Dyslexi hos barn och ungdomar Tester och insatser Publicerad 13 aug 2014 Idor Svensson Docent i psykologi, legi>merad psykolog, specialist i klinisk och pedagogisk psykologi, Linnéuniversitetet, Växjö idor.svensson@lnu.se SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) Myndighet under Socialdepartementet Generaldirektör f r o m 1 nov 2014, Olivia Wigzell NyO namn f r o m 1 juli, utvärderar nu även socialtjänstens metoder Ingen kontrollfunkqon Ingen egen forskning Inte anslagsgivande SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Socialstyrelsens fråga >ll SBU, feb 2012 Vilken evidens finns för de tester & insatser som ges till barn och ungdomar med dyslexi? SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Dyslexi vs läs- och skrivsvårigheter. Avgränsning i forskning
SLD = Specific Learning Disorder Minst ett av följande symtom skall ha funnits under 6 månader trots interventioner: 1) Svårt att läsa ord 2) Svårt förstå det man läser 3) Svårt med rättstavning 4) Svårt uttrycka sig i skrift 5) Svårt hantera siffror och beräkningar mm 6) Svårt resonera matematiskt Om inte följande problem är överordnat: Intellektuella problem, syn, hörsel, annan språklig bakgrund, ej tillräcklig undervisning, psykosocial problem mm. Kategorisering enligt DSM 5 (DiagnosQc and staqsqcal manual of mental disorders) 315.00 (F81.0) Impairment in reading
315.00 (F81.0, ICD- 10) Impairment in reading Läsa ord korrekt LäshasQghet och flöde Läsförståelse Dyslexia Problem med: Korrekt och flytande ordigenkänning Avkodning räostavningsförmåga 315.2 (F81.81) Impairment in wrilen expression RäLstavning Gramma>k och al säla ut punkt och komma Begriplighet och organisa>on av skriven text ICD- 10 Interna>onal classifica>on of diseases hop://apps.who.int/classificaqons/icd10/browse/ 2010/en#/
SBU projektets defini>on av dyslexi Percen>l 10 på test som ordavkodning, nordsläsning, läshasqghet Karin Stenström SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Det vetenskapliga underlaget Dyslexi hos barn och ungdomar (12 743) Förutsäga dyslexi (3 038) Tester (2 108) Interven>oner (6 953) Alterna>va verktyg (644) Hög (3) Hög (9) Hög (1) Ej relevanta (24) Medelhög (6) Medelhög (8) RCT/Icke- RCT Medelhög (26+6) SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Sammanfa]ande resultat SBU- rapport 2014 Om barn med dyslexi får öva kopplingen språkljud (fonem) och bokstäver (grafem) på eo strukturerat säo, förbäoras deras läsförmåga, stavning, läsförståelse, läshasqghet Det går inte a] u]ala sig om ny]an av andra former av läs- och skrivträning eller av alterna>va verktyg (hjälpmedel för a] stödja, kompensera och utveckla läsförmågan som t ex appar i mobiltelefonen). Metoderna är o>llräckligt utvärderade http://www.sbu.se/upload/publikationer/content0/1/ Dyslexi_barn_ungdomar_tester_insatser_2014_sammanf.pdf Karin Stenström SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården
Signs of dyslexia Förskolan: Försenat tal/språk, svårt ao rimma, ej intresserade och/eller svårt lära sig bokstäver Svårt uorycka sig (expressiv language) Tidiga skolår: Svårt med ljud- bokstavskombinaqonen, fonologisk medvetenhet, svårigheter med non- ord, idiosynkraqsk stavning
Signs of dyslexia Mellanstadiet : Långsam läshasqghet, och avkodning av nya ord Svårigheter ao stava Högstadiet/gymnasiet/vuxna: Problem med läsflyt Skriver långsamt Svårt ao organisera och uorycka sig inom olika uppgiger MatemaQska uppgiger The Rose report, 2009
It is not whether dyslexic people differ from normal readers it is whether dyslexic people differ from other poor readers Rice & Brooks, 2004
Dyslexi Låg avkodning Låg fonemisk och fonologisk förmåga OQllräckligt flöde RäOstavning Resistenta mot åtgärder Ärblighet Klinisk definiaon Svag läsare ÅTGÄRDER???? ÅTGÄRDER???? Kort skolgång ASB Hög frånvaro Undervisning ej >llräcklig Andra funk>onsned- sä]ningar Nedsa] psykiskt mående
Utredning av dyslexi Kartläggning: Hur gammal är personen som skall utredas? Ärglighet Bokstavskännedom (fonemisk och fonologisk medvetenhet) Ordavkodningsförmåga och fonologisk ordavkodningsförmåga RäOstavning Arbetsminne och fonologiskt minne RAN Hur svarar hen på en läs- och skrivåtgärd, dvs. eger intervenqonen görs testen igen
Forskning och AV
Monica Melby Lervåg 2014 Beskrivning av hur en vetenskaplig studie skall se ut. Denna process är nödvändig för a] få evidens för metoder som används t ex för elever med läs- och skrivsvårigheter Välja en grupp av elever t ex elever med läs- svårigheter Slumpa dem i två grupper 1) Försöksgrupp 2) Kontrollgrupp Förtest Förtest Interven>on Ingen interven>on / irrelevant interven>on Ebertest Ebertest
Alterna>va verktyg Pilotstudie, 67 elever årskurs 4-9 Åtgärder: Använda appar under 20 pass á 40-60 minuter
Syge och frågeställningar Undersöka effekter av ao systemaqskt använda digitala applikaqoner med avsikt ao förbäora läs- och skrivförmågan för elever med läs- och skrivsvårigheter. Kan apparna kompensera för läs- och skrivsvårigheter? Ökar moqvaqon Qll läsning och skrivning och skolarbete genom användandet av appar?
