Förord. Stockholm i oktober 2012. Ing-Marie Wieselgren Projektchef Avdelning för vård och omsorg. Bättre vård mindre tvång 2

GENOMBROTTSPROGRAM VII Bättre vård - mindre tvång TEAM 110 119 Bättre vård mindre tvång 1

Förord Jag började med att fundera på i vilka möten jag betytt mycket för någon. Möten där jag påverkat andras liv. För hur många hade mötet med mig inneburit förändring. Men snart insåg jag, att det vet jag faktiskt ingenting om. Däremot vet jag att det är många möten och människor som har påverkat mig. (Ur Goda möten i hälso- och sjukvården Ing-Marie Wieselgren m.fl.) Det jag hört, det jag sett i mina möten med alla deltagare i Bättre vård mindre tvång är just denna insikt. Att vi alla berörs och berör varandra. Det är själva essensen i det som leder till förändringar och förbättringar. Möten är inte alltid självklara, behagliga och ofarliga. De kan vara omstörtande men också varma och nära. I alla teamrapporter som genomfört sina genombrott finns mötet som en underliggande ton. Mötet med kollegor, med patienter, närstående, föreläsare och med team från andra delar av landet. Ibland anar jag också att det handlar om möten med sig själv. Vad brinner jag för? Vad vill jag och vad kan jag åstadkomma? Med många små steg har långa resor gjorts. Vi vet vad som passerat men vi kan bara ana vad som finns där bakom horisonten. Däremot vet jag att alla har slagit in på en väg som inte går att vända åter ifrån. En väg till bättre vård och mindre tvång. Lycka till vi möts igen! Stockholm i oktober 2012 Ing-Marie Wieselgren Projektchef Avdelning för vård och omsorg Bättre vård mindre tvång 2

Innehåll Bakgrund... 4 Överenskommelsen... 4 Åsa Höij, attitydambassadör (H)järnkoll... 5 Team 110... 6 Utbildning har lett till kvalitetshöjning... 6 Team 111... 7 Patienterna får bättre struktur på vardagen... 7 Team 112... 8 Ökat reflekterande minskar tvångsåtgärder på sikt... 8 Team 113... 9 Minskade konfliktytor förhindrar tvångsåtgärder... 9 Team 114... 10 Stödgrupp för anhöriga ska starta... 10 Team 115... 11 Informationsblad om LPT-lagen... 11 Team 116... 12 Effektiviserad rond ger fler patientsamtal... 12 Team 117... 13 Avdelning 2, allmänpsykiatrin i Örebro.... 13 Team 118... 14 Trivselfika engagerar patienterna... 14 Team 119... 15 Patienterna tar ansvar för sin dagsrytm... 15 Förkortningslista... 16 Bättre vård mindre tvång 3

