Fullmäktige 12.6.2013 BOKSLUT OCH VERSAMHETSBERÄTTELSE 2012 Del 1 (2) Godkänd av styrelsen 25.3.2013
Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida 1. Verkställande direktörens översikt 1 2. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 3 2.1. Nyckeltal för sjukvårdsdistriktet 2.2. Väsentliga händelser under räkenskapsperioden 5 2.3. Framtidsutsikter 9 3. Samkommunens uppgift och organisation 14 3.1. Uppgifter 14 3.2. Organ 15 3.3. Av styrelsen tillsatta organ och arbetsgrupper 17 3.4. Intern organisation 19 3.5. Sjukvårdsdistriktets medlemskommuner 20 4. Strategiska huvudmål 22 5. HNS sjukvårdsverksamhet 32 5.1. Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner 32 5.2. Vårdtjänsterna och antal vårdade individer 35 5.3. Vårdtillgång och väntetider 49 5.4. Utjämning av dyr vård 56 5.5. Fördröjd förflyttning 57 5.6. Vårdarbete 59 6. Personal 62 6.1. Personalresurserna 62 6.2. Personalkostnader och hyrd arbetskraft 63 6.3. Personalens kompetens och utbildning 64 6.4. Arbetshälsa 64 6.5. Jämställdhet och språkprogram 65 7. Undervisning och forskning 67 7.1. Undervisning och forskning, allmänt 67 7.2. Undervisning 68 7.3. Vetenskaplig forskning 72 8. Utvecklingsverksamhet 78 8.1. Strategiska utvecklingsprojekt på samkommunsnivå 78 8.2. Andra projekt för utveckling av verksamheten 78 9. De största riskerna och osäkerhetsfaktorerna 80 9.1. Allmänt 80 9.2. Risker i omvärlden 81 9.3. Risker i anslutning till patientvård och läkemedelsbehandling patientsäkerhet 81 9.4. Risker inom finansieringsfunktionen 82 9.5. Egendomsrisker och investeringar 83 9.6. Risker i anslutning till avbrott i verksamheten 84 9.7. Risker i anslutning till IT-säkerhet och IT-system 84 9.8. Risker i anslutning till personalen 85 10. Redogörelse för ordnandet av intern kontroll och koncernkontroll 87 10.1. Redogörelse för ordnandet av intern kontroll 87 10.2. Redogörelse över koncernövervakningen 91 10.3. Centrala utvecklingsområden i den interna kontrollen och riskhanteringen 92 11. Miljöfaktorer och hållbar utveckling 93 12. Räkenskapsperiodens resultat och finansieringen av verksamheten 95 12.1. Räkenskapsperiodens resultat 95 12.2. Finansiering av verksamheten och förändringar i den finansiella ställningen 99 12.3. Inkomster och utgifter totalt 104 I
Innehållsförteckning Sida 13. Koncernens verksamhet och ekonomi 105 13.1. Sammanställning av de företag som ingår i koncernbokslutet 105 13.2. Styrningen av koncernens verksamhet 105 13.3. Händelser som väsentligt påverkar koncernen 107 13.4. Koncernbokslut och nyckeltal 108 14. Räkenskapsperiodens resultat och åtgärder för att nå balans i ekonomin 112 14.1. Behandling av räkenskapsperiodens resultat 112 14.2. Åtgärder för balansering av ekonomin 113 15. Budgetutfall 115 15.1. Reglering av uppföljningen 115 15.2. Utfallet av anslag och beräknade inkomster 115 15.2.1. Utfallet av driftsekonomin 122 Sjukvårdsområdena 15.2.1.1. Sjukvårdsområdet HUCS 124 15.2.1.2. Västra Nylands sjukvårdsområde 149 15.2.1.3. Lojo sjukvårdsområde 167 15.2.1.4. Hyvinge sjukvårdsområde 183 15.2.1.5. Borgå sjukvårdsområde 199 Resultatområdena 15.2.1.6. HNS-Lokalcentral 218 15.2.1.7. Koncernförvaltningen 230 15.2.1.8. HNS-Företagshälsovård 239 15.2.1.9. Extern revision 246 15.2.2. Utfallet av resultatbudgeten 250 15.2.3. Utfallet av investeringsbudgeten 261 15.3. Utfallet av finansieringsbudgeten 264 15.4. Sammandrag av utfallet för anslag och beräknade inkomster 266 16. Bokslutskalkyler 267 17. Noter till bokslutet 275 17.1. Noter angående tilllämpade redovisningsprinciper 276 17.2. Noter till resultaträkningen 279 18. Särredovisade bokslut 296 Affärsverken 18.1. HNS-Bilddiagnostik 297 18.2. HUSLAB 325 18.3. HNS-Apotek 343 18.4. Ravioli 364 18.5. HNS-Desiko 386 18.6. HNS-Logistik 409 18.7. HNS-Servis 427 18.8. Affärsverkens effekt på samkommunens ekonomi 446 Balansenheterna 18.9. IT-förvaltning 447 18.10. Hjälpmedelscentralen 469 19. Underskrifter och anteckningar 486 19.1. Underskrift av bokslutet 486 19.2. Bokslutsanteckning 487 II
Innehållsförteckning Sida Bilagor till bokslutet och verksamhetsberättelsen för 2012 Bilaga 1A: Fullmäktiges sammansättning under valperioden 2009-2012 488 Bilaga 1B: Styrelseledamöter år 2012 490 Bilaga 1C: Nämndernas sammansättning år 2012 491 Bilaga 1D: Revisionsnämnden 2012 494 Bilaga 1E: De kommunala affärsverkens direktioner år 2012 495 Bilaga 1F: Styrelseledamöter i HNS helägda dotterbolag år 2012 497 Bilaga 2A: Utfallet av medlemskommunernas serviceplaner 2012 499 Bilaga 2B: Medlemskommunernas betalningsandelar åren 2008 2012 500 odeflaterade siffror Bilaga 2C: Antalet NordDRG-produkter år 2012 501 Bilaga 2D: Antalet vårddagar år 2012 502 Bilaga 2E: Antalet besöksprodukter år 2012 503 exkl. besök genom köptjänster Bilaga 3: HNS medlemskommuners deflaterade betalningsandelar, euro/invånare åren 2008 2012 504 Bilaga 4: Utjämning av dyr vård per medlemskommun 1.1 31.12.2012 505 (1 000 euro) Bilaga 5A:Antal anställda år 2012 506 Bilaga 5B: Antal årsverken år 2012 509 Bilaga 6: Samkommunen HNS resultaträkning 2012 512 Bilaga 7: Separat bilaga: Bilagor med specifika uppgifter om medlemskommunerna III
