Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014

Transkript

1 INSTITUTIONSVÅRD I FOKUS n NR Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju

2 Institutionsvård i fokus ges ut av Statens institutionsstyrelse, SiS. Serien omfattar såväl sammanställningar, statistik, redovisningar och utvärderingar som forskningspublikationer. Forskningsrapporterna har en särskild markering på framsidan, en författarpresentation samt uppgifter om finansieringsförvarandet och den vetenskapliga granskningen. Rapporterna som inte är forskningsrapporter produceras och bereds i regel inom avdelningen för utveckling av vård och behandling. Även företrädare för verksamheten och externa sakkunniga kan vara delaktiga i framtagningen av rapporter, antingen som medförfattare eller granskare. Beslut om publicering fattas av ett redaktionsråd som består av företrädare från SiS avdelning för utveckling av vård och behandling samt kommunikationsavdelningen. Ansvarig utgivare för Institutionsvård i fokus är SiS generaldirektör Kent Ehliasson. ISBN Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju Nummer 2 år 2016 i rapportserien Institutionsvård i fokus Publikationerna finns att beställa eller ladda ner från SiS webbplats. Engelsk titel: Institutional Care in Focus Publikationsseriens adress: Statens institutionsstyrelse, SiS Box Stockholm

3 Personer intagna på SiS LVM-hem 2013 och 2014 En tabellsammanställning av DOK inskrivningsintervju

4 Sammanfattning En person med mycket svårt och långtgående missbruk kan i vissa fall bli omhändertagen för vård utan eget samtycke enligt LVM, lagen om vård av missbrukare i vissa fall. Det gäller om missbrukaren utsätter sin fysiska eller psykiska hälsa för allvarlig fara, löper en uppenbar risk att förstöra sitt liv eller kan befaras komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. LVM-vårdens främsta syfte är att avbryta det livshotande missbruket, att påbörja behandling och att motivera personen till fortsatt vård i frivillig form. LVM-vården får pågå under högst sex månader. Vid intagningen till ett LVM-hem genomför klienten en intervju med strukturerade frågor inom en rad olika livsområden. Det handlar om vilka problem som finns men också om vilka resurser klienten har. Resultatet används när personal, klient och socialtjänst planerar för vilken typ av stöd och vilka insatser klienten har behov av på kort och lång sikt. I den här rapporten har vi sammanställt intervjusvar från klienter som vårdades på SiS LVM-hem under 2013 och 2014 för att ge en bild av hur deras situation ser ut. De allra flesta av klienterna som vårdades på SiS LVM-hem har tidigare fått vård för sitt missbruk och nästan alla har någon gång även sökt hjälp på egen hand. Den vanligaste drogen är alkohol men det är vanligt, framför allt bland de yngre, att använda flera olika typer av droger samtidigt. Var tredje har ett pågående injektionsmissbruk. Det är mycket vanligt med olika typer av hälsoproblem. Många av klienterna har någon gång fått psykiatrisk vård och det är vanligt med sömnstörningar, ångest, olika typer av sociala fobier och depressioner. Självskadebeteende och självmordsförsök är också vanligt. Varannan kvinna och var tredje man i rapporten berättar att de har försökt ta sitt liv. Så gott som alla använder tobak dagligen, och många har tandproblem och olika typer av värk eller smärta. Förekomsten av hepatit C är väldigt hög, framför allt bland klienter med injektionsmissbruk. Så gott som alla LVM-klienter befinner sig i en utsatt social situation. Många saknar utbildning och erfarenhet av regelbundet arbete. Utbildningsnivån är lägst bland LVMklienter i åldern år. I den gruppen saknar var tredje klient fullständiga grundskole betyg. Merparten av de intervjuade klienterna får framför allt sin försörjning genom stöd från socialtjänsten och ersättningar från försäkringskassan. I den yngsta gruppen uppger var femte klient att de huvudsakligen försörjt sig genom kriminalitet de senaste sex månaderna. Boendesituationen halvåret innan omhändertagandet för LVM-vård var oftast inte stabil. Var femte klient har varit hänvisad till olika tillfälliga boendelösningar, som akutboenden eller härbärgen, men flertalet har ändå haft någon form av ordnat boende. Var tredje kvinnlig klient och var fjärde manlig har barn under 18 år. Drygt hälften av klienterna har vårdnaden om något av sina minderåriga barn men ett fåtal lever tillsammans med dem. Många lever ensamma. 2 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

5 LVM-klienternas tillvaro präglas i hög grad av våld. Både männen och kvinnorna har ett utagerande beteende och uppger att de tappat kontrollen över sin ilska och blivit våldsamma. Förekomst av våld i nära relationer är inte ovanligt. Mer än varannan kvinna och var fjärde man har någon gång blivit utsatt av någon närstående, och en tredjedel, både män och kvinnor, har själva utsatt en närstående för våld. Hälften av männen i rapporten har någon gång dömts till fängelse. Narkotikabrott och stölder dominerar, men även våldsbrott och rattfylleri är vanliga. Kvinnor inom LVM-vården har på flera sätt en tyngre bakgrund än de manliga klienterna. Det är vanligare att kvinnor har vuxit upp i hem med missbruk, våld eller psykisk sjukdom och som unga har de har oftare än de manliga klienterna blivit omhändertagna enligt LVU. En större andel kvinnor har injicerat droger under månaden före placeringen och betydligt fler kvinnor än män har vid något tillfälle fått psykiatrisk tvångsvård. Klienterna har således problem inom flera områden. Den här rapporten visar tydligt att klienterna har eller har haft kontakt med många olika vårdgivare, myndigheter och organisationer. Det kan vara psykiatrin, kriminalvården och primärvården men också bostadsförmedling, arbetsförmedling och frivillighetsorganisationer. Det är viktigt för behandlingsplaneringen att SiS har kunskap om dessa kontakter. Både när det gäller planeringen för tiden på LVM-hemmet och planeringen inför fortsatt vård i annan form eller utskrivning. PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

