Join us. Det är detta koncept som reder ut ett problem som legat i luften länge.

Relevanta dokument
ECOKEY. Ecokey - Nyckeln till en bättre miljö.

Polhemsskolan Gävle TED2

Miljöbladet. en informationskampanj

orsakas av avgaser, informationen har vävts in i berättelser om sälen Pinni och hans vänner.

Green mile är en eco-mätare som hjälper föraren att köra miljövänligare.

11 saker du inte visste... men borde veta

Design Open Johan Sundström & Emma Lagesson Wargentin Östersund

Detta är Västsvenska paketet

tokiga transporter SPN-uppdrag

11 SAKER DU INTE VISSTE... MEN BORDE VETA

Processen. Användarstudier Samtal, intervjuer och research.

N Time. Trafik & Miljö

Uppgift: 1 På spaning i hemmet.

AWARE! DESIGN OPEN 2016

Projektledare: Deltagare: Ansvariga lärare: Coach:

Presentation Inledning Framtidens transportmedel Tillgången till elektricitet Säkerhetsåtgärder Affärer Future sky

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Härnösands Gymnasium, TETD08

Lektion nr 3 Matens resa

Bilen en livsnödvändighet?

Kompis med kroppen. 3. Matens resa

Tänk dig att var du än är kan få tag på en miljöbil som är ren, fräsh, och modern som du har tillgång till dygnet runt. Det spelar ingen roll var du

Bilpool för tjänstebilar

Miljökalendern visar att varje enskild individ kan göra skillnad. Den mäter ökningen och minskningen i biltrafiken, och

Motionera med mera. Sammanfattning. Klass: Te2c, Polhemskolan i Lund Av: Viktor Joelsson Kristoffer Korén Harry Larsson

DINA VAL SPELAR ROLL

RÄDDA VÄRLDEN SPARA DINA PENGAR!

Sammanställning av samråd med boende i Njurunda den 25 april ÅVS resor Njurunda-Sundsvall

UR-val svenska som andraspråk

Greenbook är tjänsten som vill inspirera och utmana skeptiska bil användare att åka kollektivt, de ska inte se det som ett måste utan något som de

Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3

Det är också vanligare att ha bil om man bor utanför tätorterna. Bland boende utanför storstadsområdena har 91 procent minst en bil i hushållet.

Lärarhandledning med kopieringsunderlag för elevmaterial BANGOS RESA. En film om säkerhet kring tåg och järnväg.

Process- och metodreflektion Grupp 5

kommer användaren tillgodo i form av nya energikrediter. Möjligheten att själv påverka kostnaderna för sin lokaltrafik är en central idé i konceptet!

Med Reality Energy Log REL kan du hålla koll på dina elkostnader med hjälp av ett knapptryck.

Varför handla ekologiskt?

Tema: Transport Teknikspanarna

TropicBox INNEHÅLLSFÖRTECKNING. 1. Sammanfattning. 2. Innehållsförteckning. 3. Utgångspunkter. 4. Användarstudie. 5. Koncept och visualisering

frågor om höghastighetståg

Hållbara transporter i kommunsektorn. Stockholm Lördagen den 27 november 2010

HANDLEDNING FÖR LÄRARE, ÅRSKURS 7 9

Transport. have a. We will not. society. Margaret Mead. Transport 33

Introduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter

Energieffektivisering av transporter

Hållbar Utveckling Miljömärkning

Anta utmaningen och bli ELvis!

MAT OCH MILJÖ TEMA: MAT OCH MILJÖ

En poängsamlande gps som lär dig resa miljövänligt

CYKELKORT UPPSALA STAD

Utmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Spektrum Biologi. PROVLEKTION: Perspektiv Konsumtion vår tids fråga

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor

Nails - Affärsidé. Kundgrupp: Vi fokuserar mest på ungdomar eftersom de är mer intresserade av något nytt och varierande.

Green shower days. Polhemsskolan Lund, TE2A Helene Branil, Sofia Hallström, Maria Franz och Reshad Amini

Framtidens transporter sker med biogas och el

Design Open 2009 Campus Varberg Produktutveckling, Design & Marknadsföring Coach Kenneth Österlin

Vattnet finns överallt även inuti varje människa.

