739/937/2007 1 (16) Kommunikationsmarknad och -tjänster Marknadsanalys MARKNADSANALYS OM BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE PÅ MARKNADEN FÖR SAMTALSTERMINERING I INDIVIDUELLA MOBILNÄT PÅ ÅLANDS OMRÅDE 1 UTGÅNGSPUNKT FÖR GRANSKNINGEN AV BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE Enligt 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen (393/2003) skall i syfte att klarlägga konkurrensläget regelbundet göra en marknadsanalys av grossist- och slutkundsmarknader som definierats som relevanta. Vid definieringen av relevanta marknader skall enligt lagens 16 beakta EG-kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering. 1 I rekommendationen utgör samtalsterminering i individuella mobiltelefonnät en egen relevant marknad (marknad nr 16). Det är fråga om en sk. grossistmarknad. Enligt 43 3 mom. i kommunikationsmarknadslagen avses med samtalsterminering, dvs. inkommande trafik, användning av teleföretagets telefonnät till att upprätta en förbindelse, när förbindelsen upprättas från det andra teleföretagets telefonnät till teleföretagets telefonnät. Inkommande trafik är trafik från sammankopplingspunkt till den som tar emot samtalet. Teleföretagen behöver samtalsterminering för att producera tjänster till sina anslutningskunder. Sammankoppling i allmänhet och samtalsterminering som en del av det är en förutsättning för att teleföretaget kan tillhandahålla kommunikationstjänster mellan abonnenter som anslutit sig till olika telenät. För att kunna erbjuda sina abonnenter möjlighet för kommunikation med abonnenter som anslutit sig till ett annat nät, måste teleföretaget skaffa samtalstermineringstjänsterna från andra teleföretag. Enligt 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen skall bestämma att ett teleföretag är ett företag med betydande marknadsinflytande (SMP-operatör), om företaget utifrån en marknadsanalys konstateras ensamt eller tillsammans med andra ha ett sådant ekonomiskt inflytande på en viss marknad att det i betydande utsträckning kan verka oberoende av konkurrenter, konsumenter eller andra användare. Enligt paragrafens 3 moment skall ändra ett SMP-beslut, om det på basis av marknadsanalysen konstateras ha skett betydelsefulla förändringar i konkurrensläget på marknaden. 1 Kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader inom området elektronisk kommunikation vilka kan komma i fråga för förhandsreglering enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/21/EG om ett gemensamt regelverk för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster 2003/311/EG, EUT L 114, 8.5.2003, s. 45. 00181
739/937/2007 2 (16) 1.1 Det teleföretag som marknadsanalysen gäller Ålands Mobiltelefon Ab (nedan även Ålands Mobiltelefon och ÅMT) bygger och underhåller ett mobilnät och säljer mobiltjänster på Ålands område. Ålands Mobiltelefon ägs av Ålands Telefonandelslag, som hör till Finnetgruppen, och Mariehamns Telefon Ab. År 2006 var Ålands Mobiltelefon Ab:s omsättning cirka 7 miljoner euro och företaget sysselsatte två personer. 1.2 Reglering av marknaden samtalsterminering i Finland Med stöd av kommunikationsmarknadslagen har 22.6.2006 fattat beslut om att alla mobilnätföretag som utövar verksamhet i Finland - Elisa Abp, DNA Oy och TeliaSonera Finland Oyj - har sådan betydande inflytande på marknaden samtalsterminering i företagets mobilnät som avses i 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen. Ålands Mobiltelefon Ab har ett giltigt beslut av 6.2.2004 om betydande inflytande på marknaden samtalsterminering i ett enskilt mobilnät. Alla beslut som gäller denna marknad har vunnit laga kraft. 2 RELEVANTA MARKNADER 2.1 Nätföretag på mobilkommunikationsmarknaden på Åland och på det finländska fastlandet Utöver Ålands Mobiltelefon Ab har TeliaSonera Finland Oyj (nedan även TeliaSonera) verksamhet på Åland som mobilnätföretag. Båda företag har koncession för både GSM- och UMTS-verksamhet på området. Också Elisa har koncession för UMTS-verksamhet på Ålands område. De andra mobilföretagen, DNA Finland Oy (nedan även DNA) och Elisa Abp (nedan även Elisa) som utövar verksamhet på det finlädska fastlandet, har ett avtal om nationell roaming med ÅMT. När Elisas och DNA:s kunder är på Åland, kan de ringa samtal för samma pris som i övriga Finland. Alla mobilnätföretag i Finland är vertikalt integrerade, och majoriteten av kunderna i företagens nät är abonnemangskunder till tjänsteföretag som hör till samma koncern som nätföretagen. Ålands Mobiltelefon har en marknadsandel på cirka 50-60 % och TeliaSonera är den näst största mobiloperatören på Ålands område 2. Enligt de marknadsdata som har samlat in hade mobilnätföretagen följande marknadsandelar av mobilabonnemang i slutet av andra kvartalet år 2007 på hela Finlands område: Sonera hade cirka 41 % av slutkunderna, Elisa cirka 39 % och DNA cirka 20 %. Ålands Mobiltelefons marknadsandel i hela Finland var under en procentenhet. 2 I teorin styrs trafiken från ett visst företags nät till dess eget nät och till andra nät med en sannolikhet som motsvarar företagens andelar av slutkundsmarknaden, och då är ett enskilt nätföretags utgående och inkommande trafik i balans. I praktiken fördelas andelarna av totalmarknaden för samtalsterminering inte likvärdigt med slutkundsmarknaden i Finland. Skillnaderna beror exempelvis på olika kundprofiler på slutkundsmarknaden. 00181
