Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs. 8 och gymnasiet årskurs 2

Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i grundskolan årskurs 8 och gymnasiet årskurs 2

INNEHÅLL Fritid 6-8 Skola 9-11 Inflytande 12-14 Hälsa 15-16 Trygghet 18-18 Arbete 19 Framtid 20 UNG UNDER LUPP ÖRNSKÖLDSVIK TEXT OCH GRAFISKDESIGN BILDER: TRYCK:: UPPLAGA: Örnsköldsviks Kommun Camilla Larsson Örnsköldsviks Kommun 200 ex Camilla Larsson Gunnar Holmberg Bosse Edman 2 Peder Sundström

INLEDNING Om Lupp LUPP = Lokal uppföljning av ungdomspolitiken är en enkät ungdomsstyrelsen tog fram 2003 och som berör de fem ungdomspolitiska områdena: Skola Fritid Inflytande Hälsa och Trygghet Framtid och Arbete Ungdomspolitiken berör alla mellan 13-25 år. Att genomföra lupp är frivilligt för en kommun och idag är det över 190 kommuner som genomfört lupp. Många gör den kontinuerligt då det är en bra indikator på hur unga upplever sitt liv och hur det är att vara ung i den kommun man bor och lever i. Det finns tre enkäter en för högstadiet, en för gymnasiet och en för 19-25 år och varje kommun avgör själv vilken åldersgrupp man genomför lupp i. Mer om lupp på www.ungdomsstyrelsen.se/lupp Varför lupp i Örnsköldsvik? I Örnsköldsvik har kommunstyrelsen beslutat att LUPP ska genomföras vart tredje år i årskurs 8 på grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Syftet är att materialet i rapporten ska kunna användas som underlag för diskussioner och samtal, därför redovisas här endast ett axplock av vad man kan få fram från enkäten. Rapport ska även kunna vara en del i politikers och tjänstemäns beslutsunderlag i frågor som rör ungdomar, men även vid mer långsiktiga planeringar. FoU Västernorrland (Forsknings och utvecklingsenheten på kommunförbundet kommer att hösten 2013 leverera en fördjupningsrapport med ett antal utvalda områden. Lupp materialet kan även vara underlag för flera fördjupningsrapporter som nämnder och förvaltningar kan beställa utifrån behov de har. All datainsamling av lupp finns lagrad och kan lätt användas som vidare underlag i det vardagliga arbetet för kommunens tjänstemän och politiker. Camilla Larsson Demokratisamordnare Kommentarer och metodbeskrivning för arbetet med rapporten: Denna rapport är ett första utkast och ingen fördjupning. Alla frågor som behandlats i enkäten kommer inte redovisas här unga och beslutsfattare. Materialet blir en utgångspunkt och ett underlag för kommunens tjänstemän och politiker i det vardagliga arbetet. Rapporten ligger som underlag för att se avvikelser mellan tidigare år, kön och ålder och för vidare dialog mellan Rapporten är en början för att hitta frågeställningar att senare fördjupa sig inom. 3

Att tänka på när man läser rapporten: Totalt i grundskolan årskurs 8 är det 462 st som svarat på enkäten varav 225 tjejer, 224 killar och 12 som svarat annan könstillhörighet. I årskurs 2 på gymnasiet är det 452 st som svarat varav 223 tjejer, 225 killar och 3 st med annan könstillhörighet. Nytt för 2012 är att på kön har det kommit till ett svar och det är Annan könstillhörighet. Detta förkortar jag AK i rapporten. Enkäten är anonym så när färre än 6 personer svarat på en fråga kommer inget svar visas utan ett * eller ingenting. Detta för att anonymiteten ska hållas. När det gäller gymnasiet har enkäten städats vilket innebär att enkäter där det är färre än 20 % av frågorna som är besvarade har de plockats bort och det är totalt 200 st. Men dessa 200 finns fortfarande med i urvalet vilket innebär att svarsfrekvensen endast blir 59 % på gymnasiets årskurs 2. Svarsfrekvensen i årskurs 8 på grundskolan är 78 %. VIKTIGT! I diagram kan det vara fler än 100 % eller max antalet som svarat och det beror på att med vissa frågor kan den som svarar svara på flera alternativ AK står för Annan könstillhörighet År är en förkortning av årskurs. I rapporten används begrepp årskurs/år 8 (innebär 8 på grundskolan) och årskurs/år 2 (innebär 2 på gymnasiet) När det är ett * eller inget alls innebär det att färre än 6 personer har svarat När det står i procent är det viktigt att komma ihåg vad det är procent av så man har rätt utgångspunkt Bilder med citat har vi fått okej att använda av dessa personer och postitlappscitaten som finns med är tagna från de öppna svarsalternativ som 4

