Enkätsammanställning Hällby skola 2009 2011



Relevanta dokument
Hjälp oss få kunskap om ditt barns skolväg!

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Säkra och trygga skolvägar

Enkät om resvanor till skola och fritidsaktivitet i Lomma kommun

Var rädd om våra barn i trafiken!

20xx-xx-xx. Skolvägsplan för Malsta skolan

Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap

Resultat Enkät. Vad föräldrarna i Rudboda skola anser om de föreslagna evakueringsalternativen

Titel: Barns skolvägar Utgivningsdatum: Utgivare: Vägverket Kontaktperson: Jouko Säisä Undersökningsinstitut: Nordiska

Hur upplever föräldrar och barn skolskjutsen i Norrköping? Enkätundersökning oktober 2010

Undersökning angående barns säkra skolvägar. Vägverket. November 2006

EN LITEN SKRIFT FÖR DIG SOM VILL ATT DITT BARN SKA GÅ LÅNGT

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

Skolvägsplan. Näsviken skola

Skolskjutsreglemente för Trosa Kommun

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Rapport Valboskolan. - Resevaneundersökning elever i Årskurs 3-6

SKOLRESEPLAN En mall för skolreseplan på din skola

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Resultatet av trafikenkät Sturebyskolan

SKOLBARNS RESEKEDJOR

Regler och riktlinjer Skolskjutsverksamheten för skolorna inom Ödeshögs kommun

Barns och ungdomars resvanor

Resvaneundersökning Göteborgs Universitet Gemensam Förvaltning

Lemlands grundskola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.

Trafiken i praktiken Åk 4-5

... Blir skjutsad med bil. Blir skjutsad med bil med kompisar (samåkning) Bli skjutsad med bil med kompisar (samåka)

Barn och trafik. en undersökning ur ett föräldraperspektiv. Genomförd av NTF Väst 2012

Riktlinjer för skolskjuts. säker skolväg skapar vi tillsammans

Inventering av skolbarnens transporter hösten 2012

Gå & cykla till skolan

SKOLSKJUTSINFORMATION

Ingen skolväg är den andra lik. Bilaga 9 Resultat uppdelat på referens-/övriga skolor

Årskurs Bostad - skola Bostad uppsamlings- /hållplats Förskoleklass Åk 1-3 Åk 4-6 Åk 7-9

TN 2015/ Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Skolskjutsregler. Antagna av kommunfullmäktige

ELMOS ELECTRIC MOBILITY IN SMALLER CITIES

Resvaneundersökning kommunanställda hösten 2011

Trygg i trafiken: Gå i trafiken

ot2 Tillgänglighet för barn, äldre och funktionshindrade Ett samhälle för alla

Cykelöverfarter. Malmö stads arbete med cykelöverfarter och en policy för detta. Trafik och Gatudagarna

Hur väl fungerar skolskjutsen i Norrköpings kommun?

Barns skolväg Rapport från resevaneundersökning av grundskoleelevers trafiksituation i åk F-6 i Dals Eds kommun

Säkra och trygga skolvägar i Nacka kommun

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

SÄKRA BARNENS TRAFIKMILJÖER!

Vandrande skolbussar Uppföljning

2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)

Skolvägsplan för XXX-skolan

Skolskjutsreglemente

Enkätundersökning om mopedåkning bland elever i årskurs 9. Våren Innehållsförteckning

SUMO: Skola för Hållbart Resande. Av: Emma Ödling

Riktlinjer och reglemente för skolskjuts och elevresor i Söderhamns kommun

Regler och riktlinjer för skolskjutsverksamhet i Götene kommun

Reglemente för skolskjutsverksamheten i Uppvidinge kommun

Bilaga 2 tabeller och öppna svar föräldrar

Trygga och säkra skolvägar. Resvaneundersökning för elever och vårdnadshavare vid HagaLyckebyskolan

Gratis bussresor för barn och unga 6-19 år i Östersunds kommun

INFORMATION TILL FÖRÄLDRAR

RIKTLINJER FÖR ANORDNANDE AV SKOLSKJUTSAR FÄRGELANDA KOMMUN

Agenda. Om resvaneundersökningen. Tillgång till körkort och bil. Tillgång till busskort. Piteåinvånarnas resor under en dag

Regionförbundet Örebro Rapport: Klimatmatchen 2014

Kunskapsresultat Enkäter till vårdnadshavare. Föräldraråd, 5 oktober 2017

Utvärdering av åtgärder vid Viggbyskolan utförda i skolvägsprojektet år 2017

Utbildningsenheten menar att det i Nacka fungerar väl med obligatoriskt skolval. Nästa alla inbjudna till skolvalet gjorde ett aktivt skolval.