739/937/2007 3 (16) 2.2 Nyttighetsmarknad Inköp av samtalsterminering i ett mobilnät kräver att kommunikationsnätet har sammankopplats med mobilnätet. Sammankopplingen och inköp av samtalsterminering förutsätter idrifttagning och underhåll av sammankopplingsledningen samt koppling, ändring och underhåll av GK-signaleringsanslutningen. I grossistledet tar mobilnätföretagen ut minutbaserade ersättningar av andra nätföretag för samtal som terminerar i mobilnätföretagets eget nät. DNA, Elisa och TeliaSonera har 19.2.2007 informerat om sina priser för samtalsterminering fram till 2008 som framgår av följande tabell. Också Ålands Mobiltelefon Ab sänkte sitt pris till 8,2 cent år 2007 och företaget har 19.9.2007 meddelat att det kommer att sänka priset till 6,0 cent år 2008. Operatörerna på det finländska fastlandet har överenskommit att Elisa och TeliaSonera kommer att tills november 2009 ha symmetriska termineringspriser och DNA kommer att överstiga detta pris med 0,5 cent. Efter November 2009 kommer alla operatörerna på fastlandet att ha symmetriska termineringpriser. Operatör / År 2006 2007 2008 P DNA Finland Abp r Elisa Abp i s TeliaSonera Finland Oyj e Ålands Mobiltelefon r Ab n 10 8,4 6,8 10 8,2 7,0 6,6 8,2 6,0 5,1 5,1 6,0 Tabell 1. Priserna för samtalsterminering i mobilnät. Efterfrågan på samtalsterminering i ett individuellt mobilnät i grossistledet kan härledas från efterfrågan på telefonitjänster i slutkundsledet, dvs. från slutkunder som anslutit sig till andra nätföretags nät. Samtalsterminering i ett individuellt mobilnät omfattar det avsnitt av samtalet som i målnätet terminerar i mottagarens abonnemang. Samtalsterminering i ett mobilnät betyder alltid trafik mellan sammankopplade nät. För att trafik kan terminera i ett visst nät, måste den alltid komma från ett annat nät. De viktigaste kunderna för vart och ett av de finländska mobilnätföretagen på marknaden samtalsterminering är de övriga finländska mobilnätföretagen. En betydande andel av trafiken som terminerar i ÅMT:s abonnemang kommer från företagets egna kunder därför att företaget har så stor marknadsandel på Ålands område. Med tanke på samtalsterminering från andra nät fördelas trafiken så att cirka 70 % kommer från andra mobilnät och 30 % från andra nät (fasta nät, utländska nät). När DNA:s eller Elisas kund är som roamingkund i ÅMT:s nät och får ett samtal, betalar denna kunds operatör en ersättning för 00181
739/937/2007 4 (16) samtalsterminering i grossistledet till ÅMT. Samma praxis gäller också internationell roaming. Substituerbarhet på efterfrågesidan Med substituerbarhet på efterfrågesidan avses köparens möjlighet att byta tjänsteleverantör. Efterfrågans substituerbarhet kan bedömas genom att undersöka om det finns sådana konkurrerande produkter på marknaden som kunderna kan byta till, ifall den relevanta produktens pris avsevärt och permanent stiger. Ersättningen för samtalsterminering i ett mobilnät fastställs av det mobilnätföretag vars mobilnät den sökta slutanvändaren har anslutit sig till. Den anropande abonnenten kan inte välja samtalet till ett annat, möjligen förmånligare, mobilnät. Efterfrågans substituerbarhet i grossistledet är inte möjlig, för uppringarens operatör kan inte köpa tjänsten samtalsterminering från något annat mobilnätföretag än det där samtalets mottagare har sitt abonnemang. Substituerbarhet på utbudssidan Med utbudets substituerbarhet avses möjligheten för andra än tillverkare eller leverantörer av berörda produkter att genast eller inom kort tid övergå till att tillverka dessa produkter eller leverera dessa tjänster utan avsevärda kostnader. Substituerbarhet på utbudssidan kan bedömas utgående från att granska konkurrerande företags tillträde till marknaden, när priset på den produkt som bedöms avsevärt och permanent stiger. Mobiltjänster till slutkunder i Finland erbjuds för tillfället genom GSMbaserade 2G - 2.5 G (GPRS, EDGE)-nät och UMTS-baserade 3G-nät. Det finns inte några finländska mobilnätföretag som enbart skulle utöva verksamhet i UMTS-nät, utan alla företag har både GSM- och UMTS-nät. De finländska företagens GSM- och UMTS-nät har byggts sömlöst så att ett samtal i ett visst mobilnätföretags nät kan, under detta samtal, övergå från företagets GSM-nät till företagets UMTS-nät eller från UMTS till GSM. Prissättningen för samtalsterminering är samma oberoende av om samtalet inkommer till GSM- eller UMTS-nätet. Den anropande abonnenten eller den uppringande partens nätföretag kan inte veta om samtalet termineras i GSM- eller UMTS-nätet. I framtiden kan det bli ändringar i gränssnitt för samtalsterminering i mobilnät i och med att trådlös teknologi för nät och terminalutrustningar samt IP-baserad sammankoppling utvecklas. Mobiltjänster tillhandahålls i Finland enbart genom GSM och UMTS-nät. För tillfället är det inte möjligt att substituera samtalsterminering hos företag som har GSM/UMTS-nät genom ett utbud av konkurrerande alternativa teknologier. kommer att följa utvecklingen på marknaden noggrant. 00181
