Utvecklingsstrategi 2015-2023 Landsbygdsutveckling i Bräcke, Ånge, Sundsvall ch Timrå 2015-10-22 Det lyser i fler fönster - vi har blivit fler, vi sm väljer att leva våra liv här. Unga ch nya medbrgare har flyttat in till arbete ch kreativitet i scial eknmi.
Sammanfattning Denna utvecklingsstrategi för Lkalt ledd utveckling genm leadermetden mfattar Bräcke, Sundsvall, Timrå ch Ånge kmmun. Leader Mittland Plus är en fusin av de två leadermrådena Mittland ch Timråbygd, ch inm Havs- ch fiskerifnden med en kmplettering av Ångermanlands kustland ch tillrinningsmråden med kmmunerna Härnösand, Kramfrs, Sllefteå ch Örnsköldsvik. Mittland Plus är en signal ch ett uttryck för att sammanslagningen är psitiv ch berikande för utvecklingen av mrådet ch inte minst för visinen att Fler fönster ska lysa i Mitt Land! Utvecklingsstrategin för lkalt ledd utveckling genm leadermetden innebär att prjekten arbetar med underifrånperspektiv, partnerskap, samverkan/nätverkande ch innvatin/lärande för att nå de övergripande målen. Våra mål är skapa fler hållbara sysselsättning, starka lkala kretslpp, lkalt behvsanpassad service ch infrastruktur ch en öppen ch tillgänglig natur för alla. Vår strategi engagerar ch mbiliserar människr i föreningar, företag ch ffentliga rganisatiner i landsbygd ch stad att bidra till en mställning för ett hållbart samhälle med livskraft. I genmförandet initieras samverkande aktiviteter på flera frnter sm, var för sig ch tillsammans, ska leda till de övergripande målen ch att vår visin uppfylls. Genm Landsbygds-, Havs- ch fiskeri-, Reginala ch Sciala fnden kan vi förbättra miljön i vattnet, marken ch luften ch erbjuda innanförskap ch arbeten åt fler i både scial eknmi ch andra hållbara företagsfrmer. Med tillgänglighet i service ch kmmunikatin kan fler företag inm lika branscher ha sin bas här ch fler kan jbba hemifrån. Varr ch tjänster för en lkal, när- ch glbal marknad kan prduceras här med naturen sm förnyelsebar resurs. Det gör att kapitalströmmarna går åt vårt håll. När fastigheter ch lkaler frigörs med lkal kapitalbildning kan familjer ch företag flytta in med annan kmpetens, andra idéer ch metder. I mötet med det sm redan är skapas innvatiner, nya lösningar ch tankar där även det ch de gamla har en plats. Attraktinskraften ökar ch besöksnäringen, service ch lkal matprduktin får större underlag. Genm att fler unga flyttar in för arbete ch fritid i lika frmer i mrådet ökar den yrkesverksamma beflkningen ch medelåldern sänks. Vi får en bättre balans i bärande samhällsstrukturer ch en hållbar eknmi ch tillväxt i både stad ch land. Allt detta gör vi i fyra insatsmråden: Scial eknmi ch lkal kapitalbildning, Företagande ch utvecklat entreprenörskap, Tillgänglighet samt Natur- ch kulturbevarande insatser. De hrisntella målen Hållbar utveckling, Miljö ch klimat, Likabehandling ch ickediskriminering, Jämställdhet mellan kvinnr ch män samt Attityder ch mbilisering ska hjälpa ss att styra vår verksamhet mt en hållbar ch inkluderad utveckling. Strategin är förankrad ch framtagen i en inkluderande prcess med ett partnerskap sm representerar många lika rganisatiner i det gegrafiska mrådet. Den är avstämd mt reginala ch kmmunala visins- ch strategidkument ch de fyra Struktur- ch investeringsfnderna. www.leadermittlandplus.se sida 1
Summary in English This develpment strategy fr Cmmunity led lcal develpment (CLLD) thrugh a Leader apprach includes the municipalities f Bräcke, Sundsvall, Timrå and Ånge. Leader Mittland Plus is a fusin f the tw Leader areas Mittland and Timråbygd, and is a supplement with Ångermanland's castal regin and the catchment areas f the municipalities f Kramfrs, Härnösand, Sllefteå and Örnsköldsvik in Eurpean Maritime ch Fisheries Fund. Mittland Plus is a signal and a statement that the merger is psitive and enriching fr the develpment f the area and fr the visin. The develpment strategy fr Cmmunity led lcal develpment thrugh a Leader apprach invlves interactin, triple partnerships, an innvative and bttm-up apprach if it is t achieve its verall bjectives f creating sustainable emplyment, increasing the area's attractiveness, imprving service and infrastructure as well as giving access t nature fr everyne. Our apprach engages and mbilizes peple in assciatins, cmpanies and public rganizatins, bth in the cuntryside and in twns, in rder t cntribute t a transfrmatin int a sustainable sciety with vitality. Its implementatin invlves the initiatin f cllabrative activities n several frnts, individually and cllectively, that will lead twards the verall bjectives and the fulfilment f ur visin. Eurpean Reginal Develpment Fund, Eurpean Scial Fund, Eurpean Agricultural Fund fr Rural Develpment and Eurpean Maritime and Fisheries Fund will assist us in imprving the envirnment in the water, sil and air and ffer insider ship and wrk fr mre peple in bth the scial ecnmy and in ther sustainable business mdels. With availability f services and cmmunicatin, mre cmpanies in varius industries will be able t have their bases here and mre peple can wrk frm hme. Gds and services fr lcal, dmestic and glbal markets can be prduced here using nature as a renewable resurce. This will allw capital flws t cme in ur directin. When prperty and premises are released with lcal capital frmatin, families and businesses will be able t mve in with ther skills, ther ideas and methds. The meeting pint with already exists will create innvatins, new slutins and ideas in which bth the new and the ld have a place. Attractiveness will increase and the hspitality industry, services and lcal fd prductin will get a strnger fundatin. When mre yung peple mve int fr wrk and leisure in varius frms in the area, the wrking ppulatin increases and the average age is lwered. We get a better balance in lad-bearing scial structures and a sustainable ecnmy and grwth in bth twns and the n the cuntryside. We will d all this in fur actin areas: Scial ecnmy and lcal capital frmatin, enterprise and entrepreneurship, availability as well as nature and heritage initiatives. The hrizntal gals f sustainable develpment, envirnment and climate, equal treatment and nn-discriminatin, equality between wmen and men, as well as attitudes and mbilizatin will help us steer twards sustainable and including develpment. The strategy is anchred and develped in an inclusive prcess with a partnership representing many different rganizatins. This is recnciled against the reginal and municipal visin and strategy paper and the fur Structural and investment funds. www.leadermittlandplus.se sida 2
