Vindkraftprojekt BooBreven Samrådsunderlag. 2012-02-23 E.ON Vind Sverige AB

Vindkraftprojekt BooBreven Samrådsunderlag 2012-02-23 E.ON Vind Sverige AB

Innehåll 1 BAKGRUND... 3 1.1 Brevens Bruk AB... 3 1.2 Boo Egendom AB... 3 1.3 BooBreven... 4 BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT BOOBREVEN... 6 1.4 Lokalisering... 6 1.5 Utformning... 7 1.6 Vindkraft i Örebro kommun... 9 1.7 Vindkraft i Hallsbergs kommun... 9 1.8 Vindkraft i Finspångs kommun... 10 1.9 Vindkraft i Östergötlands län... 10 1.10 Vindkraft i Örebro län... 10 1.11 Naturmiljö... 11 1.12 Kulturmiljö... 14 1.13 Skuggor och ljud... 17 1.14 Landskapsbild... 19 2 KONTAKTUPPGIFTER... 19 2(19)

1 BAKGRUND 1.1 Brevens Bruk AB Brevens Bruk AB är ett familjeföretag vars verksamhet idag i huvudsak består av skogsbruk, lantbruk och fastighetsförvaltning. Huvudnäringen består av skogbruk och omfattar c:a 13 400 ha PEFC och FSC certifierad skog. Årligen slutavverkas ca 160 ha eller 1,2 % av arealen, vilket motsvarar en omloppstid på 83 år. Det planteras c:a 140 ha eller 350 000 nya plantor per år resten, 20 ha, är självföryngring och/eller sådd. Skogsbeståndet är något ojämn med övervägande yngre skog. Brevens Bruk AB bedriver även jordbruk på 445 ha, varav 320 ha är under egen drift, resterande del är utarrenderat. Kultur Tidigare var Brevens bruk mest känt för sitt järnbruk. Idag finns dock ingen järnhantering kvar utan är nedlagd sedan mitten av 1980-talet, men bruksmiljön står till stora delar kvar orörd och lockar många besökare. Rostugnens karaktäristiska höga silhuett utgör ett naturligt centrum i Brevens bruk. Orten Brevens bruk är klassad som riksintresse för kulturmiljö. Natur Brevens Bruk AB har en skogsbruksplan som ger företaget vägledning för skogsbruket både vad gäller produktion men även naturvård. Man har också en ekologisk landskapsplan samt en plan för bränning. 1.2 Boo Egendom AB Med anor från 1600-talet är Boo fideikommiss en av Sveriges största privata egendomar. All verksamheten drivs idag av Boo Egendom AB som är ett av moderbolagen. Boo Egendom omfattar totalt 15 000 ha varav huvuddelen består av ca 13 500 ha skog och av den är ca 11 500 ha produktiv skogsmark. Förutom jord- och skogsbruk finns även en modern sågverksrörelse och trädförädlingsindustri (i fideikommissen), denna verksamhet bedrivs av BooForssjö AB. Cirka 80 % av den totala tillväxten avverkas årligen, vilket medför ett ökande skogsinnehav per hektar. 3(19)

Boo Egendoms skogar är miljöcertifierade enligt den internationella FSC standarden. Samtliga skogsbestånd har även en egen skötselplan som tar hänsyn till virkesslag, bonitet, markförhållanden samt förekommande miljö- och naturvårdsvärden med mera. Kultur Den industriella näringen har sedan tidigt funnits som en del av egendomen. På 1800-talet i form av en järnindustriell rörelse med såväl masugn som smidesverkstäder. Natur Av det totala skogsinnehavet utgör ca 1 300 ha områden där speciell naturvårdshänsyn tas. Även 3 biotopskyddade områden finns där speciellt naturvårdsavtal har träffats med Länsstyrelsen. På Boo Egendoms viltrika marker bedrivs även en omfattande jaktverksamhet. 1.3 Vindkraftprojektet BooBreven Boo Egendom ligger drygt 4 mil km sydost om Örebro och Brevens Bruk ligger ca 5 mil från Örebro. De båda verksamheterna har således stora angränsande fastigheter. Både Brevens Burk AB och Boo Egendom ser ett mervärde i att nyttja sina stora landarealer till att komplettera sina verksamheter med vindbruk. Av samordningsskäl är det fördelaktigt att koordinera projekteringsprocessen så att den omfattar både Brevens Bruk ABs samt Boo Egendoms fasigheter. 4(19)