739/937/2007 5 (16) 2.3 Geografisk marknad Varje mobilnät som tillhandahåller samtalsterminering utgör en egen relevant marknad. Det är det inte möjligt att ersätta tjänsten samtalsterminering i ett visst mobilnät med motsvarande tjänst i ett annat mobilnät. Därför är det skäl att begränsa den relevanta marknadens geografiska räckvidd enligt belägenhet och geografiskt täckningsområde för varje enskilt nät. I landskapet Åland finns ÅMT och TeliaSonera. 2.4 Lagändringar som påverkar marknaden för samtalsterminering efter s SMP-beslut av 6.2.2004 Trafik från det fasta nätet till mobilnätet I kommunikationsmarknadslagens 43 begränsas delvis mobilnätföretagens skyldighet att tillhandahålla andra teleföretag sammankopplingsprodukter i grossistledet. Enligt den nuvarande lagstiftningen betyder det att skyldigheter som har ålagt SMP-företagen inte gäller all inkommande trafik från ett fast nät till ett mobilnät. Mobilnätoperatörernas prissättningsskyldighet inskränks genom kommunikationsmarknadslagen där det i 43 4 mom. sägs att inkommande trafik inte behöver prissättas särskilt om förbindelsen upprättas från ett fast telefonnät till ett mobilnät, utom om förbindelsen har valts med prefix eller förhandsval. Före ändringen av kommunikationsmarknadslagen (28.1.2005/47) som trädde i kraft 1.3.2005 behövde inkommande trafik inte alls prissättas särskilt om förbindelsen upprättades från ett fast telefonnät till ett mobilnät. Under den tidigare lagstiftningen satte det mobiltjänsteföretag vars abonnemangskund samtalet ringdes till självständigt priset för det mobila avsnittet, och priset omfattades inte av regleringen. Under den gällande lagen regleras priset för terminering av samtal från ett fast telefonnät till ett mobilnät, om samtalet rings med hjälp av samtalsvis val av operatör eller avtal om förhandsval. I övriga fall sätter mobiltjänsteföretaget fortfarande priset för mobilavsnittet, och priset omfattas inte av regleringen. Av marknadsdata som har samlat in framgår att andelen samtal som använder förhandsval har stabiliserat sig kring 50 procent av alla samtal från ett fast nät till ett mobilnät på det finländska fastlandet. På Åland är andelen reglerad trafik från fasta nät betydligt mindre, under 10 procent. 2.5 Sammanfattning av relevanta marknader Den relevanta nyttighetsmarknaden består av samtalsterminering i ett individuellt mobilnät. Till nyttighetsmarknaden för samtalsterminering i 00181
739/937/2007 6 (16) ett individuellt mobilnät hör inkommande samtal från alla andra nät till ett individuellt mobilnät från sammankopplingspunkt till den som tar emot samtalet. Det är därför inte meningsfullt om samtalet i ett mobilnät inkommer från ett annat inhemskt eller utländskt mobilnät eller från ett inhemskt eller utländskt fast telenät. Dessutom omfattar marknaden sammankopplingsprodukter och -tjänster som behövs för genomförandet av samtalsterminering. För förmedling av samtalsterminering behövs till exempel idrifttagning och underhåll av sammankopplingsledningen samt koppling, ändring och underhåll av GK-signaleringsanslutningen och även övriga produkter och tjänster som är nödvändiga för genomförandet av samtalsterminering. Marknaden omfattar alla inkommande samtal till mobilnätet oberoende av nätteknologi som används. Europeiska kommissionen har i sitt yttrande 3 och högsta förvaltningsdomstolen har i sina beslut 4 av 28.10.2005 godkänt den marknadsdefinition som på basis av kommissionens rekommendation gjorde för den tidigare granskningen. anser att efter den tidigare granskningen av samtalsterminering i ett individuellt mobilnät har det inte skett sådana förändringar i läget på marknaden på Ålands område som skulle ge anledning till att avvika från kommissionens marknadsrekommendation. 3 MARKNADSANALYS OCH BEDÖMNING AV MARKNADSINFLYTANDE 3.1 Bedömning av företagens marknadsinflytande 3.1.1 Marknadsandel En slutanvändare som anslutit sig till ett visst mobilnät kan enbart nås genom samtal som termineras i detta mobilnät. Därför är det inte möjligt att ersätta inkommande trafik till ett individuellt mobilnät med inkommande trafik till ett annat nät. Varje mobilnätföretag förfogar över all inkommande trafik till sitt nät. Eftersom varje mobilnät utgör en egen relevant marknad, har varje mobilnätföretag en marknadsandel på 100 % av samtalsterminering i sitt eget nät, vilket ensamt är ett starkt bevis på betydande marknadsinflytande. 5 Vid bedömningen bör det utöver marknadsandel även beaktas andra faktorer som nämns i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande. På marknaden för samtalsterminering i ett individuellt mobilnät är det också av betydelse om motverkande inflytande från köparnas sida begränsar mobilnätföretagets marknadsinflytande. Dessutom bör särskilt uppmärksamhet fästas vid företagens status för reglering och 3 Kommissionens yttrande SG(2003)D/233787 av 17.12.2003 enligt artikel 7.3 i ramdirektivet 2002/21/EG om s förslag till beslut om samtalsterminering i mobilnät som notifierats till kommissionen. 4 Se högsta förvaltningsdomstolen 28.10.2005 liggare 2738 (2005:67) 5 Europeiska kommissionen har i sitt beslut av den 17 maj 2005 C(2005) 1442 till den tyska kommunikationsmyndigheten om analys av marknaden för samtalsterminering i det individuella fasta telefonnätet konstaterat: "The 100% market share of network operators in the market for call termination on their individual public telephone network provided at a fixed location raises a strong presumption of SMP, save in exceptional circumstances which need to be clearly and unambiguously demonstrated by the NRA." 00181
