Laboratoriemedicinskt centrum i Lund Förstudierapport 2011-04-18
INLEDNING...4 Bakgrund... 4 Styrande dokument... 4 Uppdraget... 4 Förändring av planeringsförutsättningar... 5 Koppling till andra projekt och utredningar... 5 Projektorganisation... 6 VISIONER OCH ÖVERGRIPANDE MÅL... 7 LABMEDICIN SKÅNE... 8 Uppdrag och målsättning... 8 Utveckling sedan starten år 2009... 8 Organisation... 9 Forskning och Utveckling (FoU)... 9 Kundperspektiv... 10 Patientnära laboratorieverksamhet... 11 Utbildning... 11 Kvalitetssäkring och miljö... 12 Säkerhet... 12 IT och medicinsk teknik... 12 Medarbetare... 13 VERKSAMHETSOMRÅDEN... 13 Arbets- och miljömedicin (AMM)... 14 Biobank... 15 Klinisk genetik... 16 Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KIT)... 17 Klinisk kemi... 18 Klinisk mikrobiologi... 19 Klinisk patologi... 20 Vårdhygien... 21 NUVARANDE LOKALER... 22 Helsingborg... 23 Hässleholm... 23 Kristianstad... 23 Landskrona... 23 Lund... 24 Malmö... 24 Simrishamn... 25 Trelleborg... 25 Ystad... 25 Ängelholm... 25 OMVÄRLDSGRANSKNING... 26 Vad sker i omvärlden och hur påverkas laboratoriemedicin?... 26 Utvecklingstrender och utmaningar... 26 Referensobjekt... 28 LABORATORIEMEDICINSKT CENTRUM I LUND... 29 Samlokaliseringar och innehåll... 30 Placering... 31 Gemensamma plattformar... 33 Flöden, samband och övergripande funktioner... 36 Principer för areaberäkning... 37 Lokalbehov... 38 Logistik, transport, försörjning och drift... 39 Fysiska förutsättningar... 40 Myndighetskontakter... 40 Kontakt med omkringliggande verksamheter... 40 Tomt och byggnad... 40 Tekniska system... 41 Lämnade lokaler... 41 Evakueringar... 42 2
Definitioner och förkortningar ALF-medel Ersättning för de kostnader som sjukvårdshuvudmannen har som värd för kliniskt inriktade medicinska forskningen och grundutbildningen av läkare enligt det nationella ALF-avtalet. Regionalt ALF-avtal Regionalt avtal mellan Region Skåne och Lunds universitet om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården Analysplattform Ett system av instrument och operativsystem med mera som används för att analysera samma typ av analyser. Eller ett antal analyser som analyseras på samma typ av instrument och operativtsystem. GMO Genetiskt Modifierad Organism e-ros elektroniskt remiss- och svarssystem EFI European Federation of Immunogenetics Ackrediteringsorgan för transplantationsverksamhet JACIE The Joint Accreditation Committee-ISCT (Europe) & EBMT Ackrediteringsorgan för blodstamcellsverksamhet KLARA Kemikaliehanteringsregister, där alla faro- och risksymbol märkta kemikalieprodukter registreras. Här finns tillgång till bla säkerhetsdatablad. Registrering är ett lagkrav. Kunskapsplattform Samlad expertkunskap inom ett ämnesområde från olika verksamhetsområden LIMS Laboratory Information Management System, översatt till svenska, Laboratorieinformationssystem. RMC Reproduktionsmedicinskt Centrum erbjuder bland annat assisterad befruktning (IVF, insemination och donation), andrologisk mottagning, analys och nedfrysning av spermier, samt specialistmottagning. RSKC Region Skånes Kompetens Centrum för klinisk forskning är en regional forskningsplattform som organiseras, finansieras och styrs i två separata enheter i samverkan mellan Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen och Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Screening Undersökning av individer i en population för att diagnostisera en sjukdom/infektion utan att individerna i populationen uppvisar symtom. Exempel på detta är att alla gravida i Region Skåne erbjuds screening för HIV, Hepatit och Syfilis samt immunitet mot Rubella (Röda hund). Upptäcks någon av dessa infektioner erbjuds behandling och man minskar på så sätt sjukdom och spridning av dessa infektioner i samhället. Strama Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning och minskad antibiotikaresistens ett rådgivande organ SWEDAC Swedish Board of Accreditation and Conformity Assessment på svenska, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Translationell VRI Bilder och illustrationer Forskning som bygger på nära och ömsesidigt utbyte med konkreta vårdfall där forskningen utgår från en patients hälsosituation med målsättning att snabbt uppnå resultat som kan leda till bättre diagnostik och terapi för patienten. Vård Relaterade Infektioner Foton Människor i laboratoriemiljö: Lars Strandberg Flygfoto: Perry Nordeng Foton Biobank: Kennet Ruona, Copyright Svenska Nationella Biobanksprogrammet Kartbilder: White Arkitekter AB Inventeringsritning: Chroma Arkitekter AB Illustrationer under Flöden etc, Lokalbehov: SWECO Arkitekter AB Övriga foton och illustrationer: Medarbetare inom Labmedicin Skåne och Regionservice Bilagor (i bokstavsordning) Delprojekt Biobank tillägg instruktioner Direktiv delprojekt analysbana 2 2011-03-28 Direktiv delprojekt Kvalité Miljö Säkerhet IT MT 2010-05-27 Direktiv delprojekt plattformar 2010-05-27 Förstudie El/Tele/Data, Grontmij, 2010-12-17 Förstudie VVS, SWECO Systems AB, Lund, 2010-12-17 Idé- och behovsanalys 2009-08-14, Labmedicin Skåne Integrerad FoU och laboratoriemedicin vid Labmedicin Skåne 2010-10-14 Inventering by28, 34, 35, 36_101124 Inventering by28_101124 Inventering by34_101124 Inventering by35_101124 Inventering by36_101124 Projektdirektiv för förstudie av Laboratoriemedicinskt centrum 2010-01-20 Tomtutredning White Arkitekter AB, 2010-12-17 Uppdrag Obduktionsverksamhet - behov och lokalisering 2010-09-16 Verksamhetsbeskrivningar för respektive verksamhetsområde inom Labmedicin Skåne Tomtutredning 2010-12-17 biläggs i tryckt version av förstudierapporten medan övriga bilagor finns att tillgå 3
INLEDNING Bakgrund Vårdproduktionsberedningen beslutade i september 2007 om Handlingsplan för översyn av den laboratoriemedicinska servicen i Skåne. I juni 2008 beslutade Regionstyrelsen att laboratoriemedicin i Skåne ska integreras i en sammanhållen förvaltning. Förvaltningen Labmedicin Skåne bildades 1 januari 2009. Regionstyrelsen fastställde i april 2009 Riktlinjer för investeringsprocessen i Region Skåne som bland annat beskriver den politiska beslutsprocessen för större och mindre investeringsobjekt. Regionstyrelsen fastställde 9 juni 2009 ( 208) Byggplanen för hälso- och sjukvården i Region Skåne 2009 som grund för prioriteringsarbetet för bygginvesteringar inom hälso- och sjukvården i Region Skåne. Byggplanen baseras på utvecklingsplaner för Region Skånes sjukhusområden. I augusti 2009 överlämnade förvaltningschefen för Labmedicin Skåne Idé- och behovsanalysrapport för laboratoriemedicinskt centrum i Lund till produktionsdirektören. Regionstyrelsen beslutade i september 2009 om investeringar inom hälso- och sjukvården och regiondirektören fick i uppdrag att påbörja planeringen av ett nytt laboratoriemedicinskt block i Lund. Styrande dokument Investeringsbudget 2009-2010 VPB: beslutsförslag 2009-08-19 VPB: 71 2009-08-27 RS: 240 2009-09-03 Behovsanalys Idé- och behovsanalys 2009-08-14, Labmedicin Skåne: Direktiv Projektdirektiv för förstudie av Laboratoriemedicinskt centrum i Lund, 2010-01-20, Produktionsdirektören, Koncernledning. Uppdraget Enligt beslut 240 2009-09-03 har Regionstyrelsen gett regiondirektören i uppdrag att påbörja planeringen av Laboratoriemedicinskt centrum i Lund (LMC). Produktionsdirektören har formulerat direktiv till förstudien daterat 2010-01-20. Enligt direktivet ska följande beskrivas: Det sammantagna lokalbehovet inom hela Labmedicin Skåne Laboratoriemedicinskt centrum i Lund (LMC) - Identifiering av verksamheter utanför Labmedicin Skåne med intresse för samlokalisering i ett LMC - Plan och grov kostnadsberäkning för LMC - Plan för rivning av befintliga byggnader, ersättningslokaler inkl grov kostnadsberäkning - Plan för nybyggnation Utredningen ska belysa konsekvenserna för den kliniska forskningen vid Universitetssjukhuset Malmö (se kapitel Forskning och Utveckling) Styrande för projektet är att Labmedicin Skåne lever upp till sina övergripande mål om effektivisering av den laboratoriemedicinska verksamheten. Samlokalisering i ändamålsenliga lokaler ska skapa optimala förutsättningar för en rationell klinisk laboratorieverksamhet och FoUU. Ett geografiskt och funktionellt samlat laboratoriemedicinskt centrum ska ge förutsättningar för effektiviseringsvinster bl.a. genom: samordning och effektivisering av produktionen införande av specialitetsoberoende analytiska och tekniska plattformar samlade investeringar i kapitalkrävande utrustning och automation rationell provmottagning samordning av IT-lösningar samordnade materialinköp och försörjningsfunktioner Samverkan och samlokalisering med aktiva kliniska forskargrupper eftersträvas för att tillvarata och vidareutveckla laboratoriemedicinsk forskningskompetens. Läs mer: Bilaga Idé- och behovsanalys 2009-08-14, Labmedicin Skåne Bilaga Projektdirektiv för förstudie av Laboratoriemedicinskt centrum 2010-01-20 4