Preems miljöarbete. Alternativa bränslen. Gröna korridorer. Datum

PARKERINGS POLICY F Ö R H Ö G A N Ä S K O M M U N ANTAGET I KOMMUNFULLMÄKTIGE HÖGANÄS KOMMUN FÖRVALTNING (5)

Strategiskt program 2012

FAKTA OM MATEN SOM SLÄNGS!


Skydda miljön och förbättra ert ekonomiska resultat

Handledning: Future City på Teknikdagarna

Grossisterna. En länk i kedjan för ökad användning av ekologiska och närproducerade varor i den offentliga sektorn

Min skolväg Djupadalsskolans temavecka

tillverka etanol, än vad man får ut

Mål: Lära oss vilken sorts energi som människor, växter, djur och fordon behöver. Mål: Förstå att resor och transporter påverkar klimatet och miljön

ECO 2 llector är en tjänst som bygger på ett poängsystem.

Nyblivna föräldrar om ekologiska livsmedel

NY VÄG TILL MÅLET! Fem berättelser om smarta resval

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

Hushållsfakta. Rapporten skapad: 14:59:33 Typ av inloggning: Unika användarnamn Startar:

UPPSATS REDOVISNING FUTURE CITY MODELL "Mothman City"

KLIMAT INGEN KAN GÖRA ALLT MEN ALLA KAN GÖRA NÅGOT! Transporterna släpper ut allt mer!

RAPPORT FRÅN ETT:

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Tidningstjänst AB och miljön

BikeAround. Av Teknikum i Växjö

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år en översiktlig presentation

Projektarbete KRAV-märkta elever i åk 4-6

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

IOD 3 Innovation och Design Institutionen för tillämpad maskinteknik KTH

Redovisningsblankett Naturväktarna EKO

Säker skolväg. På hittar du kartor för de skolor där avlämningsplatser har identifierats.

Innehållsförteckning Designprocessen... 3 Utgångspunkter... 3 Användarstudier... 3 Koncept & Visualisering... 3 Utvärdering och konceptval...

Jonas Möller Nielsen. ä ö

Klimatoch energistrategier

Consump. Om du kör miljövänligt så visar den grön text och kör du inte miljövänligt så visar rött, kör du något där emellan visar den gult.

Firma Margareta Ivarsson - klimatrapport

StayGreen är vår idé, inte vilken idé som helst utan en idé som kommer att förändra

Earth Week mars

Mat, miljö och myterna

Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete

Persontransporter Godstransporter

Aktivitetsbeskrivning Trafikantveckan i Växjö

Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge

Transkript:

Join us Varutransport har alltid varit ett miljöproblem. Detta har vi löst genom att göra ett koncept som kombinerar tåg och lastbilstransporter. Det är detta koncept kallat Join som ska komma att göra vårt samhälle grönare. Konceptet går ut på att: Vi gör olika knutpunkter där lastbilar och tåg ska kunna samarbeta. Vid denna knutpunkt finns en station där tåg och lastbilar skiftar containrar. Fördelarna med detta är att lastbilstransporterna förkortas genom att vi ersätter dessa med tåg och vi ger då miljön ett hopp. I framtiden kan detta utvecklas till en knutpunkt där man handlar miljövänligt och vi ställer krav på miljövänlig persontransport med bland annat cykelvägar, kollektivtrafik och miljöbilsparkeringar. Det är detta koncept som reder ut ett problem som legat i luften länge.

