Global uppvärmning - ett hot eller en möjlighet?

UPPSALA UNIVERSITET Global uppvärmning - ett hot eller en möjlighet? David Frisk Anders Nilsson Handledare: Einar Iveroth Företagsekonomi C Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats UPPSALA UNIVERSITET 2010-06-07 1

Tack till Först och främst vill vi tacka Andreas Rundblom (Branäsgruppen), Joachim Johansson (Idre Fjäll), Maria Westberg (Näsfjället), Mats Årjes (SkiStar), Stefan Ranunger (Ski Sunne) och Tore Rönnvall (Ljungdalen). Utan er medverkan hade studien överhuvudtaget inte varit möjlig att utföra. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Einar Iveroth för hjälpande kommentarer och den tid han lagt ner på att vägleda oss i uppsatsskrivandet. Till sist vill vi även tacka alla opponenter som bidragit med givande diskussioner och tips. Sammanfattning Det har på senare debatterats hur den globala uppvärmningen skulle leda till stora klimatförändringar. Branscher vars verksamhet kräver ett visst klimat skulle vara särskilt utsatta för dessa klimatförändringar. Exempel på en sådan bransch är den svenska skidbranschen som kräver ett kallt klimat och snö för att kunna bedriva sin verksamhet. För att klara av den förändring som den globala uppvärmningen för med sig måste företagen i skidbranschen utveckla anpassningsstrategier för att inte påverkas negativt av förändringen. Syftet med denna studie är att förklara om och hur organisationerna i den svenska skidbranschens anpassat sig till den förändring som skett eller kommer att ske i framtiden på grund av den globala uppvärmningen. Problemet med klimatförändringen har applicerats på svenska skidanläggningar. För att finna svar på syftet har sex personer i ledande ställning på svenska skidanläggningar intervjuats. Intervjuerna har sedan analyserats med utifrån en analysmodell som bygger på tidigare forskning inom ämnet samt strategic choice modellen. Analysmodellen bygger på att organisationen måste ha en mental och likviditetsmässig förberedelse för att överhuvudtaget klara av att presentera en anpassningsstrategi. Skidbranschen kan som helhet ses ha uppfattat hotet om vilka problem som en temperaturökning skulle medföra för deras verksamhet. Vilket tyder på att det finns en mental förberedelse hos anläggningarna, då det förstått det bakomliggande problemet. Dock har den svenska skidbranschen en något annorlunda utgångspunkt för verksamheten än vad exempelvis de alpina skidorterna har. Denna utgångspunkt har medfört att branschens anpassningar framförallt syftar till att kunna fortsätta bedriva den verksamhet som de bedriver idag. Anpassningen har därför skett i form av ny teknik och genom att försöka få gästerna att förhandsboka sin semester för att på så sätt få en högre beläggningsgrad. Dessa anpassningar har inneburit att anläggningarna blivit mindre beroende av klimatet.

Inledning Den globala uppvärmningen leder till strategiförändringar? Enligt FN:s generalsekreterare Ban-Ki Moon står världen på randen till en katastrof beroende av den globala uppvärmningen (E24 - Världen på randen till katastrof, 2007). Något som får stöd av en stor del av världens klimatforskare vilka anser att jordens klimat håller på att förändras och det i en negativ riktning (The Economist A heated debate, 2009). Även i FN:s klimatpanel (IPCC) senaste rapport går det att läsa om flera tecken som visar på att klimatförändringen faktiskt pågår. Det talas bland annat om töande permafrost och minskad snömängd i fjällen (E24 - Världen på randen till katastrof, 2007). Det finns dock en minoritet av klimatforskare som menar att temperaturökningen som har setts på senare år beror på naturliga variationer av solen strålning (The Economist A heated debate, 2009). Oavsett om den globala uppvärmningen redan ägt rum eller kommer att inträffa i framtiden har effekterna av denna debatterats i Sverige och då främst rörande hur den svenska vintern kommer att påverkas av en eventuell temperaturförändring (SMHI Trots kall vinter klimatet blir varmare, 2010). Enligt tidigare forskning utförd i USA kommer den globala uppvärmningen att påverka turismen i allmänhet och skidturismen i synnerhet. Hur den globala uppvärmningen tros påverka skidturismen skiljer sig åt mellan olika geografiska regioner, men stora temperaturvariationer och minskade snömängder är exempel på förändringar (Gössling & Hall, 2006, s.263-264). Minskade snömängder skulle leda till färre antal skidgäster. Om antalet skidgäster blir färre skulle det led till minskade intäkter för aktörerna inom skidbranschen då försäljningen av liftkort avtar (Shih, Nicholls & Holecek, 2008). Det intressanta med denna debatt är att söka finna svar på om och i så fall hur den globala uppvärmningen påverkar företag i den svenska skidbranschens strategier. Med strategi avses den möjlighet företag har att utföra aktiviteter över tid för att uppnå ett önskat resultat (Bratton, 2007, s.408) vidare menar Lindvall (2001) att företag genom sina strategier agerar i sin omgivning. Förändringar av strategin kan bero på flera orsaker men exempelvis skulle en förändring i organisationens omvärld, exempelvis en klimatförändring, kunna påverka företagen att förändras i en viss riktning (Bratton, 2007, s.410). Enligt Bratton (2007) skulle förändringen av företagets strategi i sin tur kunna påverka företagets struktur. Något som gör studien praktiskt relevant för flertalet företag och därför kan appliceras på dessa företag är det faktum att företagets strategi och struktur enligt Bratton (2007, s.411) och Lindvall (2001, s.29) påverkas av omgivningen. 1