6 Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehåll...4 LVM lagen om vård av missbrukare i vissa fall...5 Förvaltningsrätten beslutar...5 Motivera till vård i öppnare former...6 Samarbete med socialtjänsten...6 SiS-DOK inskrivningsintervju ett verktyg för planering och uppföljning...7 Strukturerade frågor inom många områden...7 Underlag på flera nivåer...7 Rapporten beskriver både 2013 och Klienter intagna Klienter intagna Uppgifterna ger en övergripande bild...9 Klienter intagna på SiS LVM-hem Alkohol, narkotika och läkemedel Alkohol vanligaste huvuddrogen Användning av heroin, amfetaminer och bensodiazepiner Injektionsmissbruk Tidigare vård och behandling Egna försök att få hjälp...17 Uppväxt och relationer Hälften lever ensamma många har barn Hälsa Dagligt tobaksbruk Vanligt med ätstörningar och självskadebeteende Sexuell hälsa och utsatthet Boende Utbildning och försörjning Vanligt med försörjningsstöd Kriminalitet Hot och våld Både offer och förövare Våld i nära relationer Kontakt med andra vårdgivare, myndigheter och organisationer Klienter intagna på SiS LVM-hem SiS-DOK inskrivningsintervju PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

7 LVM lagen om vård av missbrukare i vissa fall Varje år blir cirka personer tvångsomhändertagna med stöd av lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, LVM. Behöver en person hjälp att ta sig ur ett allvarligt missbruk, men vägrar ta emot vård på frivillig väg, är kommunen där personen bor eller vistas skyldig att ansöka om ett omhändertagande. Det gäller i de fall personen på grund av missbruket riskerar att allvarligt försämra sin fysiska eller psykiska hälsa, förstöra sitt liv, eller allvarligt skada sig själv eller närstående. Många män och kvinnor kommer till något av SiS LVM-hem i ett livshotande tillstånd, och fyra av fem omhändertaganden sker akut. LVM ska vara en kort insats i en längre vårdkedja. Huvuduppgiften är att avbryta ett aktivt och livshotande missbruk, inleda behandling och motivera och planera för fortsatt vård i frivilliga former. Tvångsvård med stöd av LVM kan pågå i högst sex månader. Förvaltningsrätten beslutar Vägen till LVM-vård kan se olika ut. Vid ett planerat omhändertagande har läkare, anhöriga eller myndigheter gjort en LVM-anmälan till socialtjänsten. Anmälan leder till att socialtjänsten utreder, och är det troligt att personen uppfyller villkoren för vård enligt LVM ska den kommunala socialnämnden ansöka om tvångsvård hos förvaltningsrätten. Socialnämnden kan även besluta om ett omedelbart omhändertagande. Ett sådant beslut kan bli aktuellt när det till exempel finns en överväldigande risk att personen kan få sitt hälsotillstånd allvarligt försämrat eller kan komma att allvarligt skada sig själv eller någon närstående. Beslutet om ett omedelbart omhändertagande ska underställas förvaltningsrätten senast dagen efter att omhändertagandet ägt rum, och rätten måste fastställa beslutet inom några dagar. Ska vården fortsätta måste socialnämnden göra en ordinarie ansökan inom en given tidsram. Vården upphör senast efter sex månader men institutionschefen kan, i samråd med socialtjänsten, besluta om utskrivning tidigare än så. Ett tvångsomhändertagande innebär en stor inskränkning i den personliga integriteten. Därför är processen som leder till ett omhändertagande, vården och användningen av särskilda befogenheter noggrant reglerad. PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

8 Motivera till vård i öppnare former Klienterna i LVM-vården har som regel stora problem och behov inom många livsområden. För att kunna planera insatserna på bästa sätt blir alla erbjudna SiS utredning LVM, som innebär att ett utredningsteam kartlägger missbruk, kriminalitet och sociala, psykiska och medicinska förhållanden. Förutom en kvalificerad utredning i en drogfri miljö använder SiS olika kunskapsbaserade metoder för att motivera till fortsatt vård i frivilliga former. Några exempel är Återfallsprevention och Motiverande samtal, MI. Flera LVM-hem bedriver forskningsoch utvecklingsprojekt som också syftar till att förbättra vården genom att prova nya behandlingsinsatser och metoder. Rutiner, samtal och trygga relationer, inte minst till kontaktpersoner, är också betydelsefulla. LVM-hemmen är, i samverkan med socialtjänsten, skyldiga att erbjuda klienten möjlighet att vårdas utanför dessa hem så fort det är lämpligt. Det sker genom vård i enlighet med 27 LVM, så kallad vård i annan form. Detta är ett viktigt verktyg i SiS övergripande uppdrag att motivera till fortsatt vård. Under en placering i annan form är klienten fortfarande tvångsomhändertagen men kan till exempel bo på ett vanligt hem för vård och boende eller bo hemma och delta i öppenvårdsinsatser. Om klienten avviker eller återfaller i missbruk kan institutionschefen besluta att hen ska komma tillbaka till LVM-hemmet. De senaste åren har ungefär 75 procent av LVM-klienterna fått vård i annan form minst en gång under placeringen. För övriga klienter har det varit svårt att hitta lämpliga alternativ, och i vissa fall har klienterna själva avböjt. Samarbete med socialtjänsten Under LVM-tiden ska alla viktiga beslut som rör vården förankras hos den placerande socialtjänsten som fortfarande har det övergripande ansvaret för klienten. Med stora och komplexa behov måste samarbetet mellan SiS och socialtjänsten, liksom samarbetet med exempelvis hälso- och sjukvården, fungera bra. Utan fortsatta insatser, som hälso- och sjukvård, missbruksvård, sysselsättning och bostad, är det svårt att få till varaktiga förändringar. 6 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