www.leadermittlandplus.se sida 3
1. Syftet med den lkala utvecklingsstrategin Denna utvecklingsstrategi ska användas för att styra LAG: s arbete med priritering ch urval av ansökningar samt partnerskap, kmmunikatin ch fndsamrdning. 2. Strategins bidrag till EU:s ch Sveriges mål Alla prjekt sm pririteras genm denna utvecklingsstrategi bidrar till att uppnå EU:s tillväxtstrategi EU2020. Därför bygger alla mål ch prcessen för prjekturvalet i strategin på de mål sm är satt i de inblandade perativa prgrammen för struktur- ch investeringsfnderna. Analyser ligger till grund för en visin ch utvecklingsbehv, sm leder till insatsmråden ch specifika mål sm kan mätas med hjälp av indikatrer. En handlingsplan visar hur målen i insatsmråden ska msättas i aktiviteter. 3. Strategins framtagande De ideella föreningarna Leader Mittland ch Timråbygd har under strategiprcessen slagits ihp till ett mråde ch efter samtal med Leader Höga Kusten kmpletterats med Y län för insatser inm Havs- ch fiskerifnden. Vi har jbbat med en skrivargrupp utsedd av LAG från båda mrådena ch med referensgrupper inm lika specialmråden. Vid tillsättande av grupper har vi tagit hänsyn till kmpetens, gegrafi ch trepartnerskap. Inspel till strategin har kmmit från större gegrafiska möten, från mindre tematiska möten med lika delar av partnerskapet ch från deltagande i på möten för lika intressegrupper sm t ex Winnet, LRF, Hushållningssällskapet, PRO, idrtts- ch bygdeföreningar, ungdmsgrupper, företagarföreningar, företagare, kmmuner, Mittuniversitetet ch Landstinget. Erfarenheter från föregående perid har ckså tagits tillvara sm inspel i strategin liksm de synpunkter sm kmmit in från över 300 persner via enkäter. Open Space- ch andra prcessmetder har använts på möten. Infrmatin har kntinuerligt presenterats på Facebk ch på Leader Timråbygd hemsida. För frågr sm rör yrkesfiske ch vattenbruk, har möten hållits via en referensgrupp med yrkesfiskare ch fiskeknsulent, representanter för fiskevårdsmråden mm. För sciala fnden ch reginala fnden har ckså referensgrupper skapats såväl sm inm temamrådena integratin, ungdm ch kulturarv. Grupperna är utsedda på LAG där man tagit hänsyn till intresse, kunskap, gegrafi ch trepartnerskapet. För att säkerställa trepartnerskapet på lkal nivå har vi dels annnserat våra öppna gegrafiska möten så att alla har kunnat delta. Dessa möten har genmförts gegrafiskt, för att möte hela trepartnerskapet på sin hemmaplan. Vi har haft delaktighet från både föreningsliv, företag ch ffentlig sektr på dessa möten. Vi har dessutm i starten tagit in synpunkter från respektive kmmuner avseende deras önskemål inför vårt strategiarbete. Strategiarbetet har både genmförts ch förankrats via LAG-gruppen där alla i partnerskapet är representerade. Under strategiarbetet har vi haft två verksamma LAG ch har haft minst två representanter från partnerskapet i alla kmmuner sm berörs av strategin. LAG-grupperna har sedan valt en skrivargrupp sm gjrt det praktiska arbetet ch LAG-grupperna har ckså gdkänt www.leadermittlandplus.se sida 4
strategin i lika stadier. Dessutm har strategin skickas till företagargrupper, föreningar ch kmmuner på remiss innan det slutligen gdkändes av LAG-grupperna sm står bakm strategin. Strategin har stämts av mt de ingående fnderna, länens reginala utvecklings- ch landsbygdsstrategier, kmmunala planer ch visinsdkument. Vår strategi harmnierar väl med dessa dkument, samtidigt sm den kmpletterar dessa eftersm vi satsar på en huvudinriktning med ett lkalt perspektiv med lkala planer, uppbyggnaden av ett lkalt kretslpp med finansiering ch scial eknmi. Swtanalys, se bilaga 1 Omvärldsanalys, se bilaga 2 www.leadermittlandplus.se sida 5
4. Utvecklingsmrådet Ttalt antal invånare i utvecklingsmrådet, inklusive tätrter > 20 000 invånare. Antal invånare i utvecklingsmrådet, exklusive tätrter > 20 000 invånare. Områdets ttalstrlek i km 2, inklusive tätrter > 20 000 invånare. Områdets strlek i km 2 utanför tätrter > 20 000 invånare. Antal invånare per km 2, inklusive tätrter. Antal invånare per km 2, exklusive tätrter. Kmmuner sm mfattas av strategin. Landskapstyper ch landmärken Större tätrter ch utvecklingscentra Större tätrter: Sundsvalls tätrt ch Timrå tätrt är i praktiken sammanväxta. Mindre rter med någt eller några 1000-tal invånare är t. ex Söråker, Bräcke, Ånge, Matfrs, Kvissleby, Bredsand, Fränsta, Stöde, Kälarne, Gällö, Alnö, m.fl. 131 147 249 207, inkl. mrådet för EHFF 73 982 192 042, inkl. mrådet för EHFF 10 892 km2 10 825 km2 12,04/ km2 6,77/ km2 Bräcke, Ånge, Timrå, Sundsvall förutm Sköns, Skönsmns ch Gustav Adlfs församlingar ch tätrtsdel av Selånger församling. För medverkan i Havs- ch fiskerifnden även Örnsköldsvik, Kramfrs Sllefteå ch Härnösand. Skgslandskap med strt antal vattendrag. Odlad mark finns främst i älvdalarna ch vid större sjösystem. Större öar är Alnön, Brämön, Ammerön. Större sjöar är Marmen, Stödesjön, ch Hlmsjön. Älvarna Ljungan ch Indalsälven rinner nedströms gräns mt Jämtlands län. Se under till vänster nedan. Exempel på utvecklingscentra: Gimån, Mid Sweden Ski Park, Ålsta flkhögskla, Getberget Alpina, Ånge IP, Ånge Bangård ch terminal, Söråker flkets hus, E:n arena, Permbil, Timrå ridstadin, Skönviksbergets fritidscentrum Tynderö Bygdegård, Ljustrps bygdegård Indalsleden, Ljungandalsleden, Kustvägen, St. Olfsleden, Skeppshamnsleden, Naturrum Ånge, Nlby alpina, Birsta Handelscentrum, Mittuniversitetet. www.leadermittlandplus.se sida 6