AV Blir bäore på skoluppgiger LärandeakQviteter blir läoare Ökar mo>va>onen för skolarbete
Uppföljning av 21 elever efter 1 år 15/21 använder foroarande ipaden som eo hjälpmedel i skolarbetet. Legimus, Prizmo, SkolsQl, (i)translate är de appar som flera foroarande använder. Alla appar som ingick används av någon elev. Enligt eleven läser 19/21 något bäore eller bäore eger eo år. 17/21 tycker ao apparna är eo stöd i skolan och då inte bara för läsning. Idor 15-04- 25
Föräldrareak>oner Ipaden oumbärlig för vår son! Kan nu delta i undervisningen Ipaden mycket bra! Använder den dagligen i skolarbetet och hemma. Ipaden bra som metod och gjort läsning läeare och roligare! Oerhört posi>vt! Utan de]a vet vi inte hur det skulle gå]. Ipaden >ll ganska stor hjälp för a] klara sie skolarbete! Blivit självgående med läxläsning och inläsning vid prov. Tidigare fick vi läsa texter högt. Stor ny]a och stöd av ipaden i skolarbetet! MoAvaAonen för läxor och skolarbete blivit bä]re. Vid >den för projektet mycket posi>vt! Modernt säe ae väcka barns intresse för böcker. Har dock inte fortsa] använda tekniken!
Alterna>vt stöd för elever med läs- och skrivsvårigheter i grundskolan och gymnasiet; e] möjligt åtgärdsgenombro] 2014 2016 Linnéuniversitetet, Linköpings universitet och Chalmers 1) Elever i årskurs 4, 8 och gymnasiet år 1 2) St. 1-2 på e] avkodningstest eller st.3 på minst två avkodningstest 3) F- elev och K- elev 4) En lärare testar, en annan lärare gör åtgärder
AV - en utmaning för skolan Finns uppkoppling? Vilken utrustning skall man köpa in? Vilken utbildning erbjuds för personalen? Hur följer skolorna utvecklingen? Hur arbetar man med pedagogiska aspekter avseende AV? Hur tänker lärare avseende träning kontra kompensaqon? Hur arbetar skolorna med elevens moqvaqon och självinsikt? Idor 15-04- 25
Appar för elever med dyslexi AV, Intensiva övningar med lämpliga appar AV Självgående FortsaE träna hör/läsförståelse, texters struktur, syntax Senare delen VT år 3 HT år 4 Eleven skall i samråd med läraren hi]a si] eget sä]/ verktyg för a] läsa och skriva
Slutsats Wait to fail INTE BRA!!!!!! När intensiva evidensbaserade åtgärder inte ger resultat inför AV. Intensiva åtgärder kan säoas in Qdigare än årskurs tre om man har bakgrundsinformaqon som talar för specifika svårigheter med skrigen t ex. ärglighet, fonologiskt lågpresterande i förskolan.
Hur ser vi på läs- och skrivsvårigheter och dyslexi i Sverige om 10 år? Ta >ll sig- och Läs- och skrivinlärning förmedla text. Två metoder som sker parallellt
Tack! www.sbu.se/225 Idor Svensson idor.svensson@lnu.se www.sbu.se SBU Kunskapscentrum för hälso- och sjukvården