Förändring av planeringsförutsättningar Sedan utvecklingsplanen för Lunds sjukhusområde gjordes 2007 har Labmedicin Skåne bildats. Idag ingår fler verksamhetsområden i förvaltningen än tidigare, verksamheten har utökats och den area för ett Laboratoriemedicinskt centrum som antogs i utvecklingsplanen är idag för liten för att kunna hysa de laboratoriemedicinska verksamheterna. Läs mer under avsnitten Labmedicin Skåne Utveckling sedan starten år 2009 och Lokalbehov. Koppling till andra projekt och utredningar Hur har tidigare bakomliggande utredningar beskrivit förutsättningar och status för laboratoriemedicinsk verksamhet och dess lokaler? Utvecklingsplan för Universitetssjukhuset i Lund 2007 Verksamheterna är idag geografiskt utspridda över sjukhusområdet i lokaler som generellt sett inte uppfyller de krav som ställs på moderna laboratorielokaler. För laboratorieverksamhet som är placerad i E- och F-blocket är en utflyttning till en ny laboratoriebyggnad en förutsättning för utbyggnad av Centralblocket med en ny akutvårdsbyggnad. Fysisk utvecklingsplan 2007 för Universitetssjukhuset MAS. Målet enligt utvecklingsplanen är att samlokalisera verksamheterna inom laboratoriemedicin (klinisk kemi, mikrobiologi och patologi/cytologi) till ett Laboratoriemedicin centralt beläget på sjukhusområdet. En koncentration av den laboratoriemedicinska verksamheten skulle genom samordning ge en ökad effektivitet och produktivitet, bättre verkningsgrad på investerade objekt och ett gemensamt gränssnitt mot sjukvården. Pågående utredningar och strukturförändringar med kopplingar till laboratoriemedicinsk verksamhet Fysisk utveckling av sjukhusområdena i Lund och Malmö Regionstyrelsen godkände 2010-09-06 förslaget till planeringsinriktning för den fysiska utvecklingen på sjukhusområdena i Lund och Malmö enligt rapport 2010-08-13. I Malmö har uppdraget sin bakgrund i tidigare förstudie om fysisk koncentration av verksamheten. Utredningen har fokus på slutenvården inom SUS Malmö men samtliga områden inom verksamheten inklusive laboratoriemedicin berörs. Översynen av utvecklingsplanen för Lunds sjukhusområde berör i hög grad även Laboratoriemedicinskt centrum. Bland annat är transport- och logistiklösningar och hur den tekniska mediaförsörjning inom området ska lösas av stort intresse. I både Lund och Malmö är inriktningen att koncentrera och samlokalisera den laboratoriemedicinska verksamheten i ändamålsenliga lokaler. Närheten till den högspecialiserade och tekniskt avancerade vården, operation och akutverksamhet, är avgörande för placeringen av den kliniska laboratoriemedicinska verksamheten. Närheten till forskarmiljöer är en annan viktig utgångspunkt för placering. Bildandet av Skånes Universitetssjukhus, SUS 2010-01-01 profilering av Lunds respektive Malmös sjukvårdsverksamhet Labmedicin Skånes serviceutbud ska vara anpassat till hälso- och sjukvårdens struktur. Profileringen av verksamheter inom SUS på de olika sjukhusområdena kommer även att påverka profileringen av analyser inom Labmedicin Skåne. Profileringen påverkar endast i mindre omfattning lokalbehovet för den kliniska laboratorieverksamheten på sjukhusområdena i Lund och i Malmö. Ideon Medicon Village I mars 2010 meddelade Astra Zeneca att de lägger ner sin verksamhet i Lund. I början av 2011 såldes området till en stiftelse med avsikt att skapa en forskningsanläggning kalllad Ideon Medicon Village där bl.a. Region Skåne och Lunds universitet är intressenter. Övertagandet sker via ett bolag som ägs av stiftelsen och Region Skåne väntas bli delägare i bolaget efter beslut i regionstyrelsen och regionfullmäktige. Under våren 2011 kommer ett förslag att tas fram på vilka verksamheter inom regionen som kan vara aktuella för placering inom området. Bl.a. finns på förslag att förlägga Biobanken på området. Stora delar av den laboratoriemedicinska verksamheten måste placeras nära sjukhusområdet (se avsnittet Placering) men etableringen av Ideon Medicon Village och de omflyttningar som kommer att göras kommer att påverka Labmedicin Skånes verksamhet och dess placering samt hur stor nybyggnad som krävs för Laboratoriemedicinskt centrum. Ytterligare konsekvensanalys behöver göras i det fortsatta planeringsarbetet. Strukturförändring inom hälso- och sjukvården i regionen Ambitionen är att även den laboratoriemedicinska verksamheten som kommer att bedrivas på andra akutsjukhus ska samlokaliseras i ändamålsenliga lokaler. Planering för detta pågår bl.a. i Helsingborg. Strukturförändringar inom hälso- och sjukvården i regionen bedöms inte påverka lokalbehovet för Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Rörpostutredning Byte av rörpostsystem inom SUS Lund Utredning om rörpost visar att byte av system till 160 mm är av avgörande betydelse för Labmedicin Skånes verksamhet i Lund. Medel för fortsatt utredning och projektering har avsatts inom fastighetsägarinvesteringar. 5
Interna utredningar och utvecklingsarbete inom Labmedicin Skåne IT-baserat gemensamt laboratorieinformationssystem (LIMS) elektroniskt remiss- och svarssystem (e-ros) digitalisering inom patologin gemensamt dokumenthanteringssystem utvecklingen av Region Skånes biobank specialitetsoberoende instrument- analys- och kunskapsplattformar som har utretts inom förstudien fortsätter att utvecklas Projektorganisation Styrgrupp Lars Kristensson, styrgruppsordförande, produktionsdirektör, Koncernledning Torbjörn Harlenbäck avdelningschef för avdelningen för fysisk utveckling, SUS Magnus Abrahamssom, prefekt, institutionen för laboratoriemedicin i Lund, Medicinska fakulteten vid Lunds universitet Mery Albèr, ledningsstrateg, avdelningen för produktionsstyrning, Koncernkontoret Christina Edlund, fastighetsutvecklingschef, Regionservice Fredrik Fexner, förvaltningschef, Labmedicin Skåne Håkan Miörner, chefsläkare, Labmedicin Skåne Ingemar Nilsson servicedirektör, Regionservice Lena Porsklev, Projektledning, Regionservice Projektgrupp Projektledare: Mery Albèr, ledningsstrateg, avdelningen för produktionsstyrning, Koncernkontoret Lena Porsklev, Projektledning, Regionservice Övriga representanter i projektgruppen: Maria Berggren Söderlund, verksamhetschef, Klinisk kemi, Labmedicin Skåne Christina Edlund, fastighetsutvecklingschef, Regionservice Lena Luts verksamhetschef, Klinisk patologi, Labmedicin Skåne Bengt Arne Ljungberg, fastighetsförvaltare, Regionservice t.o.m. 2010-12-31 Rikard Swedenborg, fastighetsförvaltare, Regionservice fr.o.m. 2011-01-01 Håkan Miörner chefsläkare, Labmedicin Skåne Konsulter i projektet Tomtutredning och byggnadsstruktur White Arkitekter AB Utredning VVS SWECO Systems AB Lund Utredning El, Tele, Data Grontmij AB Workshopserie Flöden och övergripande funktioner SWECO Architects AB Sammanställning av inventering av lokaler Chroma Arkiteter AB Förankring och information Kommunikationsplan är framtagen för förstudien. För att få en bred förankring och för att belysa alla aspekter på olika frågor har ett stort antal personer deltagit i förstudiearbetet. Medarbetare och verksamhetschefer