Tankar från Örnsköldsviks Ungdomsråd Varje dag vaknar vi upp ur en nattsömn och bestämmer oss, vare sig vi ska göra något eller ingenting. Vi tar alltså ett beslut. Beroende på vad vi väljer förändras tillvaron. Detta går att jämföra med de beslut som kommunen varje dag står inför. Besluten kan vara allt från en beviljad ledighet till en skattehöjning. Som ungdom är det viktigt att man får vara med och påverka sitt eget liv. Men trots detta är det många som utelämnar ungdomarna i de öppna diskussionerna. Anledningarna kan vara att ungdomar inte bryr sig, orkar eller vill. Men sanningen är den att vi bryr oss, orkar och vill. Det är sant att alla inte intresserar sig, men oavsett mängd skall alla bemötas med full respekt och betydelse. Då vi skannar igenom denna rapport finner vi en hel del intressanta delar. Något som speciellt lockar ungdomsrådet är titeln Inflytande. Där kan vi läsa om ungdomars intressen för påverkan och om de faktiskt upplever av att de har möjligheten att påverka. Vår slutsats till den delen är helt klart att vi måste fokusera på att aktivera ungdomar i debatterna. Vi ser att den procentuella siffran gällande för hur många som vill påverka i årskursen 2 på gymnasiet ligger under 50 %. Siffran är i stora drag densamma i jämförelse med förra året. Detta är något vi måste arbeta för att förbättra. Går vi vidare till majoriteten som svarat nej ser vi att de flesta inte är intresserade, bryr sig för lite eller kan för lite. Slutsatsen många drar av ungdomar idag är att vi inte vill något. Men då är frågan, varför vill vi inte något? Anledningen är att det saknas ett driv, liksom en morot till åsnan. Vi ungdomar behöver, precis som vuxna människor, något som driver oss. Det kan vara en viss specifik fråga, fundering eller en irritation. För att vi ska kunna hitta denna morot krävs det att vi börjar med dialoger. På det viset kan vi öka engagemanget och utveckla kommunen. Dessutom krävs det att vi talar mer om möjligheter än om krav. Genom att ständigt ställa krav på oss ungdomar, förlorar folk oss. Allting är inte roligt, men heller inte tråkigt. Kunskap är en värdefull beståndsdel i vårt samhälle som vi alla behöver ta del av för att kunna ta beslut i vår vardag. Ungdomsrådet ser Lupp som en bra utgångspunkt för att öppna upp dialog och diskussion mellan ungdomar och beslutsfattare. Vi är morgondagens beslutsfattare och vi har makt att förändra. Tillsammans ska vi utveckla Örnsköldsvik! Örnsköldsviks Ungdomsråd 5

FRITID Kapitlet Fritid fokuserar på hur de som svarat upplever sin fritid. Majoriteten, 68 %, i årskurs åtta och 62 % i årskurs två på gymnasiet anser att de har lagom med fritid eller så mycket fritid att de inte vet vad de ska göra med tiden. De som svarat anser även att det finns väldigt eller ganska mycket att göra på fritiden. Trots detta så är det 32 % i årskurs 8 och 37 % i årskurs 2 som upplever att de har för lite fritid. Figur 1. Hur mycket finns det a göra på friden? (%) vittna om i Örnsköldsvik är antalet torgungdomar som ökat genom åren mellan skolslut och hemresa. Vad finns att göra på fritiden? Som vi sett tidigare anser ungdomarna att det finns mycket eller väldigt mycket att göra i Örnsköldsvik. Då är funderingen vad de unga gör på sin fritid och vad man saknar. Den centrala fritiden Fritiden är central för många och det är där det informella lärandet sker. I kontakt och i aktivitet med andra utvecklas och växer vi. Upplevelsen av hur mycket fritid du har och hur mycket det finns att göra är densamma som för tre år sedan. De som går i årskurs 8 upplever att det finns mer att göra än de i årskurs 2. I båda åldersgrupperna svarar killarna att det finns mer att göra än tjejerna. Tjejerna upplever även i större utsträckning än killarna att de har för lite fritid, 42 % årskurs 8 respektive 45 % årskurs 2. Figur 2. Var träffar du dina kompisar på friden? (%) På galleria/köpcentrum I centrum/på stan I samband med idrott Fig 3. Hur o%a gör du följande saker på din frid? (%) Årskurs 8 Varje dag Varje vecka Varje Varje månad år Aldrig Idroar i klubb/förening 16% 5 1% 4% 29% Idroar men inte i klubb/ förening. 8% 47% 19% 11% 15% Skriver poesi/blogg mm 7% 7% 9% 8% 7 Sjunger/skapar musik-bild/ teater/dansar 3 9% 11% 3 Syr/slöjdar 2% 38% 12% 19% 3 Läser böcker 18% 26% 21% 17% 18% Besöker bibliotek 2% 9% 21% 35% 32% Går på teater/konsert/ museum mm 2% 58% Deltar ak1vt i föreningsverksamhet 1% 5% 8% 66% Går på ungdomens hus/ fri1dsgård 2% 24% 19% 22% 34% Är ute i naturen/fiskar/jagar 3% 14% 28% 37% 18% Besöker e sportevenemang 3% 21% 26% 28% 22% Fritidsgård liknande Hos varandra 5 10 Att mötas i centrum/på stan/galleria/köpcentrum är nya svarsalternativ från 2012 års enkät vilket gör att det inte går att jämföra med tidigare år. Det vi kan se är att centrala stan är en stor mötesplats för unga och det vi kan 6

