Inledning Sammanfattning



Relevanta dokument
Allmän information (1 av 1) A10 Intervjuarkod. A11 Enhetskod

Allmän information (1 av 1) Intervjuarkod. A10 Enhetskod

Årsrapport ASI [41] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

Inskrivning text, IKM-DOK

Årsrapport ASI [3] Socialförvaltningen Stöd och utvecklingsenheten. Referens Staffan Wallier SOCIALFÖRVALTNINGEN

ASI Grund med tilläggsfrågor för Net-Plan

4. Datum för ifyllande av formulär: A3. Formuläret besvarat genom *: B3. Födelseland. a. Intervjuperson: b. Förälder 1: c.

Riktlinjerna säger; Orientering i bedömningsinstrument inom socialtjänsten VAD ÄR ASI? Addiction severity index

Sammanställning av ASI-data. - Målgrupp: Unga vuxna och missbruk, år. Sammanställt av Anders Arnsvik (2011)

Poängberäkning(CS) matematiskt sammanvägda mått. ASI Composite score

ASI-fördjupning: Psykisk ohälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

Referensmaterial ASI 2008 Klicka. eller tryck här för att ange text.

Hållbar stad öppen för världen

TILLSAMMANS FÖR VÄLFÄRD OCH UTVECKLING BRUK, MISSBRUK & BEROENDE

Screening och utredning av drogproblem

och omsorgsavdelningen / beställare N ORRMALMS S TADSDELSFÖRVALTNING

BoendeDOK. Utflyttning V E R K S A M H E T S O M R Å D E B O E N D E O C H S O C I A L J O U R

ID: INTERVJUARSKATTNING AV SVÅRIGHETSGRAD/ BEHANDLINGSBEHOV

DOK 2011 Inskrivning. Intervjuinformation 1. Individkod (ÅÅDDII):

Kartläggning av missbrukare som fått pengar från prostitution: En analys baserad på ASI-intervjuer fram till oktober 2008

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län

ASI-fördjupning: Fysisk hälsa och alkohol-/ narkotikaanvändning

ASI-X INTERVJUFORMULÄR

Personer intagna på SiS LVM-hem 2012

Psykiatrisk samsjuklighet vid missbruk. Fides Schückher Överläkare Beroendecentrum USÖ Doktorand PFC

Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?

BoendeDOK. Inflyttning

SKL Handlingsplan år

Inventering av personer med samtidigt förekommande missbruk/beroende och psykisk störning i Jönköpings län.

Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa

Kartläggning av missbrukare i Eksjö, hösten 2002

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

Sammanställning av ASI-intervjuer i Nordväst. Jämförelser mellan kön, ålder, missbruksgrupper och nordvästkommunerna

Stöd för initial vårdplanering

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 )

Beroendedagen 4 dec 2012 Maria Boustedt Hedvall Socialstyrelsen/Socialdepartementet

Kartläggning av kända missbrukare i Åtvidaberg, Anna Södergren Samordnare för kommunens alkohol- drog- och brottsförebyggande arbete

Folkhälsoarbete i Åtvidabergs kommun

ASI i Trelleborg. Implementering Politiken Sammanställningar. Program

Nationell utvärdering 2013 vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni. Bilaga 3 Samtliga indikatordiagram

ASI som kunskapskälla

Narkotikakartläggning för 2010

ASI-stad: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metoden

Skiljer sig kvinnor med sen debut i alkoholberoende från kvinnor med tidig debut

ADAD-intervjuer

Inledning

Perspektiv på svensk spelberoendeforskning i framtiden. Anders Håkansson, leg läkare, docent. Beroendecentrum Malmö. Lunds universitet.

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Beroende och psykisk samsjuklighet

Unga med försörjningsstöd - september 2012

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Beroendemottagningarna i Gävleborgs län 2009

Samordningsprogram för patienter med blandberoende

Vad säger ASI om missbrukare i Malmö?

