NÄR TYSTNADEN VÄSNAS Projetet Anti Depp 2006-2009 Informationsbroschyr om tinnitus Antidepp_broschyr.indd 1 28.8.2009 16:24:58
Helsingfors, 2009 Utgivare: Psyosociala förbundet rf Östanpåvägen 32 68660 Jaobstad www.fspc.fi Svensa hörselförbundet rf Kajsaniemigatan 3 B 13 00100 Helsingfors www.horsel.fi Formgivning och illustrationer: Ted Lindroos Utgiven med understöd av Delegationen för informationsspridning Antidepp_broschyr.indd 2 28.8.2009 16:24:58
3 Vad är tinnitus? Susar, brusar, piper, tjuter eller väser det i öronen? Många av oss har tillfälligt upplevt ljud i öronen, ofta efter att ha vistats i högljudda miljöer. Vanligtvis försvinner ljudet. Om inte, så har man sannolit fått tinnitus. Tinnitus är en hörselsada som gör att man hör ljud utan någon yttre ljudälla. Vissa upplever ljudet tillfälligt medan andra hör det onstant. Öronsus som det även allas, an höras i ena eller båda öronen. Ljudet blir ofta värre när man är stressad, trött eller deprimerad. Alla an få tinnitus. Även om det är vanligare bland personer i medelåldern och äldre, drabbas allt fler barn och ungdomar. Varför uppstår tinnitus? Tinnitus an uppomma av flera olia orsaer. Vissa är ända medan andra fortfarande sanar förlaring. Det går doc att ursilja tre typer av tinnitus, som ocså an gå in i varandra. Hörselrelaterad tinnitus Denna typ av tinnitus är vanligast och beror på sador i hörselsystemet. Öronsadorna an orsaas av t.ex. infetioner i hörselorganet, buller eller höga ljudnivåer i arbetslivet eller på fritiden. Särsilt vanligt är tinnitus vid sador i innerörat. På grund av sadan sicas felatiga signaler till hjärnan och man upplever ett ljud som om det om utifrån. Personer som besväras av tinnitus har ofta en hörselsada. Nedsatt hörsel an minsa ljuden från omgivningen så att tinnitusljudet upplevs starare. Även personer med normal hörsel an få tinnitus. Antidepp_broschyr.indd 3 28.8.2009 16:24:58
4 Somatis tinnitus Denna typ av tinnitus orsaas av roppsliga besvär som t.ex. felatigt bett, spända ämusler eller problem med nace och axlar. Nervimpulser från nacen och huvudet an påvera hörselorganet. Öad spänning och inflammation i dessa områden an därför leda till tinnitus. Bettstörningar och spända musler beror ofta på stress. Det an finnas en oppling mellan somatis samt depressions- och ångestrelaterad tinnitus. Depressions- och ångestrelaterad tinnitus Depression är vanligt bland personer med tinnitus. Många uppger att tinnitusljudet stör nattsömnen och oncentrationsförmågan och att de blir trötta, nedstämda och lättirriterade. I vissa fall an detta förvärra upplevelsen av öronsuset och i längden utvecla depression. Forsning visar på att tinnitus an uppstå hos personer som tidigare i livet upplevt depression, som utlösts av t.ex. livsriser, psyosociala problem och förlust. En teori är att för låga nivåer av välmåendehormonet serotonin an orsaa problem med hur hjärnan tar emot ljuduttryc. En annan förlaring är att det råder emis överbelastning i delar av hjärnan, vilet inverar på hörselbanorna. Ljudsignaler från hörselsystemet filtreras sämre när man är stressad och utmattad och därmed märs tinnitusljudet tydligare. Övrigt Tillfällig tinnitus an t.ex. bero på att man utsatts för buller eller intagit för mycet av ett visst läemedel som salicylpreparat (huvudvärstabletter). Biverningarna bruar i de flesta fall vara tillfälliga. I sällsynta fall an tinnitus vara ett symtom på roppslig sjudom. Antidepp_broschyr.indd 4 28.8.2009 16:24:58
5 Kan man behandla tinnitus? Den första tiden efter det att man fått tinnitus är den auta fasen. Den varar allt från några månader upp till ett halvår. Under den tiden är möjligheten stor att ljudet minsar eller helt försvinner. Därefter börjar den ronisa fasen och då finns ris att ljudet blir bestående. Om tinnitusljudet har fortgått oavbrutet i en veca eller längre är det säl att uppsöa läare. Det går inte att helt bota tinnitus. Däremot går det att lindra upplevelsen av ljudet genom olia behandlingar. Vilen/vila behandlingar som lindrar och stöder bäst varierar från person till person. Detta eftersom tinnitus aratär och ljud är individuellt. ~ ~ Vid hörselrelaterad tinnitus an t.ex. en hörapparat hjälpa. Man hör bättre omgivningsljuden vilet an masera eller överrösta tinnitusljudet. ~ ~ Vid somatis tinnitus är det vitigt att den roppsliga grundorsaen utreds och behandlas genom t.ex. bettorrigering eller sjugymnasti. ~ ~ Vid depressions- eller ångestrelaterad tinnitus bör depressionen och ångesten behandlas genom t.ex. psyologist inritad tinnitusbehandling, gruppsamtal eller sjugymnasti. Forsning visar att antidepressiv medicin i vissa fall an lindra tinnitusbesvären. Doc rävs ytterligare utredningar ring dess effeter. ~ ~ Andra behandlingar är t.ex. avslappning och ognitiv beteendeterapi. Även alternativa (ompletterande) behandlingsformer som aupuntur och naturläemedel blir allt vanligare. Antidepp_broschyr.indd 5 28.8.2009 16:24:58