Fig 3. Hur o%a gör du följande saker på din frid? (%) Årskurs 2 Varje dag Varje vecka Varje Varje månad år Aldrig Idroar i klubb/förening 14% 27% 4% 5% 51% Idroar men inte i klubb/fören. 15% 49% 14% 6% 16% Skriver poesi/blogg mm 12% 11% 8% 1 6 Friluftsliv FRITID Örnsköldsvik ligger naturnära och vi blev utsedda till årets friluftskommun 2011. Intresset för att vara ute i naturen samt jaga och fiska är stort. Fig 4. Är ute i naturen/fiskar/jagar? (%) Sjunger/skapar musik-bild/ 19% 16% 1 12% 43% Syr/slöjdar 3% 8% 13% 26% 5 Läser böcker 1 14% 19% 29% 28% Besöker bibliotek 3% 12% 19% 33% 33% 35% 3 25% Går på teater/konsert/ 2% 2% 22% 59% 16% Deltar ak1vt i föreningsverk- 3% 5% 9% 17% 66% 15% 1 5% Går på ungdomens hus/ 2% 6% 8% 21% 63% Är ute i naturen/fiskar/jagar 3% 1 25% 42% Varje dag Varje vecka Varje månad Varje år Aldrig Besöker e sportevenemang 3% 16% 23% 32% 27% Dessa tabeller visar hur ofta ungdomar gör olika saker på sin fritid. Det som visas tydligt är att procenten som tränar i klubb/ förening är betydligt högre i årskurs 8 än årskurs 2. Tittar vi närmare på dessa siffror kan vi även se att killar är anslutna till en klubb/förening i högre utsträckning än tjejer i årskurs 8 samtidigt som de i årskurs 2 inte skiljer sig nämnvärt åt. När vi tittar på de som motionerar men inte i klubb förening är antalet tjejer högre och då framförallt i årskurs 2. Litteratur, skapande och musik Läsa böcker är något som minskar bland årskurs 2 och det är generellt fler tjejer som läser än killar. Antalet som besöker biblioteket ökar dock i årskurs 2. Det är många som håller på med någon form av skapande. Att skriva t ex poesi och dagbok och att blogga är det 48 % av tjejerna i årskurs 8 och 64 % i årskurs 2 som återkommande gör. Majoriteten i båda målgrupperna besöker något kultur evenemang så som konsert, museum, bio, utställning, dansuppvisning, teater minst någon gång per år. Marginellt kan vi även se att killar i årskurs 2 syr, slöjdar, snickrar mm mer kontinuerligt än tjejer. Fritidsgårdens lyft Besökare på fritidsgård/ungdomens hus eller liknande i gruppen från årskurs 8 har ökat med 6 % sedan 2009. Ökningen är generellt lika stor bland killar som tjejer. I årskurs 2 på gymnasiet är det ingen förändring utan där ligger totalt besöksantalet kvar på 6 %. Trots att den öppna verksamheten har en ökning är det många som i de öppna svaren skriver att de saknar någonstans att gå till t ex en fritidsgård, ungdomens hus mm. Vad saknar man? När jag läser de öppna svaren så är det genomgående ytor för skate/free running och liknade som saknas samt utrymmen för dans. Det nämns också att man önskar fler isytor för friåkning. I övrigt är det vissa som vill ha mer ishallar och andra fotbollshallar samtidigt som lika många anser att det läggs för mycket pengar på detta. 7

FRITID Att vara medlem i en förening Fig 7. Medlem i någon/några av dessa föreningar? (%) Tillhörigheten du kan få i en förening är viktig under uppväxtåren samt att det är en arena för utveckling och växande. Örnsköldsvik har generellt ett bra föreningsliv och en bredd som gynnar många. Jämför vi med övriga kommuner som svarat på lupp 2012 kan vi se att vi framförallt i årskurs 8 ligger högre än de andra kommunerna i antalet som är med i en förening. 7 6 5 3 1 Fig 5. Är du medlem i någon förening? (%) 8 6 Örnsköldsvik Alla kommuner 2012 Att påverka min förening Fig.8 Hur mycket kan du påverka föreningens verksamhet? (%) Det som är gemensamt bland kommunerna är att när man börjar gymnasiet minskar medlemskapet i någon förening. Här är skillnaden större i Örnsköldsvik än i alla lupp kommuner 2012. I figur 6 kan vi se hur det ser ut i Örnsköldsvik då vi gör en jämförelse mellan kön och årskurs. Fig 6. Är du medlem i någon förening? (%) 8 6 Tjejer Killar AK 5 3 1 Så mycket jag vill Mindre än jag vill Jag vill inte påverka verksamheten En fjärdedel i båda åldersgrupperna upplever att de kan påverka sin förening mindre än de vill. Samtidigt som några procent till upplever att de kan påverka så mycket de vill. Skillnad är det i årskurs 2 där de är fler som upplever att de kan påverka. 8