Beflkningsförändring för åren 2007 2013 Flyttnett Födelsenett - 120 (2293 inkl. tätrten - 1095 (-807 inkl. tätrten) Arbetslöshet i prcent Arbetslöshet bland unga (15 24 år) i prcent Andel invånare med utländsk bakgrund i % Antal företag med direkt anknytning till fiske ch vattenbruk Antal företag per 1 000 invånare Ca 100 Antal nystartade företag per 1 000 invånare Ca 5 Andel av beflkningen i prcent 16-24 år 25-44 år 45-64 år 65- år 8,0 % (8,8 % inkl. tätrten) 11,7 % (10,7 inkl. tätrten) 12 i Leader plus + ca 15 i Höga Kusten 16-24 år 10,3% ( 10,6 inkl tätrt) 25-44 år 23 % (23,9 inkl tätrt) 45-64 år 26,8 % (26,4 inkl tätrt) 65- år 22,1 % (21,2% inkl. tätrt) 4.1 Områdesbeskrivning Natur- ch kulturarv I hela mrådet finns stra barrskgsmråden, berg med djupa älvdalar ch jrdbruksmark, vid kusten dessutm havsvikar, deltan ch hällar. Hela mrådet är rikt på sjöar, myrar ch vattendrag ch underjrdiska grundvattentäkter med dricksvatten av ypperlig kvalitet. Här finns flera fina fågellkaler, en varierad flra ch fauna. 75 naturreservat, många Natura 2000- ch naturminnesmråden skyddar lika bibitper ch lämningar. Här finns 147 fiskevårdsmråden. Odlingslandskapets karaktär andas småskalighet ch variatin, mgivet av ett stödjande skgslandskap. Kulturmiljöer med äldre bebyggelse finns i skgslandskapet, jrdbruksbygderna, fiskelägena ch de gamla brukssamhällena. Området har rikligt med frnlämningar från stenålder ch framåt, 17 byggnadsminnen, bl.a. Bddas bönhus (år 1291) i Bräcke, många äldre kyrkbyggnader, ett industriminne ch kulturreservatet Lögdö bruk. Byggnader med kppling till industri ch jrdbruk präglar landskapsbilden i såväl inland sm kustland. Inm Havs ch fiskefndens mråde finns bl.a. två BSPA (Baltic Sea Prtected Area) Världsarvet Höga Kusten ch Vänta Litets Grund. Skuleskgens natinalpark ch Sandvikens fiskeläge finns ckså inm mrådet för Havs- ch fiskerifnden. Näringsliv ch entreprenörskap En större del av beflkningen br ch arbetar vid kusten. De stra industrierna, främst pappersch kemisk industri men även verkstads- ch prcessindustri har frtfarande en stark ställning ch har ett kluster av prcesskmpetens ch service i närmrådet. I inlandet skapar småföretagandet ch ffentlig verksamhet i tätrterna arbetstillfällen. Handeln är liten utanför Sundsvallsmrådet. Såväl jrd- ch skgsbruket sm yrkesfisket är traditinellt betydelsefulla www.leadermittlandplus.se sida 7
näringar. Kvinnr ch män återfinns i str utsträckning i traditinella könsstrukturer ch könsrller på arbetsplatserna. Betydligt färre kvinnr än män driver ch startar företag. I mrådet finns 29 licensierade yrkesfiskare 2014 ch fångsten utgörs här främst av strömming, sik, lax. Sötvattensarterna abbrre, gös ch gädda fiskas ckså. Yrkesfisket är mest effektivt i mråden där fisk finns i hög kncentratin ch finns fta i anslutning till lek- ch uppväxtmråden eller vandringsvägar. I samtliga viktiga fångstmråden är fisket berende av flera lika fiskarter. Fångstmråden av riksintresse finns i skärgården utanför Örnsköldsvik, vid Ångermanälvens mynningsmråde ch utanför Sundsvall kring Alnön ch Brämön. En viktig förutsättning för fiske är tillgången till hamnar med service till fiskefartygen ch landningsmöjligheter av fångsten. Service Lands- ch glesbygdens invånare har långt till allmän service ch det utbud av varr ch tjänster sm finns i tätrten. Exempelvis livs- ch drivmedel, aptek, bank, pst ch kntantuttag, biblitek ch badhus, kläder ch byggvarr mm. Tillgängligheten till tandläkare, vårdcentraler ch scial service är ckså låg för många, faktrer sm enligt frskning kan leda till sämre hälsa. Vårdcentraler finns i de större tätrterna, länssjukhusen finns i Sundsvall ch Östersund medan reginsjukhuset finns i Umeå. Utbildning Sklr från förskleklass finns ftast i tätrten med klasser från årskurs ett till fem. Många barn åker sklskjuts till ch från sklan. Gymnasiesklr finns i samtliga kmmuner men Bräcke, Timrå ch Ånge har ett mindre utbud inm vissa prgram. En del ungdmar väljer mellan att flytta eller dagpendla långa sträckr till Sundvall eller Östersund. Många väljer att flytta från reginen till större universitets- ch högsklestäder trts att Mittuniversitetet finns här med campus i både Östersund ch Sundsvall. Få återvänder efter avslutad utbildning. Jämfört med övriga landet saknar många persner gymnasiekmpetens. Arbetsmarknaden är begränsad för vissa med eftergymnasiala studier berende på yrke ch lkal efterfrågan. Infrastruktur I Timrå ligger Sundsvall-Timrå flygplats medan Bräcke ch Ånge även kan nyttja flygplatsen Östersund-Åre. Vägarna E4, E14, ch järnvägens Ostkustbanan, Nrra stambanan ch Mittbanan är de stra persn- ch gdsstråken för trafik på land. Ånge är en viktig järnvägsknut ch terminal. Gdshamnar finns i Tunadal ch i Söråker ch vid de större industrierna. Hamnar, kajer ch bryggr för fritidsbåtar ch fiske finns, men i liten mfattning, förutm i Höga Kusten sm nyligen har gjrt stra satsningar. Vägnätets skick, svaga bärighet ch underhåll är ett prblem då det i hög grad används för tunga transprter. Busstrafiken har relativt täta turer i tätrter för när- ch fjärrtrafik, men turerna är glesare i inlandet ch fta enbart anpassade efter sklrnas tider. Pendling ch resande görs i huvudsak med fssilbränsledrivna bilar. Det finns några laddningsställen för elbilar vid de stra vägstråken. Bredband finns i många tätrter men saknas i stra delar av mrådet. Mbiltelefntäckning saknas frtfarande på många håll på landsbygden. www.leadermittlandplus.se sida 8
Industrierna vid kusten är stra elförbrukare. Vattenkraft prduceras i Ljungan ch Indalsälven, men även i mindre åar ch vattendrag. Vindkraft prduceras ckså i mrådet, exempelvis i Mörttjärnberget i Bräcke ch fler är planerade. Sciala förutsättningar ch bende Landsbygdsdelarna i mrådet har haft en negativ beflkningsutveckling ch en str andel av beflkningen är äldre än 65 år. En str andel av dem hör till den mer vårdkrävande gruppen 80 år ch äldre. Landsbygden har för få invånare för att kunna fungera bra ur flera perspektiv. Vissa avlägsna byar sm är så gtt sm tömda på människr. Undersökningar visar att de unga välutbildade kvinnrna lämnar mrådet först. De kvinnr sm stannar kvar arbetar fta inm vård ch msrg sm drabbats av stra nedskärningar ch besparingar. Neddragningar drabbar även tätrterna, bland annat Ånge där över 200 statliga jbb försvunnit se senaste åren. Många hus står tmma men få fastigheter går till försäljning. Samtidigt begränsas inflyttningen i vissa mråden av bstadsbrist. Enfamiljshus saknas liksm varianter på flerfamiljsbende för dem vill flytta in eller byta bstad inm sin hembygd. Låga marknadspriser gör att många sm flyttat väljer att behålla sina hus sm fritidshus eller stående tmma. Fritid, föreningsliv ch kultur Områdets invånare uppger att de har en gd livskvalitet med gda möjligheter till jakt ch fiske, bär ch svampplckning, att ha egna djur sm hästar ch en lugnare livsstil. Kultur- ch naturmiljön är därför viktig ch en källa till kunskap ch rekreatin. Större sprtarenr finns i Sundsvall ch Timrå, mindre idrttsanläggningar finns i någn frm i mrådets centralrter. Det finns en stark flkrörelsetraditin sm gett upphv till ett rikt föreningsliv sm håller samman landsbygden, fta med ett entreprenöriellt engagemang. Idrtt, jakt, hembygds- ch fiskevård är basen i föreningslivet liksm byalag ch bygdeföreningar med egna bygdegårdar. Kulturen är viktig ch mrådet har en livaktig musik- ch teaterverksamhet sm i huvudsak bedrivs i föreningar. Samverkan kring kulturevenemang förekmmer fta. Kustmrådet har ett större kmmersiellt utbud av underhållning. Många unga på landsbygden saknar kmpisar sm br i närheten. Fritidsgårdar ch andra mötesplatser finns i vissa tätrter. Ungdmar med tillgång till bredband bygger virtuella mötesplatser med Cmmunitys ch LAN över Internet. 