739/937/2007 7 (16) 3.1.2 Motverkande inflytande från köparens sida inverkningar av den. I samband med analysen om förhandlingskraft bedöms marknadens funktion även i en oreglerad situation 6. En kund som köper en produkt eller en tjänst har motverkande inflytande, om det med tanke på säljarens affärsverksamhet är så betydande att det kan begränsa säljarens marknadsinflytande. En marknadsandel på 100 % medför inte automatiskt betydande marknadsinflytande på marknaden för samtalsterminering, utan motverkande inflytande från köparnas sida kan begränsa företagets prissättningskraft. Vart och ett av mobilnätföretagen har ett incitament att av andra företag ta ut en hög avgift för samtalsterminering i sitt eget nät för att maximera sina intäkter från samtrafiken. På motsvarande sätt har vart och ett av mobilnätföretagen ett incitament att minimera sina kostnader för samtrafik genom att till andra nätföretag betala lägsta möjliga priset för utgående trafik från sitt nät. I ett oreglerat läge har alla mobilnätföretag ett incitament att höja priset för samtalsterminering till en monopolistisk nivå. Om ett företag ensidigt höjer sitt pris för samtalsterminering i ett oreglerat läge, kan andra företag motverka och balansera sina nettointäkter från samtrafik genom att höja sina egna priser för samtalsterminering. Marknaden för samtalsterminering i ett mobilnät fungerar i praktiken så att varje företag måste i sina prissättningsbeslut beakta möjligheter för andra konkurrenter som tillhandahåller ömsesidig tjänst att reagera på prissättningen genom sina egna sammankopplingspriser. I Finland har mobilnätföretagen i praktiken förhandlat sinsemellan om priserna för samtalsterminering medan andra aktörer (reglerade nätföretag för det fasta nätet samt utländska teleföretag 7 ) har haft en status som pristagare. Mobilnätföretagens ömsesidiga förhandlingsposition har väsentligen påverkats av deras status för reglering. Slutanvändarnas förhandlingsposition och positionens inverkan på nätföretagens marknadsinflytande Samtalsterminering är en grossistmarknad där efterfrågan hos ett visst nätföretag kan härledas från efterfrågan hos slutkunder som anslutit sig till andra nätföretags nät. Såsom i flesta andra länder råder det också i Finland en praxis att uppringaren betalar samtalet och tjänsteleverantören tar ut en avgift av slutkunden för ringda samtal, inte för mottagna samtal. När slutkunderna ingår abonnemangsavtal väljer de 6 Med hjälp av en sk. greenfield-analys undersöks om konkurrensen fungerar trots avreglering. Det säkerställs alltså att SMP-status och därtill relaterade skyldigheter slopas bara i situationer där det har blivit effektiv konkurrens på marknaden och där denna konkurrens inte beror på regleringen av marknaden. Viktigt i greenfield-analysen är att en framtidsriktad bedömning skall även beakta reglering som är oberoende av marknaden och SMP-status för företag som är verksamma på den. 7 har 6.2.2004 och 22.6.2006 gett nätföretag för det fasta nätet i Finland beslut i vilka ansågs att vart och ett av företagen har SMP-status på marknaden för samtalsterminering i företagets nät. Huvudsakligen anses alla europeiska teleföretag ha SMP-status på marknaden för samtalsterminering i företagets nät och alla europeiska länder pressas att sänka priserna för samtalsterminering. 00181
739/937/2007 8 (16) samtidigt det nät som deras abonnemang kopplas till. Slutkunden väljer abonnemanget i allmänhet enbart på basis av de kriterier som direkt påverkar hans eller hennes egna intressen. Kriterier som påverkar köpbeslutet är bl.a. abonnemangets egenskaper, priserna för tjänster samt den image som kvalitetsparametrarna medför. Slutkunder kan i praktiken inte begränsa prissättningskraft för ett mobilnätföretag som tillhandahåller sammankoppling t.ex. genom att ringa från ett annat mobilnätföretags abonnemang eller från en annan anslutning i det fasta nätet, eftersom målnätföretaget tar ut en lika stor ersättning för samtalsterminering av alla parter. Slutkundspriserna hos finländska mobilnätföretag har inget direkt samband med sammankopplingspriserna mellan näten. Det finns företagsspecifika skillnader i priserna som de individuella mobilnätföretagen tar ut av samtalsterminering i Finland. Abonnemang där samtal till samtliga nät har samma pris har blivit allmänna vid utbudet av mobiltjänster i slutkundsledet. Prissättningsmodeller där ett nät har ett högre pris än något annat nät har inte blivit allmänna i slutkundsledet. Det är i synnerhet nummerportabilitet som har begränsat de förfaringssätt som mobilföretag använder vid slutkundsprissättningen. Tidigare hade varje företag ett eget prefix som bestämde vilket nät samtalet terminerades i. I dag kan kunden sällan vara säker på vilket mobilnät som samtalet inkommer till. Sammanfattning av slutkundernas förhandlingsposition och positionens inverkan Slutanvändarna är i allmänhet inte medvetna om prissättningsförfaranden i grossistledet eller om priser som nätföretagen tar ut för samtalsterminering. De ersättningar som nätföretaget tar ut för samtalsterminering i grossistledet påverkar inte slutkundernas köpbeslut. En praxis där uppringaren betalar samtalet medför inte press för nätföretag i grossistledet att konkurrera med priser för samtalsterminering. I uppringaren betalar-system har slutanvändarna därför inte ens någon indirekt förhandlingsposition i förhållande till nätföretagens ersättningar för samtalsterminering. Oelastisk efterfrågan i slutkundsledet med tanke på grossistpriser skapar incitament för nätföretaget och möjligheter till att höja grossistpriserna. Förhandlingskraft för finländska nätföretag i det fasta nätet i förhållande till mobilnätföretag Trafik mellan fasta nät och mobilnät är inte ömsesidig på samma sätt som trafik mellan mobilnät. Priserna för samtalsterminering i fasta nät och mobilnät skiljer sig avsevärt från varandra 8. Om mobilnätföretagens samtalsterminering skulle vara oreglerad, skulle de ha ett incitament att genom kollusion höja den allmänna prisnivån för samtalsterminering till monopolnivå för att maximera sina vinster. 8 Priserna för samtalsterminering i fasta nät i Finland är i allmänhet circa 2 cent/minut. 00181
