Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2)



Relevanta dokument
Remiss av Ds 2014:7 Minskat Svartarbete i byggbranschen

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utstationeringskommittén (A 2012:03) Dir. 2014:82. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juni 2014.

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om nya utstationeringsregler (A 2014:04) Dir. 2014:150

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13)

Kommissionens förslag rörande Utstationering

Förslag till revidering av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer

Advokatsamfundet tar därmed i detta remissvar utgångspunkt i följande tre förutsättningar:

LOs yttrande över Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II, SOU 2015:38

Advokatsamfundet ställer sig positivt till slutsatsen att förändringar med anledning av Lavaldomen måste genomföras.

Remissvar Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Sammanfattning. Kommerskollegiums uppdrag. YTTRANDE Enheten för handel och tekniska regler Dnr / Miljödepartementet

SOU 2014:51 och Ds 2014:25 Nya regler för upphandling

Yttrande ang. Miljödepartementets remiss av förslag till förändring av förordning om producentansvar för däck

SOU 2014:72 handel med begagnade varor och med skrot - vissa kontrollfrågor

Kommittédirektiv. Utstationering på svensk arbetsmarknad. Dir. 2012:92. Beslut vid regeringssammanträde den 27 september 2012

Nya utstationeringsregler

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 18/ Saknr 124

YTTRANDE Dnr 19/0070 Stockholm den Arbetsmarknadsdepartementet Ärendenummer: A2019/01110/ARM

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123)

Stockholm den 29 april 2011

REMISSVAR (A2015/02501/ARM) Översyn av lex Laval (SOU 2015:83)

LOs yttrande över Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen Ds 2017:30

LOs yttrande över Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I, SOU 2015:13

Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I A2015/734/ARM

REMISSVAR (A2015/1050/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del II (SOU 2015:38)

Kommittédirektiv Dir. 2014:81 Sammanfattning

Kommittédirektiv. Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet. Dir. 2018:66. Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2018

ARBETSDOMSTOLEN REMISSYTTRANDE Dnr 35/ Saknr 124

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Jordbruks- och skogsbruksfordon - godkännande och marknadskontroll

Rem ssvar. Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del 2015:38) SVENSKT NÄRINGSLIV. Sammanfattning. En inledande synpunkt

Genomförande av ändringar i utstationeringsdirektivet (SOU 2019:25)

Remissyttrande. SOU 2011:5, Bemanningsdirektivets genomförande i Sverige, betänkande av Bemanningsutredningen

Cirkulär Nr 22 December 2012

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? handels.se Handels Direkt

Remissvar. Remiss av promemorian Utstationering och vägtransporter (Ds 201 7:22) SVENSI(T NÄRINGSLIV

SVENSKT NÄRINGSLIV. Vår referens/dnr: 41/2015. utstationeringsdirektivet

Villkor i nivå med svenska kollektivavtal Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Lisa Sennström, Upphandlingsmyndigheten Hanna Björknäs

Arbetsgivarfrågor Nr 1 Januari 2013

Spel i en föränderlig värld slutbetänkande av Lotteriutredningen

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Rättspraxis: Vägledande rättsfall om anmälningsdirektivet från EU-domstolen och svenska domstolar

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: Kommunstyrelsen D.nr:15/

Privatpersoners kunskap om den inre marknaden

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Yttrande ang. remiss Nationellt krav på partikelfilter i stora arbetsmaskiner

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 4 november 2015 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Översyn av lex Laval (SOU 2015:83).

Internationell kollektivavtalsreglering särskilt om utstationering och allmängiltigförklaring. Høstseminar i Oslo den 26 oktober 2017 Erik Sinander

EU på hemmaplan (SOU 2016:10)

Remissvar angående ett Entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen (Ds 2017:30)

Yrkeskvalifikationsdirektivet - ett samlat genomförande

Bryssel och begreppsförvirring Vad handlar EP-valet egentligen om? Samuel Engblom, Chefsjurist TCO

Dnr SU FV

Kommittédirektiv. Konsekvenser och åtgärder med anledning av Laval-domen. Dir. 2008:38. Beslut vid regeringssammanträde den 10 april 2008

Datum Motion av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla V) om åtgärder mot ekonomisk brottslighet och lönedumpning

Datum Vår referens Ersätter Elisabet Ohlsson

Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering

Yttrande över Entreprenörsansvar och svenska kollektivavtalsvillkor vid utstationering (Ds 2016:6)

Handläggare Datum Diarienummer Jan Malmberg KSN

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Ett entreprenörsansvar för lönefordringar i bygg- och anläggningsbranschen

Yttrande över remissen Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

EU:s förslag till tjänstedirektiv betydelsen för nordisk arbetsmarknad

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Närvarande: F.d. justitieråden Karin Almgren och Christer Silfverberg samt justitierådet Dag Mattsson

Vi är ett stöd för alla som kommer i kontakt med offentlig upphandling, antingen som företagare, upphandlare, inköpare, politiker eller på annat

Remissvar TCO. Utstationering och vägtransporter. Inledning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM69. Initiativ rörande reglering av yrken. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet

Sammanfattning TCO har sammanfattningsvis följande huvudsakliga synpunkter på rubricerad promemoria;.

Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen

Expertyttrande med anledning av Konkurrensverkets beslut angående krav på kollektivavtalsenliga villkor vid offentlig upphandling

Yttrande över delbetänkande av Utredning om upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Yttrande över Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen (Ds 2017:30)

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Svensk författningssamling

Företags kunskap om den inre marknaden

DOM Meddelad i Malmö

Småviltjakt i Norrbotten

Arbetsrättsliga krav vid offentlig upphandling

Göteborg, Malmö och Stockholms gemensamma arbete för schysta villkor vid upphandlingar

Betänkandet SOU 2014:89 Elsäkerhet en ledningsfråga. Del 1: Sammanfattning och övergripande synpunkter

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Bilaga 1- Ändringar i tjänstedirektivförslaget vid olika alternativ

Betänkandet EU:s direktiv om sanktioner mot arbetsgivare (SOU 2010:63)

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78)

Ett entreprenörsansvar i bygg- och anläggningsbranschen

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Remissyttrande - Arbetsklausuler och sociala hänsyn i offentlig upphandling ILO:s konvention nr 94 samt en internationell jämförelse (SOU 2016:15)

Remissyttrande över departementspromemoria Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75)

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal

GWA ARTIKELSERIE. Titel: Nyhetsbrev Rättområde: Arbetsrätt Författare: Gärde Wesslau Advokatbyrås Arbetsrättsgrupp Datum: 2010

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Remiss: Processrättsliga konsekvenser av Påföljdsutredningens förslag (Ds 2012:54)

yid Remissvar Översyn av lex Laval (SOU 2015:83) SVENSKT NÄRINGSLIV Vår referens/dnr: Arbetsmarknadsdepartementet Niklas Beckman Dnr 216/2015

EU och arbetsrätten. Per-Ola Ohlsson

EU-rätten och arbetskraftens fria rörlighet.

Upphandling och villkor enligt kollektivavtal, SOU 2015:78

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Anmälningsskyldighet vid utstationering

Remissvar avseende Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor (SOU 2012:92)

Transkript:

YTTRANDE 2015-05-25 Dnr 4.1.1-2015/00788-2 Arbetsmarknadsdepartementet Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet (SOU 2015:13 Del 2) Er ref: A2015/1050/ARM Sammanfattning Kollegiet anser att utredningens förslag om förbättrad information om kollektivavtalsvillkor inte kan anses uppfylla EU-rättens krav på transparens och förutsebarhet. En mer sammantagen proportionalitetsbedömning bör göras av det föreslagna entreprenörsansvaret. Vid en sådan bör hänsyn tas till den handelshindrande effekt som de olika delarna i förslaget kan få. Kommerskollegiums synpunkter Kommerskollegium ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och EU:s handelspolitik. Kollegiets uppdrag är att verka för frihandel. Det innebär att vi verkar för fri rörlighet på den inre marknaden och för liberaliseringar av handeln mellan EU och omvärlden samt globalt. Kommerskollegium är Sveriges inre marknadsmyndighet och ansvarar bland annat för att informera myndigheter och kommuner om gällande EU-rätt. Genom detta arbete kartlägger och handlägger kollegiet handelshinder på den inre marknaden och har därmed varit i kontakt med ett stort antal företag samt utländska organisationer och myndigheter som rapporterat om sina erfarenheter av utstationering på svensk arbetsmarknad. Remissen besvaras utifrån dessa premisser och vi kommenterar de delar som faller under kollegiets kompetensområden. Såsom framgår av utredningens ingress fick kollegiet möjlighet att genom en expert framföra åsikter under utredningens gång. Kollegiets Box 6803, 113 86 Stockholm Besöksadress: Drottninggatan 89 Telefon: 08-690 48 00, fax: 08-30 67 59 E-post: kommerskollegium@kommers.se www.kommers.se