4.2 Behv ch utvecklingsmöjligheter Klimat ch miljö Klimatförändringen ställer krav på mställning till förnyelsebara ch miljövänliga energilösningar för att förhindra kldixidutsläpp. Beredskap ch handling behövs för att minimera de negativa effekterna av klimatförändringen, men även för att ta vara på dess möjligheter. Vi kan bland annat bidra till ett förbättrat klimat genm bl.a. smarta lösningar för kllektivtrafik ch samåkning. Idag är vår egen kust drabbad av miljöprblem efter bl.a. industriutsläpp. Onaturliga ämnen ch gifter, nödiga förpackningar ch överknsumtin är någt av det sm gör ss till miljöbvar ch www.leadermittlandplus.se sida 9
förstör förutsättningarna för kmmande generatiner. Vi kan anstränga ss för att återställa naturmiljön ch att förbättra de varr ch tjänster vi prducerar så att miljöpåverkan minimeras. Vi har stra möjligheter påverka att de prdukter ch tjänster sm knsumeras i reginen ska vara närprducerade ch så miljövänliga sm möjligt. Fler invånare Att behålla ch öka reginens beflkning, särskilt unga ch i förvärvsarbetande ålder, är en nödvändighet för att på sikt klara försörjningsbördan. Många sätter därför sitt hpp m landsbygdens framtid ch utveckling till inflyttare. Vi är för få idag för att landsbygden ska kunna fungera riktigt bra med avseende på skla, äldremsrg, service, kllektivtrafik, företagande, fritid, föreningsliv etc. Vi behöver fler unga, både kvinnr ch män, med nya idéer ch kunskap ch erfarenheter. Behvet sammanfaller med att många flyktingar kmmer till Sverige. I mrådet finns unga män ch kvinnr sm av lika anledning står långt från arbetsmarknaden. Dessa båda grupper behöver flexibla vägar in i arbetslivet för att få större möjlighet till delaktighet. Vi är övertygade m att i ett tillåtande klimat ch mångfald, i en blandning av idéer ch kulturer, kmpetens ch livserfarenhet, uppstår en kreativ dynamik ch ur det nya lösningar. Det krävs en mbilisering ch engagemang av ffentliga aktörer, sm ska underlätta etablering ch integratin, anpassar sina arbetsmetder för insatser även utanför kmmunernas centralrter, ch av ss sm redan br i mrådet att skapa tillåtande förutsättningar för en lyckad integratin. Vi trr på kulturen sm ett verktyg för att människr ska mötas på djupet ch integreras med varandra ch sm ett sammanhållande kitt. Vi trr att den kreativa mötesplatsen ch den sciala eknmin kan erbjuda arenr där nya idéer, lösningar ch innvativt entreprenörskap skapas ch spirar. För att kunna välkmna nya människr krävs ckså ett flexibelt nytänkt avseende både kmmunikatiner ch bende. Vi trr att det är möjligt att fylla de tmma husen ch fastigheterna på landsbygden med liv igen sm företagshus, mötesplatser ch bstäder. Flerfamiljsbenden kan skapas för lika kategrier, exempelvis för dem sm inte vill b kvar ensam i byn, men ändå på sin landsbygd. Service ch infrastruktur Landsbygdens invånare behöver samma slags service, varr ch tjänster sm strstaden kan erbjuda sina. Men med färre människr får det ske på ett annat sätt. Det finns exempel på flexibla servicelösningar anpassade där flera parter samverkar kring fasta eller mbila servicepunkter för att lösa bristerna, ch det finns behv av fler alternativ. Kllektivtrafiken mtsvarar inte de verkliga behven på tillgänglighet. Bussarna har alltför glesa avgångstider, statiska rutter, är inte anpassade till ungdmarna, deltidsarbetande eller resande på fritiden. Det är ett ckså ett hinder för äldre ch för integratinen av nysvenskar sm fta är berende av kllektivtrafik. Det är fta enbart de med två bilar i hushållet sm kan ta sig till ch från jbbet, till service ch fritidsaktiviteter. Säker ch ökad grad av samåkning, smidiga bkningssystem, miljöbilspl, utökade bussavgångar på befintliga ch alternativa sträckr kan vara en del av lösningen, men det bygger bland annat på att mbiltelefnerna har täckning, ch där finns det ckså stra brister idag. www.leadermittlandplus.se sida 10
Bristen på bredband är ett annat hinder. Enligt regeringens rapprt Nyttan av bredband från 2010, är tillgång till bredband ch mer avancerade digitala tjänster nödvändigt för frtsatt knkurrenskraft, en förutsättning för nyföretagande ch utgör dessutm en plattfrm för reginal utveckling. Vardagsliv ch livskvalitet förbättras, exempelvis genm e-hälsa, distansutbildning ch genm att förutsättningar för att bryta utanförskap möjliggörs. Offentliga e-tjänster förbättrar servicen ch kan minska den administrativa bördan. Det stärker kmmunernas attraktivitet. Även för sklrna är bredband viktigt. De knkurrerar i dag m elever ch möjligheter att använda bredband ch IT i undervisningen är en knkurrensfaktr. Undervisningen kan ckså bli intressantare ch bättre genm lika typer av digitala lärresurser ch föräldrar kan bli mer delaktig i barnens sklgång. Länsstyrelserna ch kmmunerna ska samverka för att bygga stmnät för bredband. Tanken är sedan att byarna ska gå samman för att bygga byanät med lkal anpassning. Företagande ch arbetstillfällen Vi behöver fler företag inm lika kmpetensmråden ch branscher. Småföretagen är viktiga sm arbetsgivare, kraft i samhällsutvecklingen ch sm generatr av lkalt kapital. Med förbättrad service ch tillgänglighet blir landsbygden mer attraktiv även för företagen. Bredband ch digitala lösningar ger företag en förbättrad tillgång till marknaden, bland annat genm e-handel ch nya sätt att marknadsföra ch sälja prdukter ch tjänster. Det påverkar prduktiviteten, effektiviserar kmmunikatinen med kunder ch leverantörer ch förbättrar mvärldsbevakningen. Nya branscher ch företag etableras samtidigt sm det befintliga näringslivet kan bevara eller utveckla sin knkurrenskraft. Tekniken ger både individer ch företag tillgång till en större arbetsmarknad, tack vara möjligheter att jbba på distans ch under pendling. Vi trr att den sciala eknmin innebär möjligheter för företagande i ett lkalt perspektiv. Kmbinatinen av underifrånperspektiv, samverkan ch partnerskap kan skapa hållbara lösningar anpassade efter lkala förutsättningar. Här kan leaderprjekt vara en metd att prva samrdning av resurser