SKOLA Skolan är den arbetsplats som unga har under många år. En plats som kommer att påverka individens liv på många sätt och den plats som ska hjälpa till att rusta för framtiden. Nytt för 2012 är att man på många frågor i skolblocket lagt till Vet inte som svaralternativ vilket lett till att det är många som har svarat vet inte på ett flertal frågor. Jag tror inte att detta har med lathet att göra utan att man i många fall faktiskt inte vet. Majoriteten av de som går i skolan upplever att skolan en bra plats men dock långt ifrån alla. Fig 9. Hur tycker du a det är på din skola? (%) Årskurs 8 8 7 6 5 3 1-12 -09 Hur är det på skolan? Stämningen på skolan både i år 8 och i år 2 har blivit lite sämre 2012 men mobbingen har minskat med 10 % i årskurs 8 2012 jämfört med 2009. Att skolan agerar på mobbing anser fler i årskurs 8 än årskurs 2 att det stämmer men samtidigt har siffran minskat i båda åldersgrupperna från 2009 till 2012. På gymnasiet är det fler som inte vet. Runt 10 % färre än 2009 anser att skolan agerar om en lärare kränker en elev. Hela 42 % av de med annan könstillhörighet i årskurs 8 anser att skolan inte agerar. Ingen större skillnad mellan tjejer och killar. Killar upplever i lite högre grad att våld är ett problem på skolan. Fig 9. Hur tycker du a det är på din skola? (%) Årskurs 2 9 8 7 6 5 3 1 År2-12 År2-09 I årskurs 8 upplever 17 % av tjejerna att killarna får bättre möjligheter än dem, bland killarna är svaret 4 %. Här har även andelen tjejer ökat från 2009. I gymnasiet årskurs 2 är det ingen skillnad. Att tjejer får bättre möjlighet än killar anser 19 % av killarna i båda årskurserna. Medans 3 % av tjejerna i årskurs 8 och 5 % i årskurs 2. Enda skillnaden från 2009 är att siffran är 5 % lägre i årskurs 8 både bland killarna och tjejerna. Dessa två tabeller är jämförelse mellan 2009 och 2012. Några frågor tillkom 2012 vilket gör att endast 2012 kan redovisas. Det är svarsalternativen Stämmer mycket bra och Stämmer ganska bra som redovisas 9

SKOLA Fig 10. Vad tycker du om de här sakerna på din skola (%) Årskurs 8 8-12 7 6-09 5 3 1 Fig 11. Vad tycker du om de här sakerna på din skola (%) Årskurs 2 9 8 7 6 5 3 1 År2-12 År2-09 Vad tycker du om de här sakerna på skolan? När det gäller skolmiljön anser de i årskurs 8 att den har blivit sämre från 2009. Killar i årskurs 8 upplever skolmiljön lite bättre än tjejerna. När det gäller skolbiblioteken är det en stor förändring i årskurs 8 med en försämring på 25 % från 2009. Tjejerna i båda åldersgrupperna anser generellt att skolbiblioteken är bättre än killar och på gymnasiet är skillnaden större än i grundskolan årskurs 8. Skolmaten är ofta en stor fråga för eleverna och i tabellerna kan vi se att de i båda årsgrupperna anser att skolmaten blivit sämre. I grundskolan är detta mycket tydligare där det är en skillnad på 16 % från 2009 och det är lika mellan könen om hur man upplever maten. På gymnasiet årskurs 2 är det större skillnad mellan tjejer och killar där tjejerna upplever maten bättre än killarna. För att förstå hur viktig denna fråga är för eleverna kan vi se på dessa 2 figurer som visar skillnaden mellan hur mycket man vill påverka maten och hur mycket man upplever att man får vara med och påverka maten i skolan. Fig 12. Årskurs 8 15% Vill Får 73% Dessa två tabeller är jämförelse mellan 2009 och 2012. Några frågor tillkom 2012 vilket gör att endast 2012 kan redovisas. Det är svarsalternativen Mycket bra och Ganska bra som redovisas Fig 13. Årskurs 2 15% Vill Får 7 Dessa två cirkeltabbeler visar endast 2012 och svaren Stämmer Väldigt mycket och Stämmer Ganska mycket är det som redovisas. 10

SKOLA Att påverka i skolan! Uppmuntrar skolan till engagemang? Många elever vill vara med och påverka olika delar i sko- Vid frågan om jag som elev har fått veta vad de har för lan och ett av skolans uppdrag är att fostra demokratiska inflytande över skolan samt hur skolan uppmuntrar till medborgare. elevinflytande ser svaren ut såhär: Som vi såg i figur 12 och 13 kan det i många fall skilja mellan hur mycket man vill vara med och påverka och hur mycket man upplever att man får vara med och påverka. I figur 14 och 15 kan vi se andra områden där eleverna vill påverka och i vilken utsträckning de upplever att de får påverka dessa områden. Fig. 14 Vill och får påverka: (%) Årskurs 8 9 8 7 6 5 3 1 Vill påverka Får påverka 6-12 5 År 9-09 3 1 Jag har fått veta Skolan uppmuntrar Elevråd tas på vad jag har mig att delta i klass- allvar och lyssnas inflytande över i elevråd på av skolan skolan: Fig 17. Hur tycker du a det är på din skola? (%) Årskurs 2 Fig. 15 Vill och får påverka:(%) Årskurs 2 9 8 7 6 5 3 1 Fig 16. Hur tycker du a det är på din skola? (%) Årskurs 8 Vill påverka Får påverka 45% 35% 3 25% 15% 1 5% -12-09 Jag har fått veta Skolan Elevråd tas på vad jag har uppmuntrar mig allvar och lyssnas inflytande över i att delta i klasspå av skolan skolan: elevråd Dessa två tabeller är jämförelse mellan 2009 och 2012. Det är svarsalterna ven Stämmer Mycket bra och Stämmer Ganska bra som redovisas 11