Användning av AAS hos missbrukare misstänkta för brott

Rapport om socialtjänstens kontakter med vuxna med missbruksproblem under oktober 2016

Södertälje: Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI-metod

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Barnperspektivet inom Beroendevården

Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014

Narkotikaläget vad vet vi? utveckling, omfattning

Nationellt perspektiv

Missbruk och psykiatrisk samsjuklighet på SiS. Sara Lövenhag Utredare, SiS FoU-enhet Leg. psykolog, med dr

Socialtjänstens kartläggning av personer i olika former av hemlöshetssituationer

ASI-STAD JÄMFÖRT MED ÖVRIGA

Personer utskrivna från SiS LVM-hem 2015

ASIDEMO JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

Antagen av Samverkansnämnden

Barns behov av information, råd och stöd när en förälder är psykiskt sjuk hur efterföljs lagen?

Våldsutsatthet och misshandel hos missbrukande kvinnor resultat från ASI-intervjuer med 4290 kvinnor

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

S y s t e m b o l a g e t R e s a n d e i n f ö r s e l S m u g g l i n g H e m t i l l v e r k n i n g

ADHD-diagnoser hos ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem

Missbruksorganisationer i Stockholm Historik

Får ej offentliggöras före den 23 november 2006 kl MET/Bryssel

Hur vanligt är riskbruk/missbruk/beroende under grav? Vilka andra risker/problem är vanliga hos gruppen? Omhändertagande på RMT Patientfall

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

INDIKATORER ETT VERKTYG FÖR ATT MÄTA KVALITET

Levnadshistoria och nuvarande problem

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Tur eller skicklighet om du får träffa en psykolog?

Vårdrutin. Riktlinjer för socialtjänsten, vårdcentralen och öppenvårdspsykiatrin för personer med riskbruk, skadligt bruk eller beroendeproblem

Barn som anhöriga till patienter i vården hur många är de?

ASIKÖPING JÄMFÖRT MED ÖVRIGA EN VERKSAMHETSRAPPORT SKAPAD I NET-ANALYS

SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

HEMLÖSHETEN I SVERIGE

Nätdroger bland unga

Gemensamma riktlinjer. för. missbruks- och beroendevård. Dalarna

Kartläggning av tungt narkotikamissbruk i Göteborg 2011

Har alkohol eller droger blivit ett hinder i ditt liv? Kontakta oss på avdelningen för missbruk och beroende, Socialkontoret

Bilaga 1. Frågeguide kartläggning MET

Äldre kvinnor som utvecklar alkoholproblem. Vilka är de?

Socialnämndens beslut

Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet

Kartläggning av hemlöshet inom socialtjänsten i Nacka Kommun

Behovsinventering. Kartläggning av individers behov av arbetslivsinriktad rehabilitering. Anna Holmgren

Ubåtsnytt nr 10: Att mäta problem med boende

Specialistsjuksköterska Jenny Alfaro Socionom Marit Englund

Transkript:

Inledning Maria Beroendecentrum har under sin tid som en personalägd verksamhet för beroendevård i Stockholms län kontinuerligt genomfört intervjuer med sina patienter. När man som patient kommer till oss genomgår man en utredning bestående av tre besök. Vid det tredje besöket, innan man påbörjar behandling, genomförs en ASI-intervju (Addiction Severity Index). Mellan åren 2003 och 2007 har vi genomfört totalt 3416 ASI-intervjuer. Detta är ett omfattande ASI-material som tagits fram kring människors beroende och missbruk av alkohol och andra droger i Stockholms län. Vi genomför ASI-intervjuer för att bygga ny kunskap om missbruks- och beroendeproblematik. Problemen är många gånger komplexa sambandet mellan psykisk och/eller fysisk ohälsa och drogberoende är mycket starkt. De individer vi möter har nästan i alla fall varit i kontakt med någon annan del av sjukvården under kortare eller längre tid, men där har inte deras beroendeproblem adresserats. Samtidigt är merparten av dem vi möter fungerande samhällsmedborgare de har eget boende, oftast arbete, körkort, bor med någon som inte är missbrukare etc. Denna bild av drogberoende medmänniskor är viktig att vi har med oss när vi diskuterar förebyggande insatser, vård och rehabilitering. Oroväckande är att en växande andel är unga var tionde person som kommer till oss med allvarliga beroendeproblem är mellan 18 och 24 år. I den åldersgruppen är också könsfördelningen jämnast (41 procent tjejer, 59 procent killar) i övriga åldrar är det en dominerande andel män. Detta bokslut är det första i sitt slag som vi gjort, och vi hoppas kunna lära oss själva och andra i vården mer om våra klienter med detta material. Sammanfattning Huvuddelen av alla patienter har enbart alkohol som huvuddrog Tre av fyra har egen bostad Bara ett par procent har varit arbetslösa merparten av de senaste tre åren Nästan hälften har uppgett att de har haft en långvarig skada eller somatisk sjukdom, vilket vittnar om att många varit i kontakt med primärvården tidigare. Många av dem har fått kroniska sjukdomar av sitt missbruk, som högt blodtryck, diabetes eller liknande. Ungefär 8 av 10 har aldrig haft rättsliga problem dock har 22 procent vid något tillfälle gripits för rattonykterhet. Många har varit i kontakt med psykiatrisk sluten- eller öppenvård och cirka hälften har tagit läkemedel mot psykiatriska sjukdomar eller problem. Allvarlig depression är vanligt hos besökarna, denna siffra är framför allt hög bland kvinnor i gruppen 18-24 år där 7 av 10 upplevt allvarlig depression utan att vara påverkade av alkohol eller droger. 6 av 10 i samma åldersgrupp har också haft allvarligt menade självmordstankar. Var femte person av de intervjuade har försökt begå självmord.