från samtliga verksamhetsområden har deltagit förutom förvaltningschef och ledningsgrupp för Labmedicin Skåne, studerande- och forskningsrepresentanter från Lunds universitet, fackliga representanter samt medarbetare och konsulter inom Regionservice. Projektkommunikation har bl.a. bedrivits genom en gemensam dokumentplats (sharepoint) till vilken ca 100 personer är anslutna. Information till Labmedicin Skånes medarbetare och kunder har skett på olika sätt bl.a. via arbetsplatsträffar, specifika informationsmöten, chefsforum samt via intern och extern hemsida. www.skane.se/labmedicin Organisationsplan förstudie laboratoriemedicinskt centrum LMC Ledningsgrupp för byggprojektet (Regionservice projektledare, fastighetsförvaltare, kommunikatör Rs) BYGG OCH TEKNIK Tomtutredning Planfrågor Byggnadsstruktur VVS El BYGGNAD Evakuering och Lämnade lokaler Inventering av lokaler för Labmedicin Skåne Styrgrupp Beslutande i projektfrågor LMC förstudie Projektgrupp Projektledning för LMC förstudie Moderator Konsult SWECO Delprojektgrupp FLÖDEN OCH ÖVERGRIPANDE FUNKTIONER Delprojektgrupp Kvalité, Miljö, Säkerhet, IT Delprojektgrupp Obduktion VERKSAMHET Ledningsgrupp för verksamhetsrelaterade delprojekt (projektgrp, VC, LU, kommunikatör Labmedicin) PLATTFORMAR Delprojektgrupp plattform Analysbana Delprojektgrupp plattform Molekylärbiologi Delprojektgrupp plattform Masspektrometri Delprojektgrupp plattform Flödescytometri/Hematologi Delprojektgrupp plattform Cervixcytologi Delprojektgrupp plattform Biobank Förvaltningsledning Labmedicin inkl verksamhetschefer Referensgrupp Central facklig samverkan Labmedicin Lokal facklig samverkan / VO Referensgrupp Kundgrupp (sjukhus och primärvård) 6
VISIONER OCH ÖVERGRIPANDE MÅL För projektet Laboratoriemedicinskt centrum med delarna: Laboratoriemedicinskt centrum Lund och översyn av lokalbehovet inom hela Labmedicin Skåne Labmedicin Skånes mål: Vi ser till helheten Effektiv och rationell laboratorieverksamhet och FoU Modernt utbud av tjänster som tillgodoser intressenternas krav och behov av provsvar, patientomhändertagande, konsultation och förebyggande hälso- och sjukvård Kvalitetssäkrad laboratoriemedicinsk service anpassad till hälso- och sjukvårdens behov Hög tillgänglighet anpassad efter hälso- och sjukvårdens efterfrågan öppettider, konsultation, provsvar, etc Plattformar, centralisering och modern teknisk utrustning anpassade till ett patient- och ekonomiperspektiv Rationellt lean-baserat arbetssätt för optimerade flöden Kontinuerligt arbete med långsiktiga strategier och förbättringar Samordningsvinst genom samverkan och samutnyttjade av resurser Samordnad verksamhet med optimerat samutnyttjande av resurser som plattformar, analys, diagnostik och expertis Gemensam finansiering av kapitalkrävande utrustning Gemensamma faciliteter, logistik, försörjning och internservice som underlättar för respektive verksamhet Lägre driftskostnader Genom mer effektiv och rationell laboratorieverksamhet Genom samordning och samverkan Nyckeltal som arbetsinstrument att nå lägre driftskostnader Starkt medicinskt kunskapscentrum Laboratoriemedicin i nationell och internationell framkant som ger starkt stöd till hälsooch sjukvårdsprocesserna och som möjliggör forskning, utveckling och undervisning på högsta nivå. Modern teknisk utrustning och metodutveckling som ger ett analysutbud i frontlinjen för laboratoriemedicin Nära samarbete med den translationella forskningen och integrerat användande av resurser för ömsesidig optimering och utveckling Ökad samverkan med hälso- och sjukvård Utvecklade och utvidgade kundkontakter, inklusive konsultativa uppdrag Mål för byggnader och lokaler: Ändamålsenliga och yteffektiva för verksamhetens behov Generella och flexibla lokaler med goda samband Byggnadsstruktur och tekniska system med högsta möjliga generalitet som underlättar förändringar och utveckling inom verksamheten Enkla och tydliga kommunikationsstråk och transportvägar Yteffektiva lokaler med funktionella samband Kreativ och inspirerande miljö Rumsliga förutsättningar som ger goda kontaktytor och stimulerar till samarbete och nätverkande Bra utrustade och placerade rum och ytor för möten, utbildningar och samtal för studenter, patienter och forskare Gemensamma utrymmen utformade och placerade så att de stimulerar till spontana möten mellan medarbetare och olika verksamheter Stimulerande arbetsplats som attraherar och behåller personal Trygg och säker miljö Lokaler som ger trivsel, trygghet och säkerhet för medarbetare, patienter och besökare Lokaler som erbjuder en god arbetsmiljö i fråga om lufthygien, ergonomi samt termiskt, akustiskt och visuellt klimat Hög tillgänglighet Största möjliga tillgänglighet för alla medarbetare och besökare God tillgänglighet genom tydliga entréförhållanden samt väl placerade parkeringsplatser och angöringsplatser för leveranser av gods Byggnader som medger långsiktig hållbarhet Miljövänligt byggande med låg energiförbrukning Materialval med hänsyn till låga emissioner och långsiktig hållbarhet Minimerade utsläpp av riskavfall etc. Lokaler med optimala mått och flexibla tekniska system som medger verksamhetsförändringar över tiden Kostnadseffektiva lösningar över tiden Höga arkitektoniska värden Byggnader som förmedlar höga arkitektoniska värden och ger möjlighet till attraktiva miljöer Byggnader som är väl förankrade till platsen och platsens förutsättningar 7
LABMEDICIN SKÅNE Det bästa vägvalet för vård och hälsa Labmedicin Skåne är en central del av hälso- och sjukvården som med patienten i fokus bedriver och utvecklar laboratoriebaserad diagnostik, behandling, forskning, vägledning och förebyggande arbete. Bildandet av Labmedicin Skåne är en viktig del i Region Skånes förnyelsearbete. Syftet med förändringen var bl.a. att bidra till målsättningen god ekonomisk hushållning. Utgångspunkter för att nå detta är att utnyttja samordningsvinster och nya tekniska möjligheter i den laboratoriemedicinska verksamheten. Ett annat tungt vägande skäl var att skapa en större helhetssyn för laboratoriemedicinsk verksamhet inom Region Skåne Labmedicin Skåne ska ses som ett starkt medicinskt centrum för kunskap med en samlad expertis, en verksamhet i nationell och internationell framkant som ska ge starkt stöd till hälso- och sjukvårdsprocesserna och som ska möjliggöra forskning, utveckling samt undervisning på högsta nivå. Läs mer: på fliken Om oss på www.skane.se/labmedicin Uppdrag och målsättning Den övergripande målsättningen för Labmedicin Skåne är att effektivisera och kvalitetssäkra laboratoriemedicinsk verksamhet i Region Skåne vilket även gäller för planeringen av Laboratoriemedicinskt centrum i Lund. Inför bildandet av Labmedicin Skåne angavs den övergripande målsättningen att skapa en effektivare laboratoriemedicinsk verksamhet med helhetssyn inom Region Skåne genom: Enhetligt utbud och servicegrad av laboratoriemedicin vid Region Skånes sjukvårdande förvaltningar i enlighet med Skånsk livskraft vård och hälsa. En anpassning av den laboratoriemedicinska strukturen till Skånsk livskraft vård och hälsa. Effektivare interna processer inom laboratoriemedicin Tillvaratagande av den tekniska utvecklingen i form av IT-stöd samt införande av gemensamma specialitetsoberoende analytiska plattformar Fastläggande av principer för centraliserad kontra patientnära verksamhet. Labmedicin Skånes uppdrag är därmed att: Bedriva klinisk laboratorieverksamhet Vara konsult och erbjuda utbildning åt sjukvård i Region Skåne Tillhandahålla en god och effektiv service till vårdgivare/patienter Samverka med lärosäten Genomföra uppdraget med ekonomi i balans 8 Labmedicin Skåne ska vidare ansvara för kvalitetssäkring samt val av metoder och instrument i patientnära laboratorieverksamhet och detta ska säkerställas genom avtal med respektive sjukvårdsförvaltning. Dessutom ska Labmedicin Skåne svara för medverkan i och kunskapsstöd till vårdprocesser i regionen. Huvudparten av den kliniska verksamheten