Årsredovisning 2013 Beslutad i Kommunfullmäktige 2014-06-16
KOMMUNEN FINANSIELLA NYCKELTAL 2013 2012 2011 2010 2009 Resultat I nettokostnad i förhållande till skatteintäkt 95% 97% 95% 97% 100% Resultat II egenfinansiering, nettoinvesteringar 395% 349% 46% 47% 80% Soliditet eget kapitals andel av totala tillgångar 24,6% 33% 30% 35% 34% Balanslikviditet Omsättningstillg. i förhållande till kortfristiga skulder 127% 145% 135% 158% 166% Lånefinansieringsgrad % låneskuld i förhållande till anläggningstillgångar 58% 59% 61% 63% 66% Antal invånare 31/12 8 059 8 012 8 077 8 139 8 165 BALANSRÄKNING per invånare Anläggningstillgångar 55 485 54 907 56 209 55 161 50 952 Omsättningstillgångar 22 552 21 609 20 587 20 163 24 608 Summa tillgångar 78 037 76 516 76 796 75 324 75 560 Eget kapital 19 203 24 932 23 135 26 303 25 392 Avsättningar 4 238 4 211 4 414 1 598 1 658 Skulder 54 596 47 374 49 248 47 422 48 510 Summa skulder och eget kapital 78 037 76 516 76 796 75 324 75 560
Innehåll Förvaltningsberättelse... 4 Kommunstyrelsens ordförande... 5 Fakta om Lessebo kommun... 6 Ekonomisk översikt... 11 Resultaträkning... 19 Finansieringsanalys... 20 Balansräkning... 21 Noter, mkr... 22 Driftredovisning... 29 Investeringsredovisning... 31 Sammanställd redovisning... 32 Personal... 34 Avstämning av verksamhetsmålen... 37 Kommunstyrelsen... 43 Teknisk nämnd... 49 Plan- och miljönämnd... 52 Barn- och utbildningsnämnd... 55 Socialnämnd... 60 Lönesamverkan - HUL... 67 Affärsdrivande verksamhet... 69 Redovisningsprinciper... 73 Ord och begreppsförklaringar... 75 Förteckning investeringsprojekt... 76
Förvaltningsberättelse Inledning Årsredovisningen utgör kommunstyrelsens sammanfattning och avslutning av 2013 års räkenskaper. Redovisningslagen för kommuner betonar vikten av en god ekonomisk hushållning, balanskravet och övergripande redovisningsprinciper - god redovisningssed. Vidare anger lagen minimikrav på utformningen av årsredovisningen samt att Rådet för kommunal redovisning utger rekommendationer. Dokumentet delas i tre berättelser; Förvaltningsberättelse inklusive resultat- och balansräkning, finansieringsanalys för kommunen och sammanställd redovisning jämte noter Nämndernas verksamhetsberättelse Revisionsberättelse Under verksamhetsåret har två uppföljningar upprättats, i form av resultatinformation, och redovisats till kommunfullmäktige. Årsredovisningen är en väsentlig del av kommunens resultatinformation. Den ger upplysning om kommunens och kommunkoncernens verksamhet (återfinns i sammanställd redovisning) och finansiella situation. Årsredovisningen vänder sig i första hand till kommunfullmäktiges ledamöter, övriga förtroendevalda samt övriga intressenter. För samtliga koncernbolag finns också separata årsredovisningar. Resultatet av den kommunala verksamheten sker genom uppföljning av verksamhets- och finansiella mål enligt god ekonomisk hushållning. Den finansiella redovisningen koncentreras på det ekonomiska resultatet; skillnaden mellan intäkter och kostnader vilket redovisas i den ekonomiska översikten. Årssammanfattning och händelser av väsentlig betydelse Lessebo Fjärrvärme AB har gjort 2 st. värderingar av anläggningstillgångar, vilket har inneburit nedskrivning med 55 mkr. Därtill har Lessebo kommun gjort nedskrivning av andelar i fjärrvärmebolaget. Sammanlagt påverkar detta kommunens resultat med 70 mkr i nedskrivningskostnader. Under året har fyra kommuner (Alvesta, Lessebo, Tingsryd och Växjö), bildat ett regionalt IT-bolag, Wexnet AB där Lessebo kommun äger 5,12%. Bolaget