Bakgrund Den psykiatriska heldygnsvården är en specialiserad vård som är utmanande och krävande mot bakgrund av att över hälften av alla platser i heldygnsvården upptas av patienter som vårdas med stöd av tvångslagstiftning. De som tvångsvårdas inom heldygnsvården har ofta stora behov och kräver omfattande vårdinsatser. Det kräver kunskap och mognad hos både personal och verksamhet. Beläggningen är hög inom den psykiatriska heldygnsvården vilket påverkar vårdmiljön, vårdinnehållet och patientsäkerheten. Patienterna har ofta inte möjligheter att själva välja sin vård och befinner sig därför ofta i en utsatt position. Det är ett stort ansvar att vårda en annan människa mot hans eller hennes vilja. Den vård som ges mot någons vilja måste vara allsidig, planerad och kunskapsbaserad samt ytterst sträva efter att involvera patienten och dennes närstående i så hög grad som det är möjligt. Den psykiatriska heldygnsvården ska vara av hög kvalitet. Under tre år har det bedrivits ett systematiskt arbete som engagerat enheter/delar av den psykiatriska heldygnsvården från Piteå i norr till Trelleborg i söder. Den metod som erbjudits och använts är Genombrottsmetoden. Ett systematiskt förbättringsarbete som engagerar hela enhetens eller vårdteamets personal och som använder regelbundna mätningar för att utvärdera vidtagna förändringar har visat sig kunna ge bestående goda förbättringar. Den så kallade genombrottsmetodiken har använts med framgång i flera nordiska länder och i Sverige. Målet med det praktiska förbättringsarbetet har handlat om att minska behovet av tvångsåtgärder och därmed användandet av dessa, förbättra patientens upplevelser i samband med tvång samt öka kunskapen. Vår utgångspunkt har varit att tvångsvård och tvångsåtgärder bara ska användas när det inte går att ge nödvändig vård på annat sätt. Alla ansträngningar ska göras för att förebygga att situationer uppkommer där tvång blir nödvändigt. Bemötande, miljö, arbetssätt, kunskapsbaserade metoder och personalens kompetens spelar stor roll för att minska behovet av tvång. Att använda just tvångsåtgärder som mått på resultatet av vårdinsatserna i stort har visat sig framgångsrikt för att utveckla den psykiatriska heldygnsvården i sin helhet. Det brukar leda till en ökad nöjdhet för både patienter och personal. Överenskommelsen Sveriges kommuner och landsting (SKL) har i en överenskommelse med Socialdepartementet satsat på ett nationellt utvecklingsarbete med fokus på den psykiatriska heldygnsvården. Mellan åren 2010-2012 avsätts 50 miljoner kronor årligen för ökad kvalitet. Projektet består av tre delar Kunskap och kompetens, Uppföljning och förbättring av data (registrering i det patientadministrativa registret) samt Praktiskt förbättringsarbete. Du kan läsa mer på www.skl.se/tvangsvard Bättre vård mindre tvång 4

Åsa Höij, attitydambassadör (H)järnkoll Vad har det betytt att delta? Tycker inte längre det är pinsamt och genant att prata om mina upplevelser av tvång. Nu kan jag och vågar prata om det som jag tidigare förnekade att jag varit med om. Vad jag minns? All den fantastiska personal jag träffat runt om i Sverige. Bättre vård mindre tvång 5

Ingela Tideryd Richard Berg Lars Eriksson Johnny Lejon Renate Skadina Anja Söderberg Team 110 Utbildning har lett till kvalitetshöjning Avdelning 32 Sunderby sjukhus Avdelningen är en akutpsykiatrisk slutenvårdsavdelning med 32 vårdplatser. Här vårdas patienter med olika psykiatriska diagnoser och symtom i vårdlag. De vårdas både enligt HSL och LPT. I anslutning till avdelningen finns en akutmottagning med tillhörande telefonrådgivning som är öppen dygnet runt. Vi ville minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder, förbättra patienternas upplevelser och utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Vi har infört att patienterna ska ha en diagnos eller arbetsdiagnos och att alla patienter ska ha en omvårdnadsplan inom 72 timmar. Vidare ska patienterna uppleva sig delaktiga i sin omvårdnadsplanering och erbjudas eftersamtal inom 48 timmar efter tvångsvårdsåtgärden. En enkätundersökning visade på stora behov av utökade kunskap om avdelningens hot-och våldsprogram och all personal fick delta i en eftermiddagsutbildning i detta. Mätningar av antal patienter som fått en diagnos eller arbetsdiagnos visar att det finns en stor variation inom området. Idén kommer att även fortsättningsvis vara en stående punkt på läkarmöten. Även när det gäller omvårdnadsplaner är olikheterna stora. Vi har inte nått ända fram men teamet har märkt ett ökat intresse och en positiv inställning hos övrig avdelningspersonal. Enkätresultat tyder på att patienter som deltar i sin omvårdnadsplanering känner sig trygga och delaktiga i vården. Personalen är också positiv till att erbjuda eftersamtal till patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd och att patienternas upplevelser förmedlas tillbaka till arbetsgruppen. Utbildningsinsatserna har inneburit en kvalitetshöjning både i konkreta hot-, våld- och tvångssituationer men också i det förebyggande arbetet. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har fått information om projektet och deltagit i omvårdnadsplanering, eftersamtal, intervjuer och enkäter. Samverkan med brukarorganisationer planeras. Citat: Personal har uttryckt positiv förvåning över att det gått att samarbeta även med de sjukaste patienterna vid utformandet av omvårdnadsplaner Bättre vård mindre tvång 6