En av de största aktörerna i den svenska skidbranschen är SkiStar, med en marknadsandel på cirka 50 % i Sverige (SLAO, 2010). Skistars VD Mats Årjes menar att SkiStar måste utöka sin verksamhet i framtiden, beroende av att den alpina verksamheten inte kommer att vara tillräcklig. Vidare menar Årjes att aktiviteterna runtomkring blir allt viktigare om snön uteblir (E24 Förväxla inte väder med klimat, 2007). Forskningsfråga Påverkar den globala uppvärmningen företags strategier i den svenska skidbranschen och hur anpassar sig företagen i så fall efter den förändringen? Syfte Denna uppsats syfte är att redogöra för den globala uppvärmningens påverkan på företags strategier i den svenska skidbranschen. Studien har som utgångspunkt att den globala uppvärmningen antingen redan har ägt rum eller kommer att äga rum i framtiden. Fokus ligger på att undersöka om och i så fall hur den globala uppvärmningen leder till strategiförändringar. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är strategic choice modellen vilken bygger på att en förändring i organisationens omvärld leder till att organisationen måste anpassa sig för att inte drabbas negativt av förändringen. Avgränsningar Uppsatsen avgränsas till att enbart följa upp de eventuella förändringar i strategi som skett på svenska skidanläggningar till följd av den eventuella klimatförändringen. Valet att enbart studera svenska skidanläggningar är praktiskt då möjligheten att få tillgång till dessa anläggningar bedömdes vara stor. Vilket kopplas till det faktum att studien bör vara intressant för organisationerna för att försöka finna svar på den globala uppvärmningens påverkan. Den andra faktorn som spelade in var att sannolikheten att finna empirisk data som kunde förkasta eller bekräfta klimatförändringens påverkan på de valda organisationernas strategi bedömdes vara hög. Förändringar av strategin som beror på andra faktorer, exempelvis finanskrisen, kommer således inte att behandlas. Uppsatsen avser inte heller att undersöka organisationernas miljöarbete för att motarbeta den globala uppvärmningen. Här finns det en problematik att lyckas filtrera bort de förändringar som beror på dessa övriga faktorerna. Studien kommer därför att anpassas för att minimera risken för feldata, något som kommer att presenteras vidare i metodavsnittet. 2

Val av metod Som metod har valts en semistrukturerad intervjustudie för att med en kvalitativ ansats analysera och beskriva den svenska skidbranschens anpassningar till klimatförändringen. Anläggningarna som studerades valdes ut efter några olika kriterier för att passa studiens forskningsfråga. Urval till empiridelen Enligt Svenska Liftanläggningars Organisation (SLAO, 2010) finns det 235 SLAO-anslutna skidanläggningar i Sverige. Urvalet för studien kopplas till dessa svenska skidanläggningar och då i synnerhet de som ligger utanför den svenska högfjällsvärlden. Med högfjäll avses de fjäll som har en höjd på minst 1200 m ö.h. och som är täckta av smältande snödrivor under sommarmånaderna (NE Högfjäll, 2010). Anledningen att endast studera de anläggningar som ligger utanför den svenska högfjällszonen var att dessa anläggningar bör ses som extra känsliga för temperaturökningar. Något som får stöd i tidigare forskning som utförts på andra platser i världen. Där de lägst belägna fjällen anses vara mest utsatta för en temperaturhöjning (Scott, McBoyle, Minouge & Mills, 2006). Av de fjäll som passade in på de ovan nämnda kriterierna kontaktades 11 anläggningar via email för att undersöka intresset för att delta i studien. Skidorterna i urvalet är följande; Branäs, Kungsberget, Ljungdalen, Lofsdalen, Idre, Gesunda, Ski Sunne, Romme Alpin, Näsfjället, Hovfjället samt Ski Stars anläggningar i Åre, Vemdalen, Sälen och Hammarbybacken. Av dessa anläggningar återkom sju med ett positivt, svar dessa var: Branäs, Idre, Kungsberget, Ljungdalen, Näsfjället, Ski Sunne och Skistars anläggningar. Intervjuerna skedde på ledningsnivå, för att få ett mer övergripande perspektiv och möjligheten att få motivering till valda strategier. Intervjuernas längd varierade marginellt från 28 till 32 minuter. De personer som intervjuats presenteras kortfattat nedan. Andreas Rundblom anställd som controller hos Branäs Fritidscenter AB. Branäs Fritidscenter AB sköter driften av två anläggningar, dels den i Branäs och dels dotterbolaget Kungsberget. Intervjuades genom en telefonintervju 23 april 2010. Joacim Johansson VD för Idre Fjäll. Idre Fjäll sköter i dagsläget anläggningar på två fjäll, Idre och Fjätervålen. Intervjuades genom en telefonintervju 19 maj 2010. Maria Westberg verksamhetsansvarig för Näsfjället i Sälen AB. Intervjuades genom en telefonintervju 26 april 2010. Mats Årjes VD för SkiStar AB som driver anläggningar i Åre, Vemdalen och Sälen. Intervjuades på Skistars kontor i Stockholm den 5 maj 2010. 3

Stefan Ranunger ägare och VD hos Ski Sunne AB, sedan 2005. Intervjuades genom en telefonintervju 22 april 2010. Tore Rönnevall ägare och VD för Ljungdalsberget Turist AB som driver skidanläggningen i Ljungdalen. Intervjuades genom en telefonintervju 22 april 2010. En nackdel med att intervjua folk på ledningsnivå kan vara att de vill ge en överdrivet positiv bild av verksamheten. Dock kräver studiens utformning att personer på ledningsnivå intervjuades då det är de som utformar organisationens strategier. Kvalitativ ansats För att finna svar på studiens frågeställning är det viktigt att få en bild av hur verksamheten i de valda organisationerna ser ut och om den har förändrats och i så fall hur. Fokus i studien ligger på att beskriva just hur ledningen uppfattar och tolkar sin sociala verklighet och hur de eventuellt valt att lösa problemet, vilket talar för en kvalitativ metod (Bryman, 2006, s.35). Dessutom har kvalitativa studier en tendens till att tolka processer på ett mindre statiskt vis än vad kvantitativa studier gör (Bryman & Bell, 2007, s.426). Slutligen finns det en risk och möjlighet med kvalitativa undersökningsmetoder i att komma de studerade företeelserna och de intervjuade personerna för nära. Risken är att undersökningen tenderar att minska i objektivitet och bli mer subjektiv. Samtidigt som möjligheten kan vara att undersökaren tillgodogör sig djupare och mer beskrivande data vilket medför att förståelsen för den studerade forskningsfrågan ökar (Bryman & Bell, 2007, s.426). Då medvetenheten om denna risk har funnits och det under studiens gång arbetats för att försöka minska subjektiviteten. Den av författarna som inte utförde intervjun granskade kritiskt intervjusvaren för att klargöra vad som kommit fram och minska subjektiviteten. Semistrukturerade intervjuer för ett bredare perspektiv En semistrukturerad intervjuomgång genomfördes med respondenterna som presenterats tidigare. Valet av en semistrukturerad intervjumetod motiveras med att en mer öppen attityd gentemot respondenterna leder till att det är respondenterna och deras svar som driver intervjun vidare. (Lantz, 1993, s.20-24). Istället för att den undersökande personen redan i förväg förberett frågor behandlades några förutbestämda områden (se bilaga 1). Det är viktigt att respondenterna själva presenterar hur de har upplevt den globala uppvärmningen och har agerat utifrån denna. För att inte påverka respondenternas svar på frågorna som berör detta så passar ett semistrukturerat upplägg studien bättre då det som sagt är respondenten som driver intervjun. Något som motiverar valet av 4