1 Verkställande direktörens översikt Verkställande direktörens översikt Den svåra ekvationen år 2012 I översikten i bokslutet för år 2011 konstaterade jag att året hade varit det livligaste i HNS historia om man ser till verksamheten. År 2012 blev ännu livligare. Serviceproduktionen ökade med 2,5 % jämfört med 2011 och överträffande samtidigt prestationssiffrorna i budgeten för 2012 med 2,6 %. Detta berodde delvis på befolkningstillväxten i HNSområdet, effekten av den åldrande befolkningen, ökningen i efterfrågan på allmän offentlig sjukvård och även på efterfrågan på HNS sjukhustjänster i övriga delar av landet. Omstruktureringen av produktionen för att ge den öppna vården en större vikt fortsatte alltjämt. Antalet vårddagsprodukter minskade med 6,2 %, medan antalet NordDRGprodukter, som är den största och viktigaste produktgruppen, ökade med 2,4 % och besöksprodukterna med 0,8 %. Även antalet hc-jourbesök anordnade av HNS ökade betydligt. Trots ökningen i serviceproduktionen lyckades vi inte rätta till kösituationen under år 2012. Visserligen var köerna betydligt kortare om man jämför med situationen för tre år sedan, men i jämförelsen mellan sjukvårdsdistrikten i slutet av 2012 placerade sig HNS sämre än tidigare. Den ekonomiska utvecklingen var tudelad. På grund av att budgeten för år 2011 hade överskridits betydligt var utgångsläget svårt för år 2012. Marginalen för en ökning av verksamhetskostnaderna var bara drygt en procent. Med anledning av detta vidtogs åtgärder för att hålla ökningen i verksamhetskostnaderna på en måttlig nivå - med beaktande av förpliktelserna i vårdgarantin - genast när bokslutsuppgifterna för år 2011 var klara. Att löneförhöjningarna enligt AKTA inföll i början av år 2012 försvårade jämförbarheten hos kostnaderna. I början av året föreföll kostnadsutvecklingen exceptionellt kraftig jämfört med året innan, men situationen planades ut under året. Åtgärderna gällde främst sommarperioden och december. Den jämförbara ökningen i verksamhetskostnaderna (utan de nya funktionerna som kommunerna överförde på HNS) var 4,4 %. De bindande nettokostnaderna, som var en ny "indikator" i budgeten, överskreds med 2,1 %. För perioden januari-oktober var överskridningen hela 3,1 %. Överskridningen av verksamhetskostnaderna i budgeten var den minsta på fem år. Faktureringen av medlemskommunerna ökade med 2,8 %, vilket var tämligen måttligt om man ser till befolkningstillväxten på ungefär 1 % i HNS-området. Deflaterat med sjukhuskostnadsindexet sjönk medlemskommunernas betalningsandelar. Faktureringen av icke-medlemskommuner ökade däremot med 8,0 %, vilket var ett positivt resultat som överträffade målet. De jämförbara verksamhetsintäkterna ökade på det hela taget med 3,5 %. På grund av att de jämförbara verksamhetskostnaderna och avskrivningarna ökade med sammanlagt 4,4 % och nettofinansieringskostnaderna med 6,2 % uppkom ett rörelseunderskott på 21,6 miljoner euro, vilket överskred det uppsatta målet med 9,6 miljoner euro (12,0 miljoner euro). Underskottet utökades med sammanlagt 13,9 miljoner euro till följd av uppgiften som lämnades i januari 2012 om storleken på den reservering som ska göras för ändringen i semesterrättigheterna som ska göras år 2012 enligt det i november 2011 slutna AKTAavtalet samt den felaktiga uppgiften om storleken på statens undervisnings- och forskningsersättningar som korrigerades i februari 2012. Underskottet blev därmed totalt 35,5 miljoner euro, vilket med beaktande av överskotten från tidigare år resulterade i ett kumulativt underskott på ca 10 miljoner euro. 1
Verkställande direktörens översikt Den grundläggande renoveringen av tornsjukhuset i Mejlans, utvidgningen av de underjordiska parkeringslokalerna och ett antal viktiga apparatanskaffningar gjorde sjukhuset till det viktigaste objektet i HNS investeringsprogram år 2012. Byggandet av det nya barnsjukhuset gav upphov till en stor medborgaraktivitet. Serviceproduktionens produktivitet mätt enligt priset på ett DRG-poäng förbättrades med 0,9 %, men mätt enligt antalet DRG-poäng per årsverke sjönk den med 0,4 %. I bägge fallen hade en förbättring av produktiviteten med 1,5 % ställts som mål. När det gäller sjukvårdsdistriktets två andra huvuduppgifter forskning och undervisning var utvecklingen positiv år 2012 liksom under tidigare år. I arbetsmiljöbarometern utvecklades indikatorerna för personalens arbetshälsa, motivationen och ledarskapet positivt år 2012. Sjukfrånvaron minskade bland de anställda. Tillsammans med kommunerna i huvudstadsregionen bereddes ett projekt för anskaffningen av ett nytt patientuppgiftssystem. Projektet Apotti fick mycket publicitet särskilt inför kommunvalet hösten 2012. Ett för HNS utvecklat patientuppgiftssystem är av stor strategisk vikt. Ett av de centrala målen för HNS är att utveckla de gemensamma servicekedjorna för specialsjukvården, primärhälsovården och de sociala tjänsterna. Under år 2012 startade beredningen av reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården i enlighet med regeringsprogrammet. Reformen, som väckte livlig diskussion på bred front, hänger delvis samman med reformen av kommunstrukturen och särskilt med utredningen av en s.k. metropolförvaltning i Nyland. HNS har aktivt påverkat beredningen av social- och hälsovårdsreformen. Verkställande direktören har varit medlem i den riksomfattande servicestrukturarbetsgruppen och även i den senare tillsatta arbetsgruppen bestående av utredningspersoner. I reformen strävar HNS efter att säkerställa ett strategienligt nära samarbete med primärvården och en förstklassig och kostnadseffektiv serviceproduktion för specialsjukvården i enlighet med patienternas och skattebetalarnas intresse. Vi anser att detta även framöver förutsätter en stor producentorganisation som har möjligheter att fokusera sin know-how på krävande patientvård. Eftersom år 2012 var det sista hela mandatåret för de förtroendepersoner som valdes år 2009 vill jag passa på att tacka dem för deras aktiva och osjälviska insatser för HNS, landets "flaggskepp" inom specialsjukvården. 2