Figur 1a: Översiktskarta, projektområdet markerat med röd linje Figur 1b: Översiktskarta, projektområdet markerat med röd linje 5(19)

BESKRIVNING AV VINDKRAFTPROJEKT BOOBREVEN 1.4 Lokalisering Vindkraftanläggningen planeras på fastigheterna Kulltorp 1:1, Bjurhulta 1:1 samt Deje 1:2 i Hallsbergs kommun samt Breven 1:80 i Örebro kommun och Malma 1:2 i Finspångs kommun. Området ligger ca 3-3,5 mil från Örebro, närmaste mindre orter är Högsjö i öster, Svennevad i nordväst samt Bo i sydväst. Inom projektområdet finns flera utpekade områden som indikerar att området är lämpat för vindbruk. Energimyndigheten har pekat ut två områden som Riksintresse för vindbruk, två av Hallsbergs kommuns utpekade prioriterade områden för vindkraft, område 4a samt område 4b. Även Örebro kommun har i kap 9 i sin översiktplan identifierat området som förenligt med vindkraft. Tillståndsansökan planeras att utformas enligt boxmodellen där exakta koordinater beslutas i samråd med tillståndsmyndigheten efter att detaljprojektering har utförts och områdets faktiska förutsättningar har dokumenterats. Allmänt placeras vindkraftverk med fördel på höjder för att uppnå optimala vindförhållanden. Vindkraftverken får heller inte stå för tätt inpå varandra eftersom energiförlusterna då blir för stora. Projektområdet Området utgörs av både skogsmark, jordbrukslandskap samt en del småvatten och är relativt platt. Det finns dock flertalet höjder inom området mellan 120-150 m över havet, högsta punkten är Getberget som är 153,7 möh. Landskapet i närområdet kallas i Örebro kommuns Översiktsplan för skogsbygden, i den menar man att landskapet till övervägande del är tåligt för vindkraft bortsett från de kulturmiljöer, rekreationsområden eller värdefulla naturområden som finns. I direkt närhet till området (inom 1,5 km) finns endast ett fåtal bostadshus som inte ägs av Boo Egendom eller Brevens Bruk AB. Flera hus ligger i väster vid Norra Glottra samt längs sjön Sotterns södra kant hela vägen bort till Hunneberg. Det finns en del bostäder i närområdet från projektområdet men de flesta på sådant avstånd att påverkan troligen endast blir visuell. 6(19)

1.5 Utformning Vindkraftverk Vindkraftverken kan komma att ha en märkeffekt på upp till 5 MW och en totalhöjd om högst 225 meter 1. Tornhöjden beräknas bli maximalt 180 meter och rotorn maximalt 150 meter i diameter. Parkens slutliga utformning avgörs med en offentlig upphandling för att parkens produktion och funktion ska optimeras. En mycket tidig bedömning är att det aktuella projektområdet kan rymma vindkraftverk som skulle kunna generera en total installerad effekt om över 230 MW (räknat med en effekt om 3 MW vardera) vilket teoretiskt skulle kunna ge en årlig produktion om ca 585 GWh/år vilket motsvarar årsbehovet av hushållsel för ca 117 000 villor. Parkens produktion av förnybar energi skulle kunna leda till en sänkning av världens koldioxidutsläpp med omkring 300 000 ton, vilket skulle motsvara utsläppen från närmare 100 000 bilar. Vägar För att transportera vindkraftverk ställs det krav på vägarna som leder fram till lokaliseringen. Vägbredden skall vara minst 4,5 meter. Vanliga markvägar är ofta ca 2,5 meter breda och behöver därför förstärkas och breddas. Fordonen som transporterar vindkraftverken behöver en frigång på 5 meter i både bredd och höjd. Ekipaget kan väga upp till 165 ton och ha ett axeltryck på 16 ton. Totalt sett behövs nästan etthundra tunga transporter per verk. Transportfordonen är upp till 60 meter långa. Vägkurvor behöver vara fria från hinder inom en kurvradie på 50 meter. Backar får inte vara för branta om lastbilarna skall orka dra upp delarna till vindkraftverket. Konvex eller konkav längsgående radie måste vara minst 200 m. Släpvagnarna har låg frigång över marken, som lägst 10 centimeter. Det är därför viktigt att vägprofilen inte uppvisar kraftiga knyckar. Inom rimliga gränser kan man hyvla av toppar och fylla ut sänkor. Den föreslagna tillfartsvägen skall inte heller luta mycket i sidled, dock behövs viss lutning för att tillgodose avvattning. Fundament Vindkraftverken kommer troligen att förankras med ett så kallat gravitationsfundament. Det innebär att vindkraftverket förankras i ett tungt betongfundament som gjuts i marken. Gropen blir 2-3,5 m djup med 1 Eftersom teknikutvecklingen i vindkraftsbranschen har visat sig gå oförutsägbart fort framåt väljer E.ON Vind att ta höjd för eventuella tekniksprång genom att samråda om större vindkraftverk än vad marknaden idag erbjuder. 7(19)