Sara Lillieroos Louise Signer/Nordlöf Hanna Eriksson Lena Bergman Eva-Lotta Melin Catherine Uden Team 111 Patienterna får bättre struktur på vardagen Avdelning 32 Nacka psykiatriska vårdenhet Psykiatriska vårdenheten i Nacka består av två akutpsykiatriska avdelningar som bedriver heldygnsvård. Enheten har 31 vårdplatser varav avdelning 32 har 15 vårdplatser och vårdar patienter med blandade diagnoser. Vi ville höja vårdkvaliteten och förbättra patienternas upplevelse av tvångsvården. Vi ville också förbättra informationen till patienten samt införa avlastningssamtal. Alla som kommer till avdelningen får en välkomstbroschyr med information om avdelningens regler, rutiner samt namn på kontaktpersoner. Vi har också satt upp en informationstavla på avdelningen med information om aktiviteter som finns att tillgå på avdelningen. Dagliga morgonsamlingar på vardagar har införts. Morgonsträck är en motionsstund som införts två gånger i veckan och promenader genomförs dagligen. Avlastningssamtal för personer som varit föremål för tvångsåtgärd och barnsamtal för patienter som har barn har också införts. Personalen får träningstillfällen för att veta hur tvångsåtgärder ska genomföras och vem som gör vad i en akut situation. Vi har också mätt personalens kunskap om LTP-lagstiftningen och erbjudit all extrapersonal en endagsutbildning i Bergenmodellen. Den ordinarie personalen ska få en längre utbildning till hösten om LPT-lagstiftningen. Vi har nått målet vad gäller patienternas upplevelse av tryggt bemötande från personalen och de allra flesta har fått välkomstbroschyren. Våra patienter vet vilka aktiviteter som finns att tillgå på avdelningen. Intresset för morgonsamlingen har ökat och vi kan se att patienter kommer upp på morgonen och får bättre struktur på dagen. Vi har uppnått våra mål när det gäller promenader, barnsamtal och är nästan framme vid målet när det gäller anhörigsamtal. De patienter som fått avlastningssamtal är positiva och har fått en ökad förståelse för tvångsåtgärden. Vi ser en stor ökning av närvaron vid träningstillfällen för personalen och kunskapen om användandet av tvångsåtgärder har blivit bättre. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Under projektet har vi informerat patienter på morgonsamling och på en anslagstavla har det funnits aktuell information om projektet. Våra patienter och anhöriga har varit delaktiga på våra cykelturer och svarat på enkäter samt blivit intervjuade. Citat: Även de patienter som bevittnat tvångsåtgärder kan behöva samtal. Bättre vård mindre tvång 7

