Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning

Relevanta dokument
AMS og beitning. Eva Spörndly, Institutionen för husdjurens utfodring och Vård, Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning?

ALNARPS MJÖLKDAG. Satsa när det är svårt läge? Bygga och trimma för en hållbar mjölkproduktion 17 november 2014

Bete i relation till stallet

Hur långt räcker vallproteinet till mjölkkor?

Hållbar mjölkproduktion baserad på stor andel vallfoder

Mjölkkor. Kor med olika behov: Tillvänjningskor Nykalvade kor Kor i mittlaktation Kor i senlaktation Sinkor

Goda skäl att öka andelen grovfoder

Slutrapport Stiftelsen Lantbruksforskning

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Svenska Vallbrev. Välkommen. till Sommarmöte på Öland juli. Program. Anmäl senast 30 juni! Torsdag 27 juli. Fredag 28 juli

Deltidsbete ett sätt att förbättra ekonomin i besättningar med automatisk mjölkning? Erfarenheter från fältstudier på tio gårdar med deltidsbete.

Kan mjölkkor äta bara grovfoder?

Utnyttja vallensilagets protein till mjölkkorna med hjälp av tillsatsmedel

Nya tider nya strategier

Senaste nytt om gräs och kvalitet från grannlandet

Utnytting av lokale proteinvekster i melkeproduksjonen

Bra betesdrift med automatisk mjölkning i ekologisk produktion

Åkerböna (Vicia faba L.) i samodling med vårvete som helsäd -avkastning och fodervärde. Kjell Martinsson

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap

Mixat foder Vad händer ute på gårdarna med fullfoder eller blandfoder? Jämförelse mellan utfodringssystem. Allt vanligare med mixat foder

Ekologisk djurhållning och grundläggande foderplanering för ekologisk mjölk-, kött- och grisproduktion

Tabell 1. Foderstat till kor i början av laktationen, exempel från november 2001

Majsensilage till mjölkrastjurar effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Ungdjurs tillväxt på Bete

Ny foderstrategi. -en lönsam historia

Nötkreaturs betesbeteende - har rasen någon betydelse? Anna Hessle, SLU Skara

Grovfoder till ekologiska kor. Rätt grovfoder för bättre produktion

Har förändrad jordbrukspolitik gjort det lönsamt med mera bete och grovfoder i mjölkproduktionen?

Fodereffektivitet ur kons, besättningens och mjölkgårdens synvinkel. Bengt-Ove Rustas Husdjurens utfodring och vård SLU

Förmågan att motstå tramp hos fyra betesfröblandningar i ett rotationsbetessystem

Räkneövningar i NorFor Plan. 1. Betydelsen av foderintag på fodrets smältbarhet och näringsvärde

Dra full nytta av gårdens egna foder. Rätt komplementeringsfoder ger en balanserad utfodring.

Ekologisk djurproduktion

Gårdsanpassad kalvningstidpunkt

Helsäd i mjölk och köttproduktion. Innehåll. Aktuella grödor. Skörd och konservering av helsäd. Fodervärde - kemisk sammansättning - smältbarhet

Jämförelse av utfodringsuppföljning på fyra eko-mjölkgårdar. Jonas Löv ProAgria Österbotten

Rörsvingel Vad vet vi om den?

Högklassiga foder ger avkastning och resultat! Finska Foders allfoder, halvkoncentrat och koncentrat Modeller för en resultatrik utfodring!

Deltidsbete i stall med automatisk mjölkning - rastbete jämfört med produktionsbete

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

Miljöåtgärder som är bra för ekonomin på din mjölkgård

Flera skördar av vallen i nordlig mjölkproduktion. Mjölkföretagardagarna i Umeå 18 januari 2017

Majsensilage till lamm effekt av mognadsstadium och utfodringsstrategi på konsumtion, tillväxt och slaktkroppskvalitet

Dikor Götala. Mixat foder eller separat utfodring av ensilage och halm. Annika Arnesson och Frida Dahlström

Vallfoder som enda foder till får

Typfoderstater. för ekologisk nötköttsproduktion

Negativ energibalans sinkor/efter kalvning. Kjell Holtenius Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

SÅ LÄTT ATT SKÖTA SIN BESÄTTNING. Det intelligenta öronmärket

Mjölkureahalten påverkas av foderstatens mineralinnehåll och provmjölkningstidpunkt. Torsten Eriksson

Hur föds svenska fullblod upp?