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2.1 Nyckeltal för sjukvårdsdistriktet Nyckeltal för serviceproduktionen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Differens-% BS 2012/ Förändring-% BS 2012/ Serviceproduktionen i sjukvårdsområdena BU 2012 BS 2011 - Volymförändring vägd enligt faktureringsandel 2,6 % 2,5 % - Vårddagsprodukter, st. 249 173 249 693 233 755-6,4 % -6,2 % - NordDRG-produkter, st. 593 301 582 927 607 245 4,2 % 2,4 % varav klassiska DRG-produkter, % 25,7 % 25,7 % 24,9 % varav DRG-produkter inom öppenvården, % 74,3 % 74,3 % 75,1 % - Besöksprodukter, st. 1 567 593 1 564 236 1 580 702 1,1 % 0,8 % - Hc-jourbesök, st. 73 197 74 176 75 831 0,0 % 3,6 % - Fakturerbara fördröjningsdagar, st. 2 800 0 11 341 305,0 % - Elektiva remisser (exkl. expertkonsultation) 256 546 261 002 1,7 % - Jourbesök (inkl. DRG-fakturerade) 214 260 209 354-2,3 % - Förstabesök, st. 230 581 232 582 0,9 % - Operationer, st. 90 705 89 455-1,4 % dagkirurgiska, st. 35 712 36 179 1,3 % - Förlossningar, st. 18 328 18 099-1,2 % - Antal olika patienter som behandlats inom den specialiserade sjukvården (inkl. köptjänster) 466 600 469 921 0,7 % - Antal olika patienter som behandlats på hc-jour 50 031 52 113 4,2 % - Vårdtid i snitt (vårdavdelning) 0,0 % somatik, dygn 3,5 4,0 14,3 % psykiatri, dygn 22,7 22,3-1,8 % - Handläggningstid för remisser > 21 dygn, st. 7 296 8 248 13,0 % - Patienter som väntar på vård på vårdavdelning 1) > 6 mån 119 409 243,7 % alla 14 435 16 678 15,5 % - Patienter som väntar på poliklinisk vård 1) > 3 mån 1 098 964-12,2 % alla 25 919 24 991-3,6 % - Somatisk serviceproduktion - DRG-poäng 1 774 715 1 806 215 1,8 % - Arbetets produktivitet DRG-poäng/årsv 2) 191 190-0,4 % - Kostnad per DRG-poäng/DRG-poäng 3) 719 713-0,9 % - Psykiatri - Faktiska totalkostnader (euro)/behandlade olika patienter 4) 6 268 5 953-5,0 % - Medlemskommunernas betalningsandelar, deflaterade/inv. 5) 882 866-1,8 % 1) Omfattas av vårdgarantin 2) Ökande siffra = förbättrande produktivitet 3) Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet (koefficient 1,036), förhandsuppgift (Statistikcentralen 19.11.2012). Minskande siffra = förbättrande produktivitet 4) Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet (koefficient 1,036). Omfattar inte barnpsykiatri5) Deflaterad med sjukhuskostnadsindexet (koefficient 1,036). 3
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Nyckeltal för ekonomin Diff % BS2012/ BU2012 *) Diff % BS2012/ BU2012 **) Förändr. % BS2012/ BS2011 Justerad Justerad Nyckeltal för ekonomin BS 2010 BS 2011 BU 2012 BU 2012 *) BU 2012 **) BS 2012 - Medlemskommunernas serviceplaner 1 256,9 1 315,9 1 331,0 1 331,0 1 354,5 1 353,2 1,7 % -0,1 % 2,8 % - Övrig försäljning totalt 327,5 359,0 378,4 380,6 390,0 391,4 2,8 % 0,3 % 9,0 % - Verksamhetsintäkter totalt 1 584,4 1 674,9 1 709,5 1 711,6 1 744,5 1 744,6 1,9 % 0,0 % 4,2 % - Verksamhetskostnader totalt 1 485,9 1 584,7 1 601,6 1 603,8 1 648,2 1 668,9 4,1 % 1,3 % 5,3 % - Nettofinansieringskostnader 13,6 12,8 15,4 15,4 13,7 13,6-11,8 % -0,9 % 6,2 % - Årsbidrag 84,9 77,5 92,4 92,4 82,6 62,1-32,8 % -24,8 % -19,9 % - Avskrivningar 85,7 93,6 104,4 104,4 99,0 97,6-6,5 % -1,4 % 4,3 % - Räkenskapsperiodens resultat -0,8-16,1-12,0-12,0-16,4-35,5 - Verksamhetsint./Verksamhetskost., % 106,6 105,7 106,7 106,7 105,8 104,5-2,1 % -1,2 % -1,1 % - Årsbidrag/Avskrivningar, % 99,1 82,8 88,5 88,5 83,4 63,6-28,1 % -23,7 % -23,2 % - Investeringar 113,1 94,7 130,0 125,3 125,3 115,8-7,6 % -7,6 % 22,3 % - Lånebestånd 177,1 194,7 252,4 224,2 224,2 224,2 0,0 % 0,0 % 15,1 % - Soliditet, % 47,8 44,7 väh. 40 % väh. 40 % väh. 40 % 39,9-10,8 % - Relativ skuldsättning, % 27,3 28,2 30,3 7,7 % - Ackumulerat överskott 31.12 41,8 25,7 13,7 13,7 9,3-9,8 *) Budgeten inkl. justeringarna i juni och oktober **) Budgeten inkl. justeringarna i december Nyckeltal för personalen Nyckeltal för personalen BS 2011 BU 2012 BS 2012 Diff.-% BS 2012/ BU 2012 Förändring- % BS 2012/ BS 2011 Tillräckligt med personal; rekrytering * Den fast anställda personalens %-andel av personalstyrkan 78,6 81,0 78,5-3,1 % -0,1 % * Arbetsgivaren rekommenderas (%) 60,0 75,0 85,0 13,3 % 41,7 % * Förverkligande av introduktionen 3,7 4,0 3,8-5,0 % 2,7 % * Andelen personal som varit i tjänst under ett år, % 13,3 12,0 13,8 15,0 % 3,8 % Interaktivt ledarskap * Index för chefsarbetet 3,6 3,8 3,7-2,6 % 2,8 % * Utvecklingssamtal, genomförandegrad 63,0 80,0 66,0-17,5 % 4,8 % * Nyttan av utvecklingssamtalen 73,0 80,0 75,0-6,3 % 2,7 % Personalens kompetens * Kunskapernas och färdigheternas tillräcklighet i arbetsuppgifterna 4,2 4,0 4,2 6,0 % 0,5 % * Andel av personalen som deltagit i utbildning 78,4 82,0 82,7 0,9 % 5,5 % Arbetshälsa och arbetarskydd * Index för arbetsförmåga 4,1 4,1 4,1 0,5 % 1,0 % * Sjukfrånvaro, dgr/pers 14,8 14,0 13,7-2,1 % -7,4 % * Sjukfrånvarodagar under 3 dgr, dgr/pers 2,4 2,0 2,9 45,0 % 20,8 % * Förtidspensionspremier (mål -3% av budgeten) 4 890 171 5 036 876 5 345 022 6,1 % 9,3 % Antal anställda 21 322 21 587 21 738 0,7 % 2,0 % Årsverken 16 909 16 914 17 340 2,5 % 2,5 % Pris för ett årsverke (1 000 euro) 59,7 60,5 61,6 1,9 % 3,2 % 4
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen 2.2 Väsentliga händelser under räkenskapsperioden Apotti HNS beslöt år 2011 att inte längre utveckla patientdatasystemet Uranus tillsammans med de övriga universitetssjukhusen, eftersom tekniken i Uranus börjar bli föråldrad, utan strävar i enlighet med strategin efter att fördjupa samarbetet med primärvården. Detta förutsätter bl.a. ett gemensamt patientdatasystem för primärvården och specialsjukvården. Att integrera socialvården i det gemensamma systemet betraktas också som viktigt. För anskaffningen av det nya datasystemet grundades år 2012 projektet Apotti, i vilket medverkar följande kommuner i HUCS sjukvårdsområde: Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla samt HNS. I och med att KL- Kuntahankinnat Oy gick med i projektet kan även de övriga kommunerna i HNS-området ansluta sig. Målet är att det nya datasystemet ska bli ett användarvändligt verktyg för yrkespersonerna som stödjer och förenklar arbetet. När uppgifterna samlas till ändamålsenliga helheter förkortar klient- och patientdatasystemet den tid som går åt att söka uppgifter och ger en bättre bild av patientens situation. Därmed får personalen mer tid för klient- och vårdarbetet. Det stöd som systemet ger för beslutsfattandet och fastställda serviceprotokoll, såsom automatiska påminnelser, lättar på de anställdas minnesbörda och höjer därmed kvaliteten på verksamheten. Det är till stor fördel för patienten att aktuella uppgifter finns tillgängliga utan fördröjning på det vårdställe han eller hon besöker. Det förbättrar