semistrukturerade intervjuer ytterligare är det faktum att de kan presentera ett visst fenomen (Saunders, Lewis & Thornhill, 2007, s. 313). Då studien avser presentera anpassningsstrategier beroende av den globala uppvärmningen anses detta vara ett specifikt fenomen. Telefonintervjuer eller besöksintervjuer? Intervjuerna utfördes per telefon med ett undantag, intervjun med SkiStars VD Mats Årjes som skedde på SkiStars kontor i Stockholm. Anledningarna till att intervjuerna utfördes via telefon är flera, men framförallt var det en kostnadsfråga. Anläggningarna har en väldigt stor geografisk spridning och därför skulle det bli alldeles för kostsamt att resa runt till de olika anläggningarna för att utföra intervjuer. En annan faktor som spelade in var tidsaspekten, att resa runt till anläggningarna skulle dessutom vara väldigt tidskrävande och hade därför inte varit genomförbart inom ramen för denna studie. I enlighet med Saunders, Lewis & Thornhill (2009, s. 349) ansågs det lättare att få access till respondenterna vid användandet av telefonintervjuer. Nackdelen med telefonintervjuer är att det inte går att se hur respondenten agerar när denna svarar och därför går det inte att väga in kroppsspråk och andra icke-verbala faktorer (Saunders et al., 2009, s.349). Möjligheten att besöksintervjua SkiStars VD Mats Årjes sågs därför som positivt framförallt då SkiStar är den överlägset största aktören inom den svenska skidbranschen. Det positiva med att utföra en besöksintervju var att det i analysen av denna intervju går att väga in kroppsspråk och andra icke-verbala faktorer. För att minimera risken att missa något viktigt vid intervjuerna så spelades alla intervjuer in och transkriberades ordagrant, för att få med all information och minimera risken för misstolkningar (Kvale & Brinkmann, 2009, s. 186). Validitet, replikerbarhet & reliabilitet Tre viktiga kriterier vid forskning inom det företagsekonomiska fältet är validitet, replikerbarhet och reliabilitet (Bryman, 2006, s.43; Bryman & Bell, 2007, s. 41). Dessa begrepp förklaras nedan för att ge en ökad insikt i vilka styrkor och svagheter som finns med valda metod. Vid användandet av kvalitativa semistrukturerade intervjuer minskar reliabiliteten jämfört med om studien byggt på kvantitativ fakta. Svårigheten ligger i att replikera studien, vilket innebär att det blir svårare för andra forskare att komma fram till samma svar (Saunders et al., 2007, s. 318). Detta beror på att målet med studien är att ge en ögonblicksbild av situationen vid tidpunkten för insamlandet (Saunders et al., 2007, s.319). Vidare menar författarna att styrkan med kvalitativa intervjuer är att den klarar av att presentera komplexa situationer. Svagheten däremot bygger på det faktum att det 5

blir svårare att generalisera utfallet för hela populationen. Men för att kunna förklara de komplexa situationerna så är det inte realistiskt att tro att metoden ska ha en hög grad av generaliserbarhet. Rörande begreppet validitet så går det ut på att undersöka hur väl de slutsatser som genereras av en undersökning hänger ihop eller inte (Bryman, 2006, s.43). Problematiken för denna studies validitet ligger i att bevisa att de organisationsförändringar som har skett verkligen kan kopplas till den globala uppvärmningen. Ett annat problem som har med validiteten att göra, beror på hur lätt det är att generalisera studien till andra sociala miljöer och situationer. Avslutningsvis är tillförlitligheten i en kvalitativ studie avgörande för hur bra denna uppfattas. Det är därför av stor vikt att bilden av den sociala verklighet som presenteras i studien har hög trovärdighet (Bryman, 2006, s.258). Teoretiskt ramverk Detta stycke kommer först att presentera tidigare studier inom ämnet global uppvärmning och vilken effekt den anses kunna ha på skidorter. Utgångspunkten för dessa studier är något annorlunda då de kan kopplas till områdena touristmanagement och miljöforskningssegmentet. Detta beror på att dessa studier snarare studerar effekterna av den globala uppvärmningen. Till exempel hur mycket en temperaturhöjning med 2 grader förändrar snömängden och kundtillströmningen. Denna studies syfte är istället att belysa om och hur skidorterna väljer att anpassa sina strategier till den globala uppvärmningen. För att kunna belysa detta kommer teorin om strategic choice att presenteras. Avsnittet avslutas med en analysmodell där den tidigare forskningen rörande skidorter kommer implementeras in i strategic choice modellen. Teoretisk bakgrund Det finns en rad tidigare studier som undersöker en möjlig global uppvärmnings effekter på skidorter och deras verksamhet (jmf. Elsasser & Bürki, 2002; Koenig & Abegg, 1997; Wolfsegger, Gössling & Scott, 2008; Scott, McBoyle & Mills, 2003; Scott et al. 2006; Scott & McBoyle, 2006; Scott, Dawson & Jones, 2008; Shih et al. 2009; Hamilton, Rohall, Brown, Hayward & Keim, 2003; Tervo 2008) De tidigare studierna beskriver effekterna i USA (Shih et al. 2009; Scott et al. 2006; Hamilton et al. 2003), Kanada (Scott et al. 2003), Österrike & Schweiz (Wolfsegger et al. 2008; Koenig & Abegg 1997; Shih et al. 2009) och Finland (Tervo, 2008). Motsvarande forskning inom Sverige är begränsad, med endast en studie som passar någorlunda in. Den studien har dock en annorlunda utgångspunkt, då den snarare ser till vilka effekter som 6