kvadratiska sidor på 7-20 meter. Vid fundamentet behöver en trädfri yta på ca 5 000 m2 tas i anspråk för uppställning av kranbil. Det finns även andra typer av fundament som kan komma att bli aktuella på platsen. Belysning Vindkraftverken kommer att förses med hindersbelysning enligt anvisningar från Transportstyrelsen. Vindkraftverk som inklusive rotorn i dess högsta läge har en höjd över 150 meter ska markeras med blinkande högintensivt vitt ljus med en ljusstyrka på 200 000 Candela under gryning och skymning och 2000 Candela under dag och nattetid. Ljuset skall placeras på vindkraftverkets högsta fasta punkt. Belysningen avskärmas så att ljusstrålen ej ska träffa markplan inom 5 km. Den högintensiva belysningen krävs endast i parkens ytterkanter. För övriga verk används röd lågintensiv hinderbelysning. Elanslutning Vindkraftverken kräver av naturliga skäl anslutning till elnätet. Beroende på storlek på vindkraftverken och anläggningen görs anslutningen till lokal- eller regionnät. För riktigt stora vindkraftparker görs anslutningar direkt till stamnätet som Svenska Kraftnät ansvarar för. Branschorganet Svensk Energi har tagit fram regelverk kring hur vindkraftverk ansluts till elnätet. Vindkraftverkets generator genererar elenergi från 690 V (matningsspänning). I vindkraftverkens torn finns brytare och transformator som omvandlar generatorspänningen till ca 33 kv (matningsspänning). Dessa är torrisolerade och saknar därmed olja. Vindkraftverkets brytare och transformator placeras i vissa fall i en fristående mindre teknikbyggnad på marken intill aktuellt vindkraftverk. Mellan vindkraftverken löper markförlagda kablar. Regler för hur kablarna skall läggas anges i EBR-standard KJ 41.05. Enligt denna standard skall ledningar förläggas på ett djup som gör att kabeln är väl skyddad för mekaniska påverkan eller direkt skaderisk. Det gör att förläggningsdjupet anpassas till de förutsättningar som ges för varje tillfälle. Beroende på markbeskaffenheten plöjs eller grävs kablarna ner i marken. Kablarna samlas ihop i kopplingsstationer eller går direkt till transformatorstationer. Den slutliga utformningen på elanslutningen för vindkraftverken hanteras av elnätsägaren i området och är ej ännu fastställd. 8(19)

Förutsättningar för projektet 1.6 Vindkraft i Örebro kommun Örebro kommun skriver i sin Översiktsplan, antagen av kommunfullmäktige 2010-03-24, att dom är beredda att ta sitt ansvar i att nå regeringens planeringsmål. Man uppmanar projektörer att se till så att vindkraftverken placeras så att de kan uppfattas som ett naturligt inslag och i harmoni med landskapet. Vidare trycker kommunen på att identifierade gynnsamma lägen för vindkraftetableringar ska användas optimalt samt att vindkraftverk i första hand ska lokaliseras till områden som är lämpliga för vindkraft. Figur 2: Utdrag ur Örebro kommuns översiktsplan, projektområdet markerat med röd elips. 1.7 Vindkraft i Hallsbergs kommun Under 2010 antog Hallsbergs kommun ett tematiskt tillägg till Översiktsplanen avseende vindkraft. Områdena som pekats ut som intressanta för vindkraft togs fram efter avvägning mot andra intressen identifierade områden där få eller inga motstående intressen till vindkraft finns. Deras prioriterade område för utbyggnad av vindkraft kallat område 4a och 4b ligger inom projektområdet. Kommunen menar att vindkraft som uppförs i kommunen bör ske inom de prioriterade områden som pekats ut i planen samt i sammanhållen grupp. 9(19)