klientoch patientsäkerheten samt snabbar upp servicen. Enhetligare arbetssätt gör också att verksamheten kan ledas effektivare eftersom bl.a. överlappande utvecklingsarbete minskar. Ett modernt klient- och patientsystem genererar information om verksamheten och kvaliteten på den. Därmed kan fokus läggas på viktiga funktioner som ökar effektiviteten. För närvarande uppgår de årliga kostnaderna för de klient- och patientsystem som används av kommunerna i HUCS-området (Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo och Grankulla) och av HNS till sammanlagt ca 49 miljoner euro, vilket på 10 år alltså blir ca 490 milj. euro. Utifrån en analys av kostnadsnyttan kommer de sammanlagda kostnaderna för det nya klient- och patientsystemet att uppgå till 350 450 milj. euro under en period på 10 år. Man uppskattar att det nya systemet ska betala sig tillbaka på 6 8 år. För upphandlingen av datasystemet har man planerat att grunda en upphandlingsring som omfattar Helsingfors, Esbo, Vanda, Kyrkslätt, Kervo, Grankulla, HNS och KL- Kuntahankinnat Oy. Medlemmarna i upphandlingsringen med undantag för Esbo stad fattade år 2012 att ansluta sig till upphandlingsringen. Beslut om upphandlingen av datasystemtjänsten torde fattas våren 2014 och ibruktagandet på HNS vara slutfört senast under år 2016. Hjärt- och lungcentret Planeringen av Hjärt- och lungcentret startade 1.6.2012 och beslut om arrangemangen fattades 1.10.2012. Hjärt- och lungcentret startar verksamheten 1.1.2013 som en resultatenhet på HUCS. Enheten representerar en ny, patient- och problemcentrerad handlingsmodell, där det centrala är hela patientvården från diagnostik till åtgärder och uppföljning. Målet är en effektiv och strömlinjeformad vård samt synergifördelar i utnyttjandet av de befintliga resurserna allteftersom gränserna mellan funktionerna suddas ut planenligt. Genom den nya modellen strävar man efter att minska 5
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen komplikationer samt fördjupa samarbetet både när det gäller patientvård, utbildning och vetenskaplig forskning. Kliniken för lungsjukdomar, kliniken för lung- och matstrupskirurgi samt kliniken för hjärtsjukdomar och kliniken för hjärtkirurgi med övervakningsfunktioner överförs från HNS till Hjärt- och lungcentret. Det nya Hjärt- och lungcentret blir Finlands största kompetenscenter inom hjärtsjukdomar och är ett av de största även i ett europeiskt perspektiv. På Hjärt- och lungcentret görs avancerad diagnostik och behandling i vuxen ålder av medfödda hjärtfel samt krävande åtgärder såsom hjärtklaffskirurgi. I centret ingår även ett stort center för rytmstörningar där man gör diagnostik av hjärthändelser och ger vård dygnet runt, liksom krävande specialdiagnostik av lungsjukdomar, cancerbehandlingar, lungkirurgi och med till och med europeiska mått unik matstrupskirurgi. Det nya kompetenscentrets fakturering uppskattas till ca 110 milj. euro per år. Personalen består av ca 500 skötare och ca 110 läkare, vilka för närvarande arbetar på relaterade enheter i Mejlans, Jorv och Pejas sjukhus. Hösten 2012 inrättades en läkartjänst inom lungkirurgi och därmed fick man kontroll över den stigande efterfrågan på tjänster för lung- och matstrupskirurgi. Antalet remisser till kardiologi och lungsjukdomar ökade år 2012 med ca 3 %. Antalet kardiologiska ingrepp ökade med 5 % och hjärtkirurgiska med 8 %. Rekordartat många patienter köade till hjärtkirurgi i slutet av året; 250 personer. År 2012 hopade sig utmaningarna för den nya organisationen som inledde verksamheten. Patientsäkerhet I enlighet med den av styrelsen godkända patientsäkerhetsplanen anställdes en patientsäkerhetschef till HNS 1.6.2012. De åtgärder som föregående period hade vidtagits för patientsäkerheten rapporterades till HNS styrelse i augusti 2012 och på samma gång lades en ny patientsäkerhetsplan fram för godkännande. Denna omfattar de områden av patientsäkerheten som förutsätts i hälso- och sjukvårdslagen. Under år 2012 rapporterades närmare 10 000 tillbud i anmälningssystemet HaiPro, vilket visar på en gynnsam utveckling av patientsäkerhetskulturen. Med hjälp av anmälningarna kan organisationen utvecklas i riktning mot en högre patientsäkerhet bl.a. genom att eliminera konstaterade risker och vidta förbättrande åtgärder. HNS personal har fått utbildning i patientsäkerhet och i slutet av år 2012 erbjöds samtliga anställda tillfälle att delta i en nätutbildning som tillhandahölls av Institutet för hälsa och välfärd THL och som grundade sig på WHOs utbildningskoncept. Hösten 2012 startades ett arbete för att standardisera läkemedelsdistributionen och läkemedelsgivningen. I augusti 2012 började man tillämpa patientsäkerhetsrekommendationer enligt rekommendationer från OECD. Ändringar i stödtjänstenheterna Åren 2010 2011 gjordes en omfattande utredning av ordnandet av stödtjänster inom HNS på uppmaning av styrelsen och på uppdrag av HNS operativa ledning. Utifrån arbetsgruppens beredning föreslog styrelsen för fullmäktige i december 2011 att HNS- Medicinteknik ska läggas ned 31.12.2011 och att denna verksamhet integreras med affärsverket HNS-Röntgen från och med 1.1.2012. Sammanslagningen ökade affärsverkets omsättning med 10,9 milj. euro och personalstyrkan med 89 personer. 6