Process Introduktion Vi började i Stockholm på KTH den 24 september där en föreläsning om projektet ägde rum. Där blev alla klasser tilldelade en coach, och Charlotte Ryberg blev vår coach. Under denna dag fick vi 4 timmar att arbeta med Charlotte. Hon gav oss information om hur vi skulle arbeta och hur processen ska gå till. Vi delade upp oss i tre olika grupper för att undersöka vilket område vi skulle specialisera oss på. Uppstarten Grupp 1: Transportbeteende Grupp 2: Miljö Grupp 3: Varutransporter Färskvara & känsliga varor Vi arbetade i de olika grupperna under de lektioner vi hade i skolan. Vi arbetade alla med att få fram så mycket information som möjligt under några veckor. Grupp 1: Gjorde undersökningar på olika målgrupper i Falun för att se hur de transporterar sig. Vi frågade: Taxi, körskolor, barnfamiljer, posten, budfirmor/tjänsteföretag. Resultat utav undersökning, bilaga 1. Grupp 2: Vi inriktade oss på drivmedel och undersökte hur människor ser på drivmedel vs pengar. Vi kom fram till att pengar var viktigare än drivmedel genom att skicka ut e-mail till olika företag såsom Statoil, OkQ8 och Shell. Sammanfattning, se bilaga 2. Grupp 3: Färskvara tomat. Genom undersökningar via Internet kom vi fram till att det kostar mindre att importera tomater än att odla dem i växthus i Sverige då det krävs mer energi och olja för att värma upp det. Sammanfattning, se bilaga 3. Känsliga varor För att transportera dessa varor används lastbil för att det skall gå så snabbt och effektivt som möjligt och varorna inte skall bli skadade. Tiden är ett stort hinder i denna fråga eftersom att man inte hinner med omlastningar då det inte i dagens läge finns någon bra lösning på detta. Vi har kommit fram till att det är för dålig infrastruktur i vårt land och de miljövänliga transportmedlen är inte tillräckligt effektiva. Slutsats, se bilaga 4. Brainstorming Sedan samlades vi hela klassen och diskuterade det grupperna kommit fram till, och bestämde oss för att rikta in oss på varutransport, då det fanns ett stort problem att lösa. Sen brainstormade vi och fick ihop ett papper med olika ideér.

Inriktning Vi kom fram till att vi skulle göra en knutpunkt där miljövänlig transport utav varor och människor finns. Men även att ett miljövaruhus skulle ligga i knutpunkten för att få människor att lockas dit. Det ska inte finnas någon möjlighet att ta sig till detta ställe utan att transportera sig dit miljövänligt. Utveckling 3 november fick vi besök utav vår coach och ägnade en hel dag till att arbeta vidare på projektet. Först gjorde vi ett träddiagram och försökte se möjligheter, problem och svårigheter med att ha en knutpunkt på det ämnet vi valt. Sen gick vi vidare med att brainstorma på 4 olika teman, inom en viss tid, dessa var: knutpunkt, varutransporter, miljöfokus och koncept. Vi valde sedan ut olika delar som vi ansåg viktiga i brainstormingen. Sedan gjorde vi en sammanfattning på det vi kom fram till i brainstormingen. Vi gick igenom vad vi skulle arbeta med framöver. brainstorming Vi kom då fram till att denna knutpunkt skulle kunna se ut på detta vis: Transporter Varor skall transporteras miljövänligt till knutpunkten (tåg och buss) och därmed minska utsläpp från andra transporter. Tågvagnarna skall vara specialanpassade för att lastbilar så lätt som möjligt utan om packning skall kunna koppla på tågvagnarna på deras lastbilar. Från lagret där tågen kommer in med varor transporteras varorna vidare till de olika affärerna.

Miljövaruhus Vid knutpunkten skall det finnas ett miljövaruhus som lockar människor att åka dit genom att försöka få plånboken och miljön att gå hand i hand. Enbart miljöbutiker får infinna sig i varuhuset. Alla varor i varuhuset måste ha en grön stämpel dvs att de transporterats dit miljövänligt. Andra stämplar såsom KRAV, rättvisemärkt och svensk sigill är självklart ett plus. Det skall inte finnas möjlighet att transportera sig till knutpunkten utan miljövänlig transport. Enbart parkering för miljöbilar, cykelställ, cykelbanor, tåg och busstransport. Från 10 november och till coachen kommer igen alltså den 30/11. Love and hate Kommande lektion staplade vi upp fördelar och nackdelar på det vi kommit fram till. Vi kom fram till att vi ska hålla oss mer fokuserade på hur varor och människor transporters än att fokusera på vad som ska finnas i varuhuset. Det ska dock enbart finnas varor som är miljövänliga i detta varuhus. Sedan delade vi upp oss i grupper, två och två, för att ge olika idéer om hur denna knutpunkt skulle se ut. Vi fick till slut ut 8 stycken olika alternativ som vi sedan jobbade vidare på genom att skissa mer ingående på logistik, design och transportfrågan.