Figur 3: Utdrag ur Hallsbergs kommuns tematiska tillägg till översiktsplanen, projektområdet markerat med röd elips. 1.8 Vindkraft i Finspångs kommun Finnspång har inte hanterat vindkraft i sin översiktsplan från 2011. De har heller inte någon antagen vindkraftpolicy. 1.9 Vindkraft i Östergötlands län Under 2011 tog länsstyrelsen i Östergötland fram en vindkraftspolicy som ersätter deras tidigare skrift om råd och riktlinjer för vindkraftsutbyggnad. Man beskriver i den tydliga ställningstagande avseende vindkraftsexploatering i länet. Man anser att det är lämpligast om varje kommun pekar lämpliga områden för vindkraft i respektive kommuns översiktsplan. Länsstyrelsen rekommenderar att en analys över anläggningens påverkan på omgivande natur- och kulturmiljö samt en arkeologisk förstudie bör genomföras tidigt. Även en riskanalys över behovet av säkerhetsåtgärder rekommenderas i skriften. 1.10 Vindkraft i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län har i en vindkraftspolicy från 2004 sammanfattat vad de anser vara grundläggande i kommande projektering av vindkraft i länet. Man anser tydligt att varje kommun i länet bör undersöka förutsättningarna för vindkraftsproduktion i sina respektive översiktsplaner. I övrigt trycker man, förutom på de generella riktlinjer som finns i branschen för kultur- och 10(19)

naturmiljö samt friluftsliv, mycket på vikten av att ta hänsyn till landskapsbilden. I dokumentet Landskapsanalys för vindkraft från 2010 har man gjort en landskapsanalys över 6 utvalda områden i länet. Projektområdet ligger inte inom något av de analyserade områdena i länet. Metodiken för Länsstyrelsens rapport kommer att finnas med som underlag till den kommande landskapsanalysen som kommer att utföras inom projektet. 1.11 Naturmiljö I närområdet till det projektområde som nu är aktuellt för vindkraftsprojektering finns många identifierade och utpekade naturvärden i form av riksintressen, natura 2000-områden, med mera. I projektets närområde samt inom projektområdet finns det även mycket vatten som av naturliga skäl hyser många biologiska värden. Norrut ligger Sottern och Botaren, österut finns bland annat Kullasjön, Ölångssjön och Högsjön, vidare söderut ligger sjön Avern. Sottern är med sina 28 km² Närkes näst största insjö. Sottern har en naturskyddad skärgård med bland annat fiskljuse och storlom. I figur 4 och 5 redovisas de kända naturvärden som finns inom eller i anslutning till projektområdet. Figur 4. Naturvärden 11(19)

Förutsättningar Namn Riksintresse Natura 2000 Naturreservat Blivande naturreservat Regnaholm Regnaholms lövskog Tyresfall Motala äng Glottrakärret och Venerna Glottrakärret Stenkulla Kamperhultkärret Prästgården Sotterns Skärgård Tomsängen Klockarudden Bo Prästgården Lindenäs Stenön Breven 1:80 m fl Blivande naturreservatet Breven 1:80 Eftersom området tar en stor yta i anspråk inom projektområdet anser vi det viktigt att belysa att enligt framkomna uppgifter är det en viss skallbaggsart som utgör värdekärnan i det föreslagna naturreservatsområdet. Denna skalbaggsart trivs enligt utsago bäst i ett aktiv skogslandskap. En vindkraftsexploatering i området skulle på20-30 års sikt innebära att skogsbruket kan fortsätta i området och därmed gynna naturvärdena som trivs i den typen av miljö. En fördjupad inventering utförd av expertis kommer att genomföras av områdets naturvärden. Den kommer naturligtvis även att behandla detta område som eventuellt blir naturreservat och den specifika skalbaggens påverkan av en exploatering. 12(19)