omfattar analysproduktion med årligen cirka 16 miljoner analyser, fördelat på drygt 2000 olika produkter. Dessutom sker mottagningsverksamhet, rådgivning och förebyggande verksamhet, blodtappning och framställning av blodkomponenter, forskning, utveckling, utbildning, kvalitetssäkring av patientnära analysverksamhet inom ramen för Labmedicin Skåne Utveckling sedan starten år 2009 Den pågående utvecklingen, omdaningen och effektiviseringen av laboratoriemedicin är en långsiktig process. Verksamhetens struktur ska anpassas till sjukvårdens behov i enlighet med Skånsk Livskraft vård och hälsa. Detta innebär att analyssortiment och servicegrad för de enskilda sjukhuslaboratorierna har utretts och anpassas till uppdragen och behovet för respektive närsjukhus, akutsjukhus och högspecialiserad vård. Den pågående strukturförändringen inom Region Skåne medför att ytterligare utredningar kan behöva göras för att utreda fördelningen av analyser mellan de olika sjukhuslaboratorierna. Parallellt med koncentration av produktion sker utveckling och uppbyggnad av patientnära analyserande. Sedan Labmedicin Skåne bildades har en utökning och förändring av uppdraget skett i vissa fall utan expansion och anpassning av befintliga lokaler och resurser. Förflyttning av mikrobiologi (analysverksamhet och personal) från Kristianstad till Lund utan anpassning av lokaler. Förvaltningsgemensam administration med ekonomi- och HR- samt IT/MT-avdelningar. Arbetsmiljöanpassade och gemensamma arbetsplatser samt mötesplatser härför saknas. Verksamhetsområdet Arbets- och miljömedicin har år 2010 överförts till Labmedicin Skåne. Verksamheten Biobanken har överförts till Labmedicin Skåne fr.o.m. år 2011. Vårdhygien har fått ett utökat uppdrag fr.o.m. år 2011, som nu också omfattar all primärvård i Skåne. Det pågår en ständig förändring av verksamheten med nya analysmetoder och en snabb teknisk utveckling mot automation vilket ställer nya krav på både lokaler och arbetssätt. En kontinuerlig ökning av antal analyser kan också noteras med ca 7 % per år.
Organisation Labmedicin Skåne är organiserat i åtta övergripande verksamhetsområden: Klinisk genetik, Biobank, Klinisk immunologi och transfusionsmedicin, Klinisk kemi, Klinisk mikrobiologi, Klinisk patologi, Arbets- och miljömedicin och Vårdhygien. Labmedicin Skåne finns vid alla skånska sjukhus och forskning bedrivs framförallt vid Lunds universitet. Flera verksamhetsområden har uppdrag åt södra sjukvårdsregionen och/ eller är nationella referenser. Förvaltningen leds av förvaltningschefen med chefläkare och administrativa staber som stöd. Inom respektive verksamhetsområde finns en verksamhetschef. Varje verksamhetsområde har delats upp i enheter efter geografi/innehåll. Respektive enhet leds av en enhetschef. Forskning och Utveckling (FoU) Forskning, utveckling och undervisning är naturliga och strategiskt viktiga delar inom Labmedicin Skåne för att kunna bidra till bästa möjliga vård och för att på bästa sätt kunna medverka till en attraktiv forskningsmiljö i Region Skåne. FoU-verksamheten inom Labmedicin Skåne ska värna om och stärka befintliga starka forskningsmiljöer som samarbetspartner bistå med kompetens, analyser och hjälp med tillgång till kliniska prover för olika medicinska forskningsprojekt bedriva ett utvecklingsarbete som möjliggör en diagnostik i frontlinjen Labmedicin Skåne bedriver huvuddelen av sin forskning vid Skånes universitetssjukhus i samarbete med Medicinska fakulteten vid Lunds universitet. Förutom forskning bedrivs också ett omfattande internt utvecklingsarbete. Medicinska fakulteten har en tydligt uttalad ambition att den kliniska forskningen ska vidmakthållas och vidareutvecklas vid Skånes universitetssjukhus i både Lund och Malmö och Labmedicin Skåne är en viktig hörnsten i sådan utveckling. Befintliga nätverk, gemensamma forskningsprojekt och den bas för klinisk forskning som finns kommer att upprätthållas oavsett vid vilken ort analyserna utförs. Även en fysisk samlokalisering av klinisk verksamhet med FoU-verksamhet är en klar fördel och målsättning för att kunna stärka forskningsmiljöerna, öka samverkan, utnyttja möjligheter till samutnyttjande av instrument etc. Läs mer: Bilaga Integrerad FoU och laboratoriemedicin vid Labmedicin Skåne 2010-10-14 Se även under avsnitt Placering En processorienterad organisation med processansvariga som har ett övergripande regionansvar har införts, med målet att införa enhetliga analysmetoder, referensvärden och kvalitetssäkring oavsett ort. Förutom att leda och organisera processerna ska den processansvariga driva utvecklingsarbete så att de senaste forsknings- och utvecklingsresultaten kommer verksamheten till godo. Styrningen genom incitament ska öka och utveckling av styr- och ersättningsmodeller ska ha fokus på produktivitet, kostnadseffektivitet, kvalitet och tillgänglighet. Ett axplock av konkreta exempel på rutiner och analyser som under 2009 förändrats base-rat på forskningsresultat: Uppföljningstiden av patienter med multiresistenta bakterier (MRSA) har kunnat reduce-ras med bibehållen säkerhet i bedömningen om patienten är negativ. Detta sparar såväl tid som pengar för både patient och sjukvård. Genetiska analyser har införts vid vissa cancerformer (mutationsanalys av KRAS och BRAF vid kolorektalcancer samt av EGFR vid lungcancer). Analysresultaten används för att bestämma behandling av patienten. Så kallad sekundärscreening av humant papilloma virus (HPV) har utvärderats och införts vid screening för cervixcancer som en del av det nationella vårdprogrammet. Nya metoder för detektion av magsårsbakterien Helicobacter pylori har införts. Ny datoriserad metod för beräkning av njurfunktion har införts. Metoden som är baserad på analys av cystatin C och kreatinin i blodprov, ger en mer pre-cis beräkning av njurfunktion. Genetisk typning har införts vid misstanke om laktosintolerans och hemokromatos. Ett flertal nya metoder för blodgruppstypning av betydelse för bl.a. organtransplantation och handläggning av riskgraviditeter har implementerats. Ett nytt protokoll, framtaget i ett nordiskt samarbete, har tagits i bruk för utredning och klassifikation av barnleukemier. 9
Kundperspektiv Klinisk kemi Labmedicin Skåne har många intressenter. Förutom offentliga vårdgivare inom Region Skåne även Lunds universitet, Högskolan Kristianstad och Malmö högskola, studenter, kommuner, blodgivare, diagnostikföretag m.fl. Dialog, information och utbildning sker i flera olika sammanhang. 4 500 000 4 000 000 Analyser genererade inom sjukhuset Analyser genererade utanför sjukhuset, från primärvård och andra sjukhus Klinisk laboratoriemedicin ska anpassa sin struktur och sitt utbud till behoven inom hälsooch sjukvården. Ett aktivt arbete för att korta ned svarstider och anpassa dessa till behoven inom sjukvårdsprocesserna bedrivs. En koncentration av laboratoriemedicin innebär även en koncentration av kunskapsmassa samt möjlighet till utveckling av analyser, gemensamma grundtekniker och inköp av kapitalkrävande avancerad utrustning. Dessa faktorer bidrar även till att utveckla kundperspektivet genom utökad service, expertstöd och bättre kvalitetssäkring. Antal analyser 3 500 000 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 Modernt IT-stöd, som t ex det elektroniska remiss- och svarssystem (e-ros) som planeras i Skåne, kommer väsentligt att effektivisera rutiner och underlätta tillgänglighet till analyssvaren. Gemensamt laboratorieinformationssystem (LIMS), en analysportal där alla analyser samlas oavsett vid vilken ort de utförs, kommer att förenkla informationssökningen för vårdgivaren. Förvaltningen har en gemensam webbplats www.skane.se/labmedicin där remittenter, oavsett organisatorisk tillhörighet, kan hitta information som analysförteckningar, remisser, prislista, provtagningsinformation på olika språk, kontaktvägar etc. På denna webbplats finns även information om nyheter och den forskning och utvecklingsverksamhet som bedrivs