ska vara en ledande aktör i regionen när det gäller infrastrukturför informationsöverföring och att bolaget ska erbjuda sina kunder IT-kommunikation i öppet nät genom en välbyggd infrastruktur som gör regionen mer attraktiv att bo och bedriva näringsverksamhet i. Årets Resultat, koncernen -45,8 mkr Årets Resultat, kommunen -45 mkr efter nedskrivningar med 72,8 mkr. Enligt upprättad avstämning av balanskrav redovisas ett resultat (se not balanskravsavstämning) på 27,3 mkr. Nettoinvestering uppgår till 12,7 mkr för kommunen och 19,9 mkr för koncernen. Soliditeten uppgår till 24,6 % (32,6 %). Nämndernas budgetöverskott uppgår till 7,3 mkr. Nettokostnadernas andel av skatteintäkten, exklusive jämförelsestörande poster och finansnetto, uppgår till 95,3 % (97,1 %). 4 Förvaltningsberättelse Lessebo Kommun
Kommunstyrelsens ordförande Året som gått 2013 var ytterligare ett händelserikt år på många sätt och det är dags att titta i backspegeln och summera året som gått och allt det som vi tillsammans har åstadkommit i Lessebo kommun. Den ekonomiska utvecklingen har under året varit relativt svag och återhämtningen sker successivt. Utfall på skatteintäkter och kommunens befolkningsutveckling är viktiga faktorer. Dessa styr vilka resurser vi har till förfogande för verksamheterna. Vi kan konstatera att 2013 inte har vikande befolkningsunderlag utan en liten befolkningsökning vilket vi ser som mycket positivt. Under året genomfördes en utveckling av vår budgetprocess som startade våren 2012 där budgeten beslutades under juni månad. Nämnderna fick därmed längre tid på sig att hantera den budget som var beslutad. Vi kan konstatera att med detta sätt att arbeta kan vi diskutera hur vi skall hantera de medel vi har och inte diskutera de medel vi inte har. Vi har också kraftfullt dragit ner på investeringstakten och den måste även under ett antal år ligga på en låg nivå, vi ska istället amortera på vår låneskuld. Vi har också under året genomfört en SKL-analys av kommunens ekonomska läge, detta är ett bra verktyg för hur vi skall resonera inför budget 2015-2018. Den fjärrvärmeutbyggnad som var planerad i samtliga orter är klar. Vi har också bildat ett bredbandsbolag med Växjö, Tingsryd och Alvesta. Syftet med bolaget är att det ska vare en ledande aktör i regionen när det gäller infrastruktur för informationsöverföring och skall erbjuda sina kunder IT-kommunikation i ett öppet nät. Detta är ett bra konkurrensmedel för nya företagare och invånare. Under 2012 har kommunfullmäktige antagit en ny vision för Lessebo kommun. Under 2013 har vi tagit fram mål och strategier för att nå upp till vår vision och för att ytterligare öka antalet nöjda invånare. För att ytterligare förstärka vår inriktning på energi- och miljö-området har vi under året arbetat fram en energi- och miljöplan som visar att Lessebo kommun strävar mot ett hållbart samhälle ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Vi vill skapa en god livskvalitet och god hälsa för nuvarande och kommande generationer. Vi har även under våren beslutat om den värdegrund som skall stå för Lessebo kommun. Vi kan konstatera att en gemensam riktning är avgörande för att gemensamma resultat ska uppnås. Vi lever i en alltmer föränderlig värld och uppoch nedgångar i konjunkturen avlöser varandra i en allt snabbare takt. Tidigare har det varit god fart i regionens näringsliv och många företag letade efter rätt kompetens till sitt företag. Under 2013 har vi kraftfullt arbetat med efterdyningarna av de varsel och den arbetslöshet