Sida 1 (5) 2014-10-22 Nationella ehälsodagen, Stockholm, 22/10 Länk till sammanfattning över hela dagen av Barbro Falk) Hur ska ehälsoarbetet effektiviseras? (mässhallen) Sören Olofsson, Särskild utredare, ehälsokommittén http://digitalaskrivbordet.se/nationellaehalsodagen2014/fileupload/openfile/57 En utredning kommer att publiceras i mars på ehälsokommitténs uppdrag. Man måste analysera ändamålsenligt och förtydliga ansvarsfördelningen. Det saknas gemensam informationsstruktur och dokumentation. Vi tar oacceptabla risker med patient- och brukarsäkerheten varje dag. Patrik Sundströms och Lena Lundholms rapport är värt att läsa, om patientens säkerhet och hälsa. Nya strukturer för ehälsa behövs: # Tydligare statlig styrning och myndighetsroller som ger nya uppdrag för e- Hälsomyndigheten. # Säkerställa en basstruktur för informationshantering som garanterar interoperatibilitet och informationssäkerhet. # Ta fram, införa och använda en gemensam informationsstruktur och börja där behoven är störst och involvera professionerna. # Utveckla en aktiv, kunskapsbyggande tillsyn. Man måste implementera och integrera i de system som vården redan har. Varför har man inte samma på alla kliniker? En gemensam informationsstruktur. IVO vill vara med att bygga upp en kunskapsbyggande plattform. Vad måste ske nu? # Genomföra de lagstiftningsförslag som lades av utredningen om rätt information i vård och omsorg. # Dela mellan landsting och involvera socialtjänst mm. # Skapa en ny och mer kraftfull organisation för det internationella ehälsoarbetet (skapa nolltolerans) Samverkan mellan Pengar Regering SKL # Ta fram en reviderad ehälsostrategi med en tydlig handlingsplan. # Enas om en långsiktig och gemensam finansiell satsning. Utmaningen: 1) förändra attityder och arbetssätt. (Göran Stjärnstedt rapport om detta) 2) Möjliggöra en snabbare utveckling av vård och omsorg. Linnéuniversitetet ehälsonätet.se mötesplatsen vid ehälsoinstitutet
Sida 2 (5) Digitala hjälpmedel i demensvård - att underlätta kvarboendet i egna vid demens (Fogelström) Stefan Sävenstedt, projektledare, Norrbottens läns landsting http://digitalaskrivbordet.se/nationellaehalsodagen2014/fileupload/openfile/136 (ppt-presentation) Här tar de upp erfarenheter från två införandeprojekt i glesbyggden. Kommun vs Landsting Testa och utvärdera nya arbetssätt med stöd av digitala verktyg: (Testorter var Pajala och Arvidsjaur) Tidig upptäckt/diagnos, mångprofessionella team i närsjukvården, stöd till närstående och stöd till personer i sitt hem, delaktighet i samhället. De har jobbat med evidensbaserad kunskap och använder sig av IKT/eHälsolösningar. Koncept: Skapa trygghet, service och delaktighet i hemmet. Erbjuda etjänster och ehemtjänst. Anhörigstöd på distans: använda teknik som redan idag är vanligt, inte uppfinna hjulet igen! Surfplatta - En person är anställd för detta syfte som anhörigstöd och är till för familjer som pga. avstånd inte kan träffa personal och/eller kontakt med familjemedlemmar. GPS-klocka med larm och mobiltelefon i den, kan skapa trygghetszon. Om personen går utanför ett visst område larmar klockan till förinställda personer som kan ringa personen och fråga vart den är på väg. Bra för dementa som kan ha stora behov att röra sig. Här är grannar eller anhöriga ansvariga kontaktpersoner och inte socialtjänsten. Bra lösning för bysamverkan. Anhöriga står för kostaden. Leasing kostnad 620kr/månad/brukare. Viktigt är att börja använda hjälpmedel innan man blir dement. Detta sparar resurser och hjälpmedelsbehov och skulle betala sig i slutändan. Varför investerar inte kommuner i detta? Vård på distans i praktiken (nobellterassen) http://digitalaskrivbordet.se/nationellaehalsodagen2014/fileupload/openfile/148 Thomas Molén, Strateg Vård på distans, Västerbottens läns landsting Git Eliasson, Projektledare, Karolinska Universitetssjukhuset Vad är vård på distans? Elektroniskt stetoskop, ultraljudsrobot (hjärtundersökning), handrehabilitering, virituella ronder, blodtrycksmätning mm. Detta ska finnas i både primärvård, specialistvård och akutvård! Konsultation på distans: Specialister tillgängliga, oberoende vart patient/läkare befinner sig. Nätverk och samarbete: Tillgängliggöra relevant expertis, multidisciplinära ronder. Behandling i och nära hemmet: Samma/bättre kvalité som på sjukhuset.