David Grönte Lisa Engelke Julio Pizarro Fredrik Andersson Per Fossum Gunilla Seavers Team 112 Ökat reflekterande minskar tvångsåtgärder på sikt Avdelningarna 37 och 38 inom slutenvården vid Psykiatriska kliniken i Linköping. Slutenvården består av en akutenhet med tillhörande observationsavdelning samt två vårdavdelningar. Sammanlagt finns 28 slutenvårdsplatser och tre observationsplatser. Båda slutenvårdsavdelningarna är allmänpsykiatriska vårdavdelningar. Dock är avdelning 37 inriktad mot behandling och vård av patienter med affektiva sjukdomar och avdelning 38 mot patienter med psykossjukdom. Patienterna vårdas enligt HSL och LPT. Vi ville att alla patienter ska erbjudas strukturerat eftersamtal efter tvångsåtgärd och att alla ska erbjudas delaktighet i upprättande av vårdplan. Dessutom ville vi att personal efter utförd tvångsåtgärd skulle genomföra en efteranalys som dokumenterades i en särskild pärm. Vårt fjärde mål var att anhöriga till nyinskrivna patienter skulle informeras inom 48 timmar. Vi har infört en checklista som ska underlätta för personalen att informera anhöriga om inläggning och vårdplan samt upprätta vårdplan med medverkan av patient. En särskild blankett har framtagits som ska användas vid eftersamtal med patient som varit föremål för tvångsåtgärd. Vi har också strävat efter att personal inblandade i tvångsåtgärd skall genomföra en efteranalys av händelsen. Det har varit svårt att genomföra eftersamtal av olika anledningar, bl. a att patienter avböjt att medverka. Personalens efteranalys har inte heller genomförts som planerat och personalen menar att i de så kallade speglingarna i samband med avslutning av arbetspasset redan innehåller reflektioner. Vårdplaner har upprättats såväl med som utan medverkan av patienter; dock inte i tillräcklig omfattning beroende på semester tider med många vikarier. Anhörigsamtal genomförs men dokumentationen är bristfällig. Även om vi inte nått våra mål är vi positiva till projektet. Ordinarie personal har fått ett ökat reflekterande vad gäller tvångsvård likväl som övrig vård. Vi har blivit bättre på att identifiera förbättringsmöjligheter och vågar ge uttryck för att förbättringar behövs. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Vårdenhetscheferna har regelbundet under projekttiden haft möten med brukarföreningarna/ patient- och anhörigföreningar i länet. Citat: Ett område där ytterligare förändringar behövs är samarbete och kommunikation mellan enheterna. Bättre vård mindre tvång 8

Sebastian Furusand Sandra Hidalgo Johanna Nilsson Francisco Torres Ahmed Ouarit Erik Nilsson Team 113 Minskade konfliktytor förhindrar tvångsåtgärder M 48, Akutpsykiatri, Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge Avdelningen är en akutpsykiatrisk heldygnsvårdsavdelning med 14 vårdplatser. Uppdraget är att ge kvalificerad diagnostik, behandling och omvårdnad. Patienterna vårdas enligt HSL men mestadels enligt LPT. Vi ville minska behovet av tvångsåtgärder genom att minska konfliktytorna. Dessutom ville vi förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder och öka anhörigas känsla av delaktighet. Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder var också ett mål. Vi har låtit patienter med angelägna ärenden delta i ronden för att minska väntetiden på besked om läkarsamtal, beviljad permission eller medicinändring. Det ökar patientens känsla av delaktighet. Vi har också testat olika modeller för utevistelse och promenader, tillgång till te och skorpor nattetid, avstängning av TV under måltid, lunchradio, underhållningskvällar under helgen, datoranvändning. Vi har också infört eftersamtal för patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd och anhörigsamtal. Våra åtgärder har lett till att konfliktytorna har minskat vilket på sikt bör leda till mindre behov av tvångsåtgärder. Vi nådde inte målet att alla patienter som genom gått tvångsåtgärd ska erbjudas eftersamtal men de som genomfördes uppskattades av patient och personal. Samtalen med anhöriga upplevdes som mycket positivt och gav oss information om patienten som underlättar vården från vår sida. Hur har ni involverat patienter och anhöriga? Patienterna har informerats om projektet och uppmuntrats att komma med förslag till förbättringar. Genom eftersamtalen har vi fått reda på vad som behöver förändras i personalens kunskaper. Citat: Tidigare handlade informationen till patienterna om förbud men nu är vår ambition att all information ska vara genomsyrad av möjligheter, rättigheter och vad vi kan hjälpa till med under sjukhusvistelsen. Bättre vård mindre tvång 9