739/937/2007 9 (16) Priserna för samtal från ett fast nät till ett mobilnät är höga jämfört med priserna för samtal från mobilnät till mobilnät eller från fast nät till fast nät. I tabell 2 jämförs slutkundspriserna för samtal från mobiltelefon till mobiltelefon och från fast telefonanslutning till mobiltelefon antingen med val av operatör (ESV) eller utan val av operatör. Priserna i tabellen är riktgivande. Typ av samtal Pris Från mobilt till mobilt 0,08 Från fast till mobilt (förhandsval) 0,15 + lokalnätsavgift Från fast till mobil 0,25 + lokalnätsavgift Tabell 2. Jämförelse av slutkundspriser för samtal från mobiltelefon till mobiltelefon och från fast anslutning till mobiltelefon. Källa: Internetsidor för operatörerna på det finländska fastlandet och på Åland. Av jämförelsen i tabell 1 framgår klart att prisnivån för samtal som ringts från den fasta telefonanslutningen till mobilabonnemang med hjälp av val av operatör (samtalsspecifikt val eller förhandsval) är betydligt lägre än samtal som inte omfattas av regleringen. 9 För en del av samtalsterminering från ett fast telefonnät till ett mobilnät betalas mobilsamtalsavgiften eller priset för samtalserminering av ett teleföretag inom samma koncern. Mobilnätföretag har dock incitament att ta ut en högre avgift för samtal som termineras från det fasta nätet därför att mobilnät- eller mobiltjänstföretagets kostnad kanaliseras direkt till slutkundspriset för samtalet som rings från det fasta nätet till mobilnätet. Såsom andra finländska mobilföretag är också ÅMT vertikalt integrerat och för ÅMT:s inkomstbildning är det inte någon stor skillnad huruvida det terminerande samtalet i mobilkundens abonnemang faktureras av nät- eller tjänsteföretaget. Priserna som mobiltjänsteföretag tar ut för samtal från fasta anslutningar till mobilabonnemang är både på det finländska fastlandet och på Åland så gott som trefaldiga jämfört med nuvarande priser för samtalsterminering. För sin del är det ett klart bevis på att mobilföretagen har utnyttjat deras marknadsinflytande i förhållande till kunderna i det fasta nätet. Med anledning av ovan nämnda grunder (se slutkundernas förhandlingsinflytande) vet konsumenten antagligen inte vilket nät samtalet från det fasta nätet termineras i. Därför anser att konkurrensen om avtal om förhandsval för det fasta nätet inte avsevärt minskar företagens incitament att höja priset för samtalsterminering 10. På Ålands område har 9 I Finland har traditionellt använts en prissättningsmodell där kundens samtalsavgift består av två skilda delar. I denna modell sätter operatören i det fasta nätet ett pris på samtalet från anslutningen i det fasta nätet till sammankopplingspunkten och mobiltjänsteoperatören definierar ett eget kundpris för samtalets mobilavsnitt. Priset som mobiltjänsteoperatören tar ut har inte omfattats av regleringen. Enligt den ändring som trätt i kraft 1.3.2005 behöver inkommande trafik prissättas särskilt, om förbindelsen från ett fast nät till ett mobilnät har valts med ett samtalsspecifikt operatörsprefix eller förhandsval. 10 Operatörerna kan även tillhandahålla konkurrerande operatörers abonnemangskunder avtal om förhandsval för totalprissättning. I operatörernas offerter har samtalen oftast prissatts oberoende av mobilnätet mottagaren använder. I avtal om förhandsval är priserna för samtal som rings till mobiltelefoner cirka 0,15 + lokalnätsavgift. 00181
739/937/2007 10 (16) avtal om förhandsval inte haft någon stor inverkan och majoriteten av terminerande samtal från fasta nät till ÅMT:s nät är oreglerad och prissätts av tjänsteoperatör. Köparkraft hos företag i det fasta nätet begränsar inte prissättningen hos mobilnätföretag. På samma sätt som vid samtalsterminering från andra mobilnät, blir den enda avsevärda källan för motverkande köparkraft möjligheten att reagera på konkurrentens prishöjning genom att ömsesidigt höja sitt eget pris. Det finns inga sådana incitament för priskonkurrens som på marknader med effektiv konkurrens. Reglerade företag i det fasta nätet har inte möjligheter att reagera på mobilnätföretagens prishöjning genom att höja sitt eget pris för samtalsterminering. Det bör dessutom beaktas att det är ÅMT:s ägarföretag Ålands Telefonandelslag Ab och Mariehamns Telefon Ab som förfogar över marknaden för det fasta nätet på Ålands område. För hela koncernens inkomstbildning har osymmetri i priserna för samtalsterminering mellan det fasta nätet och mobilnätet inte någon inverkan på majoriteten av samtalsterminering från det fasta nätet till ÅMT:s nät. Andra teleföretags förhandlingskraft i förhållande till finländska mobilnätföretag Samtal