Sida 3 (5) Hälso- och sjukvårdens utmaningar: # Demografi, Invånarnas förväntning på hälso- och sjukvård, Patienters makt och fria vårdval, Ökad rörlighet, Subspecialisering, Medicinsk och teknisk utveckling Hur kan vård på distans bidra? Tillgänglig vård vart man än bor, främjar samhällsekonomi och miljön, effektivisering, skapar samarbete och man får tillgång till de bästa specialister. Telemedicin = vård på distans De har redan jobbat med att ha konsultation på distans: Hud, bakteriologi, reumatologi, Ultraljud. Teledermatoskopi: hudförändringar fotograferas via telefon och skickas till hudspecialister för utvärdering om vidare behandling eller inte. Väldigt lyckat projekt. I Norrbotten har de videokonferenser och rond på distans, de lägger in bilder i journalen, använder sig av distans robotteknik, monitorering av vitala parametrar på distans mm. Behandling som kan ske i eller nära hemmet: logopedi, hand Rehab, KBT via video, smärtrehabilitering. Uppkoppling sker live till Storuman i deras virituella rum och en läkare där berättar lite om hur detta har fungerat. Deras mål är att få ut 20 st virituella rum på ett år. De har en bra infrastruktur för distansteknik 30% av befolkningen är redan nu över 65 år, vilket ger dem ca 20 års försprång på vad man förutser ska ske i hela Sverige. De har skapat en lättillgänglig vårdplattform De har möjligheter att via distansteknik: ta blodprover, blodtryck, väga, lyssna på hjärta/lungor, titta i halsen mm. Ett annat lyckat projekt är ERCR-konsultation på distans; gastrokirurgi på distans och läkare får live guidning av specialister under operation. Nytta: snabbare behandling, få specialister, minskad risk för komplikationer, inkomster från andra länder att exportera detta och ökad patientsäkerhet och mer jämlik vård. Utmaningar: Inte tekniken som är problemet! Vem bär ansvar vid operation? Produkter och tjänster och metod för införande (ta betalt affärsmodeller) Samverkan, trippel helix-modellen behövs! Utveckling av vård och omsorg på distans (Fogelström) http://digitalaskrivbordet.se/nationellaehalsodagen2014/fileupload/openfile/113 Mikael Johansson, IT-Strateg, IneraAB Lars Törnblom, Projektsamordnare ehälsa, CeSam, SKL Roald Bergstrøm, Seniorrådgiver, Helsedirektoratet, Norge Fram till 2023 behövs 225 000 nya medarbetare anställas om inga förändringar sker i bemanning och arbetssätt. Det har skett en explosionsartad utveckling och framfart av iphone, ipad och olika appar för att skapa trygghet, bättre hälsa och bättre vetande.
Sida 4 (5) Utbudet av ny teknik: sensorer (och fallsensorer), mäta blodsocker, mäta blodtryck, mäta puls och syresättning och kalorier och PI och BMI och EKG. Denna utveckling måste vi dra nytta av, mycket finns redan och nu måste vi bidra med att kvalitetssäkra. Man måste ha standardiserade gränssnitt! Continua / www.continuaalliance.org En allians som samverkar att detta ska kunna kopplas ihop till en gemensam och inte vinstdrivande som certifierar produkter. plug and play Continua har tre fokusområden: 1) omsorg och trygghet 2) Friskvård) Hantera kroniska sjukdomar (70-80% av sjukvårdskostnaderna är från detta) De Nordiska länderna ligger före Sverige vad gäller ehälsa och implementering. Continua finns i de andra länderna. SKL tittar nu på Continua-ramverket som en viktig komponent i en gemensam infrastruktur och hur vi kan samverka med de nordiska grannländerna. Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut? (arkaden) http://digitalaskrivbordet.se/nationellaehalsodagen2014/fileupload/openfile/56 (ppt-presentation) Ingela Strandh, Niklas Eklöf; Socialstyrelsen Socialstyrelsens arbete med utvecklingen av den nationella informationsstrukturen. Interoperabilitet Laglig Organiserad Semantisk Teknisk Hur mäter vi den semantiska interoperabiliteten? NIs befintliga modeller saknar juridiskt perspektiv, statistikperspektivet, koppling till termbanken... Projektet ska ta fram nio olika modeller, vidareutvecklande och sammanhängande modeller. Spårbarhet med samma syfte. Finns 70 föreskrifter som reglerar dokumentationskrav. Ett stort antal statistikregister att skicka in info till. Socialstyrelsens egna produkter/system Begreppsområdena går de igenom systematiskt. Vård- och omsorgstagare - patient - brukare terminologin. Modellerna som blir klara efterhand ska skickas ut. I december publiceras första modellen på Socialstyrelsens hemsida. Dokumentation en sak informationsutbyte en annan. Allt som dokumenteras ska inte behöva infoutbytas mellan tekniska system. Avslutande diskussion i Mässhallen Vad är innovation? Omsätta det till verklighet och inte bara ett projekt. Förnyelse och förändring. Innovation är inte tekniskt utan går på djupet t.ex. Samverkan,
Sida 5 (5) ledarskap och möjligheter. Alla är en del av innovation. T.ex. Testbäddar så vi kan fånga upp idéerna för vården. Skapa förutsättningar för att innovation kommer fram. Det kommer en rapport från svenskt näringsliv om ca 1 månad. Tar upp vad som ska ersättas? Det finns många mål i landet; medicinska mål, vikta upp patientens upplevelser. Det finns hinder för att främja innovation; man måste frigöra från entreprenörer (inte detaljstyra) Man kan kanske koppla ihop ersättningssystem. Premiera de inom vården för de som använder ny teknik och innovation. Belöna vårdgivare som nyttjar innovation/preventivt arbete (detta tycker vinnova). Främja innovationer/ersättningssystem: Individuell och de som verkligen behöver mer hjälp De som vill och kan kommer ta mer ansvar Hälsoekonomiska värdet att introducera ehälsa, smartaste tekniken, ökad samverkan. Kartlägga vad som fungerar/vad fungerar inte. Kartlägga hinder. Ersättningssystemen har en roll i de små innovationerna. Petra Griekspoor Berglund, koordinator 0480-497146 Annika Aronsson, kommunikatör 0480-447330