Ewa Weiborn Joanna Iwanczuk Linda Jax Per Eriksson Anders Modin Lena Juhlin Tobias Goldkuhl Tommy Lindberg Team 114 Stödgrupp för anhöriga ska starta Rättspsykiatri i Västmanland Den rättspsykiatriska vården bedrivs sedan mars 2011 i nya byggnader i Sala. Kliniken har 53 vårdplatser och två häktesplatser. Kliniken har ett öppenvårdsteam som arbetar över hela länet med rättspsykiatriska patienter. Vi ville utveckla den rättspsykiatriska vården genom vårdteamstanken. Vi behövde ta fram rutiner för hur uppföljningsarbete med patienter kan genomföras efter tvångsåtgärder. Sedan tidigare fanns det på enheten en pärm som kallas ERNST (Egenvård Rutiner Struktur Trygghet). Tanken är att pärmen ska innehålla all den information som patienten behöver för sin behandling/vård så att vårdtiden blir så konkret och begriplig som möjligt. Under projektet har vi arbetat med att alla patienter ska få till gång till denna pärm. En enkätunderssökning har gjorts för att kartlägga patienternas upplevelse av delaktighet i sin vårdplan. En mall för eftersamtal har tagits fram och patienterna erbjuds nu eftersamtal. Personalen har tillfrågats om sin känsla av trygghet vid tvångsvård. Anhöriga har fått ta del av en serie föreläsningar av enhetens familjeterapeut och en sjuksköterska. Resultaten visar att vi inte nått de mål vi satt upp med undantag för anhörigutbildningen. Den är mycket uppskattad och planering pågår att starta en stödgrupp för anhöriga. Vi har också diskuterat mycket kring informellt tvång och förekomsten av detta. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienter och anhöriga har fått information och blivit tillfrågade om sina upplevelser i diverse mätningar. Citat: Det har blivit tydligt att vi har mycket att lära av patienterna och stort fokus kommer att ligga på att göra dem ytterligare delaktiga i projektet. Bättre vård mindre tvång 10

Anna Bender Mats Johansson Magnus Johansson Ros-Marie Odh- Dahlberg Dip Raj Thapa Sten Jacobsson Team 115 Informationsblad om LPT-lagen Psykosavdelningarna 1 och 2 vid Falköpings sjukhus Avdelningar har sammanlag 32 vårdplatser och patienterna utgörs till största del av psykossjuka personer som är inskrivna enligt LPT. Bland dessa finns förskrämda, panikslagna, utagerande och verklighetsfrånvända individer som i värsta fall måste bli föremål för tvångsåtgärd. Sedan 2010 arbetar psykosvården i Falköping med ett förebyggande arbete för att minska återinskrivning av tidigare psykosdrabbade och därmed för ett friskare klientel och mindre tvång. Vi ville öka patienternas kunskap om vad LPT-vård innebär, öka avdelningspersonalens kunskap om riktlinjer och rutiner kring tvångsvård och förse patienterna med utökad muntlig och skriftlig information rörande stödperson inom tre dagar. I samband med inskrivning mättes patientens LPT-kunskaper och därefter fick patienten ett informationsblad omfattande LPT-lagens innebörd. Patientens kontaktperson gjorde vid samma tillfälle en muntlig genomgång av lagstiftningen. All personal har fått svara på frågor gällande LPT-vård och det upptäcktes då att kunskaperna var bristfälliga. Vårdpersonalen erbjöds därför att närvara vid en föreläsning om LPT-lagstiftningen. Ytterligare två utbildningstillfällen har anordnats. Patienterna har också fått information om den lagstadgade rättigheten att få en stödperson. En mall för hur ett eftersamtal kan genomföras skapades. Nästan var femte LPT-patient har ökat sin kunskap om vad LPT-vård innebär och de har ökat den med i snitt 25 procent. Över 80 procent av avdelningspersonalen har ökat sina kunskaper om riktlinjer och rutiner kring tvångsvård med i genomsnitt 20, 5 procent. Alla LPT-patienter har getts utökad muntlig och skriftlig information rörande stödpersonal. Av dessa har en dryg tredjedel önskat stödperson och 8 procent har hittills fått en. Över 80 procent av de patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd har erbjudits eftersamtal inom en vecka men ingen har velat genomföra ett sådan. Det kan bero på att tidsperspektivet varit för kort och att det finns behov av samtal efter en längre tid. Vid hälften av möjliga tillfällen har personalen genomfört speglingar och då har all personal varit närvarande. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Sedan lång tid finns en tradition att involvera patienter och anhöriga i vården, den s.k. Psykoskedjan. Citat: Efter utbildning om LPT upptäckte personalen sin egen förbättringspotential och då förstärktes vilja att delta i projektet. Bättre vård mindre tvång 11