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen När HNS-Röntgens organisation ändrades i och med övertagandet av HNS-Medicinteknik blev det aktuellt att även förverkliga det förslag som tidigare hade lagts fram om att foga HUSLABs kliniska fysiologi, nukleärmedicin och kliniska neurofysiologi samt BioMaglaboratoriet till affärsverket HNS-Röntgen. Styrelsen fattade ett principbeslut i frågan i februari 2012 och HNS fullmäktige beslöt på sitt sammanträde 13.6.2012 att funktionerna inom klinisk fysiologi, nukleärmedicin och klinisk neurofysiologi överförs från HUSLAB till HNS-Bilddiagnostik 1.7.2012. Under våren genomfördes en omfattande integrationsprocess som ett samarbete mellan affärsverken och deras anställda. I det här sammanhanget beslöt man att ändra namnet HNS-Röntgen till HNS-Bilddiagnostik. Omstruktureringen innebar att 175 anställda flyttade från HUSLAB till HNS-Bilddiagnostik. I anslutning till ändringen av budgeten uppskattade man omsättningen för de överförda funktionerna till 7,8 milj. euro för sex månader. Grundandet av Hjälpmedelscentralen Hjälpmedelscentralen inledde verksamheten i egenskap av en balansenhet 1.1.2012. I det första skedet övertog den nya enheten hjälpmedelsfunktionerna (patientarbete samt administration och besittning av hjälpmedel) av medicinska resultatenheten och gynekologiska och pediatriska resultatenheten på HUCS. Därtill började en aktiv beredning inför starten av de hjälpmedelstjänster som koncentrerats till Hjälpmedelscentralen och beskrivits i affärsplanen. I alla tjänster som tillhandahålls av Hjälpmedelscentralen eftersträvas maximal transparens som möjliggör en effektiv styrning, övervakning och utveckling av hjälpmedelstjänsterna. Den centraliserade verksamheten grundar sig på ett gemensamt datasystem, HUS- Effector. HUS-Effector omfattar funktioner för hanteringen av ett hjälpmedels livslängd, utlåningsuppgifter, kommunfakturering samt betalningsförbindelser inom rehabilitering. År 2012 ersattes 6 fristående AHA-system med det nya datasystemet HUS-Effector; de återstående 8 AHA-systemen byts ut i början av år 2013. Det nya datasystemet möjliggjorde en helt ny slags transparens bl.a. för kommunfaktureringen av hjälpmedel. Nu när alla uppgifter om betalningsförbindelser för hjälpmedel och rehabilitering finns i samma system effektiveras många delområden av verksamheten; HUS-Effector möjliggör bl.a. en centraliserad lagerhantering av hjälpmedlen. År 2013 kommer Hjälpmedelscentralens verksamhet att utvidgas till att omfatta experttjänster inom specialsjukvården, och från och med år 2014 kommer upphandlingen av hjälpmedel för specialsjukvården att koncentreras till Hjälpmedelscentralen. Hjälpmedelscentralens verksamhetskoncept har byggts upp så att det även lämpar sig för tillämpning inom primärvården i HNS medlemskommuner. Ibruktagandet av de centraliserade tjänsterna och anskaffningarna förutsätter programmet HUS-Effector: de första ibruktagandeprojekten inom primärvården startar år 2014. Ett kostnadseffektivt ordnande av prehospitala akutsjukvården Enligt 39 i hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för ett sjukvårdsdistrikt organisera den prehospitala akutsjukvården inom sitt område senast 1.1.2013. Den prehospitala akutsjukvården, vilken tidigare hade varit på kommunernas ansvar, överfördes på sjukvårdsdistrikten. Inom HNS övergick Borgå och Hyvinge sjukvårdsområden till den nya modellen redan 1.1.2012. I de övriga områdena (HUCS Helsingfors, Jorv och Pejas samt Lojo och Västra Nylands sjukvårdsområden) skedde övergången 1.1.2013 med undantag för den prehospitala akutsjukvården i Raseborgs stad, vilken sjukvårdsområdet övertog redan 1.3.2012. 7
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen En riksomfattande analys av kostnaderna för den prehospitala akutsjukvården i samtliga sjukvårdsdistrikt, ordnad enligt det sätt som föreskrivs i hälso- och sjukvårdslagen, visar att HNS och Norra Karelens sjukvårdsdistrikt hade de lägsta kostnaderna (ca 20 euro/invånare). År 2013 kommer HUCS sjukvårdsområde att underskrida HNS genomsnittskostnad eftersom kostnaden per invånare är ca 15 euro. I HUCS kostnader ingår även en elektronisk patientjournal över den prehospitala akutsjukvården. Enligt nämnda analys var genomsnittskostnaden i sjukvårdsdistrikten ca 34 euro/invånare. För det sjukvårdsdistrikt som hade de högsta kostnaderna var siffran ca 65 euro/invånare. Enligt den riksomfattande analysen ordnades den prehospitala akutsjukvården på HNS mycket kostnadseffektivt. Till detta bidrog de samarbetsavtal som hade slutits med fyra räddningsverk och lyckade avtalsförhandlingar samt framgång i konkurrensutsättningen mellan privata företag. Till marknadsdomstolen anfördes bara ett besvär, som dock drogs tillbaka innan det nådde behandlingsfasen. År 2012 var ett rekordartat transplantationsår HNS-områdets egna organdonationer håller på att öka I syfte att aktivera verksamheten med organdonationer tillsattes en donationsarbetsgrupp i april 2012. Arbetsgruppen har ett omfattande arbetsfält. Målet är att man ska känna till varje potentiell donator inom HNS-området, lyckas med behandlingen av donatorerna och fästa särskild uppmärksamhet vid ett gott bemötande av de anhöriga. När detta blir verklighet innebär det ca 60 donatorer årligen i HNS-området (40 donatorer/1 000 000 invånare). Donationsarbetsgruppen främjade donationsverksamheten aktivt redan under år 2012. På HUCS gjordes rekordartat många transplantationer år 2012; 310 stycken. Rekordet slogs också för antalet lungtransplantationer och tarmtransplantationer samt för de nya bukspottskörtels- och njurtransplantationerna. Organdonationerna i HNS egna sjukhus ökade avsevärt. Från HNS-området kom 37 donatorer i fjol, medan 16 personer donerade organ föregående år. Det goda resultatet beror framför allt på aktiveringen av donationsverksamheten i Mejlans sjukhus jourområde; från Mejlans kom 18 donatorer. Det arbete som görs i donationsarbetsgruppen visar att man kan förbättra förfaringssätten för att identifiera organdonatorer och att det finns klart fler potentiella donatorer än vad man har identifierat i praktiken. I fortsättningen vill HNS utnyttja denna dolda resurs. När donationsfrågan aktualiserades och medvetenheten och kunskapen om den ökades på enheterna blev det lättare att identifiera potentiella organdonatorer. Framöver omfattas en betydande del av personalen på HNS av det utvecklingsprogram som utarbetats av donationsarbetsgruppen. Nästa steg i utvecklingsarbetet har redan tagits i och med inrättandet av en tjänst som donatorsamordnare på kliniken Jour och övervakning. En donatorsarbetsgrupp kommer att tillsättas även på alla andra joursjukhus i HNS-området. I fortsättningen kommer donationsverksamheten på HNS att ledas av en styrgrupp som tillsattes hösten 2012 och som rapporterar till chefsöverläkaren. Utvecklingen av behandlingar av cancersjukdomar och nya forskningsrön De viktigaste projekten på kliniken för cancersjukdomar och hematologiska kliniken år 2012 handlade om att förbättra funktionerna, särskilt inom öppenvården, och vårdkedjorna i syfte att säkerställa en högklassig vård i rätt tid. Under år 2012 understödde HNS verksamheten på nämnda kliniker genom att inrätta nya tjänster (en fysiker, läkare och sjukskötare). Tack vare de nya tjänsterna har tillgången till vård förbättrats i relation till de av SHM förutsatta tidsgränserna. De nya tjänsterna lättade på det tryck som uppstod till följd av den kraftiga ökningen i antalet patienter. Utöver de 8