som inträffade 2012. Lessebo kommun valde då att gå in och arbeta mer proaktivt än vad många andra kommuner vanligtvis gör i samband med varsel. Vi startade ett samverkansprojekt som vi kallar Samverkan Lessebo där vi har samlat flera aktörer med stor kompetens. Arbetsförmedlingen, omställnings-, utbildnings-, starta eget-företag, fackliga företrädare och representanter från näringslivet både lokalt och regionalt. Detta har medfört att vi med kraft kan arbeta för att alla ska komma i sysselsättning. Med glädje kan vi konstatera att den totala arbetslösheten har minskat med ca 2-procentenheter och ungdomsarbetslösheten med 5,6 procentenheter under 2013. Dock har vi fortfarande hög arbetslöshet i vår kommun och kommer därför att fortsätta med samverkansprojektet även under 2014. I en lågkonjunktur är det väl så viktigt att arbeta med integrationsfrågor så kommunen har därför startat upp ett projekt, Integration Lessebo. Kick-offen skedde den 13 december då vi samlades i Folkets Hus och där invånare från 13 nationer bjöd på sin speciella mat det bjöds även på sång och musik från fler nationer. Under 2014 arbetar vi vidare med projektet i form av att involvera näringsliv och föreningar i vår kommun. Under året har både kommunen och privata entreprenörer sett möjligheten till att bygga nya bostäder i vår kommun. Under 2014 skall vi sälja tomter till privat byggherre som skall bygga och sälja bostäder till privatpersoner. Vi kommer också att sälja 11 attraktiva sjönära tomter i Hovmantorp där det ges möjlighet att bygga villor. Vår kommun är en pendlarkommun, mitt i Linnéstråket mellan två större orter, därför skall vi värna, belysa och utveckla den trygghet och bra boende vår kommun kan erbjuda. Som avslutning vill jag säga att det är viktigt för framtiden att se till helhetsperspektivet i en långsiktig hållbar utveckling. För att våra invånare skall se attraktivt på vår kommun måste det finnas inriktning på ekonomiska, sociala och ekologiska aspekter. Det är viktigt att det finns en samverkan tvärsektoriellt, där kommunen, bostadsbolaget och näringslivet samarbetar ur ett helhetsperspektiv. Allt hänger ihop. Monica Widnemark Kommunstyrelsens ordförande Lessebo Kommun Kommunstyrelsens ordförande 5
Fakta om Lessebo kommun Kommunens befolkningsutveckling År Antal invånare 2009 8 165 2010 8 139 2011 8 077 2012 8 012 2013 8 059 Kommunens areal Landareal Vattenareal 410 kvm 44 kvm Bostadsbyggande 2013 Färdigställda lägenheter totalt 0 varav småhus 0 varav marklägenheter 0 9 200 9 000 8 800 8 600 8 400 8 200 8 000 7 800 7 600 7 400 Antal invånare Utdebitering 2013 Kommunen 22,20 Landstinget 10,65 Församlingen (medeltal) 1,60 Mandatfördelning 2011-2014 Socialdemokraterna 16 Moderaterna 7 Centerpartiet 5 Vänsterpartiet 2 Miljöpartiet 2 Sverigedemokraterna 2 Folkpartiet 1 Totalt 35 Folkmängd 2013-12-31 Män 4 140 (4 070) Kvinnor 3 919 (3 942) Folkmängd i församlingar 2013-12-31 Lessebo 2 788 (2 735) Hovmantorp 3 271 (3 268) Ekeberga 1 057 (1 049) Ljuder 943 (960) Åldersfördelning 2013-12-31 0-6 år 595 (589) 7-20 år 1 376 (1 396) 21-64 år 4 185 (4 185) 65-1 903 (1 842) Befolkningsförändringar 2013 Födda 81 (70) Döda 82 (92) Inflyttade 656 (497) Utflyttade 611 (541) 6 Fakta om Lessebo kommun Lessebo Kommun