INFLYTANDE Ofta pratar vi om ungdomsfrågor men vilka är då ungdomsfrågorna? När jämförelse har gjort på vilka frågor unga och vuxna tycker är viktiga att jobba med skiljer det sig inte nämnvärt. De flesta frågor som kommunen och staten ansvarar för berör unga om inte direkt så indirekt påverkas de av föräldrars arbetssituation, äldreboende för mor och farföräldrar, om yngre syskon får plats på förskolan osv. Och engagemang finns hos många unga men frågan är hur vi tar tillvara på det... Vad är viktigt? När de som svarat på enkäten har fått välja fyra alternativ på frågor som de skulle prioritera att jobba med om de var politiker och fick bestämma i kommunen där de bor ser det ut på detta vis: Fig. 18 Tänk dig a du är poliker och bestämmer i den kommun där du bor i, vad är vikgast a prioritera? (%) Hälsa Äldreomsorg Barnomsorg Skola Pengar till Kultur Pengar till föreningar Ställen där ungdomar kan träffas Kollektivtrafik, t.ex. bussar och tåg Arbeta för jämställdhet Gator, vägar och cykelbanor Arbete för miljön Idrottsanläggningar Bostäder för unga Minska användandet av alkohol och droger bland Motverka diskriminering Arbeta för integartion Arbete mot främlingsfientlighet Arbete mot kriminalitet -12-12 1 3 5 6 Lite jämförelse mot 2012 Tittar vi på årskurs 8 kan vi se att 2012 vill en högre procent prioritera arbetet mot rasism och främlingsfientlighet, ställen där unga kan träffas, skolan samt mer pengar till föreningslivet och till kulturen. På alla dessa områden har det skett en ökning med upp emot 50 % från 2009. I gymnasiets årskurs 2 ör det upp emot 50 % ökning 2012 inom områdena arbete för miljön, skolan och att det ska vara mer pengar till föreningar och kulturen. 12

INFLYTANDE Är det någon skillnad mellan kön? Fig. 20 (%) Går man in och tittar på varje enskilt område från fig. 18 ser vi ganska tydligt en skillnad mellan kön. Där en betydligt högre procent av tjejerna i båda åldersgrupperna prioriterar arbetet för jämställdhet, mot rasism och främlingsfientlighet, arbete för miljön, motverka diskriminering och arbetet för minskad användning av alkohol och droger. 19% 41% Vill påverka Möjligheter att föra fram åsikter Medans det bland killarna är viktigare med gator, vägar, bostäder och idrottsanläggningar. Framför allt tjejer i gymnasiet vill ha mer pengar till kultur och killar i båda åldersgrupperna vill ha mer pengar till föreningar. Fig. 21 (%) Det är svårt att läsa ut någon avvikelse från de som svarat att de har en annan könstillhörighet. Vill påverka Fig. 19 Vill du vara med och påverka i de frågor som rör 15% Möjligheter att föra fram åsikter den kommun där du bor? (%) 47% 5 Ja 45% 35% I dessa två cirklar visar det röda, möjlighet ll a& föra fram sina åsikter och svarsalternaven som lagts ihop är Mycket stora och Ganska stora Det blåa är de som svarat JA på a& de vill påverka sin kommun. Vill du vara med och påverka? Som vi kan se är viljan att kunna påverka sin kommun närmare 50 % i båda åldersgrupperna med några procent högre i gymnasiet. I årskurs 8 har siffran stigit lite från 2009 medans det i årskurs 2 är exakt samma. Tjejer ligger några procent högre än killar på denna fråga i båda åldersgrupperna, medans de med annan köstillhörighet ligger lägre än både tjejer och killar i årskurs 8. Vi kan i figur 20 och 21 se att det är många som vill påverka men få som anser sig ha möjlighet att föra fram sina åsikter. Med några procent har frågan på möjlighet till att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen ökat sedan 2009. Men jämför vi då dessa siffror med hur stora möjligheter de som svarat tycker att de har att själva föra fram sina åsikter till de som bestämmer i kommunen, ser det ut som figur 20 och 21 visar. 13