Vad är Addiction Severity Index (ASI)? ASI är en semistrukturerad intervju som behandlar sju potentiella problemområden för patienter/klienter med alkohol-, narkotika och läkemedelsmissbruk: fysisk hälsa, arbete och försörjning, alkohol- och narkotikaanvändning, kriminalitet och asocialitet, familj och umgänge samt psykisk hälsa. På en timme kan man samla viktig information om patientens/klientens problem från de senaste 30 dagarna och tidigare i livet inom samtliga sju områden. ASI erbjuder en övergripande översikt av missbruksrelaterade problem och fokuserar mindre på enskilda områden. Sammanställning av intervjun är alltså viktig för att få fram relevanta fakta. ASI kan effektivt användas för att upptäcka problem bland vilka individer som helst där missbruk eller beroende uppgivits som ett problem. ASI används huvudsakligen bland vuxna individer som sökt hjälp för alkohol- eller narkotikamissbruk men används också bland gravida kvinnor, psykiskt sjuka, hemlösa och interner. ASI innehåller cirka 200 frågor och sju subskalor. För korrekt användande krävs utbildning. Informationen behandlas i ett datorprogram vilket möjliggör statistikuttag, textsammanställning och objektiv feedback. Klinisk användning ASI är ett utmärkt instrument att använda när det gäller behandlingsplanering och behandlingsutvärdering. Forskningsanvändning ASI har använts brett inom forskning och då framförallt när det handlar om kliniska utvärderingsstudier.

Missbruksbokslut 2003-2007 64 % (2189) av de patienter som ingått i materialet har enbart alkohol som huvuddrog. De övriga 1227 har andra droger/eller flera droger som huvuddrog. Graf 1 Huvuddrog 45% 4 35% 3 25% 2 1 5% Graf 1 24% Alkohol 4 Heroin 6% Cannabis 4% Benzodiasepiner m.m Amfetamin 3% 3% Kokain Andra opiater-smärtstillande Missbruka av mer än två medel Alkohol och något narkotiskt medel Hallucinogener Inget problem Annat I materialet ingår 36 % kvinnor (1236) och 64 % män (2180) i åldrarna 18 till 74 år. 9 % (308) patienter är i åldern 18-24. Av dessa är 41 % kvinnor (126) och 59 % män (182). Graf 2 Fördelning åldergrupp 350 300 250 200 150 100 50 0 18-24 25-29 30-34 35-39 40-44 45-49 50-54 55-59 60-64 65-69 70-74 75-79 80-w Obesvarad Graf 2