Mikael Rosendahl Helena Rahmn Kajsa Österberg Jessica Ehmke Stefan Bertilsson Team 116 Effektiviserad rond ger fler patientsamtal Avdelning 23 i Varberg Avdelningen är en enhet för psykosvård för hela Region Halland och förlagd till heldygnsvården i Varberg. På avdelningen finns 16 platser. Vårdinnehållet består till stor del av tre huvudområden: medicinska insatser med diagnostik och behandling (företrädesvis moderna neuroleptika), psykosociala insatser rörande exv. boende och ekonomi samt omvårdnad som kan innebära relations- och trygghetskapande aktiviteter, vardagsfunktioner samt stöd för följsamhet till farmakologisk behandling och förebyggande hälsoarbete. Vi ville minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärder, förbättra patienternas upplevelser av tvångsåtgärder och utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Vi har infört regeln att alla patienter som ordinerats tvångsåtgärd skall få informationen av ordinarie läkare. En omstrukturering av arbetstiden för rondarbetet har frigjort mer tid för patientsamtal för läkarna. Alla patienter som blivit föremål för tvångsåtgärd har erbjudits eftersamtal. Kartläggning och beskrivning av arbetet inför, under och efter en tvångsinjektion ligger till grund för formulering av en arbetsrutin. Frågan om informellt tvång har diskuterats i olika sammanhang. Genom att överläkaren ger direktinformation om beslut om tvångsåtgärd har ett flertal åtgärder kunnat undvikas. Effektiviseringen av ronden har skapat förutsättningar för fler patientsamtal. De patienter som erbjudits eftersamtal har tackat nej. Hur har ni involverat patienterna och deras närstående? Vi har haft en representant för en patientförening som delgivit oss sina egna och andras erfarenheter. I några tester har vi direkt frågat våra patienter till råds. Citat: Vår nya kunskap säger oss att inte nöja sig med ett nej från patienten utan att aktivt fortsätta med motivationsarbetet. Det kan minska tvångsåtgärder. Bättre vård mindre tvång 12