Lessebo kommuns organisation Kommunfullmäktige är Lessebo kommuns högsta beslutande organ. Kommunen ger service inom en mängd olika verksamhetsområden. Om inget annat anges ägs bolagen av Lessebo kommun till 100 %. Kommunfullmäktige Kommunrevisionen Kommunstyrelse Teknisk nämnd AB Lessebohus Plan- och miljönämnd Gemensamma nämnden för lönesamverkan HUL Barn- och utbildningsnämnd Kommunalförbund Räddningstjänst Östra Kronoberg RÖK 25,7% Socialnämnd Fastighetsbolaget Kosta Köpmanshus AB 51 % Valnämnd Lessebo Fjärrvärme AB Överförmyndare AB Lessebo Fastigheter AB Kyrkebyn 3 Lessebo Kommun Fakta om Lessebo kommun 7
Foto: Lazslo Mag Foto: Lessebo kommun Om Lessebo kommun Lessebo kommun ligger i hjärtat av det småländska Glasriket och har ett gynnsamt läge mellan städerna Växjö och Kalmar. Vi har tillgång till bra kollektivtrafik med både tåg och buss. Du kan till och med tågpendla mellan två av våra orter, Lessebo och Hovmantorp. I Lessebo kommun arbetar politiker och anställda för att invånarna i ska få bra utbildning, stöd, omsorg, samhällsservice, boende och fritid. Kort sagt - en bra vardag! Våra fyra tätorter har alla liknande kommunal service. Här finns förutom förskola och grundskola upp till sjätte klass, omsorg om äldre och funktionsnedsatta och hälso- och viss sjukvård i särskilt boende. Det finns också sport- och fritidsanläggningar och bibliotek på samtliga orter. Foto: Lessebo kommun Lessebo kommun har en lång brukstradition som vi är stolta över. Vi har gjort bruks- och konstglas, handpapper och bryggt öl i generationer. Turister från när och fjärran lockas varje år av glashantverket i våra hyttor, shopping, vår genuina småländska natur och att följa Vilhelm Mobergs fotspår i litteraturen. Besöksnäringen är därför en viktig del av det lokala näringslivet. Hos oss får du möjlighet att välja det som är unikt och äkta. Och vare sig du bor här eller besöker oss, så har du mycket att njuta och inspireras av. Våra tätorter och vår landsbygd De flesta av kommunens 8 059 invånare bor i villa i någon av våra fyra tätorter Lessebo, Hovmantorp, Kosta eller Skruv. Drygt 1 000 personer bor på landsbygden. Lessebo är beläget mitt emellan sjöarna Läen och Öjen. Här finns ett levande handpappersbruk med anor från 1700-talet. Lessebo är huvudort med kommunhus och här finns även kommunens höstadieskola. Det finns en familjecentral med barnmorskemottagning, barnavårdscentral, öppen förskola och möjlighet till stöd av socialsekreterare eller familje-/och ungdomspedagog. I Lessebo tätort bor 2 700 invånare. 8 Fakta om Lessebo kommun Lessebo Kommun
Foto: Jennie Lind Foto: Lazslo Mag Foto: Anders Karlsson Hovmantorp ligger vackert beläget längs med sjön Rottnens norra strand. Det är den största tätorten med 3 004 invånare. Här stannar tåget och tar dig till centrala Växjö på mindre än 10 minuter. Hovmantorp kännetecknas av entreprenörsanda och en stark föreningskänsla. Det finns ett rikt utbud av fritidsaktiviteter tack vare engagerade invånare. I Kosta står glas, shopping och form och design i center. Här finns Kosta glasbruk som grundades 1742, en stor handelsplats genom Kosta Outlet och Kosta Boda Art Hotel som utsetts till vinnare av Stora Turismpriset. Bruno Mathssons glashus är ett annat spännande besöksmål och även ett unikt boende för våra invånare. I Kosta bor 843 invånare. Skruv ligger i Ljuderbygden och är kommunens minsta samhälle med 483 invånare. Här har vi bryggt öl och vatten sedan början av 1800-talet. I Skruv finns flera industrier, bland annat träindustrier. Även Skruv präglas av ett starkt föreningsliv. Landsbygden i vår kommun befolkas av drygt 1 000 personer, varav hälften bor i Ljuders församling. Här kan du ta en färd i Vilhelm Mobergs fotspår med start vid Åkerby vägskäl, den plats där utvandrarna i Mobergs roman hade stämt möte på sin färd ner mot Karlshamn och det väntande skeppet Charlotta. Lessebo Kommun Fakta om Lessebo kommun 9