9 SiS-DOK inskrivningsintervju ett verktyg för planering och uppföljning Fokus vid SiS omfattande revidering av DOK under 2013 var att intervjun ska vara ett bra verktyg i behandlingsplanering och utredning på LVM-hemmen. Det fanns också ett behov av att modernisera tilltalet och svarskategorierna. Flera frågor har därför ändrats, några har tagits bort och andra har tillkommit. Detta påverkar möjligheterna att jämföra uppgifter från intervjuerna över tid, men det huvudsakliga innehållet är fortfarande detsamma. Strukturerade frågor inom många områden Personal med särskild utbildning gör intervjuerna, som innehåller strukturerade frågor om bland annat missbruk, hälsa, försörjning och familje- och boendesituation. En intervju tar i genomsnitt en dryg timme, men tiden kan variera mycket beroende på hur klienten mår och fungerar. Det är inte ovanligt att dela upp intervjun på flera tillfällen. Underlag på flera nivåer Personalen på LVM-hemmen kan sammanställa uppgifter från flera intervjuer och på så sätt se vilka behov klienterna har som grupp. Personalen kan också jämföra uppgifter från olika år och se om det sker förändringar över tid i klientgruppens sammansättning och behov. Uppgifterna fungerar på så sätt som underlag för planeringen av LVM-hemmets verksamhet. På motsvarande sätt kan SiS sammanställa uppgifter från intervjuer på alla LVM-hem för att få en övergripande bild av hela målgruppen och jämföra till exempel män och kvinnor eller olika åldersgrupper som i den här rapporten. Uppgifter från intervjuerna används också som underlag till statistik om behandlingssystem på europeisk nivå och i vissa fall för forskningsändamål. PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

10 Rapporten beskriver både 2013 och 2014 Alla klienter vill eller kan, av olika orsaker, inte bli intervjuade när de kommer till ett LVM-hem. Personalen kan i sådana fall fylla i vissa av formulärets frågor med hjälp av aktmaterial. En del klienter vårdas flera gånger på ett LVM-hem under ett och samma år och kan därför ha blivit intervjuade flera gånger. När det finns flera formulär för en och samma individ har vi valt att enbart ta med uppgifter från den första intervjun klienten gjorde under det år rapporten avser. I just den här rapporten ingår uppgifter om klienter intagna under två år, 2013 och Uppgifter från 2014 presenteras i figurer och uppgifter från 2013 presenteras i form av tabeller i slutet av rapporten. Vi inleder varje avsnitt med en sammanfattande beskrivning av de klienter som togs in Klienter intagna 2014 Under år 2014 togs enskilda personer, varav 741 män och 340 kvinnor, in på något av SiS elva LVM-hem. I denna rapport ingår uppgifter om 870 av dem, 608 män och 262 kvinnor. Klienterna som beskrivs i rapporten är mellan 18 och 75 år gamla och medelåldern är 35 år. När vi jämför den grupp vi har uppgifter om från SiS-DOK-formulären med samtliga intagna på SiS ser vi ingen skillnad i köns- eller åldersfördelningen. Uppgifterna om klienter som var intagna under 2014 redovisar vi i figurer Män Kvinnor Totalt Intagna individer SiS-DOK inskrivningsformulär Intervju Aktmaterial Totalt antal formulär PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

11 Klienter intagna 2013 Under 2013 togs 949 enskilda personer, 646 män och 303 kvinnor, in på SiS LVM-hem. I den här rapporten ingår uppgifter om 785 av dem, 545 män och 240 kvinnor. Uppgifterna om klienter intagna under 2013 redovisar vi i tabeller i slutet av rapporten Män Kvinnor Totalt Intagna individer SiS-DOK inskrivningsformulär Intervju Aktmaterial Totalt antal formulär Uppgifterna ger en övergripande bild Inskrivningsformuläret består av ett stort antal frågor som LVM-hemmen i första hand använder som underlag för behandlingsplanering. I rapporten har vi valt ut ett antal frågor som ger en övergripande bild av klientgruppen. Det är frågor som visar klienternas missbruksproblem och övriga livssituation eller som kan vara särskilt intressanta för en större allmänhet. Inskrivningsformuläret i sin helhet finns längst bak i rapporten och en tabellsammanställning över flertalet frågor finns på SiS webbplats, Ibland saknas svar på enstaka frågor i intervjuformuläret. Den typen av svarsbortfall är inte särskilt stor och varierar mellan ungefär en och fem procent per fråga. I rapporten presenterar vi svar på ett urval frågor från inskrivningsintervjun. Vi inleder varje område med en sammanfattande beskrivning. Sedan följer ett antal figurer som visar situationen inom respektive område för klienter som togs in på LVM-hemmen under PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