termineras i ett individuellt mobilnät även från andra källor än finländska fasta telefonnät och finländska mobilnät, t.ex. från IP-nät och från utlandet. Trafik mellan dessa nät och mobilnät är inte ömsesidig på samma sätt som trafik mellan mobilnät. Företag som tillhandahåller dessa tjänster deltar inte i förhandlingar om sammankoppling mellan finländska företag. Marknaden för utlandssamtal är i flesta länder nationella och grossistpriser för finländska mobilnätföretags samtalsterminering kanaliseras så att de betalas av utländska slutkunder. Företagen, såsom teleföretag i det fasta nätet, anpassar sig till priserna för samtalsterminering och i praktiken har de inte något motverkande inflytande från köparens sida i förhållande till finländska mobilnätföretag. Priserna för samtalsterminering som exempelvis utländska teleföretag tar ut har inte någon inverkan på grossistpriser för de finländska företagen. Regleringens effekter på mobilnätföretagens förhandlingsposition Priserna för samtalsterminering i mobilnätföretagens nät har i praktiken bestämts i förhandlingar mellan mobilnätföretagen i Finland. Företagets reglerade position har dock haft en stor inverkan på de enskilda företagens förhandlingsposition och i sista hand på priserna för samtalsterminering som företagen avtalar om. Om reglering osymmetriskt enbart skulle avse ett företag eller en del av företag på marknaden, skulle de företag som inte har skyldigheter kunna utnyttja marknadsinflytande och prissätta samtalsterminering på en högre nivå än vad konkurrenspriset är, eftersom reglerade företag är i alla fall bundna till skyldigheter som begränsar deras prissättning och förhandlingsposition. 00181
739/937/2007 11 (16) Figur 1 visar utvecklingen av priserna för samtalsterminering från januari 2003 till juni 2007. 0,14 Termineringspriser 2004-2007 0,12 0,10 0,08 0,06 0,04 0,02 0,00 Q22004 Q32004 Q42004 Q12005 Q22005 Q32005 Q42005 Q12006 Q22006 Q32006 Q42006 Q12007 Q22007 Figur 1. Priset för samtalsterminering kvartalsvis 2004-2007 TeliaSonera Elisa DNA Ålands Mobiltelefon Ab 3.2 Inverkan av andra kriterier för bedömning av marknadsinflytande som nämns i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser Andra kriterier som utöver marknadsandelar och avsaknad eller låg grad av motverkande marknadsinflytande nämns i punkt 78 i kommissionens riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande är egenskaper hos företag, t.ex. företagets storlek totalt sett, kontroll över infrastruktur som är svår att kopiera, tekniska fördelar eller teknisk överlägsenhet, lättillgängliga kapitalmarknader och finansiella resurser, produkt- och tjänstediversifiering, stordriftsfördelar, fördelar till följd av produktionens spännvidd, vertikal integration samt välutvecklat distributions- och försäljningsnät. Dessutom kan kriterierna gälla avsaknad av potentiell konkurrens och hinder för expansion. anser att inte något finländskt nätföretag för det fasta nätet har med tanke på ovan nämnda egenskaper en sådan ställning att det i betydande omfattning skulle minska vederbörande mobilnätföretags inflytande på marknaden för samtalsterminering i ett individuellt mobilnät. Skillnader mellan företagen (t.ex. i storlek eller i volym) kunde i ett oreglerat läge påverka företagets förhandlingsposition på marknaden för samtalsterminering. Såsom visas ovan (se figur 1) har större företags köparkraft på en reglerad marknad inte hindrat lindrigare reglerade mindre företag från att använda marknadsinflytande på samtalsterminering. 00181
739/937/2007 12 (16) Ålands Mobiltelefon Ab tillhandahåller samtalsterminering men företaget är även en stark leverantör av andra nätprodukter på sitt verksamhetsområde med ett omfattande urval av produkter och tjänster som det marknadsför till andra teleföretag. Genom sina ägare är Ålands Mobiltelefon Ab en del av Finnet-gruppen som har en lång erfarenhet av televerksamhet och etablerade kundrelationer med en stor del av finländska konsumenter och företag. Finnet-gruppen är också horisontalt integrerad och utövar verksamhet på bl.a. fjärr- och utlandssamtal. De ovan nämnda faktorerna förstärker Ålands Mobiltelefon Ab:s ställning på marknaden. Potentiell konkurrens och möjlighet för expansion 3.3 Sammanfattning av marknadsanalysen För tillfället är det inte möjligt att ersätta samtalsterminering i ett individuellt mobilnät med någon annan produkt eller tjänst. I framtiden kommer en del av samtalsterminering i mobilabonnemang sannolikt att vara IP-trafik i och med nätkonvergens och IP-baserad sammankoppling. Det kräver att terminalutrustningar och nät utvecklas så att de fungerar sömlöst med utnyttjande av flera olika teknologier. I en sådan situation skulle mobilnätföretaget inte längre vara den enda leverantör av samtal till en viss användare. För tillfället tillhandahålls mobiltjänster i Finland enbart genom GSM- och UMTS-nät. Några alternativa nät har ännu inte byggts och det finns inte tillräckligt med terminalutrustningar på marknaden så att potentiell konkurrens skulle begränsa mobilnätföretagens marknadsinflytande under den föreliggande granskningsperioden. Eftersom det inte finns nät som möjliggör stor mobilitet genom att ersätta de nuvarande mobilnäten, hindrar den allmänt höga prisnivån för samtalsterminering exempelvis nya leverantörers tillträde till marknaden för att tillhandahålla