Skrymmande packning får inte tas med i bussen, som till exempel: cyklar, skidor och pulkor, stora hockeytrunkar och liknande.

Exempel på fysiska åtgärder. Bilaga 1

Näfsby skola. Utvärdering av föräldrars uppfattning om skolan inom landskapet Åland (exklusive NÅHD) årskurserna 1-6.

Enkätundersökning om skolvägar och färdsätt bland skoloch förskolebarn i Älandsbro, Härnösands kommun.

Drogvaneundersökning 2019

Resvaneundersökning Vistaskolan och Rosenhillskolan Hösten 2012

Skolvägar och hållbar utveckling. -Västra skolan

Skolskjutsregler Antagen i Lärande- och kulturnämnden 2013

raka cykelvägen för Uppsala.

Skolvalet till hösten 2017 resultat från föräldraenkät samt skolvalsstatistik

Ingen skolväg är den andra lik

Drogvaneundersökning 2015

REGLEMENTE FÖR SKOLSKJUTSAR INOM TÖREBODA KOMMUN

Att åka. Skolbuss. norrkoping.se

Trygghetsvandring. Simlångsdalen den 5 maj 2015

Skolmaterial för dialog och reflektiontion om alkohol och droger i trafiken. Gymnasiet. Pratmanus till föräldramöte

Regler för grundskole- och grundsärskoleskjutsar

Riktlinjer för skolskjuts i Malmö stad

Kartläggning av tillgänglighet för barn. en kvantitativ studie av barns resor till skolan. En utvärdering gjord av. Markör ab

Emmaboda kommun Bildningsförvaltningen SKOLSKJUTS REGLER FÖR SKOLSKJUTS I EMMABODA KOMMUN. Fastställd av bildningsnämnden

Regional attityd- och resvaneundersökning

Riktlinje Skolskjuts i Karlskoga kommun

Innehållsförteckning

Skolskjutsreglemente för Laxå Kommun

Skolskjutsbestämmelser

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Rapport Grundskoleenkät 2012 Föräldraenkät inom grundskola

Bil, cykel, gång, taxi eller buss?

Att åka. Skoltaxi. norrkoping.se

Trafiken i praktiken Åk 2-3

Stöd till planarbete och projektering - Brevikshalvön. 1 Bakgrund. Uppdragsnr: (9)

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

Regelverk som påverkar gående

Resvaneundersökning Sahlgrenska Akademin KORTVERSION. Resultat av enkät genomförd 7 21 juni Göteborg Göteborgs Stad Trafikkontoret

februari en viss typ av text. net för en serie e och skrivträning. Träna läsförståelse aövning Månadens tänka vidare uttryck.

Transkript:

Stadsbyggnadsnämnden Datum 2011-12-04 Stadsbyggnadsförvaltningen Trafikavdelningen Ann Gustafsson, 016 710 76 82 Enkätsammanställning Hällby skola 2009 2011

1. Sammanfattning Hällby skola har varit med i projektet gå och cykla till skolan från 2009 och projektet avslutades under våren 2011. Syftet med projektet har varit att få fler elever att gå och cykla till och från skolan. För att ta reda på hur barnen tog sig till och från skolan fick föräldrar till barn i årskurs 2,3 och 4 inledningsvis besvara en enkät om barnens resesätt. Resultatet från enkäten visade att 29 % av barnen åkte bil till och från skolan. I enkäten fanns det möjlighet för föräldrar att komma med synpunkter på barnens skolväg, utifrån trafiksäkerhet- och trygghetsperspektivet. Barnen gavs möjlighet att komma med synpunkter på hur de upplevde sin väg till och från skolan. Det har även gjorts en skolvägsutredning av konsulter. Utifrån föräldrars, barns och konsulternas synpunkter är det planerat för åtgärder i trafikmiljön. Arbetet med fysiska åtgärder planeras att starta under 2012. Under projektets gång har barn, föräldrar och skolpersonal fått tagit del av olika former av beteendepåverkande insatser, utifrån trafiksäkerhet, hälso och miljöperspektiv. Under våren 2011 fick föräldrarna besvara en enkät som kunde jämföras med enkäten inledningsvis. Resultatet av enkäten visade att det var 5 % som åkte bil till skolan, i jämförelse med 29 % 2009. Teckning från mörkerkvällen 2010