12 Klienter intagna på SiS LVM-hem 2014 Alkohol, narkotika och läkemedel Många klienter, framför allt de yngre, använder flera olika medel samtidigt. Det kan därför ibland vara svårt att avgöra vilken drog som är klientens huvuddrog, det vill säga den drog som orsakar klienten mest problem vid det aktuella intagningstillfället. Alkohol vanligaste huvuddrogen De flesta klienter, nästan 40 procent, har alkohol som huvuddrog. Det är ungefär lika vanligt bland både män och kvinnor. Alkohol är den främsta drogen, framför allt bland de äldre klienterna. Under den senaste tioårsperioden har det blivit mindre vanligt att alkohol är huvuddrog medan opiater och centralstimulerande medel blivit allt vanligare. Användning av heroin, amfetaminer och bensodiazepiner Ungefär 25 procent av klienterna har opiater som sin huvuddrog, framför allt heroin. Centralstimulerande medel är också vanliga och då nästan uteslutande amfetamin. Bland kvinnorna är centralstimulerande medel en lika vanlig huvuddrog som opiater, för männen är de något ovanligare. Ett fåtal har kokain som huvuddrog. Klienter som har lugnande medel som huvuddrog använder framför allt bensodiazepiner. 10 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

13 % 100 Huvuddrog Män år år år 45+ år % 100 Alkohol Centralstimulerande medel Cannabis Hallucinogener Opiater Lugnande medel Andra medel Kvinnor år år år 45+ år Figur 1. Den drog (typ) som orsakar klienten mest problem vid intagningen till SiS. Andel män respektive kvinnor i olika åldersgrupper, (Fråga C3.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

14 Blandmissbruk % Män Kvinnor år år år 45+ år Total Figur 2. Andel klienter som dagligen använt fler än en drog under månaden före intagning till SiS, efter kön och ålder, (Fråga C4.) 12 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

15 Droganvändning de senaste sex månaderna Alkohol Lugnande medel Centralstimulerande medel Cannabis Opiater Andra medel Hallucinogener Lösningsmedel % Män Kvinnor % Figur 3. Användning av droger de senaste sex månaderna innan klienten kom till SiS. Andel som använt respektive drog efter kön, Varje klient kan ange flera droger. (Fråga C1 och C2.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

16 Injektionsmissbruk Var tredje klient har ett aktivt injektionsmissbruk. Medelåldern i den här gruppen är 28 år och klienterna var i genomsnitt 19 år gamla första gången de injicerade en drog. Det är vanligare att kvinnorna har injicerat droger under den senaste månaden jämfört med männen. Nästan alla som injicerar har någon gång delat injektionsverktyg med andra och andelen med hepatit C är hög, drygt 75 procent. Hiv och aids är däremot ovanligt. Var tredje kvinna och något färre av männen med aktivt injektionsmissbruk har någon gång deltagit i ett sprutbytesprogram. % 70 Injektionsmissbruk Män 5 Kvinnor år år år 45+ år Total Figur 4. Andel klienter som har injicerat droger den senaste månaden före intagning till SiS, efter ålder och kön, (Fråga C5a.) 14 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

17 Tidigare vård och behandling De flesta klienter har tidigare fått vård, stöd eller behandling för sitt problem med droger. Det är inte heller ovanligt att klienterna tidigare tvångsvårdats för sitt missbruk. Genomsnittsåldern för den första LVM-placeringen är 29 år. En femtedel av klienterna har tvångsvårdats enligt LVM under det senaste halvåret. Många klienter har även vårdats inom psykiatrin. Nästan 40 procent av kvinnorna och drygt 25 procent av männen har vid något tillfälle fått psykiatrisk tvångsvård. % 100 Tidigare vård för använding av alkohol, narkotika eller läkemedel Män Kvinnor år år år 45+ år Total Oavsett vårdform Tvångsvård Figur 5. Andel klienter som tidigare fått någon form av vård för sin användning av alkohol, narkotika eller läkemedel och andel klienter som tidigare vårdats enligt LVM, Lag om vård av missbrukare i vissa fall, (Fråga B2 och B6a2.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

18 % 50 Läkemedelsassisterad behandling Män Kvinnor För opiatmissbruk För alkoholberoende Figur 6. Andel klienter som någon gång fått substitutionsbehandling för opiatmissbruk och andel klienter som någon gång fått läkemedelsbehandling för alkoholberoende, (Fråga C8a och C9a.) % 80 Tidigare psykiatrisk vård Män Kvinnor Total Oavsett vårdform Tvångsvård Figur 7. Andel klienter som någon gång fått någon typ av vård inom psykiatrin och andel klienter som någon gång tvångsvårdats inom psykiatrin, (Fråga B5 och B6a3.) 16 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

19 Egna försök att få hjälp Majoriteten av klienterna har tagit egna initiativ till vård och behandling för sitt missbruk. Likaså har många haft längre missbruksfria perioder, vilket är viktigt att ta fasta på i behandlingsarbetet. De flesta klienterna svarar att den främsta anledningen till den senaste missbruksfria perioden var deras egen motivation. Något som är viktig kunskap för LVM-vården vars främsta syfte är just att motivera till fortsatt vård i frivillig form. % 100 Egna försök att få hjälp Män Kvinnor år år år 45+ år Figur 8. Andel klienter som någon gång själva sökt hjälp för problem med alkohol, narkotika eller läkemedel, (Fråga B4.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

20 Främsta anledning till senaste missbruksfria period Egen motivation Var i vård Väntade/fick barn 2 7 Stöd från partner/familj/vänner 7 4 Stöd från frivilligorganisation 1 0 Flyttade bort från missbruksmiljön Fick jobb eller bostad Annan orsak % Män Kvinnor % Figur 9. Vad klienten anger som främsta anledning till att hen kunde hålla sig missbruksfri under sin senaste missbruksfria period, efter kön, (Fråga C10c.) 18 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