Vart gick skatten 2013? Vart går den kommunala skatten? Exemplet gäller en person som har en beskattningsbar inkomst på 25 000 kr per månad och inte har några avdrag. Skattefinansierad verksamhet Nettokostnad, tkr Procent av skatten Skatt, kr Kommunstyrelsen Räddningstjänst 9 175 2,31% 1 538 Bibliotek, kultur och fritid 8 456 2,13% 1 417 Kommunledningskontor 12 273 3,09% 2 057 Näringsliv och turism 3 035 0,76% 509 Övrigt 14 143 3,56% 2 371 Teknisk nämnd Gata och park 11 739 2,95% 1 968 Vatten och avlopp samt avfallshantering -514-0,13% -86 Turism, Idrotts- och fritidsanläggningar 4 940 1,24% 828 Övrigt 3 785 0,95% 634 Plan- och miljönämnd Plan och bygg 1 861 0,47% 312 Miljö- och hälsoskydd 2 127 0,54% 357 Övrigt 161 0,04% 27 Barn- och utbildningsnämnd Barnomsorg 0-5 år 37 805 9,51% 6 337 Förskoleklass 7 842 1,97% 1 314 Grundskola inkl fritidsgårdar 85 528 21,52% 14 335 Gymnasieskola 35 054 8,82% 5 875 Vuxenutbildning 4 214 1,06% 706 Övrigt 14 726 3,71% 2 468 Socialnämnd Äldreomsorg, hemsjukvård och rehab 91 010 22,90% 15 254 OF, omsorg om personer med funktionsnedsättn. 22 478 5,66% 3 768 Individ- och familjeomsorg inkl HVB-hem 17 902 4,51% 3 001 Övrigt 9 611 2,42% 1 611 Summa 397 350 100,00% 66 600 Beskattningsbar inkomst 300 000 Skatt (22,20 %) 66 600 10 Fakta om Lessebo kommun Lessebo Kommun
Ekonomisk översikt Verksamhetens nettokostnad (Resultat I) I denna resultatnivå ingår intäkter och kostnader av verksamheten, avskrivningar och jämförelsestörande poster. Den sistnämnda posten exkluderas vid jämförelse över tiden. I jämförelsestörande poster ingår rearesultaten vid försäljningar av anläggningstillgångar netto, större borgensåtagande (t.ex. avsättning för ägartillskott) till kommunens helägda bolag och upp- och nedskrivning av kapitalförvaltning samt engångsnedskrivningar. Verksamhetens nettokostnader (exklusive jämförelsestörande poster) är -0,3% 2013 (0,9 %) jämfört med föregående år. Intäkterna ökar med 7,6 % (-10,3 %) och kostnaderna ökar med 1,6 % jämfört med föregående år (-0,4 %). Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna visar hur stor del av skatteintäkterna som går åt till den löpande verksamheten. Skatteintäkterna räcker till för att täcka kostnaderna för nämndernas verksamhet. Måttet uppgår för 2013 till 95,3 % (97,1 %) vilket innebär att för varje hundralapp som erhålls i skatt tillhandahålls verksamhet och service för ca 95 (97) kronor. Måttet borde vara lägre än 95 % för att finansiera det negativa finansnettot. Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inklusive finansnetto uppgår till 94,96 % (98,63 %), se diagram 1. Nettokostnadsökningen inklusive finansnetto uppgår till -2,2 % (2,0 %) och ökningen av skatteresursen uppgår till 1,6 % (1,0 %). Det är en grundförutsättning, för en god ekonomisk hushållning, att nettokostnadsökningen är lägre än ökningen av skatteresursen. Lessebo Kommun har under en lång tid haft för hög nivå på nettokostnaderna i förhållande till skatteresursen och framförallt att för att täcka in ett negativt finansnetto. Avskrivningar Planenlig avskrivning för 2013 uppgår till 22,2 mkr (22,8 mkr) vilket är 0,6 mkr lägre än 2012. Avskrivningarna kommer på sikt att minskas ned eftersom framgent planeras för lägre investeringsnivåer. Jämförelsestörande poster Netto uppgår kommunens jämförelsestörande poster till -65,5 mkr (7,4 mkr) varav den största posten avser nedskrivning av aktier/andelar i