Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden



Relevanta dokument
Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer.

Om hälsa och livskvalitet

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Vad är folkhälsovetenskap?

Kommunikation av sjukdom

Vad är folkhälsovetenskap? Vad är folkhälsovetenskap? Vad är hälsa? Vad är sjukdom? Vad är ett folkhälsoproblem? Vad är folkhälsa?

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Individen eller miljön? möt forskare och praktiker för att diskutera bedömning av arbetsförmåga! Haninge 9 november 2010

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa- vad är det? Hälsa i språklig betydelse. Hälsoperspektiv och vårdrelation?

Kapitel 2. Detta kapitel handlar om värde. Huvudsyftet: visa att värdebegreppet är sekundärt i förhållande till skälbegreppet.

Sundsvall Gun-Inger Soleymanpur Gis Handledning & Utveckling

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Hälsofrämjande arbete på BVC

Hälsa historiskt perspektiv

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Ohälsa vad är påverkbart?

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Välfärds- och folkhälsoprogram

I ett sammanhang. Psykiskt funktionshinder Allvarlig psykiska sjukdom. Psykisk ohälsa. Psykisk hälsa

Hälsa, sjukdom, arbetsförmåga och sjukfrånvaro. Kristina Alexanderson Professor Sektionen för försäkringsmedicin

Psykiska första hjälpen Ångestsyndrom

Arbetsförmåga En definition av ett centralt begrepp i sjukförsäkringen

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Hälsofrämjande arbete på BVC

Att stärka äldre personers psykiska hälsa

Att främja hälsa vid psykisk sjukdom

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Existentiell hälsa i vården

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

IHS. Begreppet arbetsförmåga. IHS Rapport 2006:1. Hälsa och samhälle Malmö högskola. Linköpings universitet. Per-Anders Tengland

Arbetsliv och hälsa. Sverige. ett gott land att leva i. Svenskarna har:

I den bästa av världar, Hur kan vi skapa ledningssystem som stimulerar till helhetsyn, långsiktighet och hälsa.

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Salutogent förhållningssätt

Psykisk hälsa - främja och förebygga i skolan

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

Omvårdnadsinterventioner inom heldygnsvården

Passage Hästunderstödd behandling vid psykiatriska kliniken i Skellefteå. Psykiatriska kliniken Skellefteå

3. Den 17-årige pojken dömdes för grovt förtal. Vad exakt är det för brott som han har dömts för?

en resurs i vård och omsorg

RESILIENS Eller att blomstra trots funktionsnedsättning och kronisk multisjuklighet

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Utvecklingsstörning och åldrande. Monica Björkman

Moralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga

Att kalla för hälsosamtal: Finns det evidens? Levnadsvanor: Vad nytt under solen? Lars Jerdén

Mer harmoni Mindre stress

(O)Hälsan bland unga

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Jämlikhet i hälsa. Hur kan samhället hindra ohälsa? Hälsoojämlikhet. Vanligaste sätten att mäta folkhälsa. Jämställdhet kan förväxlas med jämlikhet

Pengar, vänner och psykiska problem

Folkhälsostrategi Antagen av kommunfullmäktige

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Utbildningsdag Vård- och omsorgsförvaltningen. Utbildningsinnehåll dag 1

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

Matti Leijon YFA. Yrkesföreningarna för fysisk aktivitet

och upptäcka att vi alla har svaren på de stora frågorna inom oss.

Validering i Sörmland

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Folkhälsa Fakta i korthet

Nationella riktlinjer Ångestsjukdomar

forskare, 95 länder. Hälsoundersökning av planeten. Hur mår ekosystemen? Deras betydelse för mänsklig välfärd? Negativ utveckling

TILLIT, GRÄNSER OCH RELATIONER

De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.

FRÅGOR OCH SVAR OM OCD

Arbetsförmåga i sjukförsäkringen ett möte mellan juridik och medicin

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Vetenskapsteori Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap

Utbildningsplan för magisterprogrammet i klinisk medicinsk vetenskap

Moralfilosofi. Föreläsning 2

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Grunder för kursbedömning. Uppgift. Uppgift. Introduktion. 3. Kursprov

Ett folkhälsoperspektiv på insatser för barn och unga

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

Identitet. Identitet handlar om hur du själv och andra uppfattar dig. Identitet(er) är viktigt för att känna tillhörighet.

Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman

SMÄRTAN I VARDAGEN. Marianne Gustafsson Leg ssk, Med.dr. Sahlgrenska akademin vid Göteborgs G Vårdalinstitutet

Hälsoplan för Årjängs kommun

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Tabellbilaga Hälsa på lika villkor 2018

Undersköterska i palliativ vård vilken är din roll? pkc.sll.se

Transkript:

Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade begrepp som beskriver vetenskapens objekt och deras relationer. Vid vetenskapliga förändringar ifrågasätts dessa grundantaganden Det har skett stora förändringar hälso- och sjukvården de senaste 20-30 åren. I samband med detta har också vissa av hälso- och sjukvårdens grundantaganden ifrågasatts. 1

Utgångspunkter för teorier om hälsa och sjukdom. 1) Biologi eller sociologi 2) Hälsobegreppet eller sjukdomsbegreppet 2

Teorier om hälsa Man kan indela teorier om hälsa i fyra huvudkategorier 1. Som avsaknad av sjukdom 2. Som välbefinnande 3. Som balans eller anpassning 4. Som förmåga eller kapacitet 3

WHO:s hälsosyn I WHO:s konstitution från 1948 formulerades en definition av hälsa. Hälsa är ett tillstånd av totalt fysiskt, psykisk och socialt välbefinnande, inte bara frånvaro av sjukdom eller defekt (infirmity). Ottawa Charter of Health Promotion, 1986 Hälsan har med fysiska, personliga och sociala resurser att göra. Hälsa är en resurs i vardagslivet, inte livets mål. Hälsa är en resurs och en essentiell förutsättning för mänskligt liv och social utveckling. (Sundsvall, 1991) Hälsofrämjande är en process som ökar individens möjlighet till kontroll över och förbättring av hälsan. 4

Hälsa som välbefinnande Hälsa är att må fysiskt och psykiskt bra (t.ex. att känna sig pigg, kry, vital, stark, fräsch, motiverad, koncentrerad, harmonisk eller lugn). Ohälsa är att lida psykiskt eller fysiskt (t.ex. att uppleva smärta, värk, klåda, yrsel, ångest eller depression). Skillnad på välbefinnande som hälsa och välbefinnande som livskvalitet. - Hälsan/ohälsan har omedelbara inre orsaker, och yttrar sig oftast i förnimmelser eller stämningar. - Livskvaliteten (god eller dålig) har oftast upprätthållande yttre orsaker. 5

Boorses biostatistiska teori Hälsa är frånvaro av sjukdom (disease) Sjukdom = skall förstås som teoretiskt ohälsosamt tillstånd (omfattar det vi kallar sjukdom, skada, defekt, handikapp, etc) Sjukdom är: Tolkning 1) är en funktionsnedsättning Tolkning 2) ett inre tillstånd som nedsätter en fysisk eller psykisk funktion Två betydelser av normal: Normativ: statistisk Normalfunktionen fastställs statistiskt skillnad mellan könen: skillnad mellan åldrar Abnormaliteten måste nedsätta överlevnads eller reproduktionsförmågan Globala sjukdomar accepteras om de är miljöbetingade 6

En disease är samtidigt en illness om den skapar oförmåga hos individen och därför: 1) är icke önskvärd av individen 2) berättigar till speciell behandling 3) ursäktar normalt sett kriticerbart beteende Disease är ett deskriptivt (beskrivande) begrepp och därmed värdeneutralt Illness är ett värdeladdat begrepp och därmed inte objektivt Illness är en delmängd av disease. 7

Problem med den biostatistiska teorin: normalfunktionen hos ett organ varierar beroende på miljö och individens verksamhet reduktion av en (organ-) funktion kan kompenseras av en annan (organ-) funktion 30-50% av alla som söker allmänläkare saknar abnormalitet (illness utan disease) vissa sjukdomar är normaltillstånd (givet miljön), ex. infektioner antingen: hela sub-populationer (av jordens befolkning) blir abnormala eller: vanliga sjukdomar i en kultur är normala (och därmed inte sjukdomar) i den kulturen hälsa är ett absolut tillstånd (ingen dimension). 8