för att t.ex. finna långsiktiga lösningar för arbetsuppgifter sm anses nödvändig. I Bräcke kmmun finns en lkal traditin där kperativa lösningar varit vanliga, den bör tas tillvara, kmpetensen spridas ch mdeller prvas i flera delar av leadermrådet. Många unga behöver praktikplatser inm sitt utbildningsmråde. Vi är övertygade m att många fler vill stanna kvar i vårt mråde eller återvända m de får praktik här. Därför ska leadermetden även användas för att ta fram ch erbjuda praktikplatser. Leadermetden kan ckså vara ett redskap för nya arenr för arbetslösa ch kan lösa behv av generatinsskiften ch rekrytering, invlvera ffentlig sektr för viss kmpetensutveckling samt den ideella sektrn ch företagarföreningar för kntakter med vissa företag. Besöksnäringen växer snabbt i Sverige ch kan skapa många fler arbetstillfällen hs ss. Naturch kulturmiljöerna kan, rätt förpackade, bli till besöksmål året m för besökare i alla åldrar, både från närmrådet men ckså längre ifrån. Företagare ch föreningar sm redan är en bit på väg har visat att det går. Här kan samverkan skapa många psitiva effekter. www.leadermittlandplus.se sida 11
Jrdbruks- ch fiskerinäringen genmgår stra strukturförändringar vilket påverkar landsbygden. Medelåldern är hög bland både lantbrukarna ch yrkesfiskarna. Mjölkkrna har blivit färre ch har i stället i hög grad ersatts av köttdjur. Efter en stadig ökning finns det idag fler hästar än mjölkkr i mrådet. I vårt mråde är de båda näringarna småskaliga. Den ökade efterfrågan på närprducerad mat ch utvecklingen av besöksnäringen kan innebära stra möjligheter för dessa verksamheter. För jrdbrukets del genm mställning till andra grödr, ny teknik, ändrade metder, närmare kntakt med slutkunderna ch en kmbinatin med andra verksamheter sm B på Lantgård etc. Fiskdling på land är ett nytt mråde sm, förutm att vattenmiljön kan förbättras, kan ge både jrdbruket ch yrkesfiskarna nya inkmstkällr berende på i vilken bransch verksamheten drivs. För yrkesfiskarna kan ckså besöksnäringen med turistiskt havsfiske ch liknande bli en ny inkmstkälla. Även det kräver mställning med tillstånd för viss passagerartrafik, ch upplevelsevärdet hs turisten är strt av både havsfiske eller safaris till sjöss. Allt fler restauranger etableras inm besöksnäringen i såväl kust- sm insjömiljö ch vill kunna lcka sina gäster med både lkalt fångad ch närförädlad fisk. I mrådet är vattenbruk, besöksfiske, kmmersiellt insjöfiske ch miljöåtgärder för att underlätta naturlig reprduktin viktiga insatser för att stärka fiskesektrn i sin helhet. Miljöåtgärderna kan vara att undanröja vandringshinder ch återställa bttnar i åar, bäckar ch älvar så att fisken kan leka ch reprducera sig. Mötesplatsen sm arena ch byggnader Vi behöver kreativa platser, både virtuella ch fysiska, där idéer byts mellan lika sektrer, branscher, män ch kvinnr, kultur ch åldrar. I ett sådant klimat skapas förutsättningar för att dels lösa lkala prblem men ckså för utveckling både av företag, människr ch scialt entreprenörskap. Kulturen efterfrågas ch många vill ha en livaktig kulturverksamhet till glädje ch underhållning men ckså sm bärare ch kitt för många svåra frågr, bland annat integratinen. Många byar ch samhällen har redan stark sammanhållning ch str gemenskap. Den gemensamma nämnaren är tillgängliga mötesplatser, tillräckligt många ch dessutm initiativrika människr. Mötesplatsen kan vara ett fik, en affär eller en aktivitetslkal eller. På vissa håll saknas det. Lkalen kanske finns men är inte tillgänglig för ingen håller öppet. Där är det svårt att utvecklas ch vara innvativa tillsammans ch då är det lätt att känna sig ensam med en känsla av hpplöshet. Natur- ch kulturmiljö Naturen ch livsmiljön lyfts fram sm en av de viktigaste faktrerna till varför människr väljer att b i vår regin. Det är en styrka sm är viktig att bevara för framtida generatiner ch för att utveckla nya verksamheter från. Den är basen för en utvecklad besöksnäring, även m det finns mycket kvar att göra för att skapa en fungerande infrastruktur, för både externa besökare m dem från närmrådet. För vår framtid är det viktigt att utveckla vår miljö med varsam hand, sköta våra vatten, stränder, skgar ch det öppna landskapet. Det är så vi kan utveckla en hållbar besöksnäring gärna i frm av ekturism ch uppnå synergieffekt mellan besöksnäring, jrdbruk, fisket ch bende. Vi trr www.leadermittlandplus.se sida 12
på att lkalbeflkningen ska ha en rll ch fast förankring i både naturbevarande ch turismen för att vi ska uppnå ett hållbart resultat. Fiskestppet på lax i Östersjön pga. dixinhalter dvs. att vi inte längre får exprtera lax har rsakat för stra bestånd i kmpensatinsälvarna ch utredningar behövs m hur överskttlaxen kan användas i framtida utveckling. Det finns ckså en risk för sjukdmar vi den höga tätheten sm förekmmer idag. Samtidigt sm vi har ett svagt bestånd på vild lax. För fisket på vandrande fiskearter är ett av hten vandringshinder ch dåliga bttnar för lek ch reprduktin. Vi har gd tillgång på dlad lax, strömming ch ett ökat bestånd på sik i havet. Området bedöms ckså ha en ptential för både mer vattenbruk ch fisketurism under förutsättning att vi vårdar vårt hav, våra kustmråden ch våra vattendrag. Ett av de största hten för den bilgiska mångfalden på land är att brukandet av dlingsmarken upphör. Om åkrar ängar ch betesmarker växer igen förfaller det öppna landskapet ch de kulturvärden sm följer med detta. Det är därför viktigt att skapa möjligheter för att bevara det öppna landskapet ch stärka den bilgiska mångfalden. Utsikt från Vättaberget, Liden. Ftgraf Lena Liljemark www.leadermittlandplus.se sida 13