75 % (2563) av 3416 har egen bostad. Endast 2 % (65) är bostadslösa. Graf 3 Boende 8 75% 7 6 5 4 3 2 1 6% 1 Egen bostad Andra hand Hos föräldrar, släktingar, inneboende, kollektiv Försöks, träningslägenhet Hotell Institution,familjevård, kategorihus Bostadslös Annat Ej svar Graf 3 I åldersgruppen 18-24 år har 35 % egen bostad, 44 % bor hos föräldrar, släktingar eller vänner. Graf 4 Boende åldersgrupp 18-24 5 45% 4 35% 3 25% 35% 44% 2 13% 1 5% Graf 4 Egen bostad Andra hand Hos föräldrar, släktingar, inneboende, kollektiv Försöks, träningslägenhet Hotell Institution,familjevård, kategorihus Bostadslös Annat

91 % (3104) är svenska medborgare och 84 % (2883) är födda i Sverige. 51 % (1737) har körkort. 49 % (616) av kvinnorna (1236) och 51 % (1121) av männen (2180) har körkort. De tre senaste åren hade 46 % (569) av kvinnorna och 56 % (1221) av männen varit heltidsarbetande. Endast 2 % (25) av kvinnorna och 3 % (65) av männen hade varit arbetslösa merparten av de tre senaste åren. I åldersgruppen 18-24 år (308) hade 37 % (47) av kvinnorna och 44 % (80) av männen varit heltidsarbetande de tre senaste åren. 19 % (58) hade varit studerande merparten av de tre senaste åren. Endast 2 % (8) hade varit arbetslösa merparten av de tre senaste åren. Somatisk sjukdom 45 % (1555) av hela materialet uppgav att de hade en långvarig skada eller en somatisk sjukdom. 47 % (584) av kvinnorna (1236) och 44 % (970) av männen (2180) uppgav att de hade en långvarig skada eller en somatisk sjukdom. Graf 5 Långvarig kroppslig skada sjukdom 6 5 55% 5 47% 44% 4 3 2 1 Ja Nej Ej besvarad Graf 5 63 % (2147) av hela materialet hade någon gång gjort ett HIV-test. Av dessa var 39 % (830) kvinnor och 61 % (1309) män. I åldersgruppen 18-24 år (308) hade 51 % (156) någon gång gjort ett HIV-test. 61 % (77) av kvinnorna (126) i denna åldersgrupp och 43 % (79) av männen (182) i denna åldersgrupp hade någon gång gjort ett HIV-test. 1 % (37) av hela materialet uppgav att de har HIV. 1 % (9) av kvinnorna och 1 % (28) av männen (2180) uppgav att de har HIV.

32 % (1105) av hela materialet var ordinerade att regelbundet ta läkemedel för någon somatisk sjukdom. 37 % (458) av kvinnorna (1236) och 30 % (647) av männen (2180) var ordinerade att regelbundet ta läkemedel för någon somatisk sjukdom. Rättsliga problem 6,5 % (225) av hela materialet hade villkorlig frigivning eller frivårdspåföljd. 3 % (33) av kvinnorna (1236) och 9 % (192) av männen (2180) hade villkorlig frigivning eller frivårdspåföljd. 14 % (496) av hela materialet har varit åtalade för narkotikabrott 1-5 gånger. Graf 6 Antal gånger åtalad för narkotikabrott 9 8 8 7 6 5 4 3 2 1 Graf 6 14% Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar 17 % (571) av hela materialet har varit åtalade för egendomsbrott 1-5 gånger Graf 7 Antal gångeråtalad för egendomsbrott 9 8 77% 7 6 5 4 3 2 17% 1 Graf 7 Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar

15 % (506) av hela materialet har varit åtalade för våldsbrott 1-5 gånger Graf 8 Antal gånger åtalad för våldsbrott 9 8 83% 7 6 5 4 3 2 1 Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar Graf 8 22 % (766) av hela materialet har varit åtalade för rattfylleri 1-5 gånger Graf 9 Antal gånger åtalad för rattfylleri rattonykterhet 8 76% 7 6 5 4 3 2 2 1 Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar Graf 9

19 % (655) av hela materialet har varit omhändertagna enligt lagen om omhändertagande av berusad (LOB). Graf 10 Antal gånger omhändertagen enl LOB 8 75% 7 6 5 4 3 2 19% 1 Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar Graf 10 Psykisk hälsa 18 % (610) av hela materialet har vårdats inom psykiatrisk slutenvård 1-5 gånger. 24 % (302) av kvinnorna (1236) och 14 % (308) av männen (2180) hade vårdats inom psykiatrisk slutenvård 1-5 gånger. Graf 11 Antal gånger vårdad psykiatrisk slutenvård 9 8 7 7 83% 6 5 4 3 24% 2 1 14% Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar Graf 11 I åldrarna 18-24 (308) hade 15 % (46) vårdats inom psykiatrisk slutenvård 1-5 gånger. 43 % (1476) av hela materialet har vårdats inom psykiatrisk öppenvård 1-5 gånger (avser påbörjade vårdepisoder, ej enstaka besök).