ståndpunkter rörande många av de rättsliga avvägningar som gjorts finns därför redan med i utredningen. 2(5) 4. förbättrad tillgång till information om kollektivavtalsvillkor artikel 5.4 Kollegiet delar utredningens bedömning att det svenska systemet förutsätter att utländska tjänsteutövare på förhand kan veta vilka villkor som gäller. EU-rättens krav på transparens och förutsebarhet innebär i det konkreta fallet att svenska bestämmelser måste vara bindande, tillgängliga och tydliga. (s.59) Kommerskollegium anser att skyldigheten att lämna in villkor i kollektivavtal till Arbetsmiljöverket bör stärkas. För det första bör det krävas att arbetstagarorganisationerna fyller i ett formulär med information om de kollektivavtalsvillkor som omfattas av den hårda kärnan i utstationeringsdirektivets art 3 och för det andra bör denna information offentliggöras på Arbetsmiljöverkets hemsida. Vidare bör det framgå av utstationeringslagen att kollektivavtalsvillkor som inte har lämnats in till Arbetsmiljöverket enligt ovan inte får göras gällande mot utstationerande arbetsgivare, varken med stöd av stridsåtgärder eller på annat sätt. På detta vis bör enligt Kommerskollegium kraven i artikel 5.4 i tillämpningsdirektivet vara uppfyllda. 4.4 Överväganden och förslag Kollegiet delar utredningens bedömning (s. 65) att bestämmelsen om transparens skulle utsträcka sig även till de situationer där det inte är aktuellt med stridsåtgärder. För att transparenskravet ska uppfyllas anser kollegiet dock att det i lagen måste tydliggöras att oanmälda avtal inte kan göras gällande mot utländska arbetsgivare. För att åtgärda bristen på transparens föreslår utredningen istället att införa en kontaktperson samt initiera medling mellan parterna. Utredningen konstaterar (s.71) att parterna inte är överens om villkoren i den hårda kärnan. Vad som är att betrakta som t.ex. svensk minimilön kommer därför att variera beroende på vilken part som tillfrågas. Kollegiet ser det därför som problematiskt att en av parterna ensidigt ska ge ut denna information. Kollegiet delar därför inte utredningen slutsats om att förslaget kan förväntas leda till förbättrade möjligheter för utländska företag att få vetskap om vilka svenska villkor i kollektivavtal som gäller vid utstationering i Sverige. (s.171).

3(5) Om parterna är oense om vilka villkor som ska gälla finns en risk att bara den ena sidans åsikt om vad som är att betrakta som t.ex. minimilön kommuniceras när endast den ena parten åläggs att ha en kontaktperson. En förutsättning för att ett sådant system ska fungera är att båda parter är överens om innehållet i den hårda kärnan och är villiga att bidra till den information som ska lämnas, samt att det kan tillförsäkras att den information som ska lämnas in faktiskt också blir inlämnad. Som vi ser det, kan utstationeringsdirektivets krav i art. 3 endast tillämpas om det finns tydliga och otvistiga avtalsvillkor. Då parternas intresse att se till att det svenska systemet med kollektivavtal blir transparent och förutsebart inte visat sig som Lavalutredningen och regeringen förutsatte (s. 70) samt då utredningens förslag inte kopplas till någon sanktion eller andra juridiska effekter ser kollegiet inte några incitament för parterna att agera annorlunda under utredningens förslag. Sammantaget anser kollegiet därmed att utredningen inte kommit med förslag som kan anses uppfylla EU-rättens krav på transparens och förutsebarhet. 5. Entreprenörsansvar art 12 Kommerskollegium har anfört att tillämpningsdirektivet inte ger medlemsstaterna fria händer att införa ett entreprenörsansvar Ett sådant införande ska motiveras utifrån, och vara i förhållande till, de faktiska problem, som förekommer i Sverige och ska motiveras för att åtgärda bedrägerier och missbruk i utstationeringssituationer. En proportionalitetsbedömning av det föreslagna entreprenörsansvaret bör göras utifrån vilken handelshindrande effekt detta nya ansvar kan få. En rad faktorer i förslaget ska vägas in i denna bedömning: huruvida ansvaret kan göras gällande i flera led, huruvida det gäller endast minimilön eller avtalad lön, huruvida huvudentreprenören kan undvika ansvaret genom att vidta rimliga kontrollåtgärder samt huruvida ansvaret införs endast gentemot utländska entreprenörer. I övrigt vill kollegiet påtala att en sådan proportionalitetsbedömning bör ta i beaktande att parterna inte är överens om storleken på problemet. Kollegiet förespråkar i utredningen (s.152) att ett införande av ett entreprenörsansvar ska motiveras utifrån, och vara i förhållande till, de faktiska problem som förekommer i Sverige. Den verklighet som beskrivs av arbetsgivarrespektive arbetstagarsidan (s.109) skiljer sig väsentligt åt vilket försvårar en sådan bedömning. Kollegiet kan genom formuleringen i utredningen inte bedöma huruvida en sådan sammantagen bedömning gjorts i proportionalitetsbedömningen. (s. 113) Vidare anser kollegiet att