21 Uppväxt och relationer Många klienter har vuxit upp i en miljö där det förekommit missbruk, psykiska problem eller våld. Dock inte alla. Nästan fyra av tio uppger att de inte vuxit upp under sådana förhållanden. Fler kvinnor än män har upplevt den här typen av problem. Det är också vanligare att kvinnorna har varit omhändertagna enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. % 80 Problem i uppväxtmiljön Män Kvinnor Missbruk Psykiska problem Misshandel/våld Figur 10. Andel klienter som uppger att det förekommit missbruk, psykiska problem eller misshandel och våld i deras uppväxtmiljö, (Fråga F6.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

22 Hälften lever ensamma många har barn Ungefär hälften av klienterna har levt ensamma under det senaste halvåret. Kvinnorna har oftare levt tillsammans med en partner jämfört med männen. Var fjärde man och drygt var tredje kvinna har barn under 18 år. Något fler än hälften av dem har vårdnad om något av sina minderåriga barn, men ett fåtal lever tillsammans med sina barn. Totalt rör det sig om 353 minderåriga barn som under 2014 hade en förälder placerad på ett LVM-hem. Dessutom uppgav 12 män och 7 kvinnor vid intagningen på LVM-hemmet att de väntade barn. Samlevnadsform Ensam Med barn Med partner utan barn Med föräldrar, släkt eller vänner Annat % Män Kvinnor % Figur 11. Vem klienten huvudsakligen levt tillsammans med under de senaste sex månaderna, (Fråga G1a1.) % 50 Föräldraskap Män 11 Har barn under 18 år Kvinnor Vårdnad om barn Figur 12. Andel klienter som har barn under 18 år och andel klienter som har vårdnad om barn under 18 år, (Fråga G2 och G5.1.) 20 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

23 Hälsa Klienter på SiS LVM-hem har stora hälsoproblem, både somatiska och psykiska. Sömnstörningar är väldigt vanliga, liksom olika typer av uppmärksamhetsproblem såsom svårigheter att förstå, minnas eller koncentrera sig. Allvarliga ångest- och depressionstillstånd är också vanliga. Vanliga kroppsliga hälsoproblem är olika typer av värk och smärta. Många klienter har även problem med sina tänder. Med undantag för tandproblem upplever kvinnorna i högre utsträckning än männen att de har olika typer av hälso problem. Drygt 50 procent av männen och något mer än 40 procent av kvinnorna bedömer att deras allmänna hälsotillstånd är bra. Jämfört med befolkningen i stort ligger de lågt i sin hälsoskattning, men mot bakgrund av de många och olika hälsoproblem som klienterna rapporterar är det en relativt hög andel som ändå upplever att de har en god hälsa. I SCB:s undersökningar av hur människor själva uppfattar sin hälsa uppgav år procent av kvinnorna och 82 procent av männen att deras allmänna hälsotillstånd var gott. I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, år 2013, var det 69 procent av kvinnorna och 75 procent av männen som rapporterade god hälsa. 1 Självskattad hälsa Mycket bra Bra Varken eller Dålig Mycket dålig % Män Kvinnor % Figur 13. Klientens bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd, andel inom respektive kön, (Fråga D1.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

24 Vanligaste hälsoproblemen Sömnstörningar Uppmärksamhetsproblem Ångest Värk/smärta Tandproblem Huvudvärk Social fobi Depression Syn/hörselproblem Rörlighet/balans % Män Kvinnor % Figur 14. De tio vanligaste hälsoproblemen som klienterna uppgett att de haft under de senaste sex månaderna. Andel inom respektive kön, (Fråga D8a.) 22 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

25 Dagligt tobaksbruk Rökning är den enskilt största förebyggbara riskfaktorn för sjukdom och för tidig död. Det är även väl känt att rökning och missbruk av alkohol eller andra droger ofta förekommer samtidigt. Den dagliga tobaksanvändningen är mycket hög bland klienterna i LVM-vården, oberoende av kön och åldersgrupp. Som jämförelse kan nämnas att år 2014 var andelen dagliganvändare av tobak i befolkningen 15 procent bland kvinnorna och 25 procent bland männen. 2 % Dagligt tobaksbruk Män Kvinnor år år år 45+ år Total Figur 15. Andel klienter som röker eller snusar dagligen, efter kön och ålder, (Fråga D2a och D2b.) 2 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

26 Vanligt med ätstörningar och självskadebeteende Varannan kvinna uppger att de någon gång haft ätstörningar eller självskadebeteende. Den här typen av problem är vanliga även bland männen. Var tredje man och nästan varannan kvinna har någon gång försökt ta sitt eget liv. Sexuell hälsa och utsatthet Nästan var tredje kvinna som kommer till SiS och knappt var tionde man uppger att de någon gång utfört en sexuell handling i utbyte mot någon form av ersättning. Att utföra sexuella handlingar mot ersättning innebär en risk att smittas av sexuellt överförbara sjukdomar och att utsättas för hot och våld men kan även vara ett sätt att reagera på svåra upplevelser, söka bekräftelse eller dämpa ångest. Psykosociala problem Ätstörning Spelrelaterade problem Självskadebeteende Självmordsförsök % Män Kvinnor % Figur 16. Andel klienter som någon gång upplevt olika typer av psykosociala problem, (Fråga D12.) % Sexuella handlingar mot ersättning 30 8 Män Kvinnor Figur 17. Andel klienter som någon gång utfört en sexuell handling i utbyte mot pengar, droger, boende, uppskattning eller liknande, (Fråga G10.1.) 24 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