Övriga naturvärden Enligt Skogsstyrelsens databank Skogens Pärlor finns det i anslutning till samt inom projektområdet flera områden utmärkta som sumpskogsområden, naturvärden, nyckelbiotoper samt något biotopskydd. En naturinventering över det aktuella projektområdet kommer att visa en mer detaljerad och aktuell bild över områdets naturvärden samt om det finns några skyddsvärda fågelarter eller fladdermusarter som exempelvis är rödlistade och därav är känsliga för en vindkraftsexploatering. Om sådana arter identifieras kommer påverkan från en vindkraftpark vid BooBreven att utredas ännu djupare och noggrannare. Figur 5. Skogens pärlor Effekter och konsekvenser E.ON Vind strävar alltid efter att undvika påverkan på riksintressen för naturvård från både vindkraftplaceringar, vägdragning eller kabeldragning samt att påverkan på övriga naturvärden blir så liten som möjligt. Vid etablering kommer identifierade nyckelbiotoper att undvikas i möjligaste mån. 13(19)

Skadeförebyggande åtgärder Avsikten med boxmodellen 2 är att undvika att placera vindkraftverk på koordinater med bland annat ovan utpekade naturvärden eller platser med fornlämningar. Dialog kommer att föras med markägare och myndigheter för att anpassa byggnationen så att områden med höga naturvärden etc. bevaras i så stor utsträckning som möjligt. 1.12 Kulturmiljö I projektets närhet finns tre stora utpekade områden med kulturmiljövärden. Både Brevens Bruk i norr och Boo-området i söder hyser stora värden ut ett kulturmiljöperspektiv. Dessa och andra kulturmiljöer kommer att behandlas i en kulturmiljö- och landskapsbildsanalys för att utvärdera den planerade vindkraftparkens påverkan på kulturmiljön som ofta är visuell. Förutsättningar Riksintressen, övriga värdefulla kulturmiljöer Drygt 1 km söder om projektområdet finns det omfattande Boo-området [T 9]. Området innefattar sju delområden, 3a-g, som har olika värdekärnor: odlingslandskap, herrgårdsmiljö, bymiljö m.m. I direkt anslutning till projektets norra del ligger området Brevens Bruk [T 15] som är Örebro läns bäst bevarade bruksmiljö. Det är en välbevarad industrimiljö, där det nerlagda järnbruket med 1800-talsbebyggelse i regelbundet bebyggelsemönster är karakteristiskt. 2,2 km nordöst om projektområdet ligger området Högsjö [D 23]. Det är ett brukssamhälle med omland och spår i bebyggelsen från 1600-talet till modern tid. 2 Boxmodellen kallas det när projektören inte väljer att placera ut vindkraftverken på specifika koordinater från början utan tittar på förutsättningarna inom ett visst område. När områdets förutsättningar utretts kan projektören placera ut verken på de för området mest optimala platserna. 14(19)

Figur 6. Kulturmiljöintressen Fornlämningar Inom områdena finns ett tiotal kända fornlämningar registrerade av Riksantikvarieämbetet enligt nedan. RAA nummer Asker 150:1 Asker 149:1 Asker 149:2 Asker 153:1 Asker 20:1 Asker 34:1 Kommun Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro Örebro RAA nummer Regna 125:1 Regna 125:2 Regna 130:1 Regna 126:1 Regna 118:1 Bo 54:1 Bo 53:1 15(19) Kommun Finspång Finspång Finspång Finspång Finspång Hallsberg Hallsberg

Figur 7. Fornminnen registrerade hos Riksantikvarieämbetet Effekter och konsekvenser Vindkraftparken och anslutningsvägar kommer att utformas så att inga kända fasta fornlämningar påverkas. 16(19)