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen nya tjänsterna strävar man efter att effektivisera vården genom att överföra uppgifter mellan olika enheter och förbättra processerna. Polikliniken vid kliniken för cancersjukdomar och dagsjukhusverksamheten simulerades i samarbete med Delfoi Oy. I detta projekt sammanställdes en modell över dagsläget och en modell med de patientsiffror för år 2015 respektive 2020 utifrån prognoser från Cancerregistret. Den nya modellen kommer att testas inom ramen för ett pilotprojekt våren 2013. Kostnaderna för behandling av cancer har ökat och de nya cancermedicinerna är dyra. På samma gång ersätts gamla mediciner med generiska preparat eller s.k. biosimilars. På kliniken för cancersjukdomar sammanställdes rekommendationer om olika indikationer för olika behandlingsformer i alla tumörgrupper med stöd av internationella rekommendationer och vetenskaplig evidens. Samtidigt gallras läkemedelskostnaderna genom användningen av generiska preparat och s.k. biosimilars. Åren 2009 2012 ökade läkemedelskostnaderna med 4,5 %. Ökningen år 2012 var 1,5 % mot år 2011. I den gemensamma klinikgruppen för cancer och hematologi forskar man alltjämt på bred front tillsammans med inhemska och utländska samarbetspartner. Fler nya forskningstillstånd beviljades jämfört med tidigare år, vilket avviker från den rådande trenden med minskande kliniska undersökningar i Finland. Resultatet av en undersökning som leddes av professor Heikki Joensuu på HUCS (JAMA 2012) bedömdes som det sjunde viktigaste kliniska cancerresultatet år 2012, vilket är ett bevis på den högklassiga forskningen. Forskarna inom hematologi (Satu Mustjoki, Kimmo Porkka m.fl.) upptäckte ett nytt genfel bakom leukemi. Resultatet publicerades i den anrika vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine 2012). Det är i sig ett bevis på det fungerande samarbetet mellan hematologiska kliniken och Finlands molekylmedicinska institut FIMM. Som en fortsättning på samarbetet kommer man att i allt större omfattning söka den bästa medicineringen för cancerpatienter. 2.3 Framtidsutsikter Reformen av social- och hälsovården Omsorgsministern tillsatte 23.11.2012 en arbetsgrupp av utredningspersoner som stöd för reformen av servicestrukturen. Arbetsgruppen har till uppgift att stödja beredningen av servicestrukturreformen genom att undersöka de regionalt bästa lösningarna för socialoch hälsovårdsväsendet i samarbete med aktörerna på fältet. Lösningarna bör grunda sig på regeringsprogrammet och på riktlinjerna från social- och hälsovårdspolitiska ministergruppen. Ministergruppen preciserade riktlinjerna 13.12.2012, och utifrån dessa gör arbetsgruppen sina utredningar som stöd för reformen av social- och hälsovårdstjänsterna. Arbetsgruppen är vidare indelad i fem regionala grupper av utredningspersoner. Varje grupp ansvarar för utredningarna inom en viss region. Hela arbetsgruppen kommer att bedöma helheten och rapportera om den till social- och hälsovårdspolitiska ministergruppen. Till utredningspersoner för HUCS specialupptagningsområde utnämndes verkställande direktör Aki Lindén, ledande överläkare Kati Myllymäki från Kouvola hälsocentral och direktör Riitta Särkelä från SOSTE Finlands social och hälsa rf. Utredningspersonernas arbete ska vara klart 28.2.2013. Reformen av servicestrukturen inom social- och hälsovården har en stor roll för utformningen av HNS verksamhet i framtiden. Målbilden är att ta fram en lösning där man kan bevara en stor och effektiv servicekoncern inom specialsjukvården. 9
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom specialupptagningsområdet Enligt 43 1 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) ska samkommuner, för att samordna den specialiserade sjukvården, ingå avtal om ordnande av specialiserad sjukvård för sjukvårdsdistrikten inom ett specialupptagningsområde. Kommunerna och sjukvårdsdistrikten ska tillsammans årligen bedöma hur avtalet har fullgjorts, och vid behov ska ändringar göras i avtalet. HNS styrelse godkände avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom HUCS specialupptagningsområde 13.12.2012. I avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård ska det överenskommas om arbetsfördelningen och samordningen av verksamheten mellan samkommunerna för sjukvårdsdistrikten inom specialupptagningsområdet och om principerna för införande av nya metoder. Statsrådets förordning (337/2011) innehåller detaljerade bestämmelser om innehållet i avtalet. Avtalet om ordnande av specialiserad sjukvård inom HUCS specialupptagningsområde omfattar följande centrala punkter: Central för prehospital akutsjukvård Avtalsparterna grundade en central för prehospital akutsjukvård redan 1.1.2012. Centralen ordnas i enlighet med styrgruppsmodellen. I styrgruppen för den prehospitala akutsjukvården är alla sjukvårdsdistrikt i specialupptagningsområdet representerade. Jourenheter Jouren och den prehospitala akutsjukvården utvecklas som en helhet. Jourtjänster för den specialiserade sjukvården produceras i området dygnet runt i de nuvarande tolv samjoursenheterna. Verksamheten i nya jourenheter