfallshantering vid oljeolyckor (2011-04-01) s.4 24

(oljeavfall). Enligt 29e kap. 4 i miljöprövningsförordningen (2013:251) gäller tillståndsplikt för anläggningar av mellanlagring om avfallsmängden överstiger 5 ton på en anläggning som inte tidigare har tillstånd enligt 3. Anmälningsplikt för mellanlagring av farligt avfall gäller om den totala mängden farligt avfall inte överstiger 50 ton, varpå max 5 ton får vara oljeavfall. 4 I handläggningen bedömer SRMH om den valda platsen är acceptabel ur miljö- och hälsoskyddssynpunkt. I praktiken får SRMH tillsammans med Vaxholms stad fundera på lämpliga mellanlagringsplatser. Handlar det större volymer av farligt avfall är det ett ärende för länsstyrelsen, staden kan ansöka om mellanlagringslats hos länsstyrelsen och handläggningen tar cirka ett år. Transporter För transport av farligt avfall krävs tillstånd enligt avfallsförordningen (2011:927) som ingår i miljöbalken. Tillstånd för transport av farligt avfall hanteras av länsstyrelsen. Många av dessa transportföretag sköter hela logistiken kring utställning av containers samt byte av containrar. I första hand kommer transporter på mark att användas såsom transportfordon och lastfordon, men transporter till sjöss kan också vara aktuellt då det kan komma krävas tillgång till öar och strandområden. Länsstyrelsen ska kunna delge kommunen information om vilka verksamheter som har tillstånd enligt 52 i avfallsförordningen. 5 Oljeskadade djur Vid ett oljepåslag finns en överhängande risk för att fågel- och vilt drabbas av skador som orsakas av nedsmutsning, kvävning eller förgiftning. Det bör därför finnas en strategi för hur detta skall hanteras vid ett oljepåslag. The Helsinki Comission (HELCOM) rekommenderar att utrymme bör upplåtas inom skadeplatsområdet till ideella organisationer för omhändertagande av oljeskadade fåglar och vilt. Katastrofhjälp för fåglar och vilt (KFV) är en organisation som fångar och rehabiliterar oljeskadad fågel och vilt, något som kräver länsstyrelsens och naturvårdsverkets tillstånd. I dagsläget utbetalas ingen ersättning till kommunerna från staten för kostnader som uppkommer vid rehabilitering av oljeskadade djur, däremot kan enskilda organisationer under särskilda förutsättningar söka ersättning hos internationella oljeskadefonden eller från den som vållat skadan. Om ett djur inte kan rehabiliteras i tillräcklig utsträckning för att klara ett liv i det fria, eller överhuvudtaget inte går att fånga in, ska det avlivas på ett korrekt sätt. Om det blir en fråga om skyddsjakt så skall detta ske i samverkan med polis och skyddsjägare. Avlivade djur skall behandlas 4 Miljöprövningsförordningen (2013:251), kap 29 Avfall. 5 Avfallsförordningen (2011:927) 25

som riskavfall vilket kräver särskilt omhändertagande och skall läggas i speciella plastpåsar som finns att tillgå via MSBs oljeförråd. Saneringsavslut Sanering av olje och kemikalieutsläpp tar idag huvudsakligen hänsyn till socioekonomiska frågor mer än till miljön varför det har blivit en omdebatterad fråga om när saneringsfasen egentligen skall avslutas. I MSB:s saneringsmanual, som finns att hämta på hemsidan, rekommenderas lämpliga slutpunkter för sanering utifrån olika strandtyper och oljans klibbighet. Rekommendationerna från MSB:s manual kan vara till stöd för saneringsledaren, räddningsledaren samt sakkunniga inom Vaxholms stad kommer att fatta beslut om när saneringsfasen ska avslutas. Saneringen avslutas när åtgärdsmålen är uppnådda. Ytterligare stöd för Vaxholms stad finns att hämta hos SRMH som kan vägleda och ge rekommendationer, samt hos oljejouren och Hav- och vattenmyndigheten. Likaså kan staden ta en kontakt med tidigare drabbade kommunen Tjörn som kan ge råd och vägledning. Hälsoskydd och arbetsmiljö Arbetsgivaren skall förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö - Arbetsmiljölagens portalparagraf Vid oljeutsläpp av råolja så avdunstar närmare hälften av oljan till atmosfären, för lättare oljor så ökar den procenten. I detta oljemoln finns många giftiga ämnen som på ett negativt sätt kan påverka andningsvägar hos dem som arbetar med oljan. Även den icke-flyktiga oljan innehåller hälsofarliga ämnen som polycykliska aromatiska kolväten och tungmetaller. Vid direktkontakt kan oljan påverka människors hälsa negativt genom upptagning via huden eller via mag- och tarmkanalerna. Hälsoeffekter som är dokumenterade från tidigare saneringsinsatser är främst, huvudvärk, irritationer i hals, på hus och i ögon. Då flera av oljans beståndsdelar är cancerogena så bör all form av direktkontakt undvikas. Förutom dessa hälsorisker så kan saneringsarbetet i övrigt medföra risker för arbetsskador eftersom arbetet i sig är tungt och utförs i miljöer som medför stora risker för olycksfall, så som hala klippor, mörker och vatten. Vid ett oljeutsläpp är det därför viktigt att de som arbetar med oljan har kunskap om den hälsopåverkan oljan kan medföra. Under en räddningstjänstinsats/saneringsinsats har utsedd arbetsledare och saneringsledare ett samordnande arbetsmiljöansvar för personalen, i grunden ett ansvar som tillkommer arbetsgivaren vilket i detta fall kan vara kommunen, ansvaret inkluderar även 26