6 Motionera Fris luft och motion öar det allmänna välbefinnandet och an minsa tinnitus. Slappna av Tag en paus då och då, försö att inte täna på ljudet. Sova regelbundet Trötthet och stress förvärrar tinnitus. Undvia stara ljud Ha alltid hörselsydd tillhands t.ex. på onserter och discon. Undvi doc inte vardagsljud, tystnad gör att tinnitus märs tydligare. Det här an du själv göra vid tinnitus Tala med andra som har tinnitus Andras erfarenheter an ge råd och stöd. Tala med anhöriga Konfliter är lättare att undvia om de anhöriga förstår vad man går igenom. Kartlägga När är ljudet som värst/minst? Genom att se över livssituationen an man hitta nyceln till att minsa obehaget av tinnitus. Se möjligheterna Fastna inte i negativa tanar och uppgivenhet. En positiv inställning ger positivt resultat. Antidepp_broschyr.indd 6 28.8.2009 16:24:58
7 Du är inte ensam I Finland har minst 500.000 personer tinnitus och 1-3 procent av dessa lider mycet av ljudet. Tinnitus är ett dolt funtionshinder som inte syns utanpå och det an ännas svårt att förlara för andra vad man går igenom. Trots att tinnitus är en folsjudom är det något många lider av i tysthet. Ingen ser ju på mig att jag har tinnitus och att jag har ett högt vinande ljud som hörs dag som natt i mitt öra. Det är ju ett handiapp som är osynligt och det är det som gör att det an ännas värre och att det slår så hårt. Fast annars är det inte något större fel på mig. Jag är varen osocial eller dum, det är bara det att jag inte hör så bra Antidepp_broschyr.indd 7 28.8.2009 16:24:58
8 Min tinnitus är inte som din Många tinnitusdrabbade blir deprimerade, särsilt i det tidiga sedet. Är ljudet något farligt? Kommer jag aldrig att få uppleva tystnad igen? Man änner oro över att tinnitusljudet sall förvärras eller att inte unna leva ett normalt liv. Nästan alla personer med tinnitus blir doc bättre på sit. Detta behöver inte innebära att ljudet blir svagare, utan att förmågan att hantera sin tinnitus öar och upplevelsen av besvären minsar. De flesta vänjer sig vid sin tinnitus samtidigt som behandling av olia slag lindrar och livsvaliteten öar. Läget idag är att jag mår bättre, sover bättre och orar göra en hel del saer. Orsaen till detta är att jag inte jobbar mera och att jag har en förstående fru och två små barnbarn och en härlig social hund. Jag har delvis återvänt till det sociala livet... Antidepp_broschyr.indd 8 28.8.2009 16:24:58
9 För ytterligare information, hjälp och stöd Psyosociala förbundet rf är en intresseorganisation som arbetar för personer med psyisa funtionshinder och deras anhöriga.» www.fspc.fi Svensa hörselförbundet rf är en intresseorganisation som arbetar för hörselsadade och deras anhöriga.» www.horsel.fi Antidepp_broschyr.indd 9 28.8.2009 16:24:58
10 Hörselsada och psyis ohälsa är två av de vanligaste folhälsoproblemen. Även om de är olia typer av funtionshinder har de många liheter. Båda är osynliga funtionshinder, vars symtom ofta ommer smygande och an påvera förmågan att ommunicera. Hörselsada» Det finns många olia former av hörselsada varav åldersrelaterad hörselnedsättning är den vanligaste» 15 % av finländarna har nedsatt hörsel» Vanliga symtom på försämrad hörsel: ~~ Du tycer att andra börjar prata otydligt och svagt ~~ Du märer att det ena örat hör sämre än det andra ~~ Dina anhöriga tycer att du höjer ljudet på tv:n» Hörapparat och tenisa hörhjälpmedel an hjälpa vid hörselnedsättning Psyis ohälsa» Det finns många olia former av psyis ohälsa varav depression är den vanligaste» Var femte finländare får depressionssymtom någon gång under sitt liv» Vanliga symtom på depression (minst två av följande, under minst två vecor): ~~ Nedstämdhet ~~ Nedsatt livslust och ligiltighet ~~ Trötthet och raftlöshet» Psyis ohälsa an behandlas framgångsrit med t.ex. psyoterapi och/eller medicinering. Även alternativa metoder som fysioterapi och avslappningsövningar an hjälpa vid återhämtningen. Antidepp_broschyr.indd 10 28.8.2009 16:24:58
Projetet Anti Depp är ett samarbete mellan Psyosociala förbundet rf och Svensa hörselförbundet rf. Målsättningen med projetet var att undersöa sambandet mellan hörselsada och psyis ohälsa samt förebygga social isolering bland personer med dessa funtionshinder i Svensfinland. Projetet ritade sig även till personal inom hälso-, hörsel- och mentalvårdssetorn. Informationsbroschyren om tinnitus arbetades fram inom projetet. Antidepp_broschyr.indd 11 28.8.2009 16:24:59
Ett projet i samarbete med Psyosociala förbundet rf och Svensa hörselförbundet rf Antidepp_broschyr.indd 12 28.8.2009 16:24:59