Vad är Norrland värt? Runar Brännlund Centre for Environmental and Resource Economics Department of Economics Umeå University
Vad jag ska prata om Hur kan vi uppskatta Norrlands värde? Vad ska vi använda en sådan uppskattning till? Hur ska vi hantera naturresurser och miljö ur ett värde- och hållbarhetsperspektiv Säger det nåt om utvecklingen är hållbar? Hur styr man mot en hållbar utveckling? Utmaningar
3 forskare från KTH, Stockholm DN Debatt 26 januari Bilen blir alltmer onödig i Sverige
Slutsatser Norrland är starkt beroende av naturresurser (skog, malm, rennäring, naturturism) Norrland har stora värden Det konventionella sättet att mäta välstånd är inte helt korrekt Tar inte hänsyn till kapitalförslitning Tar inte hänsyn till produktion av ekologiska tjänster och miljöförstöring För att komma rätt Sätt pris på miljön Se till att vinster från naturresursutvinning återinvesteras och förräntas
BNP som värdemått? BNP = Bruttonationalprodukt kan det vara nåt som mäter Sveriges värde? Isåfall kan vi räkna ut BNP för Norrland, bruttoregionprodukten, BRP Men säger BRP allt om värdet?
Vad är Bruttoregionprodukt? BRP = Summa förädlingsvärde = Vinster + löner Värdet av det som produceras i en region ett visst år Inkluderar bruttoinvesteringar (om ett företag bara ersätter en maskin så ökar BRP) Inkluderar inte varor och tjänster som inte omsätts på någon marknad
Norrlands BRP Miljarder kr 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 Västerbo ens län Norrbo ens län Övre Norrland 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 Stadig tillväxt fram till 2008 VB 3.3%/år NB 4.5%/år Sthlm 5.2%/år Riket 4.0%/år Kraftigt fall 2009 och rekyl uppåt 2010 Norrlands tycks vara konjunkturkänsligt BRP 2011 = 188 miljarder. Är det Norrlands värde?
Gruvsektorn 35 6000 Förädlingsvärde, miljarder kr 30 25 20 15 10 5 0 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 1974 1976 Förädlingsvärde Sysselsä ning Copper Iron ore 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 1978 1980 1982 1984 1986 1988 1990 1992 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 5000 4000 3000 2000 1000 0 Antal sysselsa a Mycket stora fluktuationer i förädlingsvärde Relativt små fluktuationer i sysselsättning Innebär att det är vinsterna som fluktuerat mest (metallpriserna) Betyder inte att Norrlänningarnas konsumtionsmöjligheter påverkats speciellt mycket (vinsterna pyser ut ur länen)
Vad skulle en kapitalist betala för Norrland? Åtminstone 188 miljarder kronor Men i Norrland skapas värden för 188 miljarder årligen Norrlands värde nu = nuvärdet av alla framtida BRP 1 = BRP (1 ) t t r BRP r t 0
Vad skulle en kapitalist betala för Norrland? Antag att r = 0.03 (3% ränta) Kapitalisten skulle då vara villig att betala: V» BRP 1 r = 188 1 0.03» 6 267 miljarder kr Är detta det rätta värdet av Norrland?