Fördjupning När vi satt och gjorde upp idéer insåg vi att området vi valt blev för stort och enades om att enbart fokusera på varutransport med tåg/lastbil. Vi kom överens om att varuhuset och transport utav människor skulle komma att bli en framtidsutveckling. Vi gjorde därför om processen där vi delade upp oss två och två och skissade på nya idéer. Vi fick fram 8 stycken nya och enades om en grupps skiss på hur logistiken skulle se ut och även hur stället skulle se ut. Vi började nu göra stora ritningar på hur stället skulle se ut och det gick inte så smidigt som vi trott men efter många diskussioner kom vi fram till en bra lösning och ritade upp den i stort. Sedan gjorde vi en funktionsanalys på vad som var nödvändigt, önskvärt och lyx. Detta hjälpte oss att se vad som verkligen var huvudpunkten i vårt koncept. Sedan vad vi verkligen måste ha med för att detta skulle fungera. Detta gav oss en bra överblick då detta varit diffust. Se bilaga 5 Slutspurten När Charlotte Ryberg vår coach kom den 30 november gjorde vi upp vad vårt koncept skulle ha för namn och ritade även en symbol som skulle kunna vara anpassningsbar nu och i framtida utvecklingar. Vårt koncept heter Join. För detta är en mötesplats för många olika saker.

Vi började även skissa på framtidsscenarion och ritade mer ingående ritningar på viktiga delar. Exempelvis hur containrar ska komma från rullbanden och på lastbilen och tvärtom. Vi har även gjort en bild på dator på hur detta skulle kunna komma att se ut i verkligheten, vilken blir bra. Vi ska nu och framöver sammanställa vårt arbete. Snabblista över processen introduktion - KTH i Sthlm, fick Charlotte Ryberg som coach. Uppstarten Dela in oss i tre grupper, undersökte olika inriktiningar. Transportbeteende, Miljö, Varutransporter Färskvara & känsliga varor. Brainstorming kom fram till att vi skulle inrikta oss på varutransport Inriktning Miljövänlig knytpunkt för varor och människor. Miljövaruhus. Utveckling Vidareutvecklade transporter och miljövaruhus. Love and Hate Dissa och hissa olika delar. Fördjupning Fokusera på en mindre del av våran utveckling. Slutspurten Modeller, ritningar, ingående beskrivningar.

PRESENTATION AV SLUTFÖRSLAGET: Varutransport har alltid varit ett miljöproblem. Detta har vi löst genom att göra ett koncept som kombinerar tåg och lastbilstransporter. Det är detta koncept kallat Join som ska komma att göra vårt samhälle grönare. Konceptet går ut på att: Vi gör olika knutpunkter där lastbilar och tåg ska kunna samarbeta. Vid denna knutpunkt finns en station där tåg och lastbilar skiftar containrar. Fördelarna med detta är att lastbilstransporterna förkortas genom att vi ersätter dessa med tåg och vi ger då miljön ett hopp. I framtiden kan detta utvecklas till en knutpunkt där man handlar miljövänligt och vi ställer krav på miljövänlig persontransport med bland annat cykelvägar, kollektivtrafik och miljöbilsparkeringar. Det är detta koncept som reder ut ett problem som legat i luften länge. Logistik Containrar ligget till grund bakom logistiken i vårt koncept. Det vill säga att det är de som gör vårt koncept möjligt. Containrarna skall vara anpassade för både lastbil och tåg, vilket gör att förflyttningen mellan dem sker effektivt. Vi utför de långa transporterna med tåg, och de korta med lastbil. För vad vi ville få ut med

detta koncept var att minska ner de långa lastbilssträckorna. Detta för att värna om miljön då tåg släpper ut betydligt mycket mindre växthusgaser. Join -en knutpunkt för tåg- och lastbilstransporter Vi har utvecklat en knutpunkt som kopplar samman tåg- och lastbilstransporter för att minska tiden som det tar att transportera och lasta om containrar. I vår knutpunkt har vi fokuserat oss på hur allt ska kunna ske så effektivt som möjligt utan hinder. Detta är en prototyp på platsen. På platsen har vi en central järnvägslinje där det finns förgreningar. Man kan antingen lasta på containrar eller lasta av. Detta sker på olika sidor av järnvägen, det vill säga att på ena sidan lämnar lastbilarna av sina containrar och på den andra sidan hämtar lastbilarna upp sina containrar. Det kommer att finnas två olika ingångar till dessa sidor alltså en för av/på lastning för att misstag inte skall kunna ske. Vi har gått in på att beskriva hur containrarna går från tåg till lastbil och från lastbil till tåg. Det ser ut på detta vis.