Den holistiska hälsoteorin: Nordenfelt Handlingsteoretisk utgångspunkt Hälsa (definition): P har hälsa om han/hon av egen förmåga kan uppnå sina vitala mål (givet acceptabla omständigheter). Holism = (hela) individens förmåga mål miljö Ett vitalt mål är ett tillstånd i världen som är en nödvändig förutsättning för individens långsiktig minimal lycka. Mål som är vitala kan vara medvetet valda eller omedvetna En acceptabel omständighet är en situation där vi förväntar oss att individen skall klara av att handla. Andra ordningens förmåga. Skillnad objektiv hälsa subjektiv hälsa Subjektiv hälsa/ohälsa: - känner sig frisk/sjuk, eller - tror sig vara frisk/sjuk 9

Nordenfelts sjukdomsbegrepp "Maladies" = sjukdomar, defekter, skador Maladies tillstånd som tenderar att skapa ohälsa, (nedsätter individens förmåga att uppnå vitala mål) sjukdomar = processer som tenderar att... defekter = medfödda tillstånd... skador = förvärvade tillstånd... Problem med hälsoteorin: bryter mot normalt språkbruk sjukdom och hälsa förenliga tillstånd bryter mot medicinskt språkbruk vissa sjukdomar blir inte längre sjukdomar orealistiska (högt satta) mål lågt satta mål vansinniga/omoraliska mål 10

Hälsa Hälsa: En person har full hälsa om han/hon kan uppnå alla sina vital mål, givet acceptabla omständigheter. En person har minimal eller acceptabel hälsa om han/hon har förmågan att uppnå ett acceptabelt antal vitala mål. Full hälsa God hälsa Minimal eller acceptabel hälsa Ingen hälsa 11

Hälsa och anpassning : Ingmar Pörn Anpassning existerar när det råder en balans mellan tre komponenter, två inre och en yttre. Repertoar Målprofil Miljö En individ är vid hälsa om (och endast om) hon har den repertoar som är nödvändig för hennes anpassning, och har någon grad av ohälsa om repertoaren är inadekvat. 12

Livskvalitet Tre typer av teorier om livskvalitet: Hedonism (Ren) livskvalitet = välbefinnande/njutning/lust tes 1: inget annat än att må bra utgör positiv livskvalitet (och inget annat än att må dåligt utgör negativ livskvalitet) tes 2: allt välbefinnande utgör positiv livskvalitet (allt lidande utgör negativ ) - värdeteoretisk objektivism/universalism - monistisk teori - kunskapsteoretisk subjektivism Problem: - annat än att må bra kan påverka vår livskvalitet - det räcker inte med att vi mår bra för att vi skall ha bra livskvalitet - vårt välmående måste vara av rätt sort (adekvat) 13

Objektiv lista livskvalitet = ett antal objektivt goda ting (ex. välfärd, vänskap, kunskap, frihet, kärlek) - värdeteoretisk objektivism/universalism - pluralistisk teori - kunskapsteoretisk objektivism Problem: - alla personers livskvalitet bedöms efter samma mall - något som vi inte önskar kan alltså utgöra livskvalitet (och tvärt om) - svårt att finna en lista som alla är överens om 14

Önskeuppfyllelse livskvalitet = uppfyllelse av individens önskningar - måste önskeuppfyllelsen vara verklighetsförankrad? - gäller det alla önskningar, eller endast finala önskningar? - värdeteoretisk subjektivism - pluralistisk teori - kunskapsteoretisk subjektivism Problem: - går ej att jämföra livskvalitet mellan individer - känslan får en underordnad betydelse Skillnad mellan finala (intrinsikala) och instrumentella värden Instrumentala värden = det som leder till något finalt (intrinsikalt) värde Ex: välfärd välbefinnande pengar önskeuppfyllelse 15