Fostran av annorlunda barn. Varför? Utgångspunkt. Utgångspunkt. Barn, som kan uppföra sig, gör det

Relevanta dokument
Problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Fostran av annorlunda barn

Hantering av problemskapande beteende - om bemötande och förhållningssätt

Hantering av problemskapande beteende

Problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Bemötande och hantering av konflikter. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Ansvar. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende vid autismtillstånd. Bo Hejlskov Jørgensen, leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteenden

Hantering av problemskapande beteende

Hantering av problemskapande beteende

Beteendeproblem i förskolan

Hantering av problemskapande beteende

Konflikter Hur undvika och bemöta konflikter? Lösningar Den som vinner förlorar. Från motstånd till medstånd

Hantering av problemskapande beteende

Strategier i vardagen

Bemötande som metod i en etisk styrd pedagogik

Beteendeproblem i skolan

Lågaffektivt bemötande i förskolan

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande vid demenssjukdom

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Neuropsykiatriska och psykiatriska åkommor från samhälle till individ.

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Hjärna och samhälle - normalitet och avvikelse

Lågaffektivt bemötande

Beteendeproblem i skolan och förskolan

Föreläsning BasUt Bo Hejlskov

Beteendeproblem i äldrevården

Lågaffektivt bemötande

Hantering av problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande

Låg-affektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i äldrevården

Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar

Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod

Lågaffektivt bemötande

Läropussel, minikonferens

Hållpunkter. Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektiv teori och metod. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

- Människor som kan uppföra sig gör det! Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande? Vad är problemskapande beteende?

Överblick. Vilka är ni? Carin Lindgren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Förkunskaper? Syfte med kvällen

Lågaffektivt bemötande

Dagens innehåll. Dagens innehåll Lågaffektivt bemötande i skolan - hur hjälper vi elever med utmanande beteende?

Välkommen till en föreläsning om problemskapande beteende. - starka reaktioner och utbrott

Barn som vi inte riktigt förstår oss på. Jeanette Stenwall, leg. psykolog Centrala elevhälsan

En föreläsning om problemskapande beteende

Lågaffektivt bemötande -vad är det och hur använder vi det? Nilsson Malin Sunesson Cecilia Ljungström Specialpedagoger Centralt skolstöd, Lotsen

Upplägg för dagen. Vad är problemskapande beteende? Vad är lågaffektivt bemötande?

Bild 1. Bild 2. Bild 3. Psykolog i skolan. pedagogisk psykologi.se/hjalmar. Arbetar för att främja hälsa, lärande och utveckling

Rova & Sjögren. Tider. Planering 2017/ Fritids och förskola. pedagogisk psykologi.se/material. Anton Sjögren leg.

Lågaffektivt bemötande - förhållningssätt Traumamedveten omsorg

Lågaffektivt bemötande

Vilka är ni? menti.com

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Idag. Planering EHT-träffar. Innehåll. Vad är lågaffektivt bemötande?

- Människor som kan uppföra sig gör det! Upplägg för dagarna. Åhörarkopior. Vad är lågaffektivt bemötande?

Problemskapande beteende

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ pedagogiskpsykologi.se/material 2. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande. Vad är bemötande? Erik Rova leg. Psykolog

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Johan Långström leg. Psykolog BUP Skola. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Böcker

Lågaffektivt bemötande

Lågaffektivt bemötande i skolan. Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Böcker.

Erik Rova leg. Psykolog. Johan Långström leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Hösten Böcker. Förkunskaper?

- Människor som kan uppföra sig gör det!

Anton Sjögren leg. Psykolog. Erik Rova leg. Psykolog. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Rova & Sjögren

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Innehåll. Förra gången. Repetition - Vad är problemskapande beteende?

Dagens innehåll. Den kortkorta (hiss-)versionen Hur kan alla elever få plats på Kulturskolan?

Innehåll idag. Lågaffektivt bemötande Erik Rova leg. Psykolog

Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Vad är bemötande? Lågaffektivt bemötande. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

Att förstå och bemöta barn utifrån det lågaffektiva förhållningssättet. Maria Bühler, leg psykolog/specialist i neuropsykologi

Utmanande beteenden och problemskapande situationer

pedagogisk psykologi.se/material/ Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Erik Rova leg. Psykolog.

Vilka är ni? Lågaffektivt bemötande

Verksamhet. Cirkelledare. Upplägg:

Lågaffektivt bemötande

Åhörarkopior. psykologi.se/material/ Lågaffektivt bemötande. Reflektion. Lågaffektivt bemötande Anton Sjögren leg.

Ulrika Ekberg, designer Formografica

Barn som bråkar. - beteendeproblem i förskolan. Manual för studieledare. ÖREBRO KOMMUN Kommunstyrelseförvaltningen pedagog.orebro.