27 Boende De flesta klienter som kommer till SiS har någon gång ägt en bostad eller haft ett förstahandskontrakt, men klientens boendesituation under det senaste halvåret har oftast inte varit lika stabil. Var femte klient har varit hänvisad till olika tillfälliga boendelösningar, som akutboenden eller härbärgen. Flertalet har ändå haft någon form av ordnat boende, antingen en egen bostad eller del i någon annans bostad, till exempel hos en förälder. Ungefär 40 procent av klienterna har någon gång i livet, som barn eller vuxen, varit med om att bli vräkt från en bostad. Var femte har hyresskulder. Boendeform de senaste sex månaderna Egen bostad Annat ordnat boende Stödboende Hemlös Övrigt boende % Män Kvinnor % Figur 18. Hur klienten bott under halvåret före intagning på SiS, (Fråga H2a.1.) % 100 Bostadsinnehav samt erfarenhet av vräkning Ägt bostad/förstahandskontrakt För opiatmissbruk Någon gång blivit vräkt För alkoholberoende Figur 19. Andel klienter som någon gång ägt en egen bostad eller ett förstahandskontrakt och andel klienter som någon gång varit med om en vräkning, (Fråga H1 och H3.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

28 Utbildning och försörjning Många som får vård på SiS LVM-hem saknar erfarenhet från regelbundet arbete. En av fem klienter uppger att de saknar fullständig grundskoleutbildning. I den yngsta gruppen, år, har var tredje klient inte gått ut grundskolan. Var femte klient uppger att de har läs- eller skrivsvårigheter. % 60 Män Utbildningsnivå år år år år 12 % 60 Inte fullföljd folkskola, grundskola eller motsvarande Folkskola, grundskola eller motsvarande Gymnasium, fackskola eller motsvarande Eftergymnasial utbildning/skola Kvinnor år år år 45+ år Figur 20. Andel män och kvinnor i olika åldersgrupper efter högsta fullföljda utbildningsnivå, (Fråga I1.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

29 Vanligt med försörjningsstöd Merparten av de intervjuade klienterna får framför allt sin försörjning genom stöd från socialtjänsten och ersättningar från försäkringskassan. I den yngsta gruppen är det näst vanligaste försörjningssättet kriminalitet. I den gruppen uppger 20 procent av klienterna att de huvudsakligen försörjt sig genom kriminalitet de senaste sex måna derna. Många klienter har skulder, i första hand låne- och kreditskulder men också skadeståndsskulder och drogskulder. Försörjning Lön, a-kassa 9 6 Försörjningsstöd Pension 17 6 Pension från Försäkringskassan Kriminalitet Annat % Män Kvinnor % Figur 21. Hur klienten i huvudsak försörjt sig under de senaste sex månaderna före intagning till SiS, (Fråga I5a.1.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

30 Kriminalitet En stor andel av både männen och kvinnorna har någon gång dömts för något brott. Narkotikabrott och olika typer av egendomsbrott, till exempel inbrott, stöld eller häleri, är vanligast. Även våldsbrott och rattfylleri är vanliga, framför allt bland männen. Varannan man och var femte kvinna har någon gång dömts till fängelse. Två procent av klienterna har någon gång dömts till rättspsykiatrisk vård. % Andel dömda för brott Män 85 Kvinnor år år år 45+ år Figur 22. Andel klienter som någon gång dömts för något brott, efter kön och ålder, (Fråga E4a.) Brottstyp Våld/rån Egendomsbrott Rattfylleri Narkotikabrott Övriga % Män Kvinnor % Figur 23. Typ av brott som klienten dömts för, Andel av klienter som dömts för brott. (Fråga E4b.) 28 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

31 Hot och våld Hot och våld är vanligt förekommande i klienternas liv. Ofta är de både offer och utövare. Hot och våld är också ett stort problem i vården. Att belysa och arbeta med frågan är viktigt i såväl behandlingsplaneringen för den enskilde som i utvecklingen av en god vårdmiljö. Både männen och kvinnorna har i hög grad problem med utagerande våldsamt beteende. I den yngsta gruppen är det en större andel kvinnor än män som säger att de någon gång tappat kontrollen över sin ilska och blivit våldsamma. Drygt hälften av de yngsta klienterna har någon gång under det senaste halvåret blivit våldsamma då de varit arga. % 100 Aggression Män Kvinnor år år år 45+ år Figur 24. Andel klienter som uppger att de någon gång tappat kontrollen över sin ilska och blivit våldsamma, efter kön och ålder, (Fråga D12.6a.) Både offer och förövare Många klienter som kommer till SiS har någon gång i livet blivit utsatta för våld eller hot. Männen blir själva utsatta i ungefär samma utsträckning som de utsätter andra för hot och våld, medan kvinnorna oftare är offer men också har ett våldsamt beteende. Över hälften av kvinnorna rapporterar att de själva har utsatt någon annan för våld, och nästan hälften att de använt hot. Våld i nära relationer Våldet finns ofta nära. På flera sätt. Mer än varannan kvinna och var fjärde man har någon gång blivit utsatt för våld, hot eller övergrepp av någon närstående. Ungefär var tredje man och kvinna säger också att de själva någon gång utsatt en närstående för våld, hot eller övergrepp. Var tredje klient har under det senaste halvåret bevittnat när någon person i deras närhet utsatts för våld, hot eller övergrepp. PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