telefonitjänster för det fasta telefonnätet eller IP-baserade telefonitjänster. Företag som kommer in på marknaden anpassar sig i praktiken till de givna priserna för samtalsterminering. Ett företag som redan finns på marknaden har inga möjligheter för expansion på den relevanta markanden. Även om företaget kan öka sitt kundantal och volymen av samtalsterminering i sitt nät eller utvidga det geografiska verksamhetsområdet, kan det inte öka andelen av samtalsterminering i sitt eget nät när den är 100 procent. anser att Ålands Mobiltelefon Ab har ett betydande inflytande på marknaden för samtalsterminering i ett individuellt mobilnät. Oelastisk efterfrågan med tanke på grossistpriser skapar incitament och möjligheter för mobilnätföretaget att höja grossistpriserna. ÅMT, så som alla andra mobilnätföretag, har en marknadsandel på 100 procent av samtalstermnering i sitt eget nät, vilket skapar en stark förmodan om att företag har betydande marknadsinflytande. Marknadsanalysen har inte heller visat sådant motverkande inflytande från köparnas sida eller andra sådana faktorer 00181
739/937/2007 13 (16) som i ett oreglerat läge skulle hindra att Ålands Mobiltelefon uppträder oberoende av sina kunder och konsumenter. På basis av det ovan anförda anser att Ålands Mobiltelefon Ab fortfarande har betydande marknadsinflytande så som avses i 17 1 mom. i kommunikationsmarknadslagen på marknaden för samtalsterminering i Ålands Mobiltelefon Ab:s mobilnät. 4 ÅLANDS MOBILTELEFON AB:S SKYLDIGHETER I EGENSKAP AV FÖRETAG MED BETYDANDE MARKNADSINFLYTANDE har, med stöd av sin marknadsanalys år 2004, fattat ett beslut 11 som baserar sig på 18 i kommunikationsmarknadslagen och ålagt Ålands Mobiltelefon Ab följande skyldigheter: 1. Sammankopplingsskyldighet, KommunikationsmarknadsL 39.2 Bolaget är skyldigt att koppla samman ett kommunikationsnät eller en kommunikationstjänst med ett annat teleföretags kommunikationsnät eller kommunikationstjänst. 2. Skyldighet att offentliggöra leveransvillkor och prislistor, KommunikationsmarknadsL 33 Bolaget är skyldigt att offentliggöra leveransvillkor och prislistor för samtalsterminering samt för alla sammankopplingsprodukter och tjänster vilka är nödvändiga för förmedling av inkommande trafik (inkl. t.ex. idrifttagning och underhåll av sammankopplingsledningen samt koppling, ändring och underhåll av GK-signaleringsanslutningen). Leveransvillkoren och prislistorna måste publiceras på bolagets internetsidor och de skall också hållas tillgängliga för andra teleföretag i pappersform. 3. Skyldigheter som gäller prissättning och andra villkor, KommunikationsmarknadsL 37 och 84 Bolaget är skyldigt att prissätta den ersättning som tas ut för samtalsterminering och för de produkter och tjänster som behövs för förmedling av samtalsterminering (inkl. t.ex. idrifttagning och underhåll av sammankopplingsledningen samt koppling, ändring och underhåll av GK-signaleringsanslutningen) så att ersättningen är icke-diskriminerande samt att även i övrigt iaktta icke-diskriminerande villkor. Grunderna för att behålla skyldigheterna Enligt kommunikationsmarknadslagen skall sträva till att avgöra konkurrensproblem på detaljmarknader främst genom att ålägga skyldigheter på SMP-operatörer i partihandel. De SMP-skyldigheter 11 s beslut dnr 1136/934/2004. 00181
739/937/2007 14 (16) som ålagts mobilnätföretagen är nödvändiga för att lindra de problem som finns på marknaden för samtalsterminering i ett mobilnät därför att det inte finns konkurrens. Syftet med skyldigheterna är att främja konkurrens på lång sikt på slutkundsmarknaden för tillhandahållandet av telefonitjänster. Varje mobilnätföretag förfogar över all inkommande trafik i abonnemang för slutkunder i sitt nät och varje mobilnätföretag har, genom medel som visats i marknadsanalysen, en möjlighet att verka oberoende av sina konkurrenter och kunder. Inflytande från köparens sida eller efterfrågan från slutkunder påverkar inte företagens beslut om prissättning för samtalsterminering i sk. uppringaren betalar-systemet. Det betyder att i en situation där tillhandahållandet av samtalsterminering inte omfattas av reglering, skulle mobilnätföretagen ha ett incitament och en möjlighet att prissätta tjänsten för samtalsterminering på en oskäligt hög nivå. Mobilkommunikation har ökat kraftigt i betydelse i Finland, vilket har medfört att mobilnätföretagens status som sammankopplingspartner har blivit ännu starkare. Om mobilnätföretag med SMP skulle vägra sammankopplingen eller prissätta den på en oskäligt hög nivå, skulle de kunna försvåra ställningen för företag som redan är verksamma på kommunikationsmarknader eller som försöker få tillträde till marknader. Med hjälp av ålagda skyldigheter går det för sin del att säkerställa en jämlik ställning för redan verksamma företag och för nya företag. Annan trafik än ömsesidig trafik mellan mobilnätföretagen utgör direkta intäkter för mobilnätföretagen. Prissättningen för samtalsterminering i ett mobilnät påverkar i praktiken direkt t.ex. slutkundspriserna för samtal som rings från det fasta nätet till mobilnätet. Såsom visats i marknadsanalysen kan priserna för samtal från det fasta nätet till mobilnätet vara till och med trefaldiga jämfört med priserna för samtal mellan mobiltelefoner. I ett oreglerat läge skulle skadorna från monopolistiska priser för samtalsterminering i sista hand