Beteskrav inga problem! Men hur löser vi det.

Kamp mot tramp. Nilla Nilsdotter-Linde 1, Eva Salomon 2, Niklas Adolfsson 2 och Eva Spörndly 3

Svenska Vallbrev. Produktionsbete eller motionsbete för robotkorna?

Fylla stallet med rätt djur och vid rätt tidpunkt. Djurhälso- och Utfodringskonferensen 2014 Linköping Kicki Markusson, Växa Sverige

Utfodring av rekryteringsdjur och köttdjur

1

Släpp tidigt Rotationsbete oftast bäst avkastning både på djur och bete Anpassa beläggningen! Tumregel: Efter halva sommaren, halva beläggningen

Ekologisk mjölk- och grisproduktion

Få strålande resultat med våmstimulans ända till mjölkningsperiodens slut

Handledning foderbudget

Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i mjölkföretagen en studie av tre typgårdar

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Nattbete med frivillig kotrafik mellan stall och bete vid omgångsmjölkning - Effekt av tillskottsensilage

Anett Seeman

Betesdrift mjölkproduktion

Typfoderstater. för ekologiska tackor och lamm

Ekologisk rapskaka till mjölkkor är det ett bra fodermedel i en 100 % ekologisk foderstat?

Svensk djurhållning utan soja?

Cecilia Wahlberg Roslund Hushållningssällskapet Kunskap för Landets Framtid

Materialet får ej kopieras utan medgivande. Illustrationer där inget annat anges: Ewert Ohlsson Layout, original och tryck: Text & Tryck Totab AB,

Svenska Vallbrev. lantbruksforskning, där deltidsbete jämfördes med rastbete genomfördes

Fördelar med hemmaproducerat foder! Fokus på kraftfoder i egen regi! Växa-dagar Anders H Gustafsson Växa Sverige

HERMES 3 och 4 SOLSTUDIE: Datum: Vårdagjämning 21 mars samt Höstdagjämning 21 sept Klockslag: 9:00

Mjölk på gräs och biprodukter

Rörflen som foder till dikor

Foderstater med tanke på fodervärde, kvalité, miljö och ekonomi!

Kan glukogena substanser i foderstaten rädda fruktsamheten?

(5) Om Växa Sverige

Jordbruksinformation Bra bete på ekologiska mjölkgårdar

Fullfoder till mjölkkor

Emissionsfaktorer för beräkning av metan från husdjur använda vid beräkningar för officiell statistik, (kg metan/djur/år) Växthusgaser i Sverige

Närproducerat foder till högproducerande mjölkkor

Ekologisk mjölkproduktion = ekonomisk produktion? Bra att veta! Torbjörn Lundborg Växa Sverige Per Larsson Kårtorp

Ekologisk vallodling på Rådde gård December 2008 Jan Jansson Hushållningssällskapet Sjuhärad

Förändringar i produktion och konsumtion av kött, mjölk och ägg i Sverige 1990 och 2005 vad betyder dessa för utsläppen av växthusgaser

Sinkon Guldkon. Skötsel och utfodring Växadagarna 2018

En sammanställning över möjliga åtgärder när man under odlingssäsongen inser att grovfodret inte kommer att räcka för vintern

Författare Back J. Utgivningsår 2008 Tidskrift/serie SLU, Institutionen för husdjurens utfodring och vård

Danmarksresa med Lely Januari 2012

Huge, hus 1,2,3 BULLERBERÄKNING. Ekvivalent ljudnivå KVARTER 1 AVSER PLAN 1. Huge Fastigheter VÄG- OCH SPÅRTRAFIK SKALA FÖRKLARINGAR

Hur organiseras kotrafiken i samband med. produktionsbete i större besättningar med. automatisk mjölkning?