inom området. Som ett led i att utjämna regionala kostnadsskillnader har en regiongemensam prislista införts från och med 2009. Detta innebar en sänkning av den totala intäktsnivån jämfört med priserna föregående år. Inför de kommande åren väntas ytterligare prissänkningar vara möjliga, beroende på utfall i gemensamma upphandlingar. Till 2012 planeras en ny prismodell införas där vissa kostnader av overhead-karaktär bryts ut från produktpriserna och blir anslagsfinansierade. Andel (%) debiterade analyser som genereras av utifrån kommande prover som analyseras på resp. sjukhuslaboratorium. Dessa prover kommer främst från primärvården men också från andra sjukhus. Exkl Arbets- och miljömedicin, klinisk genetik, transfusionsmedicin och vårdhygien vars verksamhet i mindre omfattning består av provanalys. Hbg Hlm Krst Lkra Lund Malmö Shmn Tbg Ystad Äng Immuno 95 (KIT) Kemi 50 30 40 25 45 55 20 15 40 30 Mikro 70 80 Pat 30 25 35 45 10 Antal analyser 1 000 000 500 000 0 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Landskrona Ängelholm Hässleholm Ystad Trelleborg Simrishamn Analyssortiment och servicegrad inom Klinisk kemi anpassas till respektive sjukhus Analyser genererade inom sjukhuset Klinisk patologi och Klinisk mikrobiologi Lund Malmö Helsingborg Kristianstad Lund Malmö Klinisk patologi Verksamheten Klinisk patologi omfattar patologi, cytologi, obduktion och bårhusverksamhet Analyser genererade utanför sjukhuset, från primärvård och andra sjukhus Klinisk mikrobiologi Lund - diagnostik av bakterier, svampar, parasiter Malmö - diagnostik av bakterier, virus, klamydia, serologi
Utbildning Medarbetare inom Labmedicin Skåne rekryteras regelbundet som föreläsare och handledare till utbildningar vid de skånska lärosätena, Malmö högskola, Lunds universitet och Högskolan Kristianstad. I enlighet med regionalt avtal tillhandahålls verksamhetsförlagd utbildning för studenter från biomedicinska analytikerprogrammen och dessa studenter är en viktig rekryteringsunderlag av blivande medarbetare. Samarbete sker även kring läkarprogrammen och biomedicinarprogrammen. Intern undervisning för kunder och för Labmedicin Skånes medarbetare sker regelbundet vilket ställer krav på tillgång av undervisningslaboratorier och mötesrum. Multidisciplinära kliniska konferenser hålls inom samtliga områden vilket kräver tillgång på väl utrustade föreläsningssalar. Patientnära laboratorieverksamhet Som stöd för sjukvårdsprocesserna är ett ökat patientnära analyserande motiverat i de fall där förkortade svarstider skapar ett mervärde i patientprocessen. De tekniska förutsättningarna för att utföra fler patientnära analyser kommer på sikt att öka. Laboratoriemedicin kommer att ha en viktig roll som expertfunktion och kunskapsstöd för patientnära analyser. Som en direkt följd av detta fick Labmedicin Skånes förvaltning i uppdrag för år 2011 att ansvara för kvalitetssäkring samt val av metoder och instrument i patientnära laboratorieverksamhet inom offentligt driven sjukvård i Region Skåne. För att säkerställa kvaliteten inom patientnära laboratorieverksamhet ska avtal tecknas mellan respektive sjukvårdsförvaltning och Labmedicin Skåne. Avtalet utarbetas i samråd mellan Labmedicin Skåne och berörd förvaltning. En prislista för tjänster avseende patientnära analysinstrument har fastställts av produktionsdirektören. Prislistan är indelad i en för den offentligt drivna sjukvården obligatorisk bastjänst och en valbar tilläggstjänst. Detta regleras i tillämpningsanvisningar i avtalet mellan Labmedicin Skåne och respektive sjukvårdsförvaltning. 11
Kvalitetssäkring och miljö All laborativ verksamhet är kvalitetssäkrad för att uppnå optimal patientsäkerhet Ackreditering är en kompetensprövning som görs enligt europeiska och internationella standarder och ger ett formellt erkännande av att en verksamhet har kompetensen att utföra specificerade uppgifter och arbetsrutiner. Merparten av laboratorieverksamhet är ackrediterad och granskas regelbundet av det nationella ackrediteringsorganet SWEDAC, enligt standarderna ISO 15189 eller ISO 17025. Även andra ackrediteringar som EFI och JACIE samt ISO 9001-certifiering förekommer inom Labmedicin Skånes verksamhet. Granskningen sker mot krav som finns i standarder och myndigheters föreskrifter. Detta innebär att det inom ramen för ackrediteringarna finns väl fungerande ledningssystem inklusive rutiner för avvikelsehantering. Miljöarbetet inom Labmedicin Skåne befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Framtagning av ett miljöledningssystem är påbörjad med ambitionen att det ska bli en del av ett förvaltningsövergripande integrerat ledningssystem, som även kommer att omfatta befintliga ackrediteringar och ISO 9001-certifiering. Idag finns en gemensam organisation för miljöarbetet och ett aktivt miljöarbete inom verksamheten. Miljöledningssystemet är under uppbyggnad och beräknas vara klart för certifiering i slutet av år 2011. Kemikalieregistrering sker i kemikaliehanteringssystemet KLARA. I samband med förstudien har en inventering av kemikalieanvändning gjorts som kommer att ligga som grund i den fortsatta planeringen. Säkerhet För skalskydd och passagekontroll inom Labmedicin Skånes lokaler gäller normal Region Skåne-standard. I nya lokaler som Laboratoriemedicinskt centrum ska inga nycklar behövas utan passagekontrollsystemet ska baseras på regionövergripande kort. Vilka specifika rum som behöver passagekontroll får specificeras i ett senare skede. Övervakningslarm ska bl.a. finnas på kylar, frysar och kemikalietankar. IT och medicinsk teknik Labmedicin Skåne har en instrumentintensiv verksamhet och inom denna sker en snabb utveckling av nya tekniska lösningar som ger möjlighet till effektivare och mer rationella processer. Flera kvalitetshöjande investeringar har genomförts, t ex. en samordnad upphandling inom Klinisk kemi av instrument för allmän- och immunokemi. Inom området medicinsk teknik har avtal tecknats med samtliga medicintekniska avdelningar i Skåne i syfte att standardisera och förenkla samarbetsformerna. Även avtal med leverantörer har samordnats i större utsträckning. Under 2011 planeras följande: Satsning på att utrustningar för videokonferens ska finnas tillgänglig vid alla orter och för alla verksamhetsområden. Detta underlättar distansdiagnostik, konferens- och utbildningsverksamhet samtidigt som miljö- och tidsaspekter (minskat resande) beaktas. Gemensam upphandling av instrument för hematologi och koagulation inom Klinisk kemi. Upphandling av ett verksamhetsövergripande produktionsdatasystem (LIMS). Det nya systemet kommer att ersätta dagens föråldrade system och ger bättre möjligheter för processtöd och produktionsuppföljning. Fortsatt automationssatsning inom Klinisk mikrobiologi och Klinisk patologi vilket ytterligare förbättrar förutsättningar för en effektivisering av verksamheten. Införande av e-ros, elektroniska remiss- och svarssystem, i första skedet för Klinisk kemi. Förutom ovanstående pågår ett förberedande arbete inför ytterligare större investeringar som införande av digitalisering av rutinmikroskopering inom patologiverksamheten, samt en omfattande förändrad process av den odlingsbaserade bakteriologin inom Klinisk mikrobiologi. Läs mer: Bilaga Projektrapport El/Tele/Data, Grontmij, 2010-12-17 Bilaga Direktiv till delprojekt Kvalité Miljö Säkerhet IT MT 2010-05-27 Den planerade byggnaden bör ha en logik som gör sektionering möjlig på ett naturligt sätt. Viss verksamhet pågår dygnet runt vilket kräver särskild omtanke för att arbetsmiljön ska kännas trygg. 12