INFLYTANDE Intresset för politik, samhällsfrågor och intresset för det som sker i andra länder Fig. 22 Hur intresserad är du av dessa områden, (%) Årskurs 8 6 5 3-09 -12 Fig. 24 Om du svarat nej på a du vill vara med och påverka vad är då anledningen ll a du inte vill påverka? (%) Annat Spelar ingen roll, de som bestämmer lyssnar inte Har inte tid Ej tillräckligt intresserad 1 Kan för lite om hur man gör Andra länder Samhällsfrågor Politik 1 3 5 6 Fig. 23 Hur intresserad är du av dessa områden, (%) Årskurs 2 7 6 5 3 1-09 -12 Andra länder Samhällsfrågor Politik I fig 22 och 23 är det svarsalternaven Mycket intresserad och Ganska intresserad som redovisas. Viljan att påverka och kunskap om hur Fig. 25 Till vem och vart vänder du dig om du vill påverka i din kommun? (%) Vet inte Annat Vill inte påverka T ex ett ungdomsråd Tjänstemän/politiker Internet/socialamedier Förening/organisation Politiskt parti/ungdomsförb Personlig kontakt 1 3 5 Som vi ser i fig. 22 och 23 är intresset för samhällsfrågor betydligt högre än intresset för politik och när det gäller intresset för vad som händer i andra länder ökar siffran än mer. Vi kan också sen en marginell ökning av intresset i årskurs 8 jämfört med 2009. Liknande skillnad finns i årskurs 2 men då har intresset minskat 2012 utom när det gäller intresset för politik där det är oförändrat. Det vi kan se i dessa tabeller är att många inte vet hur man gör eller vart man vänder sig samt att man anser att det inte spelar någon roll då ändå ingen lyssnar. Kunskapen och tilltron har blivit lite bättre från 2009. Internet och sociala medier är en större arena 2012 att vända sig till när man vill påverka och där har det skett över en fördubbling från 2009 i årskurs 8. Hållbar utveckling Majoriteten i båda åldersgrupperna bryr sig mycket om hur livsmedel är producerat, att varor och tjänster är producerat på ett schysst sätt med bra arbetsvillkor och rättvisa löner. De är också noga med återvinning. 14

HÄLSA Generellt mår de som svarat bra men även om procentsiffran är hög där, 77 % säger att hälsan är mycket eller ganska bra i årskurs 8 och 72 % i årskurs 2 får vi inte glömma den procent som upplever att de mår ganska eller mycket dåligt vilket är 8 % i årskurs 8 och 9 % i årskurs 2. Slår vi ihop båda årsgruppernas svar är det totalt 36 % som anser sig varken må bra eller dåligt. Målet för kommunen borde vara att alla som växer upp här ska må mycket bra. Trots att de flesta upplever att de mår bra är det många som upplever stress, har svårt att sova, huvudvärk mm, se fig. 24 Fig. 24 Hur o%a har du ha% följande besvär under senaste halvåret? (%) Om träning Fig. 25 Hur o%a brukar du träna så du blir andfådd eller sveas? (%) 9 8 7 6 5 3 1 Mer sällan eller aldrig Någon gång i månaden En gång i veckan Flera gånger i veckan Varje dag 6 8 Denna tabell är en jämförelse mellan årskurs 8 och 2. När vi tittar på hela gruppen i varje årsgrupp är det ingen skillnad från 2009 och inte heller någon större skillnad mellan kön. Det är svarsalternaven Varje dag, Flera gånger i veckan och En gång i veckan som redovisas. Alternav som inte är medräknade är Någon gång i månaden och Aldrig eller mer sällan Från 2009 är det endast en marginell skillnad men det som är genomgående är att killar i båda åldersgrupperna mindre frekvent har något av dessa problem. Gruppen annan könstillhörighet sticker ut på några av områdena. Kost och hälsa går ihop Majoriteten äter både frukost, lunch och middag/ kvällsfika. Killar i årskurs 8 hoppar över frukost och lunch oftare än tjejerna. De i årskurs 2 hoppar över frukost oftare än de i årskurs 8 medans de i årskurs 8 hoppar över lunchen oftare. 15

HÄLSA Tobak, alkohol och andra droger Fig. 26 Hur o%a brukar du? (%) Årskurs 8 10 Röka cigaretter 8 6 Snusa Dricka folköl Fig. 26 Hur o%a brukar du? (%) Årskurs 2 Dricka starköl/cider/vin/sprit 8 Röka cigaretter 7 Snusa 6 Dricka folköl 5 Dricka starköl/cider/vin/sprit 3 1 Myten om att alla andra får ju verkar inte stämma när det gäller frågan om du får dricka alkohol för dina föräldrar. Antalet som får ökar på gymnasiet. Av de som svarat att de dricker någon form av alkohol dricker de flesta sig berusade. Ca en tredjedel av de i årskurs 8 upplever inte att de blir berusade när de dricker och siffran i årskurs 2 är ca en tiondel.. Narkotika och doping 4 % i årskurs 8 och 12 % i årskurs 2 har någon gång använt narkotika. Det är ingen direkt förändring från 2009 och mellan könen är det marginellt fler killar. Hasch/marijuana är det vanligaste men i årskurs åtta följs det tätt av amfetamin/heroin/kokain och ecstasy/lsd. I årskurs 2 är det amfetamin/heroin/kokain samt annat. När det gäller att få tag på narkotika är det vanligaste att det är någon person här på orten. En stor skillnad kan vi se här när det gäller att beställa från internet, då är det 25 % av de som använder narkotika i årskurs 8 som beställer från nätet och i årskurs 2 är siffran 2 %.. På frågan om doping är det anabola steroider som det frågas om och i båda åldersgrupperna är det 97 % som svarat att det inte provat. Användningen av tobak och alkohol ökar när vi kommer upp på gymnasiet. Jämför vi med 2009 kan vi se att all användning har minskat marginellt i totalen inom nästan varje område. Vanligaste sättet att få tag på alkohol är kompisar eller kompisars syskon. Men alla andra får ju... Fig. 27 Får du dricka alkohol för dina föräldrar? (%) Vet inte Nej Ja 6 8 10 16