Hans Ihrfors Maher Khaldi Jenny Stenegård Linda Blyckert Mats Sjökvist Jonathan Ede Helena Hammar Team 117 Avdelning 2, allmänpsykiatrin i Örebro. Avdelningen är en allmänpsykiatrisk vårdavdelning med 18 platser. Här erbjuds vård för patienter med depressioner, bipolära sjukdomar, ätstörningar, äldrepsykiatriska åtkommor och psykoser. På grund av sin placering i närheten av psykiatrins länsjour och PIVA-enhet får avdelningen ofta utöver sitt uppdrag bereda plats för patienter i väntan på transport till andra enheter. Vi ville i första hand öka patienternas upplevelser av delaktighet i vården och därmed i förlängningen minska behovet och användandet av tvångsåtgärder. Vi började med en enkätundersökning av hur patienterna upplever sin delaktighet i vården. Veckoscheman med avdelningens fasta tider och patienternas egna aktiviteter delades ut. Försök gjordes att införa dagliga samtal med kontaktpersoner och vi införde en patientinformationsblankett om LPT-lagen. En individuell patientpärm infördes med lätt och överskådlig information om t ex läkemedel. Vi möblerade om dagrummet för att undvika konflikter framför tv:n och införde en rutin med en tillbringare med vatten eller lättdryck i dagrummet för att lindra effekter av muntorrhet som många läkemedel ger. Minst en gång i veckan kommer tolk för att delta i omvårdnadssamtal med ickesvensktalande patienter. Patienterna har blivit mer delaktiga i sin vård där vi ser kopplingen till de dagliga samtalen även om de inte gått att genomföra med alla patienter. Ommöbleringen av dagrummet har minskat konflikterna markant och vattentillbringaren har uppskattats. Veckoscheman ska utvecklas ytterligare eftersom vissa patienter har haft svårt att läsa dem. Vi ska också utveckla rapporteringen mellan olika skift som länge varit föremål för diskussion. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Vi har delat ut enkäter och veckoscheman, gjort intervjuer och genomfört dagliga samtal. Citat (patient): Det känns bra att personal bryr sig om vad vi tycker. Bättre vård mindre tvång 13

Dennis Broberg Lennart Wigervall Karel Kaufner Therése Eriksson Mattias Karlsson Emma Jäder Team 118 Trivselfika engagerar patienterna Avdelning B 1, Regionsjukhuset Karsudden, Landstinget i Sörmland Regionsjukhuset Karsudden är det största i landet för rättspsykiatrisk vård. Här vårdas i huvudsak patienter som dömts i domstol och som bedöms vara i behov av psykiatrisk heldygnsvård. Avdelning B 1 är en så kallad hemavdelning där det inte finns möjlighet att varken avskilja patienter eller fastspänna dem. Om sådana åtgärder måste vidtas förflyttas patienten till en observationsavdelning efter läkarbeslut. Vi ville skapa en större tydlighet i patientjournalen avseende patientens delaktighet i sin vårdplanering, skapa större känsla av delaktighet hos patienterna, högre grad av tillfredsställelse med given information och utveckla mötesformerna för vårdplanering. Patienten och dennes kontaktperson har gemensamt upprättat en vårdplan som utgår från patientens ord. Detta dokumenteras i journalen. Strukturerat och planerat kontaktmannasamtal har införts en gång i veckan. Detta ska också dokumenteras i journalen. Patienterna har motiverats att träffa sin läkare och själv föra sin talan under samtalet. Vi har tagit fram ett formulär hur patienten kan förbereda sig inför ronden. De patienter som varit på observationsavdelning har fått ett eftersamtal när de kommit tillbaka till hemavdelningen. Vi har också infört trivselfika eller patientforum där patienterna medverkat vid bl. a förberedelserna. Patienterna har uppgett att deras delaktighet förändrats under projektets gång, fler och fler har svarat på enkäten. Dokumenterade kontaktmannasamtal har ökat markant och vi har också sett en ökning av patienter som träffar sin läkare på ronden och patienterna är positiva till den mall vi tagit fram. Efter en turbulent start har trivsel fikat hittat sin form. Antalet flytt till observationsenhet har minskat. Två av fyra patienter som flyttats till observationsavdelning har erbjudit eftersamtal. Personal som fått utbildning känner sig bättre förberedda om det skulle bli aktuellt med tvångsåtgärder. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har informerats om projektet och dess målsättning på en datavägg. Patienter har varit aktiva i genomförande av trivselfika. En patient har gjort en förslagslåda där alla har möjligheter att lämna synpunkter och komma med förslag. Citat: Patienterna har uppskattat formuläret inför rondsamtalet som gjort det lättare att komma ihåg det man vill ta upp. Bättre vård mindre tvång 14