5. På vilket sätt är strategin innvativ? Vår strategi engagerar ch mbiliserar människr i föreningar, företag ch ffentliga rganisatiner, i både glesbygd, landsbygd ch stad att bidra till en mställning för ett hållbart samhälle med livskraft. I genmförandet initieras samverkande aktiviteter på flera frnter sm, var för sig ch tillsammans, ska leda till det övergripande målet ch visinen uppfylls. Illustratin: Ingela Gagner Strategin är innvativ genm sin inriktning att med lika insatser vända en del av det stra kmpetens ch kapitalflöde sm idag går från ss på landsbygden till staden ch till glbala aktörer, så att det i stället kmmer kapital ch kmpetens till ss, sm kan arbeta i den lkala eknmin. Vi vill ch behöver ckså vara öppna ch tillgängliga för att lära ss mera m de behv sm även finns i städerna. Vi vet att allt hänger ihp ch det finns så många krafter sm vill göra någt för att framtiden ska finnas i vårt mråde. Om vi enbart fkuserar på en sak i taget, får alltför många sitta på läktaren medan klckan går ch avflkningen frtsätter. Därför gör vi ckså flera insatser samtidigt i ett decentraliserat upplägg, en del är innvativa andra med beprövad erfarenhet. Strategin ger ett flexibelt utrymme för det önskvärda men det delvis ännu kända. Via insatsmråden sm scialeknmi där man drar nytta av den synergieffekten sm samlade kraft från beflkning, företag ch andra aktörer ger i samverkan skapar vi en hållbar landsbygdsutveckling. Det är innvativt. Med hjälp av strategin ch med stöd av de fyra struktur- ch investeringsfnderna kan vi erbjuda innanförskap ch arbeten åt fler i både scial eknmi ch andra hållbara företagsfrmer, ch vi kan ckså förbättra miljön i vattnet, marken ch luften. Med tillgänglighet i service ch kmmunikatin kan fler företag inm lika branscher ha sin bas här ch fler, med arbetsgivaren i staden eller marknaden på nätet, kan jbba hemifrån. Varr ch tjänster för en lkal ch glbal marknad kan prduceras här ch kapitalströmmarna går åt vårt håll. När fastigheter ch lkaler frigörs med lkal kapitalbildning kan familjer ch företag flytta in med annan kmpetens, andra idéer ch metder. I mötet med det sm redan är skapas nya lösningar ch tankar där även det ch de gamla har en plats. Attraktinskraften ökar ch besöksnäringen, service ch lkal matprduktin får större underlag. Genm att fler unga flyttar in för arbete ch fritid i lika frmer i mrådet ökar den yrkesverksamma beflkningen ch medelåldern sänks. Vi får en bättre balans i bärande samhällsstrukturer ch en hållbar eknmi ch tillväxt i både stad ch land. www.leadermittlandplus.se sida 14
6. Visin Fler fönster ska lysa i Mitt Land! Illstratin Pia Niemi Det lyser i fler fönster - vi har blivit fler, vi sm väljer att leva våra liv här. Unga ch nya medbrgare har flyttat in till arbete ch kreativitet i scial eknmi. Här finns mervärden sm attraherar ch håller kvar - gemenskap, framtidstr ch innvatinskraft. Här är mångfald, kmpetens ch entreprenörskap i alla frmer en tillgång, kultur vår inspiratin. All utveckling är hållbar ch sker på lika villkr. Leader är vår metd ch vi gräver där vi står. Mötesplatser, gd service ch tillgänglighet är stmmen i vår välfärd, miljöarbetet vår missin. Våra vatten, öppna jrdbrukslandskap ch sjumilaskgar ger ss både avkppling, mat, energi ch är vårt framtidskapital. Besökarna är många ch vill gärna återvända till vår levande landsbygd. De kmmer till ss för att njuta ch uppleva det vidunderliga på samma sätt sm vi. www.leadermittlandplus.se sida 15
7. Insatsmråden, mål ch urvalskriterier 7.1 Övergripande mål De övergripande målen för hela strategin är: Mål 1. Fler hållbara lkala sysselsättningar Mål 2. Starka lkala kretslpp Mål 3. Lkalt behvsanpassad service ch infrastruktur Mål 4. En öppen frisk ch tillgänglig natur för alla. Illustratin: Lena Liljemark Strategins övergripande mål utgår från de behv sm identifierats lkalt (se även avsnitt 4:2) i frm av klimat & miljö, fler invånare, service & infrastruktur, företagande & arbetstillfällen, mötesplatser ch natur & kulturmiljö. Kmbinerat med de utvecklingsmöjligheter sm finns i mrådet räknar vi med att därmed uppnå målen i de valda fnderna ch EU: s mål för 2020. De övergripande målen utgår ckså från de båda berörda länens reginala utvecklings-strategier Framtid i Västernrrlands 2011-2020 ch Innvativt ch Attraktivt 2030 för Jämtland/Härjedalen. Framtid Västernrrland har tre huvudmål: en psitiv beflkningstillväxt, ökad tillgänglighet ch stärkt innvatinsförmåga. Attraktivt 2030 i Jämtland/Härjedalen har följande huvudmål: Fler arbetstillfällen ch företagare, ökade investeringar ch gd tillgång till riskkapital, ökade förädlingsvärden ch mer försäljning utanför länet, knkurrensstarka landsbygdsnäringar inm mjölk ch kött, fler kluster (i glesa strukturer, spridda över stra gegrafiska avstånd), att universitetet upprätthåller spets inm länets prfilmråden. Grunden för ss är att allt arbete sker enligt Leadermetden dvs. med samverkan, trepartnerskap, nytänkande ch underifrånperspektiv. www.leadermittlandplus.se sida 16
Mål 1. Fler hållbara lkala sysselsättningar Vår definitin på hållbar sysselsättning innebär att de verksamheter där arbetstillfällena uppstår ska vara miljömässigt, scialt ch eknmiskt hållbara. Vi ska både gräva där vi står ch utgå från de människr ch verksamheter sm redan finns här ch skapa förutsättningar för att fler kmmer hit. Prdukter, varr ch tjänster från natur- ch kulturresurserna ch från lkalsamhällets behv av service ch stödsystem, ger hållbar sysselsättning i befintliga ch nya verksamheter. Förutsättningar ska finnas för att verksamheter inm andra branschmråden ch med annat än en lkal eller närmarknad ska kunna ha sin bas här. Ett utvecklat entreprenörskap inm föreningslivet kan ckså skapa arbetstillfällen. Hållbarhet är ckså långsiktighet ch livskraft dvs. att vi inte förbrukar någn av våra resurser. Behvet kmmer från avsnitt 4:2 där vi i vår förankringsprcess har kmmit fram till att det finns en str vilja att jbba hållbart inm lika mråden. Samtidigt sm lkala arbetstillfällen är efterfrågat på många håll. Mål 2. Starka lkala kretslpp Visinen beskriver ett läge där fler fönster ska lysa i mrådet vilket innebär att fler br, arbetar ch har sin fritid här. En kritisk ch balanserad massa av både människr ch verksamheter krävs för att våra landsbygdssamhällen ska fungera både sm lkala ch reginalakretslpp. Detta avgör mrådes attraktinskraft ch bidrar i hög grad till att vi kan bli fler ch är därför vald sm övergripande mål. Det innebär öppna ch tillgängliga miljöer, mer mångfald i både naturmiljöer ch bland invånarna, tillgång till ch variatin på bstäder ch verksamhetslkaler, fler kreativa ch dynamiska miljöer, ett rikt fritids- ch kulturutbud, större utbud inm besöksnäringen. Vi behöver ckså få in nytt bld ch nya idéer i våra lkala kretslpp via unga, nya kreativa näringsidkare, nya näringar, lkal kapitalförsörjning ch scial eknmi. I vår förankringsprcess har lkala lösningar, lkal delaktighet ch en vilja till ett starkt underifrånperspektiv betnats. Mål 3. Lkalt behvsanpassad service ch infrastruktur Vi trr på leadermetden för att arbeta med lkala lösningar på kända prblem. Då kan vi på bästa sätt kmplettera de planer för landsbygdsutveckling sm redan finns. För att kmma dit måste vi arbeta fram lkala handlingsplaner på lika rter, där man kan se insatserna utifrån sina förutsättningar. Service innebär tillgång till exempelvis livs- ch drivmedel, vård, msrg, skla, aptek, bank, kntanttjänster ch pst, dvs. de varr ch tjänster sm invånare, företag andra rganisatiner ch besökare behöver i sin vardag. Målet är att det ska förbättras i jämförelse med hur det är idag, vara mer jämlikt i förhållande till den service sm finns i städer ch finnas inm rimligt räckhåll med avseende på utbud, avstånd ch tider. I det övergripande målet ingår även en förbättrad infrastruktur. Det innebär flexibla, smidiga, ch behvsanpassade tillgänglighets- kmmunikatins-, persn- ch gdstransprtlösningar. Det ger invånare, besökare, företag ch deras kunder hållbara förutsättningar att leva på, ta del av ch bedriva verksamhet i landsbygden ch i de natur- ch kulturmiljöer sm finns. Tillgång till bredband är en förutsättning för att uppnå bättre service ch övrig infrastruktur. www.leadermittlandplus.se sida 17