uppvärmningen skulle ha och inte vad branschen har vidtagit för anpassningar för att åtgärda dessa effekter (Moen & Fredman, 2007). Det studierna har gemensamt är dock att de kommer fram till att vinterturism och då framförallt skidturism skulle vara särskilt utsatta för en global uppvärmning (jmf. Elsasser & Bürki, 2002; Koenig & Abegg, 1997; Wolfsegger et al. 2008; Scott et al. 2003; Scott et al. 2006; Scott & McBoyle, 2006; Scott et al. 2008; Shih et al. 2009; Hamilton et al. 2003; Tervo 2008). Studien av Hamilton et al. (2003) visar att även om den globala uppvärmningen inte direkt drabbar skidorten med snöbrist, så kan mindre snö i städerna minska gästernas skidåkande, eftersom tanken på skidsemester inte väcks. Anpassningar Scott & McBoyle (2006) väljer att dela in de olika anpassningarna i två grupper. Teknologiska anpassningar, där konstsnö och pistutveckling ingår, samt affärsmässiga anpassningar där sammanslagningar och differentiering ingår. Teknologiska anpassningar Gällande de teknologiska anpassningarna anser respondenterna att konstsnötillverkning är den absolut viktigaste. De visar även på att teknologin har varit tillgänglig ända sen början av 1950-talet och att den teknologiska utvecklingen gått framåt sedan dess. De ifrågasätter till viss del huruvida teknologin verkligen är en anpassning som är hållbar, då den kräver vissa yttre omständigheter (minusgrader, stor tillgång till vatten samt att tillverkningen är energikrävande) för att fungera. Förutom dessa yttre omständigheter visar de på att det krävs stora infrastrukturella investeringar för att bygga ut ett konstsnösystem (Scott & McBoyle, 2006). Hamilton et al. (2003) håller till viss del med om att konstsnötillverkning är en bra anpassning, men anser även att de investeringar som krävs får som följd att priserna på liftkort skjuter i höjden. Något som i sin tur riskerar att minska kundtillströmningen drastiskt. Detta skapar enligt Hamilton et al. (2003) en ond cirkel med vikande gästunderlag och ökade priser som följd, såldes ingen ultimat lösning ur skidorternas perspektiv. Den andra teknologiska anpassningen, pistutveckling, syftar till att skidorterna bygger om sina backar så att de antingen hamnar i skugga eller i mer gynnsamma väderstreck, allt för att temperaturen och solstrålningen påverkan ska minimeras. En alternativ anpassning skulle vara att flytta själva skidanläggningen högre upp på berget, för att få pisterna snösäkra (Scott et al. 2006). Anläggningarna kan även välja att anpassa sig på ett annat plan, nämligen de affärsmässiga anpassningarna. 7

Affärsmässiga anpassningar Till de affärsmässiga anpassningarna hör sammanslagningar och differentieringar. Exempel på sammanslagningar är de som skett i USA, där anläggningar har gått ihop och blivit uppköpta för att på så vis kunna dra nytta av stordriftsfördelar (Scott et al., 2006). Att sammanslagningar enbart skulle kunna ses som positivt är dock något som ifrågasätts, då större koncerner kan tappa fokus och att det kan innebära stora svårigheter att foga samman tidigare konkurrenter (Hellwig, Laux & Müller, 2002). Den andra affärsmässiga anpassningen är den som innefattar mest, differentiering (Scott et al. 2006). Scott et al. (2006) visar i sin studie på att det i USA har skett en differentiering av skidorterna, där de nu erbjuder ett helhetskoncept med spa, bollsporter, restauranger och affärer. Även i alperna har en liknande utveckling skett, där sidoprodukterna har fått mer utrymme (Koenig & Abegg 1997). Hamilton et al. (2003) menar att skidanläggningar kan få ett bättre kassaflöde genom försäljning av tomter samt uthyrning av boende. En annan differentierande möjlighet som nämns är införandet av sommaraktiviteter, vilket innebär en förlängning av anläggningarnas säsong, eller snarare skapar ytterligare en (Scott et al. 2006: 2006; Koeing & Abegg, 1997). Att anpassa sig genom differentiering är något som Hoskisson & Hitt (1990) presenterar som en eventuellt negativ anpassning, då ledningarna riskerar att tappa fokus och kärnverksamheten kan bli lidande. Vad gäller skidorternas genomförda och möjliga anpassningar så har de behandlats i vissa av studierna (Scott et al. 2003; 2006, 2008; Hamilton et al. 2003). Scott et al. (2008) anser att dessa anpassningar måste behandlas då de i vissa fall helt kan avfärda övriga forskningars slutsatser om skidorternas öde. Dessa anpassningar är något som de övriga studierna inte i lika stor grad har räknat med. Reaktiv eller proaktiv Om anpassningarna sker innan förändringen har ägt rum eller då effekterna av den redan är synlig är något det råder skilda meningar om. Enligt Scott et al. (2006) skulle anläggningarna handla reaktivt på grund av att effekterna av klimatförändringen ännu inte är klarlagd. Sharma, Arragon-Correa & Rueda-Manzanares (2007) visar i sin studie istället på att när ett företag ställs inför en stor möjlig förändring bör de handla strategiskt proaktivt. Vilket innebär att strategier implementeras redan innan förändringen har ägt rum. 8

Strategic choice Organisationer ställs mer eller mindre dagligen inför olika sorters utmaningar och förändringar. Förändringar som kan få stort inflytande på möjligheten att driva verksamheten vidare. För att beskriva dessa förändringar och deras följder har forskare utvecklat contingency-teorin. Denna teori bygger på att en förändring i contingency-variabeln (en omvärldsförändring) borde leda till olika anpassningar inom organisationen för att denna ska passa det nya sammanhanget. Anpassningen sker för att förändringen inte ska påverka resultatet i en negativ riktning (jmf. Chenhall 2003; Betts 2003; Donaldson 1987). Vad en contingency-variabel kan vara råder det skilda meningar om inom forskningen, exempel på förändringar är teknologiförändringar (Donaldson, 1987), produktdifferentiering (Gong & Tse, 2009), ökad konkurrens (Chenhall, 2003) och minskade inköp från kunderna (Hamrick & Lei, 1985). På grund av att så många olika variabler kan vara contingencyvariabler så har denna teori mött på stort motstånd (Chenhal, 2003; Betts, 2003). Contingency-teorin har vidare ansetts vara allt för statisk och situationsspecifik (Donaldson, 1987). För att överbygga dess statiska egenskaper samt tanken om att en förändring omedelbart leder till att organisationen ändar sin struktur utvecklade Child (1972) strategic choice. En teori som bygger på contingency-teorin med skillnaden att det inte finns ett bästa sätt att organisera företaget på utan ledningen måste istället göra ett val angående sin strategi (Donaldson, 1987). Ytterligare en möjlighet till anpassning införs i och med strategic choice teorin. Istället för att anpassa organisationen efter förändringen i contingency-variabeln, påverkar snarare organisationens ledning själva förändringen (Donaldson, 1987: 2001, Montanari, 1979). Donaldson (2001) visar i sin studie att det finns litet empiriskt stöd för att det verkligen skulle vara så att ledningen genomför anpassningar av contingency-variabeln snarare än anpassar sig efter den. 9