1.13 Skuggor och ljud Påverkan från en vindkraftpark på närboende brukar framför allt omfatta påverkan genom ljud och skuggor som uppkommer från vindkraftverken. I området finns endast ett fåtal hus och skugg- och ljudpåverkan på närboende blir mycket begränsad. Närmaste bostad som inte ägs av Boo Egendom AB eller Brevens Bruk AB, är beläget ca 500 m från projektområdet. Ett exempel på placering av vindkraftverk inom projektområdena har tagits fram för att visa hur ljud och skuggor skulle kunna komma att påverka omgivningen. Då ett vindkraftverk under soliga tillfällen är i drift, uppkommer från rotorn en rörlig skugga. Som riktvärde för påverkan på ett bostadshus av rörliga skuggeffekter från rotorbladen anges totalt 8 timmar faktisk skuggtid per år (med hänsyn till molnighet, vindriktning och vindhastighet) och 30 timmar teoretisk maximal skuggtid (alltid soligt och vindkraftverken är alltid i drift) per år. Beräkningar har utförts med programmet WindPRO för att säkerställa att inga riktvärden för skuggeffekter överskrids. I simuleringen har ej hänsyn tagits till skogen och endast det teoretiska värdet har beräknas. Endast 10 av de markerade 56 bostäderna i närområdet beräknas med utformningsalternativet kunna påverkas av skuggkastning från vindkraftverk. Byggnad AS 3 är den bostad som enligt beräkningarna påverkas mest och beräknas få en teoretisk påverkan om 8:53 timmar per år, vilket är över gällande riktvärden på 8 timmar. Bostad W får enligt beräkningarna en teoretisk påverkan om 5:02 timmar per år. Om det skulle visa sig att någon bostad, även med den slutliga parkutformningen, skulle riskera att överstiga det gällande riktvärdet kan vindkraftverken som teoretiskt skulle orsaka skuggkastningen utrustas med skuggurkopplingsteknik och på så vis elimineras olägenheten. 3 Objekt som identifierats som bostäder namnges med en bokstav som överensstämmer i både ljudoch skuggberäkningarna 17(19)

Figur 8. Tidpunkt för teoretisk skuggkastning vid de utsatta bostäderna. Den röda linjen markerar teoretiska 8 timmar faktisk skuggtid. I Naturvårdsverkets rapport Ljud från vindkraftverk framgår bland annat följande: Ljud från vindkraftverk är av två typer: mekaniskt ljud från växellåda eller generator och aerodynamiskt ljud från vingarna. Mekaniskt ljud är sällan något problem numera på grund av tekniska förbättringar. Den dominerande delen av ljudet från ett vindkraftverk är av aerodynamiskt ursprung och uppkommer vid bladens passage genom luften. Detta ljud upplevs vanligen som ett svischande ljud. Ljudet kan beskrivas som ett bredbandigt brus, där det mest framträdande frekvensområdet är 63-4 000 Hz. Fysikaliskt har ljudet stora likheter med det ljud som alstras av vinden i vegetation av olika slag. Den maximala ljudnivån, genererat av vindkraftverk, som tillåts vid bostadshus i Sverige är 40 db(a). Figur 8 visar en simulering av ljudutbredningen från en tidigt förslag på utformning av vindkraftanläggningen. Beräkningen är av typen worst case och innebär att programmet (även här WindPro) räknar med att det blåser från alla väderstreck samtidigt och hänsyn till eventuell maskering ej har tagits. Den lila linjen i kartan visar 40 db(a) och de röda punkterna visar identifierade bostadshus. Beräkningen är gjord med vindkraftverksmodellen Vestas V112 med 119 meters torn. Observera att en annan leverantör kan väljas men att ljudutbredningen inte får överstiga 40 dba vid bostadshus oavsett vilken leverantör som i slutändan väljs. 18(19)

Figur 9. Ljudutbredning från ett utformningsalternativ, observera att vindkraftverken inte syns i kartan. 1.14 Landskapsbild Vindkraftverken kommer troligen att bli relativt högt belägna vilket gör att de kommer att synas i omgivningen. För att åskådliggöra hur de tänkta vindkraftverken kommer att framträda i landskapet kommer fotomontage samt rörliga visualiseringar att tas fram från flera platser i närheten, både i dagsljus men även på natten för att visa hinderbelysningen. Som tidigare nämnt kommer även en landskapsanalys att genomföras, den kommer att samordnas med kulturmiljöanalysen. Eftersom det mest troliga är att verken beräknas ha en totalhöjd över 150 m så kommer högintensiv hinderbelysning att krävas. Det innebär ett vitt blinkande sken i parkernas ytterkanter med en ljusstyrka om 100 000 Cd under dag, gryning och skymning samt 2000 Cd på natten. Högintensiv belysning krävs endast i parkernas ytterkanter och belysningen kommer att avskärmas så att direkt ljus inte träffar markytan på närmare avstånd än 5 kilometer från vindkraftverket. 2 KONTAKTUPPGIFTER Projektledare: Stina Albing E.ON Vind Sverige AB 040 25 50 00 Carl Gustafs väg 1 0701-440 611 205 09 Malmö 19(19)