Mål 4. En öppen, frisk ch tillgänglig natur Det övergripande målet skapar förutsättningar för ch kan erbjuda ett öppet dlings- ch skgslandskap, mångfald i jrdbruks- skgs- ch vattenmiljöerna sm ger möjligheter till försörjning ch företagande, samt en möjlighet att ta del av den vidunderliga naturen på plats. Naturen är till för sin egen skull men utgör ckså basen för ett liv i ch utveckling av landsbygden. Därför är en öppen, frisk ch tillgänglig natur en förutsättning ch ett övergripande mål för att landsbygden ska kunna erbjuda bilgisk mångfald, arbete, avkppling, mat ch energi. Den är vårt bilgiska framtidkapital. Odlingslandskapets natur- ch kulturvärden är resultatet av bndens arbete med dling ch bskapsskötsel under lång tid. Det öppna landskapet är både ett dlings- ch beteslandskap med djur, åkrar, ängar, skgsbryn ch bebyggelse. Variatinen av lika markslag, bitper ch kulturspår är värdefulla för den bilgiska mångfalden ch för helheten i kulturmiljön. Variatinen ch innehållet i landskapet ger ss dessutm möjligheter att tlka ch förstå vår histria. Allt detta leder till det övergripande målet. I vår förankringsprcess har naturen ch livsmiljön lyfts fram sm en av de viktigaste faktrerna till varför människrna har valt att b på landsbygden. 7.2 Hrisntella mål Övergripande hrisntella mål för strategin Mål 1. Hållbar utveckling Mål 2. Miljö ch klimat Mål 3. Likabehandling ch icke-diskriminering Mål 4. Jämställdhet mellan kvinnr ch män Indikatrer Antal prjekt Antal prjekt med hållbarhetsplicy Hållbar energianvändning i mrådet Antal prjekt Antal prjekt med miljöplicy Miljöranking per kmmun i mrådet Antal prjekt Antal prjekt med plicy för likabehandling ch ickediskriminering Andelen män/kvinnr i prjekt Antal prjekt med jämställdhetsplicy Andelen av nya kvinnliga jbb/företag Mål 5. Attityder ch mbilisering Antal prjekt Antal enskilda insatser Antal sektrövergripande nya nätverk med underifrån perspektiv För definitin av indikatrer, se bilaga 3 Alla prjekt i Leader Mittland Plus skall vägas ch styras mt de hrisntella målen. Alla prjektansökningar ska arbeta med ch förhålla sig till de hrisntella målen. Se även avsnitt 7:4 med villkr ch urvalskriterier. Indikatrerna mäts dels på prjektnivå, men ckså i vissa fall på mrådesnivå. Allt för att ge ss en fingervisning både hur det har fungerat i enskilda prjekt ch vilken påverkan vi ha haft på mrådet i strt. www.leadermittlandplus.se sida 18
Hrisntellt mål 1. Hållbar utveckling Hållbar utveckling betyder att den nuvarande generatinens behv uppfylls utan att de kmmande generatinernas förmåga att tillgdse sina behv äventyras. Det är en övergripande målsättning för EU ch sm genmsyrar hela uninens plitik ch verksamhet. Eknmisk, scial ch eklgisk långsiktigt hållbar utveckling hänger samman. Hållbar utveckling förutsätter en effektiv eknmi, men ckså att resurserna brukas utan att förbrukas, en gd scial sammanhållning ch att demkratiska grundvärden respekteras. Hrisntellt mål 2. Miljö ch klimat Klimatförändringarna är en av vår tids största utmaningar ch kräver såväl lkala, reginala, natinella sm glbala lösningar för att minska ytterligare klimatpåverkan ch för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Målet för miljöplitiken är att till nästa generatin kunna lämna över ett samhälle där de stra miljöprblemen är lösta, utan att rsaka ökade miljö- ch hälsprblem utanför Sveriges gränser. Hrisntellt mål 3. Likabehandling ch icke-diskriminering Frihet från diskriminering är en mänsklig rättighet. I svensk lagstiftning finns skydd mt diskriminering sm har samband med diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning ch ålder. Icke-diskriminering innebär att se människrs likheter sm en tillgång, ett verktyg sm effektiviserar arbetet för en hållbar tillväxt, skapar nytänkande ch ger nya perspektiv. Målet för integratins-plitiken är lika rättigheter, skyldigheter ch möjligheter för alla avsett etnisk ch kulturell bakgrund. I den fndgemensamma förrdningen står att Sveriges utgångspunkt är att genmförande av ESI-fnderna ska utgå från principen m förbud mt diskriminering på grund av kön, könsidentitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religin eller annan trsuppfattning, funktinshinder, sexuell läggning eller ålder samt principen m jämställdhet mellan kvinnr ch män. Hrisntellt mål 4. Jämställdhet mellan kvinnr ch män Målet för jämställdhetsplitiken är att kvinnr ch män ska ha samma makt att frma samhället ch sina egna liv. Det vill säga ha samma rätt ch möjlighet att vara aktiva medbrgare, delta i beslutsfattande, utbildning ch betalt arbete ch ta samma ansvar för hemarbetet. När kvinnr ch män delar makt ch inflytande i alla delar av samhällslivet får vi ett mer rättvist ch demkratiskt samhälle. I Sverige är jämställdhetsintegrering den huvudsakliga strategi sm används för att uppnå de jämställdhetsplitiska målen. Jämställdhetsintegrering innebär att beslut inm alla plitikmråden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv. I den fndgemensamma förrdningen står att jämställdhet ch integratin av jämställdhetsperspektivet genmgående ska beaktas ch främjas vid förberedelse ch genmförande av prgram, inbegripet vad gäller övervakning, rapprtering ch utvärdering. Det innebär att det perspektivet ska genmsyra hela leaderprcessen. Allt infrmatinsmaterial sm tas fram inm LAG samt valen av kanaler för infrmatinen ska dessutm analyseras ur ett genusperspektiv. www.leadermittlandplus.se sida 19
