Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström
Disposition 1. Varför sociala investeringar? 2. Möjliga utgångspunkter för en regions arbete med sociala investeringar
Vem arbetar med sociala investeringar?
Hur aktuell är frågan i kommuner och landsting? (resultat från enkät jun-sep 2014) Arbetar kommunen/landstinget med konceptet sociala investeringar? Antal Andel Ja, vi har pågående insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar 56 21% Ja, vi har planerade insats(er) vilken(a) vi definierar som sociala investeringar 24 9% Nej, men det pågår en utredning angående att börja arbeta med sociala investeringar 15 6% Nej, men det finns en diskussion angående att börja arbeta med sociala investeringar 47 18% Nej, men det har tidigare varit aktuellt 8 3% Nej, och vi har heller aldrig gjort det 113 43% Totalt 263 100%
Vilka av följande motiv anser ni generellt stämmer in på konceptet sociala investeringar? (1=alla angett motiv, 0= ingen har angett motiv) Utveckla organisationens förmåga till långsiktighet i frågor kring finansiering och verksamhetsinnehåll Gynna samverkan mellan huvudmän Gynna samverkan inom den egna organisationen Medför minskade kostnader i kommuners och landstings egen budget 1 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0,4 0,3 0,2 0,1 0 Medför samhällsekonomiska vinster utöver egna minskade kostnader Möjlighet att prioritera generella förebyggande insatser Ska främja tidiga och riktade insatser Motverka stuprörstänkande genom att samordna ekonomiska resurser Möjlighet för verksamheten att pröva nya lösningar och idéer Utveckla arbetssätt för att välja, pröva och utvärdera metoder Kvalitetssäkring Ett sätt att utveckla ledning och styrning av offentlig verksamhet
Vad är en social investering? Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet - Utbud - Fel/otillräckliga insatser - För lite insatser - Organisation - Bristande incitament/stuprör - Dålig matchning mellan behov och utbud
Vad är en social investering (forts)? Insatsen är väldefinierad - Innehåll - Omfattning - Kriterier för programtrohet, processmått - Förväntad effekt tydlig och utvärderingsbar Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (hypotes)
Varför sociala investeringar? Kan svara på några identifierade utmaningar: Långsiktighet Tvärsektoriellt arbete Struktur för utvecklingsarbete inklusive på strategisk nivå Förbättrad förmåga till uppföljning och utvärdering Samband mellan behov, effekter och resurstilldelning
Två förenliga perspektiv Systemperspektivet - Effektivisering av offentligt finansierad verksamhet - Minska gap - Metodutveckling och innovation - Frigöra och omfördela resurser - Välfärdens finansiering Mänskliga perspektivet - Tillgodose behov - Minska ojämlikheter - Kompensera riskgrupper - Maximera alla individers potential
SOCIAL INVESTERING
Typer av sociala investeringar Läs mer om modeller för sociala investeringar på följande länk
Sociala investeringsfonder och sociala investeringsinstrument Läs mer om modeller för sociala investeringar på följande länk
Internationellt www.emmatomkinson.com
Målet för hösten 2015 är att utveckla ett utfallskontrakt för placerade barn Socialt utfallskontrakt Invester are Garant Intermed iär ARBETSMATERIAL 14 Målgrup p Placerade barn http://play.quickchannel.com/qc/create/mainshow.asp?producer_id=ability107&folde RNAME=20150707_1050_ability107&STARTTIME=3111
Sociala investeringar ett nytt arbetssätt Tvärsektoriella analyser av verksamheten Vilka resultat och vilka gap har man givet tillgänglig kunskap? Välja insatser som kan bidra till att förbättra resultaten Hur stimulerar man förslag på nya insatser? Hur bedömer man eventuell tillgänglig evidens och hur designar man en insats som fungerar i den lokala praktiken? Bedöma vilken effekt en ny insats kan medföra för målgruppen Effekt på lång sikt och vad är värdet i ekonomiska termer? Strukturerat genomförande Tydliga ramar och kontinuerlig projektstyrning Följa upp och utvärdera en satsning Görs det som bestämts, nås alla i målgruppen och vilken effekt gav det? Hur förhåller sig effekten till ett kontrollalternativ? Uppskalning/implementering i ordinarie verksamhet Lyckade satsningar ska ersätta (eller komplettera) ordinarie verksamhet.