Figur 1. Strategic choice modellen enligt Donaldson (1987). Figuren ovan förklarar Donaldsons strategic choice modell. En förändring av contingency-variabeln leder till ett glapp mellan organisationens struktur och dess omvärld. Detta glapp leder till oönskade effekter, exempelvis försämrat resultat. För att motverka dessa effekter har organisationen två val, antingen att anpassa sig efter den nya omvärlden eller om möjligt förändra contingency-variabeln. Lyckas organisationen med någon av dessa val så upphör antingen glappet helt och håller eller så motverkas effekterna av glappet. För att tydliggöra hur ledningar kan gå tillväga har forskare inom strategic choice tagit fram en process som bygger på fyra olika steg när det gäller att tackla ett problem eller en förändring som uppstår. De fyra delarna är förståelse, design, jämförelse och slutligen val. Nedan presenteras vad som ingår i de olika delarna och hur de bygger på varandra (Friend & Hickling, 1997). Förståelse, ledningen måste ha en förståelse för vad problemet är och hur det hotar verksamheten och dess framtid. Att enbart identifiera problemet är inte tillräckligt, utan det krävs även en förståelse för vad den bakomliggande orsaken till problemet är. Har ledningen en sådan förståelse så går de vidare till nästa steg i processen, design. Design, ledningen måste förstå vad de kan göra för att minska effekterna av det bakomliggande problemet. Det är viktigt att se såväl möjligheter som hot med den strategi organisationen väljer. Dessutom måste de ta fram strategier som varken över eller underkompenserar den uppkomna förändringen. Med några olika former av strategier att välja på måste ledningen sedan göra en jämförelse. 10

Jämförelse, syftar till att ledningen skall jämföra de olika strategier som framkommit och komma fram till vilken som är den mest ultimata att genomföra. Den mest ultimata idén innebär att den skall vara en lösning på problemet, men även att den skall vara praktiskt genomförbar för organisationen. När ledningen jämfört de olika strategierna återstår endast ett steg i processen, val. Val, ledningen väljer ut den strategi som passar bäst. Utifrån det valet sätts en plan upp över vad som ska göras samt identifierar vilka hot som finns. När detta är gjort implementeras planen/strategin och om allt gjorts rätt löser det problemet som uppkommit som följd av förändringen av contingency-variabeln. Källa: Friend & Hickling (1997) För att ovanstående process ska kunna fungera krävs det att ledningen är förberedd, såväl mentalt som likviditetsmässigt. Mentalt i form av att ledningen kan tänka sig en sådan förändring som situationen kräver. Likviditetsmässigt förberedd innebär att organisationen har tillgång till de likvida medel som anpassningen skulle kräva. Den mentala förberedelsen är särskilt viktig, då den begränsar möjligheten till de olika anpassningarna. Ledningen måste vara mentalt förberedd på att genomföra förändringar som ligger långt ifrån deras dagliga rutiner (Donaldson, 1987; McCaskey, 1974). Detta problem är något som McCaskey (1974) särskilt belyser och som kan ses som en ytterligare kritik mot modellen. För att modellen ska fungera fullt ut krävs det att ledningen väljer det bästa möjliga alternativet, något som dålig mental öppenhet förhindrar. Analysmodell Ovanstående teoretiska ramverk mynnar ut i analysmodellen för denna uppsats. Analysmodellen utgår från den presenterade strategic choice modellen (Donaldson, 1987), där Friend & Hicklings (1987) process infogas för att belysa hur ledningarna har tagit sig an problemet. Till att börja med om de överhuvudtaget uppfattat hotet som ett sådant och arbetat proaktivt, eller om de olika anläggningarna ännu inte sett hotet och således kommer tvingas handla reaktivt. Som contingencyvariabel antas den av Hambrick & Lei (1985) studerade variabeln minskade inköp från kunderna. I de studier som har utförts tidigare i andra delar av världen har det framkommit att den globala uppvärmningen skulle innebära att antalet gäster minskade. Vilket i sin tur skulle påverka organisationerna försäljning negativt om det inte sker en anpassning till förändringen av contingency-variabeln (Elsasser & Bürki, 2002; Koenig & Abegg, 1997; Wolfsegger et al. 2008; Scott et 11

al. 2003; Scott et al. 2006; Scott & McBoyle, 2006; Scott et al. 2008; Shih et al. 2009; Hamilton et al. 2003; Tervo, 2008). Utifrån Donaldsons (1987) strategic choice modell och fyrstegsprocessen presenterad av Friend och Hickling (1997) har nedanstående modell utvecklats. Här har de fyra stegen som Friend & Hickling tagit fram implementerats i Donaldsons strategic (1987) choice modell för att belysa vad som krävs av ledningen för att klara av en förändring av en contingency-variabel utan att det påverkar resultatet negativt. Förutsatt att en klimatförändring sker i form av ökade temperaturer (det bakomliggande problemet) skulle detta leda till mindre snö vilket i sin tur skulle leda till färre sålda skidpass (förändring av contingency-variabeln). Denna förändring skapar ett glapp mellan organisationens struktur och omvärlden, då organisationen är strukturerad för att sälja ett större antal skidpass. För att organisationen inte ska drabbas negativt av det glapp som uppstått skapas en anpassningsstrategi baserad på processen förståelse, design, jämförelse och val. Utifrån förståelsen för problemet designas ett antal alternativa strategier som sedan jämförs och därefter väljs det bästa alternativet. Modellen bygger på strategic choice vilket innebär att det finns ytterligare ett alternativ att anpassa sig för att inte drabbas negativt av det glapp som uppstått, vilket är att förändra contingencyvariabeln. Efter att processen är slutförd och ledningen har tagit fram en anpassningsstrategi kommer den valda strategin att analyseras. Analysen kommer att beröra varför ledningen valde just den strategin 12