Lessebo Fjärrvärme AB med 70 mkr och med 2,8 mkr till AB Lessebo Fastigheter. Likt förra året redovisas en återbetalning av sjukförsäkring från AFA med 7,3 mkr (7,6 mkr). Inom denna post redovisas andra kostnader jämte intäkter av engångskaraktär vilket framgår av not 3. Diagram 1 102 101 100 99 98 97 96 95 94 93 92 91 2009 2010 2011 2012 2013 Bu14 I diagrammet ovan är den heldragna linjen nettokostnadernas andel av skatteintäkterna och i den streckade linjen inkluderas finansnettot. Skatteresursen Nettokostnadernas andel av skatteresurs/ inkl finansnetto Skatteresursen består av kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning (inkomst- och kostnadsutjämning samt LSS-utjämningsavgift) och kommunal fastighetsavgift. Resursökningen för 2013 jämfört med 2012 är 1,6 % (1,0 %) eller 6,2 mkr (3,7 mkr). Skatteresursen uppgår till 405,8 mkr vilket motsvarar 77,5 % (78,5%) av kommunens totala intäkter. Finansnetto (Resultat II) Kommunens budgeterade finansnetto är negativt eftersom kostnaderna överstiger intäkterna. Det fordras då att verksamheternas nettokostnader minus skatteintäkter ger minst ett överskott som täcker ett negativt finansnetto för att uppnå de finansiella målen. I budget 2013 beräknades ett finansnetto på -5,0 mkr. Finansnettot blev positivt med 1,5 mkr (-6,0 mkr) genom en bra kapitalförvaltning, 7,7 mkr, ökade ränteintäkter för återbäringsränta från Kommuninvest med 3,5 mkr samt lägre lånekostnader. Finansiella intäkter uppgår till 13,4 mkr (6,6 mkr) varav kapitalförvaltning uppgår till 8,8 mkr (3,5 Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 11
mkr). Finansiella kostnader uppgår till 11,9 mkr (12,6 mkr) varav räntekostnader på anläggningslån uppgår till 9,2 mkr (10,5 mkr) och pensionsförvaltning (reaförluster) uppgår till 1,0 mkr (0,3 mkr). Förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser kommenteras vidare under långfristiga skulder och pensionsförvaltning. Nedan visas finansiella intäkter (heldragen) och kostnader (streckad) samt nedre den kurvan som visar negativt finansnetto. Diagram 2 Av årets resultat har affärsdrivande verksamheter ett överskott på 0,5 mkr (-0,3 mkr) som föreslås balanseras i ny räkning till nästa år vilket kommenteras under rubriken avstämning av balanskravet. I en särskild redovisning för den affärsdrivande verksamheten framgår en egen resultat- och balansräkning för VA och Avfallsverksamheten, sid 69-72. Verksamheten tillhör och kommenteras inom Tekniska nämnden. Årets resultat för perioden 2009 2013 framgår av diagram 3. Diagram 3 Resultat III (förändring av eget kapital tkr) Finansnetto, tkr 25000 20000 15000 10000 5000 0 2009 2010 2011 2012 2013 Bu14-5000 20000 10000 0-10000 -20000-30000 -40000-50000 2009 2010 2011 2012 2013 Bu14-10000 -15000 Årets resultat (Resultat III) Resultatet på -45,0 mkr beror på det ägartillskott som Lessebo kommun har gjort till Lessebo Fjärrvärme AB med 55 mkr för att säkerställa bolagets eget kapital. Skälet till detta är att bolaget gjort nedskrivningar av anläggningstillgångar med 55 mkr. I redovisningen uppkommer en kostnad även för kommunen eftersom andelars värde måste justeras med nedskrivning. Ytterligare nedskrivning av andelars värde har sedan gjorts med 15 mkr pga ackumulerade förluster i fjärrvärmebolaget. Under året har verkställighet skett med bildandet av ett regionalt IT-bolag. Aktieägandet var först planerat att redovisas inom AB Lessebo Fastigheters balansräkning. Kommunfullmäktige har senare beslutat att ägandet av aktierna i Wexnet redovisas inom