Vad som kommer att skilja de små, mellan och stora knutpunkterna åt är att på de små kommer det enbart att finnas en järnvägslinje, medan det på de mellan och större kommer att finnas 2-4 stycken.

Joins fördelar och vinster Konceptet kommer att: Förändra förflyttningen av containrar, för att på så vis minska antalet lastbilar som färdas långt på vägarna till fördel för tågtrafiken. Gynna miljön, då det blir mindre miljöfarliga utsläpp. Viljan att transportera miljövänligt kommer då att öka. Möjliggöra för flera aktörer att samarbeta. Förändra hanteringen av containrar, istället för att stå staplade kommer de att ständigt vara i rörelse. Framställa miljön som är den stora vinnaren, och det är inte ekonomiska vinster som kommer i första hand. Ge stora möjligheter till kringverksamhet, såsom försäljning och distribution av miljö-, säsongs- och rättvisevaror. Även ge möjligheter till miljövänlig reseverksamhet. På sikt ge stora miljömässiga utvecklingsmöjligheter för Sverige. Join Train 2 Truck, om logga och symbol Själva symbolen kom utifrån hur själva anläggningen ser ut. Hur på och avlastningen sker. Pilarna symboliserar hur skiftet från ett transportmedel till ett annat sker. Konceptet är en mötesplats för tåg och lastbilar, därav passade namnet Join T2T. T2T betyder truck to train och det är det Join i dagsläget innefattar. I framtida utvecklingar kommer namnet troligtvis även att omfatta miljököpcentrum och busstransporter. Namnet associeras med en mötesplats, och det är just detta som vi vill få fram en stor knutpunkt. I första bokstaven i namnet Join är det en stor röd prick och det är en symbol

för en stor knutpunkt. Framtida utvecklingar Vid framtida utvecklingar kommer denna kombitransportcentral att globaliseras. Detta kommer i slutändan göra det ännu mer effektivt vid dessa knutpunkter. Förhoppningsvis kommer denna idé att förändra miljöbeteendet i andra länder. Vad gäller själva stationen kommer troligtvis många förändringar att behöva göras. Då förhoppningsvis flertal företag vill synkroniseras vid denna knutpunkt kommer troligtvis en utbyggnad krävas. Vi hoppas att denna central kan byggas på ett flertal ställen i Sverige. Vid fler centraler, minskar lastbiltransporterna ännu mer och Sverige kommer att lysa grönt. I vårt koncept har vi inriktat oss tydligt på varutransport. Vi dessa olika knutpunkter kan vi i framtiden se ett större köpcentrum med inriktning mot miljö. Det vill säga att: man kan enbart ta sig dit med kollektivtrafik, gång, cykel eller miljöbil endast de som använder miljöbil får parkera vid detta centrum enbart varor som transporterats dit miljövänligt får säljas (KRAV-, rättvise-, eller svensk sigill märkning är självklart ett stort plus). Ett (soluppvärmt) växthus som enbart odlar grönsaker och dylikt under deras säsong ska finnas för att detta varuhus ska kunna erbjuda närodlat. Kläder och smink och annat som kan finnas i miljömärkning får även det säljas i detta varuhus. Tanken med detta varuhus är att priset inte ska vara det viktigaste utan miljömedvetenheten. Åker man till detta ställe vet man hur varorna transporterats dit genom att kombitransport centralen ligger i direkt anknytning till detta centrum och man vet även att man gör något

gott för miljön. Om detta skulle gå bra kommer priset troligtvis att sänkas vilket gör att ännu fler människor vill till denna knutpunkt. Eftersom miljön är en prio-ett fråga och troligtvis kommer att bli ännu viktigare i framtiden ser vi detta som en bra möjlighet att få människor att tänka om.