TRYGGHET Ett av Örnsköldsviks mål är en trygg och säker kommun. Barnkonventionen säger att alla barn mellan 0-18 år ska ha rätt till en trygg och säker uppväxt. Majoriteten av de som svarar är och upplever trygghet alltid och oftast. Men är det utifrån kommunens mål och barnkonventionen okej att några inte upplever detta och är oftast ett tillräckligt bra svar? Fig. 28 Känner du dig trygg på följande ställen? (%) 10 9 8 7 6 5 3 1 Fig. 30 Om du tänker llbaka på det senaste halvåret har något av följande hänt dig? (Antal) Årskurs 2 Utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Utsatt för misshandel Kille Tjej Blivit bestulen Denna tabell är en jämförelse mellan årskurs 8 och 2 och svarsalternavet som redovisas är Ja, alld. Alternaven som inte redovisas är Ja, o3ast, Nej, Vistas inte där Mobbing När det gäller mobbing har denna fråga delvis behandlats i området skolan. Unga vistas på fler ställen än i skolan men i skolan och vägen till och från skolan är den vanligaste platsen där de utsätts. På nätet/mobilen är det näst vanligaste stället att bli mobbad på och det är ingen skillnad från 2009. Andra ställen som tas upp är fritidsgård, hemma, på stan, på träning. Totalt är det i årskurs 8 18 % som anser sig blivit mobbad det senaste halvåret och 11 % i årskurs 2. 14% i årskurs 8 och 8 % i årskurs 2 säger att de själva deltagit i mobbing eller utfrysning det senaste halvåret. Att få känna sig trygg Fig. 29 Om du tänker llbaka på det senaste halvåret har något av följande hänt dig? (Antal) Årskurs 8 Utsatt för sexuellt våld/utnyttjande Utsatt för misshandel Blivit bestulen AK Kille Tjej Om vi jämför figur 29 och 30 med 2009 så har antalet i årskurs 8 som inte vågar gå ut ökat med en tredjedel. Antalet som upplever att de blivit hotade har minskat i båda åldersgrupperna.. Att bli orättvist behandlad 10 8 6 Blivit hotad Inte vågat gå ut Nej, aldrig Ja, någon gång 0 5 10 15 20 25 30 Fig. 31 Har du under senaste halvåret upplevt a du blivit orävist behandlad på e sä så a du må rikgt dåligt? (%) Årskurs 8 Tjejer Killar AK Ja, flera gånger Blivit hotad Inte vågat gå ut 0 10 20 30 40 17

TRYGGHET Fig. 32 Har du under senaste halvåret upplevt a du blivit orä vist behandlad på e sä så a du må rik gt dåligt? (%) Fig. 34 Av vilken anledning blev du orä vist behandlad? (Antal) Annat 9 Religion Tjejer 8 7 Killar 6 5 Funktionsnedsättning Utseende Ålder 3 Sexuell läggning Kön 1 Nej, aldrig Ja, någon gång Ja, flera gånger Utlänsk bakgrund/hudfärg 0 Upplevelsen av att bli orättvist behandlad så att man mår dåligt har inte ändrats sedan 2009. Som vi kan se i figur 31 och 32 är det fler tjejer som upplever detta och bland de med annan könstillhörighet är det också vanligare. 20 40 60 80 Denna tabell är en jämförelse mellan årskurs 8 och 2 och de som svarat är de som digare svarat a& de blivit orä&vist behandlad. Staplarna visar antalet. I figur 32 och 33 är det ingen märkbar skillnad från 2009. Fig. 33 Jag blev orä vist behandlad i kontakt med: (Antal) Annat Annan privatperson Andra elever Skolans personal Organisation/förening I årskurs 8 har hälften av de med annan sexuell läggning svarat att det är av skolans personal de blivit orättvist behandlad av. Bland tjejerna är det drygt en femte del och bland killarna knappt en femte del. Många upplever att det är utseendet som är orsaken till att de blivit orättvist behandlad och här är andelen tjejer högre och då framförallt i årskurs 8 där det är betydligt högre. 30 st tjejer har svarat att utseendet är orsaken och 8 st killar. Socialtjänsten Polis/rättsväsendet Sjukvården 0 20 40 60 80 18