Utfodringen av nötkreatur. Ann-Theres Persson 2008

Frågor och svar om tillämpningen av beteslagen

LELY NYHETSBREV. Bästa LELY- kund! Här kommer nya numret av LELY-NYHETSBREV! LELY CENTER VALDEMARSVIK LELY CENTER AVESTA. Kundträffar under våren

Effekt på mjölkavkasting hos mjölkkor vid ökad andel bete i foderstaten

Foderstatsparametrar

Nya betesregler för mjölkgårdar

Betfor en riktig klassiker!

Transkript:

Jämförelse mellan rastbete och produktionsbete i stall med automatisk mjölkning Eva Spörndly, Haldis Kismul Institutionen för husdjurens utfordring och vård, SLU, Uppsala

Deltidsbete Korna i båda behandlingarna går på bete 8-12 timmar/dygn. Inne övrig tid 2 Behandlingar: 1) = rastfålla 8-12 tim/dygn + fri tillgång till ensilage inne 2) Produktionsbete = Nytt bete dagligen 8-12 tim/dygn, ensilage inne under tid de ej får gå ut

Kraftfoder? Båda grupperna fick kraftfoder efter avkastning före försöksstart (med viss förutbestämd minskning under laktationen). Tillgång till bete och rastfålla under samma klockslag

Tider för tillgång till bete och rastfålla 2011: Bete dagtid 9,5 tim (kl 06-15.30) 2013: Bete dagtid 12 tim (kl 06-18) 2014: Bete morgon och kväll, 4,5+4 tim (kl 06-10.30 + kl 16-20) 2016: Bete natt, 12 tim (kl 18-06) OBS! Bra ensilage (MJ/kg ts, hygienisk kvalitet mm) och bra bete

Försök 1 bete dag 9,5 tim Grupp produktionsbete - Nytt bete varje dag - Fri tillgång till ensilage eftermiddag&natt Grupp - Samma betesyta varje dag, - Fri tillgång till ensilage inne

39 Mjölkavkastning i försök Deltidsbete 2011 38 37 K g 36 35 Rastfålla Betesgrupp m j ö l k 34 33 32 Före bete ** sign skillnad för hela perioden 31 30 29 Z 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 Försöksvecka

Produktionsbete Ensilage kg ts 9,8 12,2 Produktionsbete : + Högre avkastning men kostnad för både - Hög ensilagekons & bete ==> Dyrt!

Försök 2 - Bete dag 12 tim Grupp produktionsbete - Nytt bete varje dag - 6 kg ts ensilage Grupp - Samma betesyta varje dag, - Ensilage i fri tillgång

Beteende i försök med bete dagtid Ute tid Prod. bete Rast bete Sign. Förs. 1 Ute, tim 3,0 1,9 *** Förs. 2 4,5 3,5 *** Betestid Prod. bete Rast bete Sign. Förs. 1 Betar, tim 2,0 1,1 *** Förs. 2 2,3 1,1 ***

Procent av djuren i gruppen 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Bete 4 tim morgon + 4 tim kväll eller natt - kanske optimalt? Klockslag Inne I vallgatan Betar Ligger övrigt (Le Goc & Pavard)

Nya försök Bete morgon och kväll Bete natt

Sammanhängande tidsperiod med tillgång till bete Försök A: Bete dag 9,5 tim Försök B: Bete dag12 tim Försök D: Bete natt 12 tim Utetid, tim 3,1 1,9 4,5 3,5 2,9 2 2,2 2 1) Vegetation i form av stubb fanns i fållan, men inte något bete alls (klipptes mycket kort maskinellt av försökstekniska skäl) 2) Preliminära resultat

Utetid tim Sammanhängande tidsperiod med tillgång till bete Försök A: Bete dag 9,5 tim Försök B: Bete dag12 tim Försök D: Bete natt 12 tim Uppdelad tidsperiod med tillgång till bete Försök C: Bete morg+kväll 4,5+4=8,5 tim Prod - bete (mkt kort) 1 3,1 1,9 4,5 3,5 2,9 2 2,2 2 5,5 2,6 1) Vegetation i form av stubb fanns i fållan, men inte något bete alls (klipptes mycket kort maskinellt av försökstekniska skäl) 2) Preliminära resultat