belasta slutkunderna. Sammankopplingsskyldighet behövs för att säkerställa interoperabilitet hos teletjänsterna. Tjänsterna för samtalsterminering i ett visst nät är en förutsättning för att slutkunder som anslutit sig till andra teleföretags nät kan kommunicera med kunderna i vederbörande nät. Ett teleföretag som utövar verksamhet i ett annat nät behöver tjänsterna för samtalsterminering i målnätet för att kunna tillhandahålla sina kunder omfattande tjänster som är av god kvalitet. Teleföretag som har ålagts sammankopplingsskyldighet skall iaktta bestämmelserna i 40-42 och 45 i kommunikationsmarknadslagen, om en överenskommelse om skyldighetens innehåll inte annars kan nås. Den ålagda skyldigheten medför att företagen skall iaktta det förbud mot mängdrabatter som bestäms i lagens 44. Parterna kan inte genom överenskommelse avvika från bestämmelserna i 44. De gällande publiceringsskyldigheterna behövs för att främja förhandlingar om sammankopplingsavtal och de underlättar tillsynen över 00181
739/937/2007 15 (16) att sammankopplingsvillkoren är skäliga och icke-diskriminerande. Publiceringsskyldigheten riktas inte bara på samtalsterminering utan också på produkter och tjänster som är nödvändiga för genomförandet av den. Skyldigheten att offentliggöra information på internet ökar genomskinlighet av prissättningen av samtalsterminering och är nödvändig i synnerhet för nya företag som kommer på marknaden och för utländska företag. Om information offentliggörs bara på företagens och myndigheternas extranetsidor, skulle det orsaka onödiga kostnader för upprätthållande av sidorna och för uppdatering av behörigheterna för sidorna. Ålands Mobiltelefon Ab skall sätta sitt pris för sammankoppling så att det berör alla företag på samma sätt oberoende av om samtalet, som prissatts med priser för samtalsterminering, kommer till företagets nät från ett mobilnät, ett fast nät eller ett utländskt nät. Utan någon skyldighet för icke-diskriminering skulle nätföretaget ha en möjlighet att använda sitt betydande marknadsinflytande genom att tillämpa villkor som är diskriminerande för konkurrerande teleföretag. Med hänsyn till den betydelsen som mobilnätet i egenskap av sammankopplingsobjekt har till andra teleföretag, skulle nätföretaget avsevärt kunna försvåra verksamheten av andra företag som tillhandahåller eller vill tillhandahålla telefonitjänster genom att hindra användningen av sitt nät med diskriminerande leveransvillkor. Med icke-diskriminerande villkor avses enligt kommunikationsmarknadslagens 84 2 mom. villkor som berör teleföretag i samma situation på samma sätt. Om teleföretaget använder en viss tjänst själv eller tillhandahåller den för sitt dotterbolag eller någon annan sådan aktör, skall det tillhandahålla motsvarande tjänst till motsvarande villkor även för konkurrerande teleföretag. Prissättningsskyldigheten inskränks genom lagens 43 3 mom. där det sägs att ett teleföretag skall prissätta särskilt för sig ersättning som tas ut hos ett annat teleföretag för användningen av telefonnätet till att upprätta en förbindelse, när förbindelsen upprättas från det andra teleföretagets telefonnät till teleföretagets telefonnät. Med stöd av 4 mom. behöver inkommande trafik dock inte prissättas särskilt om förbindelsen upprättas från ett fast telefonnät till ett mobilnät, utom om förbindelsen har valts med prefix eller förhandsval. I praktiken gäller prissättningsskyldigheten för samtalsterminering i ett mobilnät enligt kommunikationsmarknadslagen alltså trafik från ett annat mobilnät, från utlandet och från andra nät samt trafik från ett fast nät i de fall då förbindelsen har upprättats med prefix eller förhandsval. Kommissionen har i sina tidigare utlåtanden om samtalsterminering i ett mobilnät konstaterat att kommunikationsmarknadslagens bestämmelser som lämnar samtal som ringts från ett fast nät till ett mobilnät utan prefix eller förhandsval utanför reglering av samtalsterminering strider mot gemenskapens rätt. Kommissionen har även bett att följer utvecklingen av priserna för samtalsterminering i mobilnät och prövar om det behövs en ex-ante prisregleringsskyldighet och ett kostnadsredovisningssystem som stöder 00181
739/937/2007 16 (16) denna, om förhandlingar mellan företagen inte i framtiden leder till kostnadsorienterade priser eller avgör den osymmetri som delvis råder hos priserna för samtalsterminering. Med hänsyn till vad som framförts ovan anser att Ålands Mobiltelefon Ab:s gällande SMP-skyldigheter är nödvändiga för att lindra de problem som finns på marknaden för samtalsterminering i mobilnätet därför att det inte finns konkurrens. Företagets skyldigheter är skäliga och proportionella med beaktande av analysen och verksamhetens natur, problem som upptäckts på marknaden och mål som eftersträvs med skyldigheterna. På basis av marknadsanalysen har det inte skett sådana betydelsefulla förändringar som skulle ge anledning till att ändra någon del av beslutet om betydande marknadsinflytande som gavs till Ålands Mobiltelefon Ab 6.2.2004. kommer att även i framtiden noggrant följa utvecklingen av marknaden för samtalsterminering i mobilnät. Om ÅMT:s prisnivå för samtalsterminering i fortsättningen avsevärt avviker från prisnivån hos de övriga finländska mobilföretagen, överväger att införa prissättningsskyldigheter som krävs för kostnadsorientering även för ÅMT. 00181