54 % (669) av kvinnorna (1236) och 37 % (807) av männen hade vårdats inom psykiatrisk öppenvård 1-5 gånger (avser påbörjade vårdepisoder, ej enstaka besök). Graf 12 Antal gånger vårdats psyk öppenvård 7 6 58% 54% 5 4 3 39% 37% 2 1 3% Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr > 10 ggr Ej svar Graf 12 I åldrarna 18-24 (308) har 47 % (145) vårdats inom psykiatrisk öppenvård 1-5 gånger (avser påbörjade vårdepisoder, ej enstaka besök). 58 % (77) av kvinnorna (126) och 40 % (72) av männen (182) i denna åldersgrupp har vårdats inom psykiatrisk öppenvård 1-5 gånger (avser påbörjade vårdepisoder, ej enstaka besök). Graf 13 Antal gånger vårdad psykiatrisk öppenvård 18-24 7 6 59% 58% 5 4 3 33% 4 2 1 4% 4% Aldrig 1-5 ggr 6-10 ggr >10 ggr Ej svar Graf 13

52 % (1781) av hela materialet (3416) har något ordinerat läkemedel för ett eller flera psykiatrisk problem. 64 % (796) av kvinnorna (1236) och 45 % (985) av männen (2180) har något ordinerat läkemedel för ett eller flera psykiatriska problem. Graf 14 Ordinerad läkemedel för psykiatriskt sjukdom /problem 7 64% 6 53% 5 45% 4 3 35% 2 1 Graf 14 Ja Nej Ej svar I åldrarna 18-24 år (308) har 38 % (117) något ordinerat läkemedel för ett eller flera psykiatriska problem. 55 % (69) av kvinnorna (126) och 26 % (48) av männen 182 i denna åldersgrupp har något ordinerat läkemedel för ett eller flera psykiatriska problem. Graf 15 Ordinerad läkemedel för psykiatrisk sjukdom/ problem 8 73% 7 6 55% 5 44% 4 3 26% 2 1 Ja Nej Ej svar Graf 15

52 % (1766) av hela materialet har upplevt allvarlig depression utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 57 % (711) av kvinnorna (1236) och 48 % (1055) män hade upplevt allvarlig depression utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 16 Upplevt allvarlig depression 7 6 57% 5 48% 4 3 24% 34% 2 19% 17% 1 Ja Nej Ej svar Graf 16 I åldrarna 18-24 år (308) hade 62 % (190) upplevt allvarlig depression utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 71 % (89) av kvinnorna (126) och 55 % (101) av männen (182) i denna åldersgrupp har upplevt allvarlig depression utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 17 Allvarlig depression 18-24 8 7 7 6 55% 5 4 3 3 2 13% 1 Ja Nej Ej svar Graf 17

65 % (2232) av hela materialet har haft allvarlig ångest utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 74 % (915) av kvinnorna (1236) och 60 % (1308) av männen (2180) har haft allvarlig ångest utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 18 Allvarlig ångest spänningstillstånd 8 74% 7 6 6 5 4 36% 3 24% 2 1 Ja Nej Enb alk,nark abst Ej svar Graf 18 I åldrarna 18-24 (308) har 70 % (215) haft allvarlig ångest utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 82 % (103) av kvinnorna (126) och 62 % (112) av männen (182) har haft allvarlig ångest utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 19 Allvarlig ångest spänningstillstånd 18-24 9 8 8 7 6 6 5 4 36% 3 2 17% 1 Ja Nej Enb alk,nark abst Ej svar Graf 19