Medarbetare En professionell kunskapsorganisation kännetecknas av kundorientering, engagemang, ansvar och kompetens där medarbetarna är den viktigaste resursen. Den största yrkeskategorin bland de ca 1250 medarbetarna inom Labmedicin Skåne är ca 800 biomedicinska analytiker. Dessutom finns 120 läkare, ca 100 naturvetare och ingenjörer samt medicinska sekreterare, undersköterskor, vaktmästare, administrativ personal m.fl. Under kommande år förestår stora pensionsavgångar. För att motverka negativa effekter av detta krävs bl.a. kontinuerligt tillskott av ST-tjänster till de olika laboratoriemedicinska specialiteterna. Arbetsmiljö Då laboratorieverksamheterna tidigare varit inkluderad i sjukhusförvaltningarna, finns olika kulturer som nu jämkas samman till en gemensam. Det har bl. a. medfört en översyn av olika arbetstidsmodeller och arbetstidsavtal, samt ett aktivt arbete med att hitta gemensamma förhållningssätt som bäst gagnar verksamheten och kundernas behov. Under hösten 2009 genomfördes en omfattande utbildning av chefer och medarbetare i lönebildning och lönesättning. Det har blivit allt tydligare för var och en att lön är ett styrmedel för att nå en effektiv och konkurrenskraftig verksamhet. Gemensamma lönekriterier med tydlig fokus på måluppfyllelse och prestation är framtagna och överenskomna. VERKSAMHETSOMRÅDEN Åtta verksamhetsområden ingår från 2011 i Labmedicin Skåne- Dessa är indelade och namngivna i enlighet med medicinska specialiteter. Utvecklingen inom respektive verksamhetsområde pågår ständigt för att följsamt anpassas till sjukvårdens processer. Verksamhetsområdena är: Arbets- och miljömedicin Biobank (nytt område sedan 1 januari 2011) Klinisk genetik Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KIT) Klinisk kemi Klinisk mikrobiologi Klinisk patologi Vårdhygien Kommande avsnitt ger en sammanfattande beskrivning av verksamheten inom respektive område. Verksamhetsbeskrivningar är bilagda och processbeskrivningar är påbörjade. Läs mer: Bilaga Verksamhetsbeskrivningar för respektive verksamhetsområde inom Labmedicin Skåne Under 2010 genomfördes en utbildning i systematiskt arbetsmiljöarbete för att bl.a. förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Målgruppen har varit verksamhets- och enhetschefer samt skyddsombud. För att nå ut till hela organisationen med övergripande frågor har Labmedicin Skåne infört så kallade Chefsforum, dit alla chefer, ledning och stab är kallade. Dessa har varit välbesökta. En bra form för dialog i en stor och geografiskt spridd organisation. En välfungerande samverkan med de fackliga organisationerna är uppbyggd, samtliga arbetsplatser har arbetsplatsträffar och respektive verksamhetsområde en samverkansgrupp. Samverkansorganisationen följer linjeorganisationen med central samverkan på förvaltningsnivå, lokal samverkan på verksamhetsnivå och arbetsplatsträffar (APT) på enhetsnivå. Alla chefer har medarbetarsamtal med sina medarbetare och målet är att alla ska ha en individuell utvecklingsplan. 13
Arbets- och miljömedicin (AMM) Arbets- och miljömedicin är en viktig resurs för främjande av arbetsrelaterad hälsa, och ingår i hälso- och sjukvårdens folkhälsoarbete. Arbets- och miljömedicin har uppdraget att: utreda enskilda patienter eller grupper med misstänkt arbetsmiljö- eller miljöorsakad ohälsa, förebygga ohälsa betingad av arbetsmiljön och den allmänna miljön och vara ett i första hand regionalt, men på vissa områden även nationellt och internationellt kompetenscentrum, som både skapar och sprider kunskap. Gruppundersökningar sker på arbetsplatser eller via andra fältundersökningar och utgör en omfattande del av verksamheten vilket innebär att medarbetarna tillbringar ca 700 årsarbetsdagar utanför sin arbetsplats. Insatserna är helt kostnadsfria för den enskilde patienten och för hälso- och sjukvårdens olika aktörer inklusive företagshälsovården, liksom för den medborgare, tjänsteman, fackliga förtroendepersoner eller arbetsgivare som vänder sig till AMM med förfrågningar. Efterfrågan på miljömedicinsk expertis har ökat påtagligt under senare år, inte minst från kommuner och länsstyrelser. Det gäller såväl riskbedömning i konkreta ärenden, t ex bostäder på förorenad mark, som medverkan i utredningar av skilda slag, t ex kring klimatanpassning. Detta ställer krav på en utökad kompetens för miljöhygieniska bedömningar och riskbedömningar. Faktaruta Arbets- och miljömedicin Ackreditering: SWEDAC enligt SS-EN ISO/ICE 17025:2005 Anställda: ~ 80 medarbetare anställda antingen inom Labmedicin Skåne eller vid forskningsavdelningen vid Lunds universitet Finansiering: Solidariskt finansierad Södra sjukvårdsregionen. Forskning: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, institutionen för laboratoriemedicin i Lund. Kostnader: ~ 42 Mkr Verksamhetsorter: Lund samt närmottagningar i Karlshamn/Karlskrona, Kristianstad, Växjö och Ängelholm. Dessutom samverkan med länskliniken i Halmstad. Yrkeskategorier: Läkare, yrkeshygieniker, miljösköterskor, beteendevetare, ergonomer, psykologer och kurator samt avancerad biostatistisk och epidemiologisk kompetens. Vid miljöanalytiska laboratoriet kemister, molekylärbiologer och biomedicinska analytiker arbetar. Utför uppdrag för: Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen. Vid klinikens välutrustade miljöanalytiska laboratorium görs såväl ackrediterade serviceanalyser som avancerad metodutveckling, med fokus på biomarkörer för exponering. Laboratoriet är också ett internationellt referenslaboratorium för metallanalyser. Inom den ergonomiska verksamheten har avancerade elektrofysiologiska mätmetoder av muskelaktivitet, arbetspositioner och -rörelser utvecklats. Inom den beteendemedicinska verksamheten är stressrelaterad ohälsa i fokus. En viktig del i utbildningsuppdraget gäller företagshälsovårdens medicinska och tekniska personal. Den nya läkarspecialiteten Arbets- och miljömedicin som också innefattar ett omfattande utbildningsansvar för företagshälsovårdens specialister kommer att ställa markant utökade krav på kliniken, samtidigt som det framöver finns ett betydande problem med den egna generationsväxlingen bland läkarna. I verksamheten integreras kliniskt arbete, forskning, utveckling och undervisning. Forskning som bedrivs av klinik och universitetsavdelning i samverkan, är en viktig del av vårt uppdrag, och genererar betydande externa medel. Den integrerade verksamheten har därvid varit en framgångsfaktor av utomordentligt stor betydelse, och på ett flertal områden finns Arbets- och miljömedicin i Lund i den nationella och internationella frontlinjen. 14
Biobank I en biobank förvaras blod-, cell- eller vävnadsprover som tagits i sjukvården. Dessa lagras på olika sätt, till exempel i provrör eller inneslutna i paraffinklossar. Biobanksprover används främst för patientens vård och behandling men är även en viktig resurs för forskningen. Biobanken har kommit till för att göra det möjligt att i biobanker ställa humanbiologiskt material till förfogande för forskning, utveckling, vård och behandling utan att den enskilda människans integritet träds förnär (ur proposition 2001/02:44). Verksamhetsområdet Biobank bildades 1/1 2011 baserat på uppdraget till Labmedicin Skåne att skapa en effektiv infrastruktur för biobanksverksamhet till gagn för forskning och kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården. I verksamhetsområdet ingår Regionalt biobankscentrum som är inrättat och finansierat av Södra sjukvårdregionen med ansvar för regional service- och kompetens för alla verksamheter berörda av biobankslagen. Vidare övertar Labmedicin Skåne ansvaret för biobanksenheten inom RSKC i Malmö, som tillsvidare kommer att erbjuda samma tjänster som tidigare. Region Skånes biobank kommer att verka för utveckling av en rationell infrastruktur för biobanksverksamhet genom: samordning av Region Skånes biobanksresurser etablering av provmottagningsenheter för biobanksprover etablering av en storskalig, centraliserad och robotiserad förvaringsfacilitet för lämpliga biologiska prover kvalitetssäkring av biobanksverksamheten (ackreditering av den centraliserade biobanksverksamheten) marknadsföring av Region Skånes biobank Läs mer: Biobankslagen (2002:297) Faktaruta Biobank Ackreditering: Planeras. Anställda: ~ 6 medarbetare (beräknade personalresurser ~ 15) Finansiering: Anslagsfinansiering Södra sjukvårdsregionen och Region Skåne samt intäktsfinansiering. Verksamhetsorter: Malmö Yrkeskategorier: Läkare, biomedicinska analytiker, biomedicinare, IT-tekniker, sekreterare Utför uppdrag för fr a : Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen 15