för den specialiserade sjukvården eller utvidgning eller annan betydande förändring i jourverksamheten ska godkännas av styrgruppen i avtalet innan den nya eller ändrade verksamheten inleds. Gemensamma verksamhetsmodeller för rehabilitering Avtalsparterna har som mål att verksamhetsmodellerna för medicinsk rehabilitering i specialupptagningsområdet ska vara så enhetliga som möjligt. Avtalsparterna tillsätter en utvecklingsgrupp som ska utarbeta en gemensam praxis för funktionerna inom medicinsk rehabilitering i specialupptagningsområdet samt för rehabiliteringstjänsterna till patientgrupper med särskilda behov. Under avtalsperioden fastställer avtalsparterna gemensamma grunder för beviljande av hjälpmedel för medicinsk rehabilitering. Universitetssjukhuset i specialupptagningsområdet samordnar vården, rehabiliteringen och uppföljningen av patienter med ryggmärgsskada. Anvisningar om nivåstrukturering De ansvariga läkarna inom de olika specialiteterna på HNS och i sjukvårdsdistrikten har uppdaterat anvisningen om nivåstrukturering i HUCS specialupptagningsområde. Fördelning av statens finansiering av hälsoforskning på universitetsnivå En kommitté som grundades år 2012 har hand om fördelningen av den statliga finansieringen av hälsoforskning på universitetsnivå. Utbildningsplatser för den specialiserande läkarutbildningen Avtalsparterna ska bidra till att fördelningen av utbildningsplatserna inom den specialiserande läkarutbildningen stödjer en jämlik tillgång till vård inom specialupptagningsområdet. 10
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen Den regionala delegationen för utbildning I HUCS specialupptagningsområde inrättas en regional delegation för utbildning som, med anpassning till behovet i arbetslivet, ska styra kompetensbehovet och utbildningens omfattning inom social- och hälsovården. Samarbete inom upphandling Upphandlingssamarbetet fördjupas bl.a. genom att man i HUCS specialupptagningsområde grundar en enhet för gemensam upphandling, till vilken alla avtalsparter kan ansluta sig. Samarbete inom läkemedelsförsörjning Samarbetet fördjupas bl.a. beträffande inköpen av läkemedel. HNS-Apotek har hand om upphandlingsförfarandet och avtalen när det gäller läkemedel som man kommit överens om att ska ingå i samupphandlingen. Samarbete inom instrumentunderhåll För specialupptagningsområdet rekommenderas en regionalt centraliserade modell för instrumentunderhållet. Det rekommenderas att små instrumentunderhållsenheter inom primärvården ska koncentreras allteftersom apparatbeståndet föråldras eller om det sker en väsentlig minskning i verksamhetens volym. Datasystem och utvecklingen av dem I det operativa samarbetet inom HUCS specialupptagningsområde har man identifierat flera behov av att överföra elektroniska patientdata mellan parternas system. Avtalsparterna förbinder sig att ta i bruk tjänsten Navitas, vilken används på HNS, i alla operativa enheter enligt en separat avtalad tidtabell. HNS sörjer för att en s.k. kommunportal som gör det möjligt att följa upp anlitandet av tjänsterna öppnas för de övriga sjukvårdsdistrikten i specialupptagningsområdet. Avtalsparterna utreder möjligheterna att utvidga ibruktagandet av datasystemet Merlot-Medi till hela specialupptagningsområdet. Diagnostiska undersökningar som ska koncentreras Avtalsparterna tillsätter separata arbetsgrupper att årligen utreda vilka laboratorie- och bilddiagnostikundersökningar som kunde koncentreras till en enhet inom specialupptagningsområdet. Grundandet av en biobank Carea, Eksote och HNS grundade en biobank som gör det möjligt att vidareutveckla den kliniska användningen av provarkiv och använda laboratorieprov för forskning. Utveckling av hälsovården inom HUCS specialupptagningsområde Under år 2013 utarbetar avtalsparterna ett förslag till den operativa ansvars- och uppgiftsfördelningen mellan olika enheter inom den specialiserade sjukvården samt mellan den specialiserade sjukvården och primärvården med beaktande av planerna för ordnande av hälso- och sjukvård i enlighet med 34 i hälso- och sjukvårdslagen. Avtalsbrott Om en situation som bryter mot avtalet inte rättas till så att den blir förenligt med avtalet inom en period på sex månader, kan styrgruppen ålägga den avtalspart som brutit mot 11
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen avtalet att betala avtalsvite till de övriga avtalsparterna. Avtalsvitets belopp är högst 10 000 euro. Därtill ska avtalsparten ersätta de övriga avtalsparterna för eventuella ekonomiska skador till följd av avtalsbrottet. Styrgruppen Enligt förslaget till avtal ska till styrgruppen utses sex personer från HNS samt tre personer från Carea och Eksote vardera. Om samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården Ett smidigt samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården är en förutsättning för en fungerande och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård. I den riksomfattande strukturreformen av hälso- och sjukvården är en fördjupad integration mellan den specialiserade sjukvården och primärvården ett centralt mål. HNS har samarbetat långsiktigt med aktörerna inom primärvården i sitt område och i området råder en positiv attityd till ett utvidgat samarbete. HNS allmänmedicinska enhet ändrades 1.1.2012 till en enhet inom sjukvårdsområdets primärvård som är direktunderställd chefsöverläkaren. En överläkare som har hand om de uppgifter som kommer an på direktören för primärvårdsenheten tillträdde tjänsten i början av november. Enligt lagen ska primärvårdsenheten tillhandahålla sakkunskap och samordna inom sitt område forskningen, utvecklingsarbetet, utformningen av vård- och rehabiliteringskedjorna och fortbildningen samt sörja för kartläggningen av personalbehovet. Primärvårdsenheten ska enligt lagen även ansvara för samordningen av den specialiserade sjukvården, primärvården och, i tillämpliga delar, socialväsendet, vilket gör att enheten är i nyckelposition när det gäller samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården. Vidare har varje enhet enligt lagen till uppgift att stödja arbetet med att ta fram en plan för ordnande av hälso- och sjukvård. I detta syfte har enhetens överläkare medverkat i arbetet med planer för ordnande av hälso- och sjukvården i sjukvårdsområdena. I planerna avtalas om det nödvändiga samarbetet mellan primärvården, den specialiserade sjukvården, socialväsendet, läkemedelsförsörjningen och de övriga aktörerna. Primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens samarbete inom läkar- och specialistläkarutbildningen fortsatte avtalsenligt mellan Helsingfors universitet, HNS och kommunerna. Under verksamhetsåret slutfördes ett hälsofrämjande samarbetsprojekt i vilket primärvårdsenheten medverkade aktivt. Samarbetet mellan sjukvårdsdistriktet och primärvården i kommunerna fortskred under året på bred front. Att ansvaret för ordnandet av den prehospitala akutsjukvården överfördes till sjukvårdsdistrikten föregicks av ett omfattande samarbete med beredningen av denna ändring. Inom jourverksamheten har man beroende på sjukvårdsområde antingen genomfört och aktivt utvecklat samjouren eller tillsammans berett och planerat framtida lösningar för samjouren. Tillgången till fortsatt vård och de relaterade arrangemangen har blivit en allt viktigare faktor allteftersom antalet patienter växer inom den specialiserade sjukvården, behandlingsformerna utvecklas och vårdperioderna på vårdavdelningarna förkortas. För dessa arrangemang och utvecklingen av dem har expertgrupperna som bildats tillsammans med primärvården fortsatt sitt arbete. Samarbete har idkats för att utveckla och utvidga den specialläkarkonsultation som görs inom primärvården i syfte att kontrollera och förbättra service- och vårdkedjorna. Den s.k. höftrutschkanan på Jorv sjukhus är ett bra exempel på en förbättring av vårdkedjan. Det handlar om en kostnadssparande modell som man tagit fram tillsammans med Esbo stad som innebär att patienterna åker hem i bättre skick, med bättre funktionsförmåga och nöjdare än tidigare. Det traditionella samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården fortsatte genom att man anordnade ett flertal kurser och arbetade i många samarbetsgrupper som behandlade regionala och lokala utvecklingsfrågor. 12
Väsentliga händelser under räkenskapsperioden och bedömning av den kommande utvecklingen En betydande ny öppning på samarbetsfronten var grundandet av en hemsjukvårdsenhet för barn med särskilda behov i HUCS sjukvårdsområde. Erfarenheterna av verksamheten kommer att utnyttjas i större omfattning efter den tvååriga pilotfasen. Om framtidsplanerna för samarbetet mellan primärvården och den specialiserade sjukvården De närmaste årens samarbete mellan primärvården och den specialiserade sjukvården för att utveckla hälso- och sjukvården med utgångspunkt i patienternas behov fortsätter enligt de beprövade samarbetsmodellerna och därtill söker man förutsättningslöst nya former för samarbetet. Samarbete har hittills för det mesta idkats på sjukvårdsområdesnivå och mellan två stora kommuner i taget. Den nya primärvårdsenheten koordinerar samarbetet inom hela sjukvårdsdistriktet. Planen för ordnande av hälso- och sjukvården, vilken ska godkännas en gång per fullmäktiges mandatperiod och uppdateras en gång per år, kan användas som ett verktyg som styr samarbetet. Ett centralt mål i hälso- och sjukvårdslagen är att stärka primärvården och sjukvårdsdistriktet strävar efter att främja uppnåendet av detta mål. Sjukvårdsdistriktet vill bl.a. förbättra de specialistläkartjänster som ordnas för primärvården och särskilt utveckla den konsultationsverksamhet som stödjer primärvårdsaktörernas arbete och kompetensutveckling. Administrationen, samordnandet och utvecklingen av vård- och servicekedjorna, liksom uppföljningen och utvärderingen av vårdresultaten och patientsäkerheten är viktiga delområden av samarbetet. Ett gemensamt datasystem (Apotti) eller separata datasystem som fungerar ihop foglöst förutsätter ändringar av förfaringssätten för att de möjligheter som bättre datasystem öppnar de facto ska kunna omsättas till verkningsfulla tjänster. Förutom vid utvecklingen av själva verksamheten fortsätter samarbetet kring foglösa servicekedjor och samjoursarrangemang även när det gäller lokalplaneringen och byggandet. 13
Samkommunens uppgift och organisation 3 Samkommunens uppgift och organisation 3.1 Uppgifter Samkommunen HNS uppgift HNS huvuduppgift är att ordna och producera specialiserade sjukvårdstjänster för befolkningen i sina medlemskommuner och enligt bestämmelser eller avtal även för den övriga befolkningen samt att sörja för de övriga uppgifter som i lag fastställts för universitetssjukhus. Därutöver har samkommunen HNS i uppgift att inom sitt område ordna lagstadgad specialomsorg om utvecklingsstörda till den del medlemskommunerna överfört denna vård på samkommunen. Befolkningsökningen och den åldrande befolkningsstrukturen beaktas redan på förhand för att trygga tillräckliga tjänster. Samkommunen HNS producerar även lagstadgade primärvårdstjänster (bl.a. samjour) enligt särskilt avtal med medlemskommunerna. Om sjukhusens och resultatområdenas verksamhet bestäms närmare i instruktionen. Samkommunen HNS hade under räkenskapsperioden dessutom nio affärsverk, vars verksamhet bestäms närmare i instruktionerna för affärsverken. Samkommunen är även delägare i intresse- och samföretag samt i dotterbolag, i vilka ägarandelen variera. Samkommunen HNS upptagningsområde Finland har 20 sjukvårdsdistrikt, som i sin tur bildar 5 universitetssjukvårdsdistrikt. Samkommunen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS) är Finlands största sjukvårdsdistrikt, mätt enligt invånarantalet i upptagningsområdet. Utöver det egna distriktet omfattar HNS specialupptagningsområde även Södra Karelens sjukvårdsdistrikt och Kymmenedalens sjukvårdsdistrikt. Riksomfattande ansvar och HNS specialupptagningsområde (ERVA) 14