41 % (1416) av hela materialet har upplevt svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera sig utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 46 % (568) av kvinnorna och 39 % (850) av männen 2180 har upplevt svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera sig utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 20 Svårigheter med minne, koncentration 7 6 59% 5 5 46% 4 3 39% 2 1 Graf 20 Ja Nej Enb alk, nark abst Ej svar I åldersgruppen 18-24 år (308) har 52 % (159) upplevt svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera sig utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 58 % (73) av kvinnorna (126) och 47 % (86) av männen (182) har upplevt svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera sig utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 21 Allvarliga svårigheter minne, koncentration 18-24 7 6 58% 5 5 47% 4 3 4 2 1 Graf 21 Ja Nej Enb alk, nark abst Ej svar

27 % (910) av hela materialet har haft svårigheter att kontrollera våldsamt beteende utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 25 % (312) av kvinnorna (1236) och 27 % (598) av männen har haft svårigheter att kontrollera våldsamt beteende utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 22 Svårighet att kontrollera våldsamt beteende 8 7 73% 7 6 5 4 3 25% 27% 2 1 Graf 22 Ja Nej Enb alk,nark abst Ej svar I åldersgruppen 18-24 (308) har 46 % (141) haft svårigheter att kontrollera våldsamt beteende utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 48 % (61) av kvinnorna (126) och 44 % (80) av männen (182) i denna åldersgrupp har haft svårigheter att kontrollera våldsamt beteende utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 23 Svårigheter att kontrollera våldsamt beteende 18-24 6 53% 5 48% 48% 44% 4 3 2 1 Graf 23 4% Ja Nej Enb alk,nark abst Ej svar

43 % (1470) av hela materialet har haft allvarligt menade självmordstankar utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 51 % (633) av kvinnorna (1236) och 38 % (836) av männen (2180) har haft allvarligt menade självmordstankar utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 24 Allvarligt menade självmordstankar 7 6 6 5 5 48% 4 3 38% 2 1 Ja Nej Enb alk nark abst Ej svar Graf 24 I åldersgruppen 18-24 (308) har 50 % (153) haft allvarlig menade självmordstankar utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. 60 % (76) av kvinnorna (126) och 42 % (77) av männen (182) har haft allvarligt menade självmordstankar utan att vara påverkade av alkohol eller droger och ej abstinenta. Graf 25 Allvarligt menade självmordstankar 18-24 7 6 6 57% 5 4 3 4 38% 2 1 Ja Nej Enb alk nark abst Ej svar Graf 25

22 % (762) av hela materialet har försökt begå självmord. 51 % (391) av 762 självmordsförsök gjordes av kvinnor. 32 % (391) av kvinnorna (1236) har försökt begå självmord. Graf 26 17 % (371) av männen (2180) har försökt begå självmord. Graf 26 Gjort suicidförsök 9 8 8 7 67% 6 5 4 3 3 2 17% 1 Ja Nej Enb alk,nark abst Ej svar Graf 26 38 % av kvinnorna (126 ) i åldersgruppen 18-24 har gjort allvarligt menade suicidförsök. 15 % av männen (182) i åldersgruppen 18-24 har gjort allvarligt menade suicidförsök. Graf 27 Gjort suicidförsök 18-24 9 84% 8 7 6 6 5 4 38% 3 2 1 Ja Nej Ej svar Graf 27

Familj & Umgänge Nuvarande levnadsförhållande. Graf 28 Nuvarande levnadsförhållande 3 27% 25% 2 1 5% Endast med barn Graf 28 5% 3% 1 Endast med partner 14% 1 Ensam Inga stabila levnadsförhållanden Med föräldrar 3% 6% Med partner,barn 13% Med släktingar Med vänner På institution Ej svar Lever du tillsammans med någon som missbrukar alkohol. Graf 29 Lever du med någon som missbrukar alkohol 7 6 58% 5 4 3 3 2 1 Graf 29 4% 4% Ja Nej Ej svar

Lever du tillsammans med någon som missbrukar icke ordinerade narkotiska preparat. Graf 30 Lever du med någon som missbrukar icke ordinerade narkotiska preparat 6 54% 5 4 33% 3 2 1 Graf 30 6% 3% Ja Nej Ej svar Fritid Med vem tillbringar du största delen av din fritid. Graf 31 Med vem tillbringar du din fritid 3 27% 25% 2 16% 1 5% 7% Ensam 4% 3% Fam/anh med alk nark problem Fam/anh utan alk nark problem 3% 8% Vänner med alk nark problem 5% 9% Vänner utan alk nark problem Ej svar Graf 31