Hrisntellt mål 5. Attityder ch mbilisering Med en entreprenöriell, lösningsrienterad, samverkanssökande ch psitiv attityd är det möjligt att uppnå en förändring. Det gör skillnad när fler hjälps åt. Ofta tänker vi m det sm inte fungerar så bra - att någn brde göra någt åt det. Så länge det handlar m det sm är inm räckhåll, exempelvis en kran sm drppar, så är det lätt att förstå att denna någn kan vara jag själv. Men när bussen inte går sm jag vill eller när det inte finns någn butik med mjölk ch bröd på närmare håll än 4 mil, då kan det vara svårare att inse att någn frtfarande är jag själv. Det är möjligt att butiken kan kmma närmare, att bussen eller transprterna kan fungera bättre. När vi går samman för ett gemensamt mål går det lättare att förändra. När jag känner stlthet för den jag är ch för platsen där jag lever mitt liv, så går det ckså lättare att kämpa för en framtid. När jag förstår att mina tankar ch handlingar får nya perspektiv i mötet andra, då är det ckså möjligt att skapa mervärden tillsammans med andra. Det handlar m attityder. Inm detta hrisntella mål arbetar vi med attityden till ss själva ch de förutsättningar vi har eller kan skapa, för att få till stånd en utveckling där vi blir fler invånare, har fler företag ch fler arbetstillfällen i en hållbar landsbygd. Det handlar m att mbilisera de resurser sm vi själva är. 7.3 Insatsmråden ch delmål Följande insatsmråden är våra mråden där vi kmmer att arbeta för att möta de behv ch möjligheter sm kmmit fram under vår strategiprcess. Insatsmråde 1 - Scial eknmi & lkal kapitalbildning Scial eknmi Vi har inte råd att låta mänskliga resurser gå till spill genm utanförskap. Utanförskapet kan vara arbetslöshet, långtidssjukskrivning, exkludering från scial gemenskap eller att vara nyinflyttad från en annan kultur. Hela samhället med företagen, ffentliga rganisatiner ch föreningar behöver fler händer ch hjärnr men har med dagens effektivitetskrav varken kapital eller arbetsledningsresurser att avsätta för att ta in fler i sin verksamhet. Den sciala eknmin kan, genm att verksamheterna vilar på en demkratisk värdegrund ch inkludering, stärka humankapitalet ch skapa initiativ ch entreprenörskap med inriktning på scialt hållbar utveckling. Insatsen kmmer därför att stödja de lkala rganisatiner sm i sin verksamhet kan erbjuda samhälls- ch medlemsnytta, exempelvis genm att ta tillvara resurser i frivilligt utanförskap, att kmma igång med sin verksamhet. Olika slag av sciala entreprenörer ch sciala företag ryms inm den sciala eknmin. Gemensam nämnare är syftet ch drivkraften att göra samhälls- ch medlemsnytta på demkratiska värdegrunder men ägarfrmen kan variera, exempelvis en ideell förening sm äger ett aktieblag. Föreningen styr över målen ch blaget arbetar affärsmässigt för att leverera den sciala nytta sm föreningen beställt. Vinsten återinvesteras för verksamhetens utveckling eller till nytta för lkalsamhället. Traditinella företag ch eknmiska föreningar har lönsamhet sm främsta drivkraft ch de bidrar till samhällets utveckling genm arbetstillfällen ch skatter. Företag med kppling till den idéburna sektrn har andra mål, där bl.a. övergången från ideellt engagemang till anställning kan underlättas. Likheterna mellan en "vanlig" entreprenör ch en www.leadermittlandplus.se sida 20
scial entreprenör är ändå stra men det är alltså samhällsnyttan i verksamheten ch vad man gör med överskttet sm skiljer. Lkalt utvecklingskapital Vi ser ett behv att stödja bildandet av rganisatiner vars syfte är att förbättra tillgången på lkalt kapital. Landsbygdseknmiska analyser, LEA, visar att det kapital sm landsbygdens innevånare ch verksamheter genererar används för inköp av varr ch tjänster utanför närmrådet, eller placeras i banker ch fnder sm sedan investeras långt från landsbygden. Detta negativa pengaflöde undergräver landsbygdens egen förmåga till utveckling ch hindrar utvecklingen av det småskaliga företagandet, ch därmed ckså lkala servicelösningar på landsbygden. Exempel finns på att man genm lkal samverkan i frm av bygdeblag, lkala kreditgarantiföreningar eller mtsvarande satsningar kan uppnå gda resultat. Insatsmråde 2 - Företagande ch utvecklat entreprenörskap Vårt mråde har naturliga ch förnyelsebara naturresurser på land ch i vatten sm inte tas till vara i den utsträckning sm är möjligt. Rätt nyttjat kan de leda till hållbar utveckling på landsbygden genm nya varr ch tjänster, nya företag ch anställningar samt förnyelse. Det behövs fler arbetsplatser på landsbygden sm attraherar välutbildade kvinnr ch män. Därför stödjs insatser sm skapar förutsättningar för att hållbara företag med kvalificerade tjänster inm andra mråden än de sm bygger på mrådets naturresurser kan starta eller etablera sig här. Det kan bland annat ge anställningsmöjligheter för välutbildade kvinnr ch män men ckså bidra till ett dynamiskt ch innvativ klimat med större grad av erfarenhetsutbyten. Att starta företag på landsbygden är en str utmaning ch tröskeln kan vara hög. Dagens stödfrmer ch inriktning gör det inte enklare när systemet kräver att hen redan från början ska ta steget fullt ut dvs. kliva av en löneanställning, ta lån ch investera för att kunna försörja sig till 100 %. Det krävs ett strt eget kapital, md ch i vissa fall även dumdristighet att ta steget. Jrd- ch skgsbruk likväl sm fiskenäringen behöver stöd i den strukturmvandling sm man just nu genmgår. Det finns en förhållandevis str närmarknad m vi hittar nya vägar att nå den. Näringarnas betydelse kan öka med ökad efterfrågan på närprducerade livsmedel ch vi behöver därför få fram mer förädlade prdukter från vårt mråde. Det kmmer ckså att attrahera besökare. Det finns ett behv av att hitta lkala lösningar, gärna i samarbete med andra branscher ch aktörer sm besöksnäring ch lkalsamhälle. Besöksnäringen är en växande bransch med ett natinellt mål m en fördubblad msättning fram till 2020. Vi har str ptential, men branschen är frtfarande mgen ch utvecklad, företagen är fta väldigt små ch många bedrivs på mer eller mindre ideell basis. Besökarna ökar i vårt mråde ch vi har gda förutsättningar att skapa besöksanledningar ch utveckling i en kmbinatin mellan inland, kust ch shpping, men behöver stärka självkänslan genm att se ch uppskatta våra resurser med samma ögn besökarna. Det behövs en frtsatt prduktutveckling ch paketering av presumtiva ch befintliga besöksmål ch naturmråden. Här gäller det att ta vara på synergieffekter mellan lika branscher, rter ch miljötyper. www.leadermittlandplus.se sida 21