Sammanhängande tidsperiod med tillgång till bete Försök A: Bete dag 9,5 tim Försök B: Bete dag12 tim Försök D: Bete natt 12 tim Uppdelad tidsperiod med tillgång till bete Försök C: Bete morg+kväll 4,5+4=8,5 tim Prod - bete (mkt kort) 1 Utetid 3,1 1,9 4,5 3,5 2,9 2 2,2 2 5,5 2,6 tim %ute 33 20 38 29 24 18 65 31 1) Vegetation i form av stubb fanns i fållan, men inte något bete alls (klipptes mycket kort maskinellt av försökstekniska skäl) 2) Preliminära resultat

Sammanhängande tidsperiod med tillgång till bete Försök A: Bete dag 9,5 tim Försök B: Bete dag12 tim Försök D: Bete natt 12 tim Utetid, tim Betar, tim 3,1 1,9 4,5 3,5 2,9 2 2,2 2 2,0 1,1 2,3 1,1 2,5 2 0,7 2 1) Vegetation i form av stubb fanns i fållan, men inte något bete alls (klipptes mycket kort maskinellt av försökstekniska skäl) 2) Preliminära resultat

tetid, im etar, im Sammanhängande tidsperiod med tillgång till bete Försök A: Bete dag 9,5 tim Försök B: Bete dag12 tim Försök D: Bete natt 12 tim Uppdelad tidsperiod med tillgång till bete Försök C: Bete morg+kväll 4,5+4=8,5 tim Prod - bete RastB- (mkt kort) 1 3,1 1,9 4,5 3,5 2,9 2 2,2 2 5,5 2,6 2,0 1,1 2,3 1,1 2,5 2 0,7 2 3,7 0,6 1) Vegetation i form av stubb fanns i fållan, men inte något bete alls (klipptes mycket kort maskinellt av försökstekniska skäl) 2) Preliminära resultat

Utetid, tim Betar, tim (%) Sammanhängande tidsperiod med tillgång till bete Försök A: Bete dag 9,5 tim Försök B: Bete dag12 tim Försök D: Bete natt 12 tim Uppdelad tidsperiod med tillgång till bete Försök C: Bete morg+kväll 4,5+4=8,5 tim Prod - bete RastB- (mkt kort) 1 3,1 1,9 4,5 3,5 2,9 2 2,2 2 5,5 2,6 2,0 (21%) 1,1 (12) 2,3 (19) 1,1 (9) 2,5 2 (21) 0,7 2 (6) 3,7 (44) 0,6 (7) 1) Vegetation i form av stubb fanns i fållan, men inte något bete alls (klipptes mycket kort maskinellt av försökstekniska skäl) 2) Preliminära resultat

Utetid -slutsats Kor på bete dagtid var ute längre än de som gick ut på natten Produktionsbete: Kor på bete morgon + kväll var ute längre tid jämfört med bete dagtid eller nattid Betestid - slutsats Produktionsbete: kor med bete morgon+kväll betade längre tid jämfört med bete dag eller natt

Avkastningen då? År, försök Bete dag 9,5 tim Bete dag 12 tim Bete morgon+kväll Bete natt Produktions bete (kg ECM) Restriktiv ensilagegiv se kommentar höger (kg ECM) + ensilage i fri tillgång Signifikans 35,8 34,2 ** (prod bete gav högre avk) 32,2 32,6 Ingen skillnad 36,1 36,0 Ingen skillnad Resultaten redovisas på vallkonferensen feb 2017! Kommentar Grupp Produktionsbete Ensilage i fri tillgång för prod bete kor när de ej kunde vara ute 6 kg ts ens nattetid för prod bete kor 6 kg ts ens nattetid för prod bete kor

Avkastningen då? Bra bete dagtid + fri tillgång till ens (16 tim) gav högre avkastning, +1,6 kg ECM än rastbete (35,8 jfört med 34,2 kg ECM) Bra bete dagtid med 6 kg ts ens gav samma avkastning som rastbete Bra bete morgon+kväll med 6 kg ts ensilage gav samma avkastning som rastbete Bete natt => resultaten kommer vid vallkonferensen Bra bete=produktionsbete =rastfålla + fri tillgång till ensilage