Nej Vi måste lägga till konsumentöverskottet P = BRP = 188 miljarder kr/år P = CS = 95 miljarder kr/år q Konsumtion, q V» (BRP+ CS) 1 r = (188 + 95) 1 0.03 = 9 433 miljarder kr
Är nu detta det rätta värdet? Nej Kapitalförslitningen finns inte med i BRP Antag att BRP är värdet av uttaget från en gruva. Betyder att det BRP vi mäter inte är uthålligt. På lång sikt är BRP noll (kapitalet äts upp). BRP måste korrigeras med kapitalförslitning (kan även vara positivt, vi bygger upp skogskapitalet exempelvis)
I BRP ingår bara marknadsprissatt produktion Naturen producerar varor och tjänster som vi inte direkt betalar för, men som har ett värde ändå Naturupplevelser Jakt o fiske Kolbindning - Positiv förändring om skogens tillväxt är större än uttaget av skog
Ej prissatta värden Jaktens värde i Norrland (Boman, Mattson och Ericsson, 2007) 216 miljoner kr/år Värdet av friluftsliv, Norrland (Fredman, m.fl., 2008) 5860 kr/person = 2.9 miljarder kr/år Värdet av fritidsfiske, Norrland 750 kr/person = 0,4 miljarder kr/år Värdet av kolbidning i växande skog 5 miljoner ton à 150-1000 kr/ton = 0.75-5 miljarder kr/år
Externa effekter (sidoeffekter) Utsläpp från industri CO2, svavel, kväve, fosfor, m.m Utsläpp från hushåll (konsumtion) Avfall, CO2, m.m. Delvis ej prissatt och bokförs därmed inte Öppnandet av en gruva innebär att BRP ökar, men Förstör natur (förlust av rekreationsvärden) Förorenar vattendrag och luft Påverkar rennäringen negativt Värdet av gruvdrift överskattas
Summa summarum V = BRP + CS + prislösa värden kapitalförslitning negativ miljöpåverkan V = 188 + 95 + 0,2 + 2,9 + 0,4 + 5 -?? -?? 287 miljarder kr/år Värdet av Norrland blir då V» (188 + 95+ 0.2 + 2.9 + 0.4 + 5) 1 0.03 = 9 717 miljarder kr
Kan detta vara av intresse? (utöver det rent akademiska) Ramverk för att analysera förändringar Effekterna och värdet av förändrad gruv- och mineral politik Effekterna och värdet av förändrad skogspolitik Effekterna och värdet av förändrad klimatpolitik Ett sätt att se om utvecklingen är hållbar Är förändringen i värdet från en period till nästa positivt (även då vi tar med miljöeffekter och kapitalförslitning) så är utvecklingen hållbar (och vice versa)
Hur styr man mot en hållbar utveckling? 1. En konceptuell idé om vad det är man vill styra mot 2. Mäta var man är i förhållande till vart man vill I detta ligger att man, på ett eller annat sätt, måste värdera miljöpåverkan m.m. 3. Skapa politikramverk/incitamentsstrukturer på samhällsnivå som driver på i rätt riktning (och med rätt styrka) Regleringar och miljöskatter Information och normpåverkan Preferensförändringar (till viss del en följd av ny information)
Hur styr man mot en hållbar utveckling? Naturresurser (malm, skog, etc.) Vinsten återinvesteras i annat kapital Kan ske genom beskattning eller royalties För förnyelsebara resurser, ex skog, kan man kräva återplantering Negativ miljöpåverkan (utsläpp o dyl.) Regleringar (tillståndsprövning, max tillåten mängd utsläpp, etc.) Miljöskatter (ex svavelskatt, koldioxidskatt) Cap & trade (utsläppshandel, ex EU-ETS)
Norska oljefonden störst i världen Norska oljefonden är störst av världens alla statliga fonder. Fonden förvaltar ett kapital på omkring 3 765 miljarder norska kronor.
Hur styr man idag? Naturresurser Skog: Krav på återförnyelse vid avverkningar Malm & mineraler: Ingen specifik styrning Negativ miljöpåverkan (utsläpp o dyl.) Tillståndsprövning (miljöbalken, m.m.) Gränsvärden för utsläpp Miljöskatter (ex svavelskatt, koldioxidskatt, energiskatt) Cap & trade (utsläppshandel, ex EU-ETS)
Slutsatser Norrland är starkt beroende av naturresurser (skog, malm, rennäring, naturturism) Det konventionella sättet att mäta välstånd är inte helt korrekt Tar inte hänsyn till kapitalförslitning Tar inte hänsyn till produktion av ekologiska tjänster och miljöförstöring För att komma rätt Sätt pris på miljön Se till att vinster från naturresursutvinning återinvesteras och förräntas
Viktiga frågor och utmaningar Gruvdrift har en konkret påverkan på miljö och omgivning De som får bära kostnaden måste få tydlig del av vinsterna Gruvdrift ger per definition ingen uthållig inkomst Viktigt att vinster återinvesteras och ger avkastning till framtida generationer (Norska modellen) Återställande/efterbehandling av nedlagda/konkursgruvor Någon form av försäkringslösning inom branschen en möjlighet
Viktiga frågor och utmaningar I grunden handlar dessa frågor om hur människor uppfattar äganderätten till resursen Löser man den frågan löses många av de stora hindren och konflikterna