Bilaga 1 Transportbeteende sammanställning Budfirmor/tjänsteföretag: 4 företag blev tillfrågade och resultatet blev: -¾ använder miljöbilar -¾ tänker på hur de lastar för att få med så mycket som möjligt -2/3 tänker på att få med så många kunder som möjligt på en och samma tur. (ett utav företagen ville ge sina kunder bästa möjliga service och leverera direkt därför hade de inget med frågan att göra) Körskolor: 4 företag blev tillfrågade och resultatet blev: -Alla körskolor är miljötänkande vad gäller utlärning -¾ använder miljöbilar -¾ anser att miljön inte är något problem vid byte utav bilar Posten: -Det färdmedel de använder mest är bil -De tänker inte på att sätta ut kontor så att körsträckan minskar vid utdelning -De tänker på miljön -De har utbildningar för sin personal om miljövänlig körning -De har miljödäck och planerar att byta till dieselbilar Hedmans buss och taxi: -De tänker på miljön -Väljer bil beroende på hur många som skall fraktas -De har utbildade förare inom miljövänlig körning Barnfamiljer: 6 barnfamiljer blev tillfrågade och resultatet blev: -4/6 tar bilen för att det sparar tid -5/6 kan tänka sig att byta till ett miljövänligare alternativ om det var möjligt -De fyra som åkte bil gjorde det pga att det spar tid och de kan släppa av sina barn på vägen till jobbet då det är farligt för dem att gå själva -De två som åkte cykel gjorde det för att spara pengar och tänka på miljön. Bilaga 2 Miljögruppen - Med inriktning på drivmedel Enligt vår undersökning verkar priset vara viktigare än att tanka miljövänligt. Utbudet av miljövänliga drivmedel är ganska stort och ökar. Troligtvis spelar lättillgängligheten roll i val av drivmedel. SL har nästan 20 olika bussgarage och kör på etanol, biogas och diesel, vilket speglar meningarna ovan. Bilaga 3 Transport av tomater

Tomaten är den grönsak som vi äter mest av i Sverige. De största producenterna är Kina och USA. I snitt åt svenskarna 2004 ungefär 10kg färska tomater per person och år. Oftast är det mer miljövänligt att köpa mat som producerats lokalt än mat som importerats från andra länder. Med tomater är det mer komplicerat eftersom de svenska tomaterna odlas i uppvärmda och upplysta växthus. I varmare länder behövs inte växthusen. Energiåtgången för svenskodlade tomater är därför mer än 12 gånger större än för tomater som importerats från Sydeuropa, trots de kortare transporterna! Ett annat problem är användningen av kemiska bekämpningsmedel. De importerade tomaterna besprutas oftast mer än de svenska. En spansk tomat har besprutats med 4 gånger så mycket bekämpningsmedel som en Svensk tomat och för en Holländsk tomat är siffran 25 gånger mer. En spansk friodlad tomat transporteras med lastbil och båt till Sverige. Men ändå så orsakar den svensk odlade tomaten fem gånger mer växthusgas än den spanska. Bilaga 4 Transport av känsliga varor Vi har talat med ett antal lokala färskvaruföretag och frågat om deras vanor angående transporter till och från deras lokaler. Av samtliga företag fick vi svaret att allt sker med lastbil. Detta antingen på grund av att de använder sig av olika utomstående transportföretag det är då dessa som ansvarar för alla transport. Den andra anledningen till att de använder sig utav lastbil var på grund av att det är färskvaror så måste transporten ske snabbt och med så få omlastningar som möjligt. Skall man skicka via tåg så måste först varorna transporteras ner till tåget, lastas om, och sedan transporteras till nästa punkt där en annan lastbil måste möta upp. Alltså så anser vi att problemet ligger i att vi har för dålig infrastruktur i Sverige. Den skulle behöva utvecklas och möjligtvis omformas. Det är idag för komplicerat och tidskrävande att använda sig utav något annat transportmedel än lastbil. Ett problem att lösa är då att göra ett billigare och/eller enklare sätt att transportera saker på eller med. Bilaga 5 FUNKTIONSANALYS Anmärkning Underlätta transportbyte HF Tåg-lastbil Frakta miljövänligt N Med tåg Underlätta transportbyte N Snabbhet Säkerställa säkerhet N Av- & pålastning Säkerställa säkerhet N Anslutning trafik Vara lättförståeligt N Superlätt system Minska kostnaderna Ö/N Drivmedel osv Samordna person/godstrafik Ö Framtidscenario/ anslutningar Underlätta transportförfarandet Ö För företagen Minska lastbilstransporter N Sverige/Europa

Minska drivmedel N Sverige/Europa Synka lokalt Ö Tid /effektivitet Synka nationellt Ö Tid /effektivitet Synka globalt Ö Tid /effektivitet Vara lätthanterligt N Arbetsmiljö Märka användandet Ö Symbol Förklaringar: HF - huvudfunktion N - nödvändigt Ö - önskvärt