ARBETE Örnsköldsviks kommun satsar mycket på att alla i årskurs 1 på gymnasiet ska få sommarjobb. För en del kan detta vara vägen in till att få vidare extra jobb och för de flesta är det en merit i sökandet efter andra extrajobb/sommarjobb. Det finns en stor skillnad när det gäller extrajobb/sommarjobb bland årskurs 8 och årskurs 2 men det är många i båda åldersgrupperna som försöker få extrajobb/sommarjobb. Fig. 35 Har du något extrajobb just nu? (%) Årskurs 8 Fig. 36 37 Hade du något sommarjobb i somras? (%) Årskurs 8 8 7 6 5 3 1 Ja Tjej Kille AK Nej, försökt ej lyckats Nej, ej försökt/vil inte 8 7 6 5 3 1 Ja Tjej Kille AK Nej, försökt ej lyckats Nej, sökte inget Fig. 36 Har du något extrajobb just nu? (%) Årskurs 2 Fig. 38 Hade du något sommarjobb i somras? (%) Årskurs 2 6 5 Tjej Kille 10 8 6 Tjej Kille 3 1 Ja Nej, försökt ej lyckats Nej, ej försökt/vil inte Betydligt fler i årskurs 2 har försökt söka extrajobb men inte lyckats och generellt är det fler på gymnasiet än i grundskolan som jobbar extra eller sommarjobbar. Ja Nej, försökt ej lyckats Nej, sökte inget Majoriteten i årskurs 2 hade sommarjobbat och 42 % fick det via kommunen och 41 % via någon i familjen eller genom att själv kontaktat arbetsplatsen. Att starta eget Upp emot 50 % i båda åldersgrupperna kan tänka sig att starta eget och ca 40 % vet inte, det är ingen skillnad mellan kön. I båda åldersgrupperna har en fjärdedel förälder/föräldrar som driver eget företag. 19

Majoriteten av de som svarat på enkäten i Örnsköldsvik 2012 ser positivt på sin framtid. FRAMTID Ungefär hälften tror att de kommer flytta från kommunen och i stort sett den andra halvan vet inte. Pojk flickvän och närheten till familj och släkt är de största andledningarna till att man tror att man kommer stanna kvar eller flytta tillbaka. Studier, arbete och resande Fler tjejer i årskurs åtta kan tänka sig att läsa gymnasiet i annan kommun än killarna. I årskurs 2 är det 20 % av både tjejerna och killarna som helst vill läsa vidare efter gymnasiet. Nästan dubbelt så många killar som tjejer vill jobba i kommunen eller i annan närliggande kommun. 40 % av tjejerna vill åka utomlands och jobba eller resa jämfört med 16 % av killarna. 28 % av de i årskurs 2 tror att de kommer läsa vidare efter gymnasiet och 23 % tror att de kommer jobba i kommunen eller i en kommun i närheten. 22 % av tjejerna tror att de kommer åka utomlands att jobba eller resa. Fig. 40 Finns det något som du skulle vilja göra på din frid, som många andra i din ålder gör, men som du/din familj inte har råd med? (%) 3 1 Tjej Kille AK Svarsalternav JA Fig. 41 Har det hänt a du inte kunnat köpa något du velat ha, som många andra i din ålder har, för a du/din familj inte har råd? (%) Fig. 39 Hur ser du allmänt på framden för egen del? (%) 7 6 5 9 8 7 6 5 3 1 Positiv Varken eller Negativ Om ekonomi och giftemål 2012 lades det till frågor kring ekonomi och om man får gifta sig med vem man vill. Dessa frågor har kommit till då det de senaste åren varit mycket kring den ökade barnfattigdomen som växer i Sverige samt rapporter som visar att många unga styrs av familj och släkt i val av partner. 3 1 Ja, flera gånger Ja, en gång Nej Fig. 42 Får du gi%a dig/bli sambo med vem du vill i framden? (%) 10 8 6 Ja Ja, men med samma bakrund som familjen Nej Vet inte Det är svårt att kommentera dessa tre figurer då de är nya frågor 2012 men att vi har unga i Örnsköldsvik som anser sig inte kunna delta på fritiden på grund av ekonomi finns. Samt att vi har unga som inte fritt känner att de kan välja framtida partner. 20

Till alla er som går i årskurs 8 på grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet för att ni tog er tid och svarade på enkäten. Till alla er lärare som möjliggjorde för eleverna att svara. Till er som bidragit med citat och bild. Till alla er som på något sätt hjälpt till och gjort det möjligt att genomföra enkäten och till alla er som lägger tid på materialet efteråt. Sist men inte minst ett tack till alla er fantastiska ungdomar i kommunen som bidrar till att göra kommunen till den fantastiska plats den är Camilla

Örnsköldsviks kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen Kultur och Fritidsavdelningen Namn: Camilla Larsson Telefon: 070-390 51 69 E-post: camilla.larsson@ornskoldsvik.se Adress: 891 88 Örnsköldsvik Internet: www.ornskoldsvik.se Rapporten producerad: 2013-02-06