Missbruk och psykiatriska problem i släkten 16 % (552) av hela materialet hade en mor med alkoholproblem 6 % (206) av hela materialet hade en mor med narkotikaproblem 15 % (517) av hela materialet hade en mor med psykiska besvär 4 % (151) av hela materialet hade en mormor med alkoholproblem 1 % (45) av hela materialet hade en mormor med narkotikaproblem 5 % (156) av hela materialet hade en mormor med psykiska besvär 17 % (598) av hela materialet hade en morfar med alkoholproblem 0 % (15) av hela materialet hade en morfar med narkotikaproblem 2 % 83 av hela materialet hade en morfar med psykiska besvär 40 % (1374) av hela materialet hade en far med alkoholproblem 6 % (202) av hela materialet hade en far med narkotikaproblem 9 % (291) av hela materialet hade en far med psykiska problem 4 % (131) av hela materialet hade en farmor med alkoholproblem 1 % (44) av hela materialet hade en farmor med narkotikaproblem 3 % (102) av hela materialet hade en farmor med psykiska besvär 18 % (601) av hela materialet hade en farfar med alkoholproblem 4 % (121) av hela materialet hade en farfar med narkotikaproblem 2 % (75) av hela materialet hade en farfar med psykiska besvär Graf 32 Missbruk psykiska problem i släkten 45% 4 35% 3 4 Alk Nark Psyk 25% 2 16% 17% 18% 1 5% 9% 6% 6% 4% 5% 4% 4% 3% Mor Mormor Morfar Far Farmor Farfar Graf 32

Droganvändning 15 % (523) av hela materialet hade använt heroin. 1,5 % (52) av hela materialet hade använt heroin regelbundet. 21 % (717) av hela materialet hade någon gång tagit andra opiater/smärtstillande (icke ordinerade) 2 % (72) av hela materialet hade regelbundet använt andra opiater/smärtstillande (icke ordinerade) 30 % (1034) av hela materialet hade någon gång använt Benzodiasepiner/sedativa/hypnotika 4 % (129) av hela materialet hade regelbundet använt Benzodiasepiner/sedativa/hypnotika 19 % (659) av hela materialet hade någon gång använt kokain. 1 % (43) av hela materialet hade regelbundet använt kokain 30 % (1010) av hela materialet hade någon gång använt amfetamin 3 % (92) av hala materialet hade regelbundet använt amfetamin 41 % (1396) av hela materialet hade någon gång använt cannabis 4 % (130) av hela materialet hade regelbundet använt cannabis Graf 33 Prövat/ regelbunden användning av drog 45% 4 4 35% 3 3 3 25% 2 2 19% Prövat Regelbunden användning 1 5% 1,5 4% 3% 4% Heroin Andra opiater smärtstillande Bensodiazepiner/sedativa/hypnotica Kokain Amfetamin Canabis Graf 33

Intravenöst missbruk 19 % (644) av hela materialet hade någon gång injicerat någon drog. 13 % (158) av kvinnorna (1236) och 24 % (486) av männen (2240) hade någon gång injicerat någon drog. Graf 34 Har du någon gång injicerat 10 9 86% 8 75% 7 6 5 4 3 2 1 Graf34 13% 24% Ja Nej Ej svar I åldrarna 18-24 år (308) hade 17 % (53) någon gång injicerat någon drog. 13 % (16) av kvinnorna (126) och 20 % (37) av männen (182) i denna åldersgrupp hade någon gång injicerat någon drog. Graf 35 Har du någonsin injicerat åldersgrupp 18-24 9 86% 8 7 7 6 5 4 3 2 1 Graf 35 13% 2 8% Ja Nej Ej svar

Maria Beroendecentrum AB Box 17531 / 118 91 Stockholm / Växel 08-616 53 00 / Fax 08-616 54 20 E-post: namn.efternamn@mbab.se / www.mariaberoendecentrum.se