4(5) själva kravet på entreprenörsansvar bör föregås av en EU-rättslig prövning och inte bara dess utformning. 5.6.4 Ett entreprenörsansvar i ett eller flera led Utredningen anger att kollegiet ifrågasätter om entreprenörsansvaret ska gälla i flera led. (s. 109) Det bör förtydligas att kollegiet med detta avsåg att en sådan åtgärd vore att vidta mer långtgående åtgärder i enlighet med art 12.4 och därför måste proportionalitetstestas därefter. Vi anser således inte kategoriskt att ett entreprenörsansvar i flera led är oförenligt med direktivet utan att utvidgningen av kravet ska kunna motiveras EUrättsligt. 5.6.5 Avtalad lön eller minimilön Kollegiet anser att det är problematiskt att införa ett ansvar som sträcker sig utanför utstationeringsdirektivets tillämpningsområde med stöd i art 12.4. Eftersom förslaget genom att omfatta nivåer utanför minimilön sträcker sig utanför den hårda kärnan i utstationeringsdirektivets art 3 anser vi att denna del av förslaget inte kan ses som ett genomförande av direktivet och vad som avses skyddas med hjälp av detta. I artikel 12 stadgas att kontrollåtgärderna inte får vara diskriminerande. Diskriminering förekommer när olika situationer behandlas lika eller när lika situationer behandlas olika. Att införa kontrollåtgärder vid utstationering är inte diskriminerande så länge utstationeringen skiljer sig från en intern situation. Så är det exempelvis i fallet med minimilön som uttryckligen regleras för utstationering i utstationeringsdirektivet. (art. 3) En utstationerad arbetstagare med minimilön (som faller under direktivets tillämpningsområde) och en inhemsk arbetstagare med avtalad lön (som omfattas av svensk arbetsmarknadslagstiftning) befinner sig då inte i samma situation och diskriminering kan inte förekomma. Om kontrollåtgärderna däremot endast skulle fokusera på avtalad lön vid utstationering rör vi oss utanför den hårda kärnan i art 3 och därmed situationer specifika för utstationering. Situationerna när det gäller avtalad lön är därför lika för utstationering och interna situationer varför det finns en risk att dessa kontrollåtgärder blir diskriminerande. 5.6.6 Rimliga kontrollåtgärder Kommerskollegium ifrågasätter inte att ett strikt entreprenörsansvar införs. Däremot vill kollegiet påtala att ett system med ansvarsfrihet vid utförd due diligence vore ett sätt att minska den handelsbegränsande effekt som ansvaret får på den fria rörligheten. Detta måste enligt vad som anförts ovan tas med i proportionalitetsbedömningen.

5(5) 5.6.16 Ett entreprenörsansvar för inhemska arbetstagare Kollegiet ifrågasätter inte att entreprenörsansvaret införs endast gentemot utländska arbetstagare så länge detta är motiverat. Däremot anser vi att en direkt jämförelse med de effekter som ett huvudentreprenörsansvar fått i länder som Tyskland och Norge blir problematiska. (s.90 ff) För det första påverkas en sådan jämförelse av att dessa länder har ett ansvar såväl för utstationerade som för inhemska entreprenörer. I och med detta uppstår aldrig den risk för diskriminering som beskrivs ovan. För det andra har dessa länder system för att allmängiltigförklara kollektivavtal. Detta medför att de också uppfyller transparenskravet. Såsom framgår av utredningen (s.152) anser kollegiet att den svenska proportionalitetsbedömningen påverkas av att transparenskravet i 9 a utstationeringslagen inte kan anses uppfyllt. En proportionalitetsbedömning måste ta hänsyn till alla faktorer ovan samt utifrån de problem som förekommer på svensk arbetsmarknad. Ärendet har avgjorts av generaldirektören Anna Stellinger i närvaro av enhetschefen Agnès Courades Allebeck, ämnesråd Olivier Linden och utredaren Ola Landström, föredragande. Anna Stellinger Ola Landström