2. Bakgrund En stor del av barns resor, och särskilt de resor som barn företar på egen hand, utgörs av resan mellan hemmet och skolan. Trenden i Sverige är att andelen barn som skjutsas till och från skolan av sina föräldrar ökar och att allt färre barn går eller cyklar till skolan. På många platser skapar våra resvanor trafikkaos utanför skolor, brist på motion leder till sämre hälsa för barnen och miljön blir lidande på grund av de ökade utsläppen. Många elever skjutsas med bil till och från skolan trots att avståndet från skolan är inom promenadavstånd. Eleverna som har varit med i projektet har i snitt 1,5 km till skolan. 3. Resultat av föräldraenkät innan projektet Buss 13% Diagram 1 Ej svarande 6% Går 47% Bil 29% Cyklar 5% Enkäten delades ut till 168 föräldrar, varav 112 besvarade enkäten, 67 % svarsfrekvens. skolår 2,3 och 4 år 2009. Diagram 1: Visar hur barnen tog sig till och från skolan när det var barmark och vinterväglag. Det är fler elever i årskurs 4 som går till och från skolan när det är vinter och sommarväglag. De elever som åkte bil i störst utsträckning både till och från skolan oavsett om det var sommar eller vinterväglag var elever från årskurs 2. Medan elever i åk 3 åkte bil till skolan under vinterperioden, men gick hem från skolan i större utsträckning under vinterperioden. Cyklandet domineras av elever i åk 4 under barmarksperioden.

Vem går ditt barn oftast med till skolan? 30 elever gick ensamma till skolan 21 elever gick med egen förälder 18 elever gick med syskon 11elever gick med en kamrat/kamrater 1 elev gick med en kamrat och kamratens förälder Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som har barn som går till skolan/fritidshemmet. Resultatet visar att eleverna årskurs 2 gick med egen förälder till skolan i störst utsträckning. Eleverna i årskurs 4 gick ensamma till skolan. Medan eleverna i årskurs 3 gick både ensamma, med syskon eller med egen förälder till skolan. Vem går ditt barn oftast med från skolan? 30 elever gick ensamma från skolan 24 elever gick med en kamrat/kamrater 17 elever gick med egen förälder 16 elever gick med syskon Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som har barn som går från skolan/fritidshemmet. Resultatet visar att det är mer jämnt fördelat mellan årskurserna när eleverna går hem ensamma, om man jämför till skolan. Det som skiljer sig är att eleverna i årskurs 2 går hem tillsammans med sin förälder. Däremot visar det sig är det är flera elever i årskurs 4 som går hem tillsammans med kamrater. Vem cyklar ditt barn oftast med till skolan? 20 elever cyklade ensamma till skolan 12 elever cyklade med en kamrat/kamrater 10 elever cyklade med egen förälder 6 elever cyklade med syskon Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som hade barn som cyklade till skolan/fritidshemmet. Resultatet visade att det var flest föräldrar i årskurs 4 som besvarade frågan. Det är också dessa elever som cyklar i störst utsträckning själva till skolan eller tillsammans med en kamrat/kamrater. Det visade sig de elever som cyklade i årskurs 2 och 3 cyklade med egen förälder till skolan.