Hannah Aldorsson Anders Andersson Kida Bouamar-Södergren Leonardo de la Cruz Lisa Görefält Jurgita Kundotine Team 119 Patienterna tar ansvar för sin dagsrytm Avdelning 33, Löwenströmska sjukhuset, Rättspsykiatri, Stockholms läns landsting Avdelningen är en rättspsykiatrisk vårdavdelning med Stockholms län som upptagningsområde. Patienterna vårdas enligt LRV. Vi ville minska behovet och därmed användandet av tvångsåtgärd, förbättra patienternas upplevelser av tvångsåtgärder och utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder. Personalen har fått fylla i enkäter om hur de upplever omvårdnadsarbetet på avdelningen och behovet av kompetensutveckling när det gäller psykiatrisk dokumentation. Två föreläsningar och ett seminarium genomfördes för att öka kompetensen. Morgonsamlingarna har förändrats för att så många patienter som möjligt ska kunna ta ansvar för sin egen dygnsrytm och därmed bidra till att kunna klara av sin vardag och minska risken för hospitalisering. Avdelningens regler och rutiner har setts över för att det ska vara tydligt för både patienter och personal samt vara lättillgängliga för nyanställda, vikarier och nyinlagda patienter. Rutinerna kring tillsyn har också ändrats och nu finns arbetsrutiner som följer JURIS (Juridik för sjukvård och socialtjänst). Personalens kompetens när det gäller journalföring har ökat drastiskt. Den nya morgonsamlingen måste testas ytterligare men har hittills medfört att 80 procent av patienterna självständigt stiger upp på morgonen utan väckning. En enkät om de förändrade reglerna och rutinerna visar att samtliga patienter som svarat upplever mer delaktighet i sin vård. Kunskapen om riktlinjer för tillsyn har ökat under testperioden. Hur har ni involverat patienterna och närstående? Patienterna har informerats om projektet och fått fylla i enkäter om vården. De har varit delaktiga i utformandet av morgonsamlingen och hur deras veckoschema ska utformas. Citat: Vi kommer att införa omvårdnadsronder som komplement till läkarronderna. Bättre vård mindre tvång 15

Förkortningslista HSL Hälso- och sjukvårdslagen LPT Lagen om psykiatrisk tvångsvård LRV Lagen om rättspsykiatrisk vård PIVA Psykiatrisk intensivvårdsavdelning Bättre vård mindre tvång 16

Bättre vård - mindre tvång Team 110-119 Denna rapport är en sammanfattning av de teamrapporter som team 110-119 har producerat under Genombrottsprogram VII inom ramen för projektet. Programledare för Genombrottsprogram VII har varit Catrin Hägerholm, SKL. Teamens huvudmål har fokuserat på följande: Att minska behovet av och därmed användandet av tvångsåtgärder Att utveckla kunskapen och förbättra kvaliteten vid användandet av tvångsåtgärder Att förbättra patientens upplevelse av tvång Programmet började med sitt första lärandeseminarium under mars 2012 och avslutade med sitt tredje lärandeseminarium i september 2012. Teamen har kontinuerligt fått stöd av coacher under sitt förbättringsarbete, genom träffar på lärandeseminarier, träffar på teamens arbetsplatser, telefonmöten m.m. Vid lärandeseminarierna har teamen haft möjlighet till dialog och kunskapsutbyte med personer som har egen erfarenhet av heldygnsvård (Attitydambassadörer) som närstående eller patient. Dessa har engagerats från projektet (H)järnkoll Upplysningar om innehållet Carola Teirfolk, carola.teirfolk@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2012 ISBN/Beställningsnummer: 978-91-7164-836-5 Foto: Peter Seitzberg Produktion: Sammanställning av teamens rapporter: Agneta Dahlén, Tesoro Tryck: Post: 118 82 Stockholm Besök: Hornsgatan 20 Telefon: 08-452 70 00 www.skl.se