Klinisk genetik Klinisk genetik omfattar genetisk vägledning, konsultation och diagnostik av ärftligt betingade sjukdomar och förvärvade genetiska skador. Vid Klinisk genetik utförs analys av förvärvade och medfödda genetiska skador samt mottagnings- och konsultverksamhet för patienter och vårdgivare. Klinisk verksamhet bedrivs i nära samarbete med forskningsavdelningen, vars övergripande målsättning är att karakterisera genetiska faktorers betydelse för uppkomst av cancer. Det nära samarbetet är en framgångsfaktor som bidrar till att ny teknik och translationella forskningsresultat av klinisk betydelse snabbt kan introduceras i sjukvården. Den omfattande forskningen inom enheten bekostas förutom av ALF-medel framför allt av Cancerfonden och Barncancerfonden. Inom forskningen förväntas en fortsatt mycket snabb utveckling. Genetisk vägledning avser att: ge information till berörda individer och anhöriga om risken att drabbas eller få barn med en ärftligt betingad sjukdom, så att de kan fatta egna beslut med högsta möjliga informerade samtycke göra individen bättre rustad att möta de problem som sammanhänger med påvisad genetisk skada samt ge ett underlag för behandling, uppföljning och familjeplanering vid konstaterad ärftlig faktor som sjukdomsorsak eller sjukdomsrisk. De vårdgivare som konsulterar Klinisk genetik är för närvarande i första hand specialiteterna hematologi, obstetrik, onkologi, neurologi, ortopedi och pediatrik från Skånes universitetssjukhus och övriga sjukhus inom södra sjukvårdsregionen. Faktaruta Klinisk genetik Ackreditering: SWEDAC enligt SS-EN ISO 15189:2007 Anställda: 57 medarbetare Finansiering: Solidariskt finansiering via Södra sjukvårdsregionen Forskning: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund. Kostnader: ~38 Mkr Verksamhetsorter: Lund Yrkeskategorier: Biomedicinska analytiker, sjukhusgenetiker, läkare, genetisk vägledare m.fl. Utför uppdrag för: Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen Kunskapen om ärftliga faktorers betydelse för uppkomst av sjukdomar har under det senaste decenniet genomgått en mycket kraftig expansion samtidigt som möjligheterna att påvisa ärftligt betingade sjukdomar dramatiskt förbättrats. Nyare EU-regler och lagstiftning pekar också på ett större krav på vårdgivarna att erbjuda personer med sällsynta sjukdomar en god vård genom att befrämja uppbyggnad av Europeiska centra för omhändertagande av dessa personers funktionshinder, något som med fördel kan vara kopplat till klinisk genetik. Genetiska utredningar kommer därmed att få en alltmer framskjuten plats och efterfrågan på genetisk rådgivning kan förväntas öka kraftigt. 16
Klinisk immunologi och transfusionsmedicin (KIT) KIT tillhandahåller analyser och service för diagnostik, behandling och uppföljning inom immunologi, transfusion och transplantation. KIT är organiserat i en geografisk linjeorganisation och ämnesvis i sex regionövergripande processer med processansvariga. Sortiment och servicegrad har successivt anpassats till de olika sjukhusens behov med en centralisering av alla avancerade utredningar och analyser till Lund. Analyserna är en förutsättning för den högspecialiserade sjukvården i Skåne och av avgörande betydelse bl.a. för transplantationsverksamheten. Transplantation av hjärta och lungor är numera rikssjukvård och av stor strategisk betydelse för regionen. Transfusionsmedicin svarar för den transfusionsmedicinska servicen till sjukvården, vilken bl.a. innebär blodtappning, komponentframställning, förvaring, frisläppning, distribution av blod och blodkomponenter, blodgruppsimmunologiska analyser samt reservation och utlämning av blodkomponenter. Blodet som tappas under varunamnet Blodcentralen Skåne är en gemensam resurs för hela Skåne och målet är att säkra tillgången på blodkomponenter för Region Skånes behov och att därmed vara självförsörjande på blodkomponenter. Faktaruta Klinisk immunologi och transfusionsmedicin Ackreditering: SWEDAC enligt ISO/IEC 17025, EFI transplantation, JACIE förbereds för blodstamcellsverksamhet. Anställda: ~200 egna medarbetare och ~ 130 inhyrda från fr a Klinisk kemi Antal analyser: Klinisk immunologi ~ 370 000 Transfusionsmedicin ~ 130 000 Antal blodgivare: ~ 26.600 med ~ 64.200 blodgivningar Antal stamcellstransplantationer: 133 st Finansiering: Region Skåne samt solidarisk finansiering via Södra sjukvårdsregionen Inspektioner: Läkemedelsverket, Socialstyrelsen samt läkemedelsföretag Forskning: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund. Kostnader: ~170 Mkr. Verksamhetsorter: Transfusionsmedicin finns vid samtliga skånska 10 sjukhus, samt har ambulerande blodbuss. Klinisk immunologi och transplantation immunologi finns enbart i Lund. Yrkeskategorier: biomedicinska analytiker, läkare, sjuksköterskor, undersköterskor m.fl. Utför uppdrag fr a för: Region Skåne, Södra sjukvårdsregionen. Transfusionsmedicin är en till stora delar akut verksamhet med ständig beredskap för att tillgodose patienters krav på akuta och säkra blodtransfusioner. Strikta krav på rutiner och kunskap ställs då överlämnande av blod ger underlag till patientbehandling och vid misstag kan patienten riskera skada eller död. Blodverksamheten och till del transplantationsverksamheten är strikt reglerad i EU-lagstiftningen till skillnad från övrig sjukvård. Inom klinisk immunologi sker framförallt allergi- och autoimmundiagnostik samt komplementanalyser. Ökning sker avseende specifika markörer för inflammatoriska tarmsjukdomar och även inom transplantationsimmunologi ses en cirka 30 % produktionsökning som speglar den dynamiska utvecklingen inom området. De immunologiska analyserna ska bibehållas och utvecklas för att kunna ge kunderna hög kvalitet och optimal service till konkurrenskraftiga priser. Verksamheten har idag fyra olika labdatasystem, vilket ställer krav på resursförstärkning för att klara framtida säkerhetskrav och utveckling av systemen KIT har flera internationellt framgångsrika forskargrupper knutna till Lunds universitet. Det Nordiska referenslaboratoriet i Lund för genomisk blodgruppstypning har till stor del utvecklats genom forskningsverksamheten. Baserat på vår forskningsprofil finns en vision om ett Center of Excellence in Immunogenetics inom verksamhetsområdet (beskrivs närmare i verksamhetsbeskrivningen). 17
Klinisk kemi Klinisk kemi ger beslutsunderlag för ställande av diagnos, screening, uppföljning eller inställning av behandling i sjukvården. Inom Klinisk kemi används biokemiska, immunologiska och fysikalisk-kemiska metoder för att genom undersökning av kroppsvätskor, vävnader, celler och kroppsutsöndringar samt genom funktionsundersökningar påvisa sjukdomar och sjukdomstecken samt följa effekterna av behandling. Väl fungerande klinisk kemi ska motsvara sjukvårdens behov under dygnets alla timmar. Klinisk kemi bedriver verksamhet i åtta Skåneövergripande processer som i huvudsak är indelade efter medicinska områden. Regionövergripande harmonisering inom klinisk kemi är högprioriterat, vilket kommer att ge bättre sjukvårdsprocesser och rationaliseringsvinster. Inom klinisk kemi införs ett enhetligt sortiment och servicegrad på laboratorier som är anpassat till uppdragen för respektive sjukhus. Närsjukhusens laboratorier har det lokala sjukhuset som helt dominerande kund. Sortimentet vid akutsjukhusens laboratorier är begränsat till analyser som kan utföras på högt automatiserade analysplattformar samt specialanalyser som på grund av krav på snabba svarstider och provets hållbarhet måste analyseras lokalt. Prover från primärvården analyseras idag huvudsakligen på laboratoriet vid närmaste akutsjukhus. Specialanalyser (analyser som inte utförs på automatiserade analysinstrument och som inte