och varför övriga strategier valdes bort. Som möjliga anpassningsstrategier antas de teknologiska (snötillverkning och pistförbättring) samt de affärsmässiga (differentieringar och sammanslagningar). Valet att studera dessa strategier baseras på att de i tidigare studier applicerats på skidorter i andra länder och därför anses de kunna appliceras på den svenska skidindustrin, då produktområdet är detsamma. Den globala uppvärmningen förändrar organisationers strategi. I följande avsnitt presenteras hur anläggningarna har upplevt den globala uppvärmningen. Sedan ges en presentation om och i så fall hur anläggningarna har anpassat sin strategi för att leva upp till de förändringar som den globala uppvärmningen för med sig. Avslutningsvis presenteras försäljningsargument och vilken verksamhetsgren som står för större delen av anläggningarnas inkomster. De presenteras för att kunna avgöra huruvida anläggningarna är förberedda mentalt och likviditetsmässigt då det är en förutsättning för att kunna genomföra anpassningsstrategin. För att underlätta läsningen av följande avsnitt kommer respondenterna att refereras till enligt följande; Branäs (B), Branäsgruppen (Bg), Idrefjäll (I), Kungsberget (K), Ljungdalen (L), Näsfjället (N), SkiStar (Sk) samt Ski Sunne (S). Orsaken till att Branäsgruppen (moderbolaget) förekommer som en egen respondent beror på att vissa uttalanden hänförs till gruppen som helhet och några kopplas till något av dotterbolagen (Branäs och Kungsberget). Har den globala uppvärmningen redan ägt rum? Att den globala uppvärmningen och klimatförändringen redan skulle ha ägt rum är något som vissa skidanläggningarna anser sig kunna vittna om. Säsongsstarten ligger nu två veckor senare än vad den gjorde för 20 år sen, vilket kan kopplas till en höjning av temperaturen. (I). Ytterligare tendenser som tyder på att temperaturförändringen redan ägt rum, är att vädret bedöms vara mer varierande. Variationerna inträffar mer oväntat och är större än tidigare. Ett exempel är att det kan vara kallt väder i december för att efter nyår bli varmt och plusgrader igen. Något som störde verksamheten oerhört mycket då värmen innebar att snökanonerna inte kunde köras så tidigt som anläggningarna önskade (S). Motargument för att temperaturförhöjningen redan skulle ha ägt rum angavs. Bland annat skulle den kalla perioden runt nyår då det var för kallt för att bedriva någon alpin verksamhet i större skala visa motsatsen. Även årets snötillgång pekar på att klimatförändringen ännu inte ägt rum (L, N & S). 13

Hur de svenska anläggningarna uppfattar den globala uppvärmningen Det finns de som menar att en temperaturhöjning skulle innebära ett hot mot den alpina verksamheten (Bg, L, N & S). Men vilka effekter den globala uppvärmningen skulle ha på den svenska skidbranschen råder det skilda meningar om. Dock anses det mycket troligt att den globala uppvärmningen kommer att påverka branschen (Bg, I, L, S & Sk). Om man uttrycker det lite filosofiskt så är den här delen av världen den sista man åker skidor på Mats Årjes, Skistar Många anläggningar belägna i de södra delarna av Sverige skulle drabbas hårt av den globala uppvärmningen, då temperaturerna skulle bli för hög för att kunna bedriva någon alpin verksamhet (I & L). Temperaturhöjningen skulle kunna leda till att skidorternas säsongs startar senare och tar slut tidigare än vad som idag är fallet. Detta skulle kunna vara förödande för de orter som redan idag öppnar relativt sent. I så fall skulle dessa vara tvungna att ha stängt veckorna runt jul, veckor som står för stora delar av årets inkomster (Bg & S). Förutom att temperaturhöjningen skulle drabba skidanläggningen direkt, i form av för lite snö och för höga temperaturer, skulle det även vara negativt om storstadsregionerna blev utan snö. Vid sådana scenarier tänker delar av populationen inte ens tanken på att åka skidor, något som innebär att anläggningarna antal gäster riskerar att minska (I, K & Sk). Lite snö i exempelvis Stockholm har alltså visat sig påverka tillströmningen av gäster (Bg, I, K & Sk). Exempel på positiva egenskaper som temperaturhöjningen skulle kunna föra med sig är ökad nederbörd, vilket under vinterhalvåret skulle innebära mer snö (Bg, N, S & Sk). Temperaturhöjningen ansågs däremot behöva vara relativt kraftig för att faktiskt påverka negativt, då en mindre temperaturhöjning snarare skulle kunna gynna verksamheten. Att en mindre temperaturhöjning skulle kunna gynna verksamheten, berodde på den extrema kyla som annars riskerar att förhindra verksamheten. Ett exempel på sådan extrem kyla uppmättes vintern 2010 med temperaturer under minus 30 O C (L & N). När det är 25 minus på termometern är inte skidåkning det första man tänker på när man slår upp ögonen på morgonen Stefan Ranunger, Ski Sunne Respondenterna menar att organisationerna tvingas ha långtgående planer och strategier beroende på att skidbranschen är kapitalintensiv (Bg, N, Sk & S). Att skidanläggningar anses vara en 14

kapitalintensiv bransch medför att anläggningarna vill vara säker på att de investeringar de gör faller väl ut även i det långa loppet (Bg, L, N, S & Sk). Det förekommer investeringsplaner på upp till 15 år (N). Investeringar Inom vilka delar av verksamheten investeringar har skett varierade mellan anläggningarna. Anläggningar som var i sämre skick investerade pengar för att kunna renovera exempelvis liftsystem och fastigheter (L & N). Övriga investeringar ansågs viktiga för att kunna erbjuda kunderna en fortsatt bra och efterfrågad produkt (Bg, I, L, N, S & Sk). De olika anläggningarnas investeringar kan delas in i två olika former av anpassningar, teknologiska och affärsmässiga anpassningar. Teknologiska anpassningar Teknologiska anpassningar som används i verksamheten är snösäkring och pistutveckling. De snösäkringsinvesteringar som anläggningarna genomfört var till största delen kopplade till konstsnötillverkningen och snökanoner. Snösäkring Utvecklingen av snökanoner har på senare år gått framåt och snökanonerna tillverkar därför konstsnö vid högre temperaturer än vad som tidigare var fallet (Bg). Snökanonerna klarar nu av att tillverka snö i så höga temperaturer som minus en grad (Bg, L, S & Sk). En negativ aspekt med snökanonernas utveckling är att priset på de nya kanonerna är tre gånger högre än priset för den äldre modellen. Anläggningar som har tillgång till mindre kapital tänker därför igenom sina investeringsbeslut allt mer (L & S). Det finns de som menar att snökanoner är en förutsättning för att överhuvudtaget kunna bedriva alpinverksamhet på våra breddgrader (Bg, S & Sk). Möjligheten att kunna styra vilken vecka verksamheten startar angavs vara en av de största anledningarna till att investera i snökanoner (Bg, I, S & Sk). På andra orter användes kanonerna snarare för att täcka utsatta partier i backarna, vilket innebar att de snarare hade kanonerna igång senare under säsongen (L). Anläggningarna som använder sig av snökanoner gör det för att klara av eventuell snöbrist. Natursnö är ju trevligt i skogen och så, men det räcker aldrig till i backarna, det gör varken till eller från. Andreas Rundblom, Branäsgruppen 15