32 Dessutom har var fjärde man och var tredje kvinna själva blivit utsatta för slag, sparkar eller annat fysiskt våld under det senaste hal våret, och var fjärde klient har utsatt någon annan för våld under samma period. Erfarenhet av hot, våld och sexuellt ofredande Blivit utsatt för hot Utsatt andra för hot Blivit utsatt för våld Utsatt andra för våld Blivit utsatt för sexuellt ofredande 7 55 Utsatt andra för sexuellt ofredande % Män Kvinnor % Figur 25. Andel klienter som någon gång utsatts för hot, våld eller sexuellt ofredande av någon och andel klienter som någon gång utsatt andra för hot, våld eller sexuellt ofredande, (Fråga E1a och E2a.) Erfarenhet av hot, våld och sexuellt ofredande Blivit utsatt för hot Utsatt andra för hot Blivit utsatt för våld Utsatt andra för våld Blivit utsatt för sexuellt ofredande Utsatt andra för sexuellt ofredande % Män Kvinnor % Figur 26. Andel klienter som någon gång blivit utsatta för våld, hot eller övergrepp av någon närstående och andel klienter som någon gång utsatt någon närstående för våld, hot eller övergrepp, (Fråga G11.1 och G12.1.) 30 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

33 Kontakt med andra vårdgivare, myndigheter och organisationer De flesta LVM-klienter har problem och behov inom flera områden, och de har eller har haft kontakt med många vårdgivare, myndigheter och organisationer. Kunskap om vilka kontakter klienterna har är betydelsefullt i behandlingsplaneringen för den enskilde. Kontakt med andra vårdgivare, myndigheter och organisationer Socialtjänsten Frivilligorganisation Primärvården Psykiatrin Annan specialistvård Tandvård Kriminalvården Skola/BVC/BUP Kronofogden Bostadsförmedling/hyresvärd Försäkringskassan Arbetsförmedling/a-kassa Annan % Män Kvinnor % Figur 27. Andel klienter som har kontakt med andra vårdgivare, myndigheter och organisationer, efter kön, (Baserad på 29 frågor inom formulärets alla livsområden.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

34 Klienter intagna på SiS LVM-hem 2013 Här redovisar vi uppgifter från intervjuer med klienter som kom till SiS LVM-hem under Uppgifterna redovisas i procentandelar per kön, åldersgrupp och totalt för klientgruppen. Tabellerna redovisar samma frågor och följer samma ordning som figurerna tidigare i rapporten. TABELL 1 Huvuddrog. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Alkohol Opiater Centralstimulerande Lugnande Hallucinogener Cannabis Andra droger Den drog(typ) som orsakar klienten mest problem vid intagningen till SiS, (Fråga C3.) TABELL 2 Droganvändning de senaste sex månaderna. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Alkohol Lugnande medel Centralstimulerande medel Cannabis Opiater Andra medel Hallucinogener Lösningsmedel Användning av droger de senaste sex månaderna innan klienten kom till SiS. Andel som använt respektive drog, Varje klient kan ange flera droger. (Fråga C1 och C2.) 32 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

35 TABELL 3 Injektionsmissbruk. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Injicerar för närvarande Någon gång injicerat, men inte för närvarande Aldrig injicerat Andel klienter som har injicerat droger den senaste månaden före intagning till SiS, (Fråga C5a.) TABELL 4 Tidigare vård för användning av alkohol, narkotika eller läkemedel. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Oavsett vårdform Tvångsvård Andel klienter som tidigare fått någon form av vård för sin användning av alkohol, narkotika eller läkemedel och andel klienter som tidigare vårdats enligt LVM, Lag om vård av missbrukare i vissa fall, (Fråga B2 och B6a2.) TABELL 5 Fått läkemedelsassisterad behandling. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga För opiatmissbruk För alkoholberoende Andel klienter som någon gång fått substitutionsbehandling för opiatmissbruk och andel klienter som någon gång fått läkemedelsbehandling för alkoholberoende, (Fråga C8a och C9a.) TABELL 6 Tidigare psykiatrisk vård. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Oavsett vårdform Tvångsvård Andel klienter som någon gång fått någon typ av vård inom psykiatrin och andel klienter som någon gång tvångsvårdats inom psykiatrin, (Fråga B5 och B6a3.) TABELL 7 Någon gång själv sökt hjälp. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Andel klienter som någon gång själva sökt hjälp för problem med alkohol, narkotika eller läkemedel, (Fråga B4.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

36 TABELL 8 Främsta anledning till senaste missbruksfria period. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Egen motivation Var i vård och behandling Väntade/fick barn Stöd från partner/familj/ vänner Stöd från självhjälpsgrupp Flyttade bort från missbruksmiljön Fick jobb eller bostad Annan orsak Vad klienten anger som främsta anledning till att hen kunde hålla sig missbruksfri under sin senaste missbruksfria period, efter kön, (Fråga C10c.) TABELL 9 Problem i uppväxtmiljön. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Missbruk Psykiska problem Misshandel/våld Andel klienter som uppger att det förekommit missbruk, psykiska problem eller misshandel och våld i deras uppväxtmiljö, (Fråga F6.) TABELL 10 Samlevnadsform. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Ensam Med barn Med partner utan barn Med föräldrar, släkt eller vänner Annat Vem klienten huvudsakligen levt tillsammans med under de senaste sex månaderna, 2013 (Fråga G1a1.) 34 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

37 TABELL 11 Föräldraskap. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Har barn under 18 år Har vårdnad om barn Andel klienter som har barn under 18 år och andel klienter som har vårdnad om barn under 18 år, (Fråga G2 och G5.1.) TABELL 12 Självskattad hälsa. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Mycket bra Bra Varken bra eller dålig Dålig Mycket dålig Klientens bedömning av sitt allmänna hälsotillstånd, (Fråga D1.) TABELL 13 Vanligaste hälsoproblemen. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Sömnstörningar Kognitiva svårigheter Ångest Smärta Tandproblem Huvudvärk Social fobi Depression Syn-/hörselproblem Rörlighets-/balansproblem De tio vanligaste hälsoproblemen som klienterna uppgett att de haft under de senaste sex månaderna, (Fråga D8a.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

