Introduktion till BARNRÄTTSHANDEN
Varför en barnrättshand? Det är viktigt att finna olika knep som gör att man kommer ihåg viktiga barnrättsprinciper i sitt möte med barn och unga, samt när man tar beslut som rör dem direkt eller indirekt. I många fall reduceras barnrättsarbetet till en barnchecklista eller att man vagt kommer ihåg vissa delar av innehållet, utan att det får konkret genomslag i verksamheten. Genom att associera viktiga principer i barnkonventionen med handen har man alltid med sig ett verktyg som man kan använda för att påminna sig om vilka principer som är bra att ha med sig in i mötet med barnet/ungdomen eller i beslutsprocessen. Att utnyttja våra associationer till olika fingrar och uttryck som kan göras med handen så förstärks vårt minne och det blir lättare att komma ihåg de enskilda barnrättsprinciperna och hur de hänger samman, liksom fingrarna och handflatan hålls samman i handen. Artikel 6: Rätt till utveckling Symbolen till artikel 6: rätt till liv, överlevnad och utveckling är handflatan. Här kan man symboliskt sätta hela barnet och vända och vrida på handen för att se barnet från olika håll, få nya perspektiv. Att se hela barnet är också en del i att ställa sig frågan om man klarar av allt på egen hand, eller om man bör samverka med någon.
Artikel 3: Barnets bästa Symbolen till artikel 3: Barnets bästa är tummen upp. Tummen upp är en positiv symbol som tydliggör att det är barnets bästa som ska vara ledande. Genom att ge någon tummen upp så säger man att något är bra, och barnets bästa är ju just att beakta vad som blir bäst ur barnets perspektiv.
Artikel 12: Barnets delaktighet Symbolen för artikel 12: barnets delaktighet är pekfingret. Pekfingret symboliserar att något är viktigt när det hålls rakt upp. Pekfingret är även något man använder för att kalla någon till sig, att locka någon att komma med och vara delaktiga. Pekfingret är det finger man knyter ett band runt för att komma ihåg något viktigt, och barnets deltagande är något viktigt som ofta glöms bort. Pekfingret får inte användas för att uppmanande peka på någon, all delaktighet är en rättighet och inte en skyldighet, det ska ske på barnets villkor. Pekfingret får inte heller användas på ett hyttande eller varnande sätt, utan ska ses som en inbjudande och vänlig symbol.
Artikel 2: Icke-diskriminering Symbolen för artikel 2: Icke-diskriminering är långfingret. Långfingret associeras ofta med fuck you och något negativt. Genom att använda långfingret som symbol får vi en liten varningsklocka att se till så att vi inte diskriminerar något barn, på någon grund. Det negativa blir alltså en påminnelse kring det vi vill ta avstånd till för att garantera att alla barn respekteras och växa upp under likvärdiga villkor.
Artikel 4: Prioriteringar och ansvar Artikel 4: Prioriteringar och ansvar symboliseras av ringfingret. Ringfingret är det finger vi sätter förlovningsringen och vigselringen på, och symboliserar ett åtagande, ett ansvar och ett löfte. På liknande sätt har vi ett ansvar och ett åtagande att prioritera arbetet med barnets rättigheter i våra styrdokument, som en del av vår beslutsprocess och som en del av de budgetplaner och handlingsplaner som styr våra verksamheter. Det är vårt löfte till barnen att vi tar vårt ansvar för att respektera och möjliggöra deras rättigheter. Det är även symboliskt att ringfingret ofta är det finger som svårast kan hållas upp på egen hand; ansvar och prioriteringar är svåra och kräver övningar innan det känns naturligt.
Artikel 42: Information och kunskap Artikel 14: Information och kunskap symboliseras av lillfingret. På teckenspråket betyder ett upphållet lillfinger bokstaven i, vilket är en bokstav som förknippas med information : Den påminner oss att alla barn (och vuxna) måste få information och kunskap om barnets rättigheter kommunicerat på ett sätt som är anpassat till deras ålder och mognad.
Skyddande rättigheter Barnrättshanden kan användas inom en stoppskylt för att symbolisera att vi har ett ansvar och åtagande att stoppa kränkningar av barnets rättigheter och övergrepp av barn. Knytnäven våld i hemmet och i skolan Knytnäven kan symbolisera att när vi knyter näven i ilska eller för att slå, så respekteras ingen av barnkonventionens principer. Vi har ett ansvar och åtagande att inte blunda för övergrepp på barn och unga, samt att agera för att säkerställa att barnets rättigheter fullt ut respekteras.
Förverkligande och främjande av barnets rättigheter Barnrättshanden kan användas som symbol för omhändertagande och vårdande utifrån de artiklar som handlar om att förverkliga och främja barnets rättigheter. Detta är en gest av tillit till barnet, en möjliggörande symbol där handen blir den bas utifrån vilken barnen själva kan vara delaktiga i att förverkliga sina rättigheter.
Samverkan Samverkan utifrån ett barnrättsperspektiv kan symboliseras av ett handslag. Mycket av arbetet utifrån barnets rättigheter sker i samverkan med andra myndigheter, föräldrar och organisationer. Här är det viktigt att alla har med sig ett barnrättsperspektiv in i samverkan. Rättighetsfokus är ett värdebaserat kompetensföretag med fokus på mänskliga rättigheter och samhällsnyttiga projekt. Vi stödjer skolor, organisationer, kommuner, landsting, länsstyrelser och företag att konkretisera arbetet och åtagandet kopplade till mänskliga rättigheter. Rättighetsfokus arbetar för att alla ska kunna identifiera och förverkliga mänskliga rättigheter i sin vardag, genom att kommunicera och lära ut om rättigheter på ett sätt som alla kan ta åt sig av och som har praktisk bäring på den egna verksamheten. Rättighetsfokus grundades 2009. Rättighetsfokus arbetar i hela Sverige och är baserat i Växjö. Susann Swärd Verksamhetschef susann.sward@rattighetsfokus.se 0768-654 356 www.rattighetsfokus.se