Finns inga snökanoner hos anläggningen så berodde det på att fjället var högt beläget och att det på vintrarna fanns rikligt med snö, något som gjorde snökanonerna överflödiga (N). Att investera i snökanoner var inte den enda möjligheten för att öka snösäkringen, pistutveckling var en annan form av snösäkring som vissa anläggningar använder sig av. Pistutveckling Den andra teknologiska anpassningen, pistutveckling är något som kan ses på två av anläggningarna (N & I). Den ena anläggningen har sedan anläggningen startades anlagt pister i de fyra väderstrecken (I). Orsaken till detta var att ledningen ville erbjuda skidåkning även vid dålig väderlek samt få en förlängd säsong. Motiveringen till att ha backar i de fyra väderstrecken var att någon av backarna alltid ligger i skugga under den kritiska delen av dagen då solen är som starkast (I). Andra anläggningar har redan från start förlagt sina pister där solen inte lyser på dem under den kritiska delen på dagen. Pistens läge har varit tillräkligt för att snösäkra pisterna med natursnö (N). Att endast satsa på snösäkring och pistutveckling räcker inte för att locka till sig gäster därför måste anläggningarna även investera i affärsmässiga anpassningar. Affärsmässiga anpassningar De affärsmässiga anpassningar som förekommer är differentieringar och sammanslagningar. De olika differentieringsformerna är boende, markförsäljning, kompletterande produkter och sommarverksamhet. Med sammanslagningar menas företags uppköp av anläggningar på andra orter för att utöka verksamheten. Differentieringar Att ta fokus från det som anläggningarna anser vara deras kärnverksamhet är något som anläggningarna helst vill slippa dock har vissa differentieringar skett som skulle kunna ses som en ändring av fokus (Bg, L, N & Sk). Nybyggnationer Den största affärsmässiga anpassningen är nybyggnationer, mest pengar investeras alltså inom denna sektor (I, K, L, N, S & Sk). Att anläggningarna valt att investera så pass mycket i denna del av verksamheten beror på att boendedelen har ansetts vara en trång sektor (K, L, S & Sk). Idre fjäll har dock en något annorlunda syn, då de har som mål samt krav från ägarna att äga minst 30 procent av anläggningarnas boenden (I). Investeringar har även inneburit att genom utökandet av boendet så kan gästerna stanna fler dagar (K & S). Ytterligare en positiv egenskap som boendet för med sig är att 16

gästerna kan boka sina resor tidigare och anläggningen blir på så vis inte lika beroende av det dagsaktuella vädret (K, S & Sk). Dessutom har det i dagsläget förekommit att stugor och lägenheter varit fullbokade vissa veckor på orterna (Bg, L, N, S & Sk). Planer för nybyggnationer finns hos flera av anläggningarna, storleken för dessa skiljer sig däremot åt (I, K, S & Sk). Det finns planer på att utöka boendesektorn genom att nästintill fördubbla antalet bäddar (Sk). Förutom egen nybyggnation finns det anläggningar som efterfrågar att en utomstående part utökar boendet, något som skulle medföra att anläggningarna skulle kunna generera inkomster från de gäster som det utökade boendet för med sig (Bg, N & S). Att en utomstående part skulle kunna äga och driva boenden på orten är något som redan idag sker på flera anläggningar. Detta är något som mer än välkomnas då det hindrar onödig kapitalbindning samt att anläggningarna slipper ta fokus från kärnverksamheten (Bg, S & Sk). Istället för att bygga hus på marken kan anläggningarna välja att sälja av marken de äger. Markförsäljning En framtida strategi skulle kunna vara att sälja av mark, detta för att öka kassaflödet (N). Ytterligare en anläggning öppnar upp för framtida markförsäljningar (S). Detta för att få in kapital till nya snösäkringsinvesteringar och inte som en långtgående plan för att öka inkomsterna. Markförsäljningar har tidigare förekommit på de flesta av orterna men då har de genomfört den försäljningen för att möjliggöra för utomstående att bygga fritidshus för uthyrning och således inte främst för att få ett positivt kassaflöde (B, I, N & Sk). Kompletterande produkter Att erbjuda differentierande produkter på skidanläggningen såsom spa, badhus eller övriga aktiviteter var något som anläggningarna efterfrågade för att kunna skapa ett helhetskoncept. Flertalet av anläggningarna ville däremot inte satsa mer än nödvändigt på ett helhetskoncept (Bg, L, S & Sk). Ett undantag är Idre fjälls satsningar på att erbjuda ett helhetskoncept där gästerna erbjuds allt från ridstall till badanläggning (I). Ytterligare ett undantag från detta är den stora anläggning Experium, som SkiStar investerat i. Experium är ett så kallat upplevelsecentrum, med bland annat bowling, bad och restauranger. Att de valt att investera i detta koncept beror på att de vill kunna erbjuda gästerna en heltäckande produkt under vinterhalvåret, men även för att anläggningen ska kunna locka till sig gäster under sommarsäsongen (Sk). 17