är tidsberoende) koncentreras till laboratorierna i Lund och Malmö. Kontinuerlig teknisk utveckling, med förbättrad prestanda, mindre instrument och ökad automation leder även till ett ökat patientnära analyserande. Skötseln av dessa analyser och instrument kan inte alltid hanteras optimalt av organisationen i vården, vilket kräver support från Klinisk kemi. Klinisk verksamhet och forskning är väl integrerat vilket ger gott underlag för överföring av forskningsresultat till klinisk tillämpning och medverkan till undervisning, information och kompetensutveckling. Klinisk kemi står inför ett skede av mycket snabb utveckling, som karakteriseras av att nya metoder för diagnostiska ändamål tas i bruk såsom genomik, proteomik, metabolomik, masspektrometri och NMR (nuclear magnetic resonance). För att kunna utnyttja dessa krävs kraftig satsning på forskning och utveckling. Faktaruta Klinisk Kemi Ackreditering: Sex olika via SWEDAC enligt SS-EN ISO 15189:2007 samt SS- EN ISO 17025. Dessa ska sammanfogas till en gemensam. Anställda: ~ 550 Antal analyser:~ 14,5 milj./år Finansiering: Region Skåne Forskning: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund och Malmö Kostnader: ~ 334 Mkr Verksamhetsorter: Samtliga skånska sjukhus Yrkeskategorier: biomedicinska analytiker, läkare, kemister, ingenjörer undersköterskor m.fl. Utför uppdrag fr a för: Region Skåne Klinisk farmakologi är en kunskapscentrerad specialitet med mycket stark integration mellan informativ sjukvård, utveckling och forskning inom läkemedelsområdet. Farmakologiska verksamhetsområdet har ett renodlat regionansvar och ska ge konsultativ läkemedelsservice till hela södra sjukvårdsregionen. Ett samarbete finns med Klinisk kemi. Sannolikt kommer beslut tas 2011 om bildandet av Enheten för rationell läkemedelsterapi hörande till Skånes universitetssjukhus. Oavsett organisation finns stora och nödvändiga vinster med samarbete mellan klinisk kemi och klinisk farmakologi. Detta samarbete måste utvecklas och beskrivas om/när organisationen förändras. Gemensam lokalisering är mycket fördelaktigt för både klinik och forskning och både kemi och farmakologi, eftersom bl.a. laboratorielokaler är en gemensam nämnare. 18
Klinisk mikrobiologi Klinisk mikrobiologi ger underlag till infektionsdiagnostik genom att påvisa bakterier, virus, svamp och parasiter med odlingar och molekylärbiologiska metoder. I området ingår bedömning och bevakning av resistensutveckling, identifiering av förekomst av olika resistensmarkörer samt framtagning av underlag till epidemiologiska rapporteringssystem. Verksamhetsområdet är organiserat i sex Region Skåne-övergripande enheter och tre Region Skåne-övergripande processer. Enheterna är: bakteriologi (Malmö) bakteriologi (Lund) molekylärbiologi sekretariat/provmottagning substrattillverkning virologi/serologi Processerna är: bakteriologi virologi/serologi samordning av molekylärbiologi För närvarande är diagnostik av virologi, klamydia och serologi profilerade till Malmö och diagnostik av svamp och parasiter samt substrattillverkning till Lund. Bakteriologisk diagnostik finns vid båda arbetsplatserna. Snabb och korrekt diagnostik av mikroorganismer ger underlag för korrekt behandling i form av antibiotika eller antivirala medel och utgör underlag i arbetet med att förhindra smitta i befolkningen. Genom välkontrollerade och kostnadseffektiva screeningprogram (ex för blodsmitta och multiresistenta bakterier) förebyggs ohälsa i befolkningen. Faktaruta Klinisk mikrobiologi Ackreditering: SWEDAC enligt SS-EN ISO 15189:2007 Anställda: ~ 180 medarbetare Antal analyser: > 1,2 miljoner Antal tillverkade substrat: ~ 1,3 miljoner plattor, ~ 550000 rör/lösningar Certifiering: SWEDAC enligt SS-EN ISO 9001:2008/AC:2009 gäller substratenheten med CE märkta produkter Finansiering: Region Skåne Forskning: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund och Malmö Kostnader: ~ 150 Mkr Verksamhetsorter: Lund och Malmö Yrkeskategorier: biomedicinska analytiker, läkare, mikrobiologer m.fl. Utför uppdrag fr a för: Region Skåne Verksamhetsområdet är kunskapsintensivt och bedriver ett kontinuerligt kliniskt utvecklingsarbete och FoU av nationell och i vissa fall internationell klass. Verksamheten är integrerad med motsvarande forskningsavdelningar. Virologi, serologi och klamydiadiagnostik är i princip helt automatiserat. Bakteriologin är fortfarande manuell, men utrustningsmedel för automatisering av bakteriologin har beviljats och utvärderingar inför införande pågår. En fortsatt ökning av behovet av mikrobiologisk diagnostik kan ses i takt med intensivare sjukvård, nya diagnostiska möjligheter och ökad insikt om nyttan. 19
Klinisk patologi Inom Klinisk patologi undersöks olika sjukliga förändringar i bortopererade organ eller i små provbitar. Med hjälp av mikroskopi karaktäriseras godartade och elakartade tumörer eller inflammatoriska förändringar i t ex bröst, livmoder, prostata, blindtarm och hud. Gynekologiska cellprover bedöms för att hitta förstadier till cancer. Efter provtagning av knutor t ex i bröst ställs diagnos på cellmaterialet. Verksamhetsområdet ger beslutsunderlag fr a till de opererande specialiteterna och onkologin avseende screening, diagnostik av akuta och kroniska sjukdomstillstånd, ställningstagande till specifika behandlingar samt uppföljning av sjukdomstillstånd. Klinisk patologi finns vid akutsjukhusen och ansvarar för patologi/cytologi diagnostik inom centrala nervsystemet, sjukdomar inom thorax, muskuloskeletala-, gastrointestinala-, urologiska-, blod-, hud-, barn- bröst-, endokrin-, gynekologiska-, och öron-näsa-hals-sjukdomar samt obduktioner och bårhushantering. Enheterna i Malmö och Lund har ett regionansvar inom organområden som till stora delar följer profileringen av klinisk verksamhet inom Skånes universitetssjukhus. Sjutton gemensamma Skåneövergripande processer är identifierade och dessa engagerar medarbetarna inom patologi, cytologi, obduktion och bårhusverksamheten. Regelbundna konferenser med demonstrationer för utrednings- och terapiplanering i skilda ämnen anordnas tillsammans med sjukvårdens företrädare för en eller flera kliniker/specialiteter. En betydande FoUU-verksamhet bedrivs och tre forskningsavdelningar är knutna till verksamhetsområdet. Många medarbetare är även involverade i forskningsprojekt, som kan leda till nya diagnostiska möjligheter i framtiden. Utvecklingen inom klinisk patologi och cytologi, inte minst införandet av nya molekylära analyser, har inneburit en möjlighet att öka den diagnostiska precisionen. Från att enbart kunna säga om en tumör är godartad eller elakartad kan man idag i många fall dels bättre säkerställa en tumörs ursprung och dels ge bättre prognostisk och behandlingsprediktiv information så att patienterna får en optimalt anpassad behandling. Detsamma gäller utvecklingen inom områden som inflammatoriska sjukdomar och degenerativa sjukdomstillstånd. Faktaruta Klinisk patologi Ackreditering: SWEDAC enligt SS-EN ISO 15189:2007 Anställda: ~ 220 medarbetare Antal analyser: ~ 205 000 st Antal obduktioner: ~ 900 st Finansiering: Region Skåne Forskning: Lunds universitet, Medicinska fakulteten, Institutionen för laboratoriemedicin i Lund och Malmö, Institutionen för kliniska vetenskaper Kostnader: ~ 174 Mkr Verksamhetsorter: Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö Yrkeskategorier: Biomedicinska analytiker, cytodiagnostiker, laboratoriebiträden, läkare, medicinska sekreterare, obduktionstekniker, undersköterskor, vaktmästare m.fl. Utför uppdrag fr a för: Region Skåne Sjukvårdens ökande behov av specialisering och spetskompetenta läkare, avancerade analyser och specifika diagnoser medför att varje sjukhus inte kan försörjas med specialistkompetenta patologer inom varje organ och tumörområde. Detta driver på nya arbetssätt t ex digitalisering av bildbehandlingen, delegering av arbetsuppgifter som idag utförs av läkare till biomedicinska analytiker och cytodiagnostiker. 20