38 TABELL 14 Använder tobak dagligen. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Använder tobak dagligen Andel klienter som röker eller snusar dagligen, (Fråga D2a och D2b.) TABELL 15 Psykosociala problem. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Ätstörning Spelrelaterade problem Självskadebeteende Självmordsförsök Andel klienter som någon gång upplevt olika typer av psykosociala problem, (Fråga D12.) TABELL 16 Sexuella handlingar mot ersättning. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Utfört sexuell handling mot ersättning Andel klienter som någon gång utfört en sexuell handling i utbyte mot pengar, droger, boende, uppskattning eller liknande, (Fråga G10.1.) TABELL 17 Boendeform de senaste sex månaderna. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Egen bostad Annat ordnat boende Stödboende Hemlös Övrigt boende Hur klienten bott under halvåret före intagning på SiS, (Fråga H2a.1.) 36 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

39 TABELL 18 Bostadsinnehav samt erfarenhet av vräkning. Andel per kön och åldersgrupp, Ägt bostadsrätt/förstahandskontrakt Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Någon gång blivit vräkt Andel klienter som någon gång ägt en egen bostad eller ett förstahandskontrakt och andel klienter som någon gång varit med om en vräkning, (Fråga H1 och H3.) TABELL 19 Utbildningsnivå. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Inte fullföljd folkskola, grundskola eller motsvarande Grundskola, folkskola eller motsvarande Gymnasium, fackskola eller motsvarande Eftergymnasial utbildning/ högskola Klientens högsta fullföljda utbildningsnivå, (Fråga I1.) TABELL 20 Försörjning. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Lön, a-kassa Ekonomiskt bistånd Pension Ersättning från försäkringskassan Kriminalitet Annat Hur klienten i huvudsak försörjt sig under de senaste sex månaderna före intagning till SiS, (Fråga I5a.1.) TABELL 21 Dömd för brott. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Dömd för brott Andel klienter som någon gång dömts för något brott, (Fråga E4a.) PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

40 TABELL 22 Brottstyp. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Våld/rån Egendomsbrott Rattfylleri Narkotikabrott Övriga Typ av brott som klienten dömts för, Andel av klienter som dömts för brott. (Fråga E4b.1 5a.) TABELL 23 Aggression. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Tappat kontrollen över sin ilska och blivit våldsam Andel klienter som uppger att de någon gång tappat kontrollen över sin ilska och blivit våldsamma, (Fråga D12.6a.) TABELL 24 Erfarenhet av hot, våld och sexuellt ofredande. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Blivit utsatt för hot Utsatt andra för hot Blivit utsatt för våld Utsatt andra för våld Blivit utsatt för sexuellt ofredande Utsatt andra för sexuellt ofredande Andel klienter som någon gång utsatts för hot, våld eller sexuellt ofredande av någon och andel klienter som någon gång utsatt andra för hot, våld eller sexuellt ofredande, (Fråga E1a och E2a.) TABELL 25 Våld i nära relationer. Andel per kön och åldersgrupp, Män Kvinnor år år år 45 år Samtliga Blivit utsatt Utsatt andra Andel klienter som någon gång blivit utsatta för våld, hot eller övergrepp av någon närstående och andel klienter som någon gång utsatt någon närstående för våld, hot eller övergrepp, (Fråga G11.1 och G12.1.) 38 PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

41 SiS DOK inskrivningsintervju, klienter intagna 2014, tabeller Materialet TABELL 1 Hur formulären besvarats. Andel per kön och åldersgrupp. (A14a) Personlig intervju Telefonintervju Aktmaterial Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal TABELL 2 Upplever intervjuaren svaren som tillförlitliga. Andel intervjuade per kön och åldersgrupp. (L1) Ja Nej Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

42 TABELL 3 Klientens språkförståelse. Andel intervjuade per kön och åldersgrupp. (L4) God språkförståelse Viss språkförståelse Använt tolk/teckentolk vid intervjun Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal TABELL 4 Genomfördes hela intervjun vid ett och samma tillfälle? Andel per kön och åldersgrupp. (L6a) Ja Nej Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal TABELL 5 Genomsnittlig tid för intervju i minuter, per kön och åldersgrupp. (L7) Antal minuter Antal klienter PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014

43 Behandlingskontakt TABELL 6 Tidigare vård för användning av alkohol, narkotika och läkemedel. Andel per kön och åldersgrupp. (B2) Alkohol Narkotika Läkemedel TABELL 7 Tidigare själv sökt hjälp för problem med alkohol, narkotika eller läkemedel. Andel per kön och åldersgrupp. (B4) Ja Nej Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal TABELL 8 Någon gång fått frivillig psykiatrisk vård. Andel per kön och åldersgrupp. (B5a1, B5a2) Ja Nej Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH

44 TABELL 9 Fått frivillig psykiatrisk vård senaste sex månaderna. Andel per kön och åldersgrupp. (B5c1, B5c2) Ja Nej Procentbas, antal Bortfall, antal Totalt, antal TABELL 10 Någon gång tidigare vårdats enligt LVU, LVM eller LPT. Andel per kön och åldersgrupp. (B6a1, B6a2, B6a3) LVU LVM LPT TABELL 11 Vårdad enligt LVU, LVM eller LPT de senaste sex månaderna. Andel per kön och åldersgrupp. (B6c1, B6c2, B6c3) LVU LVM LPT PERSONER INTAGNA PÅ SIS LVM-HEM 2013 OCH 2014