Sommarverksamhet Sommarsäsongen är för samtliga anläggningar av klart underordnad betydelse jämfört med vintersäsongen dock bedriver de alla någon form av aktivitet även under sommarsäsongen (B, K, L, N, S & Sk). Vilka aktiviteter det rör sig om skiljer sig åt men det vanligaste är förmedling och uthyrning av boende till vandrare (B, L & N). En av anläggningarna startade inför sommaren 2009 ett nytt samarbete med en utomstående part som ska genomföra diverse aktiviteter inom anläggningen, aktiviteter såsom äventyrsbanor, paintball och liknande (S). De övriga anläggningar skulle mer än gärna se någon form av sommarverksamhet, då det anses mer eller mindre som ett slöseri att ha anläggningarnas tillgångar stående åtta månader per år (Bg, L, N, S & Sk). Att någon satsning i nuläget inte skett på dylika aktiviteter beror på att det är oerhört svårt att få ekonomin att gå runt för dessa aktiviteter (Bg, N & Sk). En av anläggningarna har tidigare satsat relativt starkt på att kunna erbjuda sommaraktiviteter, men efter att försöken inte gett det önskvärda resultatet skalades sommarverksamheten ner och innefattar nu endast receptionstjänst och viss uthyrning av lägenheter (B). En möjlig förklaring till att denna form av differentiering inte givits så mycket finansiellt utrymme som den har i anläggningarna i alperna anses vara att de har en något annan utgångspunkt än vad de svenska anläggningarna har; Till att börja med att satsa på golfbanor och liknande är ingenting som kompletterar eller ersätter skidanläggningsdriften. Inte på något sätt. Däremot ska man vara ärlig och säga att många av skidorterna i Österrike, Frankrike, Italien och Schweiz de är ju ägda av de som kommer från byn. Det är då oftast hotellägare som vill ha beläggning hela året. Klimatet och produkten på den snöfria delen av halvåret i alperna är alldeles fantastisk. Mats Årjes, SkiStar För att belysa skillnaden mellan vinter och sommarsäsong kan sägas att på vintern har anläggningen i Lindvallen 48 liftar igång, antalet liftar på sommaren är däremot endast en (Sk). Idrefjäll har en något annorlunda utgångspunkt eftersom en stiftelse står som ägare. Stiftelsens mål är att erbjuda arbetstillfällen för de som bor i Älvdalens kommun (I). Något som medfört att Idre har satsat på att även erbjuda gästerna ett fullgott koncept sommartid, med bland annat golfbana och sommarridning. Utbudet av aktiviteter är till och med fler sommartid än vad som är fallet vintertid, samtidigt som verksamheten genererar inkomster (I). De övriga svenska anläggningarna har som tidigare nämnts en annorlunda utgångspunkt gällande verksamhetens inriktning och vad som genererar inkomster (Bg, L, N, S & Sk). 18

Sammanslagningar SkiStar är det företag som jobbar mest med sammanslagningar men även Branäsgruppen har på senare år köpt upp en anläggning för att på så vis sprida sina risker (Bg & Sk). Enligt Skistars årsredovisning är anledningen till uppköpen av de olika fjällanläggningarna att det minimerar vädrets påverkan då de olika anläggningarna är spridda i landet med skiftande klimatförutsättningar (Sk). Huvudanledningen till att uppköp av anläggningar var att det skulle gynna företagens ekonomi. Att anläggningarna låg spridda över landet ansågs enbart vara en positiv sidoeffekt (Bg & Sk). Vad får anläggningarna sina inkomster ifrån? Driften av liftsystemet anses vara ryggmärgen i verksamheten och i direkt anslutning till densamma drivs restauranger, skidshop samt skiduthyrning, dessa drivs i viss mån i egen regi. Dock framhåller de alla att det är just på skidpassen som större delen av inkomsterna kommer från. Övriga verksamhetsgrenar är bara till för att öka skidpassförsäljning (Bg, L, N S & Sk). Skidpassförsäljningen står i dagsläget för mellan 60 80 procent av omsättningen på de olika orterna (Bg, I, L, S & Sk). Vad gäller övriga intjäningsområden nämns markförsäljning men dessa anses mer vara till för att kunna öka antalet gäster i backarna än för att tjäna pengar på själv försäljningen (Bg & N). Näsfjället är ett undantag som i nuläget fortfarande har mycket orörd mark som skulle lämpa sig väl för ytterligare markförsäljningar (N). Att anläggningen väljer att satsa på boende, för att på så vis kunna öka skidpassförsäljning beror på att då de fasta kostnaderna täckts, är de rörliga kostnaderna för varje nytt försålt skidpass minimal. En enbart marginell merförsäljning skulle således drastiskt kunna öka de direkta vinsterna för de olika anläggningarna varvid anläggningarna mer än gärna välkomnar att fler gäster väljer just deras anläggning (Sk). Försäljningsargument Anläggningarna anger olika anledningar varför gästen ska välja att förlägga sin semester på just deras skidort. Den anledning som är mest framhållen är närheten till gästerna. Med närhet avser anläggningarna att gästen finner anläggningen ifråga så nära hemorten som möjligt utan att ge avkall på kvalitativ skidåkning (B, K, S & Sk). Det anses som en fördel om gästerna i fråga kan ges förmånen att slippa sitta allt för länge på sin resa till anläggningen (S). För de anläggningar som inte ansåg att närheten till kunden var den främsta anledningen till att gästen skulle välja deras anläggning, var skälen snarare mjukare faktorer såsom lugn och ro, möjlighet till rekreation utan stress och allt för mycket folk (L & N). Dessa faktorer tillsammans med en gemytlig känsla och en känsla av äkthet, där 19

bland annat särpräglad dialekt ingår, ansågs vara den främsta anledningen till att gästerna skulle välja att resa till anläggningen (L). Gällande snötillgång var även det en faktor som anses bidra till att anläggningarna kan locka till sig gäster, och då främst det faktum att de mer eller mindre själva anser att de kan garantera en säkrad snötillgång under hela säsongen, med start innan jul och slut i början av april (Bg, L, N, S & Sk). Vad gäller argumentet snötillgång var även det en orsak att välja skidorten. Dock råder det en oenighet om vad som är att föredra, vilken typ av snö det är som attraherar kunderna. Möjligheten till storskalig konstsnötillverkning över hela skidsystemet är något värdefullt då det medför säkerställd snötillgång samt att kvaliteten på snön är så pass god, att gästerna uppskattar den till fullo (B, K & S). Andra anläggningar är av åsikten att konstsnötillverkning bör hållas på ett absolut minimum då gästerna efterfrågade natursnö och det är bara för att kunna förbättra utsatta partier i backarna som konstsnö bör användas (L & N). Analys Analys av de strategiförändringar som skett inom den svenska skidbranschen. I detta avsnitt analyseras resultatet av skidanläggningarnas intervjusvar med hjälp av den teori och teorimodell som framfördes i teoriavsnittet. Således kommer skidbranschen och dess tankar kring vad som skall göras för att förhindra att den globala uppvärmningen får allt för stora konsekvenser för anläggningarna i fråga, att analyseras utifrån Contingency-teorin och där tyngdpunkten kommer ligga på den i teoridelen nämnda strategic choice modellen. 20