Sociala investeringar kräver organisation Ett tvärsektoriellt perspektiv i utvecklingsarbetet Motvikt till en mer stuprörsorganiserad driftsorganisation. Avsättning av finansiella medel för att driva utvecklingsarbete Medel som kan användas verksamhetsöverskridande lyfter upp risk i utvecklingsarbetet från enhetsnivå till organisationsnivå.
Disposition 1. Varför sociala investeringar? 2. Möjliga utgångspunkter för en regions arbete med sociala investeringar
Möjliga utgångspunkter för en regions arbete med sociala investeringar Utveckla den interna verksamheten och förbättra verksamhetsöverskridande analys och insatser som kopplar ihop exempelvis primärvårdsnivån med specialiserade insatser. Utifrån identifierade behov stimulera alternativa utförare/sociala entreprenörer Ge metod- och eventuellt finansieringsstöd till kommuners arbete med sociala investeringar. Metodstöd kan handla om att bidra med analys och data samt träning i bedömning och utvärdering. I samverkan med kommuner identifiera hur man kan göra gemensamma satsningar för förbättrade resultat och minskade kostnader för båda huvudmännen. Identifiera framgångsrika sociala investeringsprojekt i enskilda kommuner och bidra till uppskalning och spridning till övriga kommuner.
Kontakt Tomas Bokström
Förutse och förebygga skapar mänskliga och ekonomiska vinster
Skandia Liv- lån nyckelfaktor för ny svensk cancerklinik 750 Mkr 3,7 % 20 år Skandionkliniken är Nordens första klinik för protonterapi - en unik form av cancerbehandling som är effektivare och skonsammare än traditionell behandling
Utanförskapets pris synliggöra omfattningen visa effekterna av förebyggande arbete presentera lösningarna Försäkringslogiken
Utanförskapets pris Sociala investeringar Rapporter Verktyg Handbok Forskning och Resultatuppföljning Utbildning Webb Nätverk
En investering i framtiden Varje barn som växer upp kostar samhället 3-4 miljoner kronor - föräldraförsäkring, barnhälsovård, förskola, grundskola, gymnasieskola samt familjens utgifter under uppväxten Samhället har investerat ca 47 miljarder kr för dessa 13 000 unga Det kostar ca 6 miljarder kr för varje år som dessa 13 000 unga vare sig arbetar eller studerar Om dessa 13 000 unga kvarstår i livslångt utanförskap blir den totala prislappen 155 miljarder kr
Utagerande barn Kliniskt utagerande barn 5-6% Risk för utanförskap vid 25 års ålder: - 10 x Psykisk sjukdom - 6 x Kriminalitet - 5 x Socialförsörjning - 4 x Arbetslöshet - 4 x Drogmissbruk - 2 x Alkoholproblem
Risker för barn med låga eller ofullständiga betyg i åk 9 Negativa utfall med stora samhälsskostnader* Män Kvinnor Självmord (-försök) 2 (3,1) 2,6 (4,5) Narkotikamissbruk 5,8 6,8 Alkoholmissbruk 4,3 5,3 Allvarlig kriminalitet 9,9 8,4 Tonårsförälder 8,3 7,4 Ekonomiskt bistånd 10,4 6,7 * Riskerna justerade för uppväxtförhållanden (socialbidrag, föräldrars utbildning och psykiska hälsa samt missbruk)
Vad ska vi satsa på? Vilka insatser är effektiva - leder till förbättrad psykisk hälsa? Om en insats är effektiv hur länge kvarstår effekten? Vad kostar olika insatser och är deras hälsoeffekter värda kostnaderna? Tidig insats Effekt Varaktighet Avvärjda fall Samhällsbesparingar
Insatser i samverkan utifrån individen Kommun Landsting Region Ideell sektor/föreningar Akademien Näringsliv
Team Agera Samverkan med mandat att jobba gränsöverskridande mellan verksamheterna Handleda, kartlägga, samordna
Någon som fångar upp Och bidrar till helhet!
Hållbara insatser Vilka insatser görs Vem gör insatser Vilka komplement behövs Hur får vi insatsen att bli hållbara och varaktiga Hur får vi bättre effektivitet i våra insatser för barnen och samhällets bästa
För att tänka längre krävs. MOD!