Den moraliska pop-out-effekt

Lågaffektivt bemötande i socialt arbete. Havelius & Co AB

Hantering av problemskapande beteende. - ett låg-affektivt perspektiv Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Hantering av problemskapande beteende

Program. Problemskapande beteende. Hantering av problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv. Beteende som skapar problem

Vilka är ni? Rova & Sjögren. Rova & Sjögren. Böcker. Erik Rova leg. Psykolog. Anton Sjögren leg. Psykolog.

När allt annat är kaos finns i alla fall en sak jag har kontroll över: Maten. Lägg kontrollen där den hör hemma. tinaw.se/seds.

Vardagen - utvärdering

Transkript:

Varför? Fostran? för vem? Leg. psykolog Därför att det som mer än något annat kännetecknar barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem är att vanliga fostransmetoder inte fungerar Hos barn med moderat stödbehov är det ofta hänvisningsorsaken Det är dessutan orsaken till att diagnoser är nödvändiga; vi behöver for en förklaring till att barnet inte klarar sig som andra barn www.psykologcompagniet.dk Utgångspunkt Barn, som kan uppföra sig, gör det (Ross Greene) Utgångspunkt Problembeteende har man om man inte kan leva upp till omgivningens krav, ex kring Att förstå konsekvenser av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Impulskontroll Begåvning Kommunikationsförmåga Sociala förmågor Stresstålighet Följsamhet Överskott

Denna syn kräver att vi tänker om Olydighet tillskrivs inte barnet utan kraven Motivation är inte barnets utan personalens och föräldrarnas ansvar (Per Revstedt) Motivation skapas av att lyckas Man bortser från motiv till problembeteende Man måste fostra era barn helt annorlunda än vi själva blev fostrade Affektintensitet Kontroll Barnen måste ha kontroll över sig själva, om de ska kunna lämna över lite kontroll till oss Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att behålla kontrollen Strategierna kan vara Att vägra Att gå två steg baklänges Att springa bort Glåpord, hot och enstaka slag Att bita sig i handen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen Slag, spark, bett och våldsamt självskadande beteende När man är tillsammans med någon man har tillit till bevarar man kontrollen bättre Våra metoder kan mätas med dessa två Hjälper de barnet att bevara självkontrollen? Ökar de tilliten till föräldrarna?

Tillrättavisningar och skäll Det har aldrig påvisats en positiv effekt av skäll Samma sak gäller tillrättavisningar av barn Men däremot effekterna Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Somatiska problem Det har däremot visats en positiv effekt av anvisningar Straff Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas Bara en allmänpreventiv effekt Däremot har det visats ett samband mellan straff och senare kriminalitet och annan problemskapande beteende Använd hellre kraft på att belöna bra beteende men kom ihåg Att belöningen måste vara omedelbar Att säga varför barnet får belöningen Konsekvens Vad är en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Barn med utvecklingsstörning eller neuropsykiatriska problem har ofta nersatt förståelse för sammanhang Och kan därför inte förutsäga andras beteende Eller krav Eller oförutsägbara krav på total underdånighet? Med flit? Man lever livet framlänges, men förklarar det baklänges Det gör annorlunda barn också, fast sämre Svårt att använda känslor i val Och svårare att förklara

Envishet? Inga av era barn är envisa Men kanske inflexibla! Kräver en helt speciell förståelse hos föräldrarna Man måste förbereda på krav och anpassa hur krav ställs Struktur och vi-upplevelser Tid Att bli klar och redo Mutor och motivatorer Påminnelser utan press När man kommer för långt: Det er aldrig for sent at give op! (Ronny Eriksson) Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är små: Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Avsmak Avsky Affektsmitta Affekt smittar - när du är ledsen, blir jag ledsen

Låg-affektivt bemötande Affektreglering Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Annorlunda barn har ofta svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Därför reagerar vissa barn på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Skratt för att minska affektintensiteten Ångest, därför att de går i kaos Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid Låg-affektivt bemötande Låg-affektivt bemötande Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Undvik beröring med spända muskler Respektera det personliga utrymmet Varje gång du vill gå ett steg framåt, ska du gå två steg baklänges Placera dig inte mitt emot barnet Barn Förälder

Låg-affektivt bemötande Avledning Sätt dig, gärna på golvet, när barnet blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Undvik att smittas av barnets oro Se till att smitta barnet med ditt lugn Avledninger funkar bättre än krav Flyttar fokus från begynnande känslointensitet Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende som helst hade vi nog inga problem... Avledninger minskar risken för användning av fysisk makt Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel - glass är bättre än konflikter Principer Människor, som kan uppföra sig, gör det Fostran måste ha som mål att barnet har kontrollen över sig själv Kravanpassa Skapa lugn - varje gång, du har lust att gå ett steg framåt, ska du gå två steg baklänges Avled - glass är bättre än konflikter Tack och mycket nöje!