Vem cyklar ditt barn oftast med från skolan? 18 elever cyklade ensamma från skolan 16 elever cyklade med en kamrat/kamrater 12 cyklade med egen förälder 3 cyklade med syskon Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som hade barn som cyklade från skolan/fritidshemmet. Det visade sig att när eleverna cyklade hem så åker oftast årskurs 4 ensam eller tillsammans med en kamrat/kamrater. Elever i årskurs 2 cyklade i störst utsträckning hem tillsammans med egen förälder. Medan eleverna i årskurs 3 cyklade både med kamrater, ensam, syskon och med egen förälder. Varför väljer du att skjutsa ditt barn i bil till/från skolan? Kommentar: Det visade sig att de flesta av föräldrarna som skjutsade sina barn till skolan var på väg till sitt eget arbete. Det som var näst vanligast var att föräldrar skjutsade yngre syskon till dagis som finns i anslutning till skolan. En annan anledning var att barnet hade för långt till skolan eller att skolvägen inte upplevdes som säker. Vid dessa tillfällen handlade det om att det var dåligt väder eller att barnet hade mycket packning. 4. Resultat av föräldraenkät - efter projektet Bil 5% Diagram 2 Buss 10% Cykel 21% Går 64% Enkäten delades ut till 168 föräldrar, varav 66 besvarade enkäten. 40 % svarsfrekvens. skolår 4,5 och 6 år 2011 efter att projektet avslutats Diagram 2: Visar hur barnen tog sig till och från skolan när det var barmark och vinterväglag. Eleverna i åk 4 gick och blev skjutsade i bil, samt åkte buss i störst utsträckning både under sommaren och vintern. Eleverna i åk 5 var de som cyklade i störst utsträckning under barmarksperioden. Eleverna i åk 6 både gick och cyklade i stor utsträckning både sommar och vinter.

Vem går ditt barn oftast med till skolan? 24 elever gick ensamma 13 elever gick med syskon 14 elever gick med kamrat/kamrater 1 elev gick med egen förälder Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som har barn som går till skolan. Resultatet visar att de flesta elever i samtliga årskurser som går ensamma till skolan. Några i elever i åk 4 och 6 går med kamrater till skolan. Vem går ditt barn oftast med från skolan? 20 elever gick ensamma från skolan 7 elever gick med syskon 26 elever gick med kamrat/kamrater Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som har barn som går från skolan. Resultatet visar att eleverna i samtliga årskurser går oftast hem från skolan tillsammans med kamrater eller ensamma. Vem cyklar ditt barn oftast med till skolan? 17 elever cyklade ensamma 5 elever cyklade med syskon 14 elever cyklade med kamrat/kamrater 1 elev cyklade med egen förälder Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som har barn som cyklar till skolan. Resultatet visar att elever i åk 4 och 6 cyklar oftast ensamma till skolan. Eleverna i åk 5 cyklar oftast med kamrater till skolan. Vem cyklar ditt barn oftast med från skolan? 13 elever cyklade ensamma från skolan 3 elever cyklade med syskon 19 elever cyklade med kamrat/kamrater 1 cyklade med egen förälder Kommentar: Här svarade endast de föräldrar som har barn som cyklar från skolan. Resultatet visar att de flesta elever i samtliga årskurser cyklar oftast hem med kamrater.

Varför väljer du att skjutsa ditt barn i bil till/från skolan? Kommentar: Det visade sig att de flesta av föräldrarna som skjutsade sina barn till skolan var på väg till sitt eget arbete eller skjutsade syskon till dagis. Några föräldrar uppgav att de skjutsade sitt barn om det dåligt väder eller om barnet hade tung packning, samt att det var bekvämt vid vissa tillfällen. 5. Fysiska åtgärder i trafikmiljön Åtgärderna grundar sig på föräldrar, elevers och konsulters synpunkter. Ombyggnationen är planerad att påbörjas 2012 och i olika etapper pågå till 2013, enligt nuvarande planering. I samband med projektering kan ändringar komma att göras på grund av byggnadstekniska aspekter. Hagbyvägen/Hagaholmsvägen En bättre passage med bredare refug än i dagsläget och förstärkt belysning skapas över Hagbyvägen Gång- och cykelbanan längs östra sidan av Hagbyvägen höjs upp i korsningen (över Hagaholmsvägen) Kantsten flyttas för att få en mindre korsning Hagbyvägen Befintlig gång- och cykelbana längs Hagbyvägens östra sida breddas från Hagaholmsvägen till Ekenhillsvägen Mellan Ekenhillsvägen och Eskilstunavägen breddas befintlig gångbana till gång- och cykelbana Busshållplats En timglashållplats med A- och B-läge (bussen stannar i båda riktningar) skapas vid befintlig hållplats mellan Ekenhillsvägen och Hagaholmsvägen Eskilstunavägen/Hagbyvägen Eskilstunavägen görs smalare för att kunna skapa säkrare passager över Eskilstunavägen Delar av eller hela korsningen höjs upp för lägre hastighet och ökad trafiksäkerhet Den förändrade utformningen av korsningen minskar behovet av signalreglering som därmed plockas bort