Lessebo kommun. Övertagandet har inneburit att kommunens balansräkning ökar med ca 30 mkr varav reverslån överförs till kommunen med 14,4 mkr. Vid övertagandet har bolaget erhållit ett kapitaltillskott med 2,8 mkr som avser täckning av tidigare ej gjorda amorteringar. Det finansiella målet om 1,0 mkr har inte nåtts eftersom resultatet uppgår till -45,0 mkr, avvikelsen uppgår till 46,0 mkr. Nämnderna exklusive affärsdrivande verksamheter uppvisar dock sammantaget en positiv budgetavvikelse med 6,8 mkr (-1,8 mkr). Finansförvaltningen redovisar en budgetavvikelse på 19,5 mkr (14,8 mkr). Detta beror på den tidigare nämnda återbetalningen av premier med 7,3 mkr och bättre utfall av skatteintäkter med 0,8 mkr. Finansnettot (utfall av intäkter och kostnader) har blivit 6,4 mkr bättre. Vidare har kostnaderna för pensioner och försäkringar blivit 2,2 mkr lägre. Sammanställning av nämndernas resultat framgår av sidan 30. Nämndernas verksamhetsberättelser redovisas på sidorna 43-66. Finansieringsanalys och Balansräkning Investeringar Årsbudgeten för investeringar uppgick till 17,4 mkr netto. Utfallet blev 12,7 mkr (10,2 mkr) varav investeringar inom VA-verksamheten med netto 6,3 mkr varav Lessebo vattenverk med 4,4 mkr. Inom fastigheter har 1,1 mkr investerats i fjärrvärme samt renovering/byte av tak på Björkskolan i Skruv med 0,7 mkr. 12 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun
Investeringar har skett i maskiner, inventarier med 4,4 mkr (3,7 mkr)it-utrustning och inventarier med 3,6 mkr. Diagram 4 60 50 40 30 20 10 0 Under perioden 2009-2013 har Lessebo kommun nettoinvesterat för 149 mkr varav 73 mkr för den affärsdrivande verksamheten vilket motsvarar 49 % och 11 mkr (8 %) för ny- och ombyggnationer av skollokaler. Infrastruktur och markförvärv uppgår till 32 %. Diagram 5 Nettoinvestering (mkr) 2009 2010 2011 2012 2013 Bu14 Investeringfördelning 2009-2013 Taxe 49% Invent 11% Skolfast 8% Infrastr 32% kortfristig skuld omvandlats till en långfristig räntebärande revers gentemot bolaget. Förfallostruktur på upplåning, mkr Förfallodatum Belopp Andel Inom 1 år 40,5 15% Inom 2-5 år 169,6 63% Senare än 5 år 57,5 21% Totalt 267,6 100% Diagram 6 Anläggningslån/Lånfin.grad 290000 280000 270000 260000 250000 240000 230000 Under året har ingen nyupplåning skett utan årets investering är finansierad med egna medel. Borgensåtagande 2009 2010 2011 2012 2013 Bu 14 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Borgensåtagande, exklusive pensionsförpliktelse som kommenteras i avsnittet pensionsförvaltning, uppgår till sammanlagt 423,3 mkr (437,7 mkr) varav helägda kommunala bolag uppgår till 421,9 mkr. Borgen till egna hem och övriga åtaganden uppgår till 1,4 mkr. Mer kommentarer finns på sid. 31. Förteckning på investeringsprojekt finns på sid. 76-78. Långfristiga skulder Vid årets ingång uppgick Lessebo kommuns låneskuld till 268 mkr (277,9 mkr). Under året har omsättning skett med 52 mkr (67 mkr) och övertagande av lån (från AB Lessebo Fastigheter) med 9,4 mkr. Årets amortering/lösen av lån uppgår till 9,8 mkr (17,9 mkr). Utgående låneskuld uppgår vid årsskiftet till 267,6 mkr. Den genomsnittliga räntan uppgick vid årsskiftet till 3,28 %, (3,56%). Genomsnittlig räntebindningstid är 3,2 år Den beräknade amorteringen för 2014 uppgår till minst 8,0 mkr. I samband beslut om kapitalttillskottet till Lessebo Fjärrvärme AB har 37 mkr av Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 13
Eget kapital - Soliditet Soliditeten används för att beskriva kommunens långsiktiga ekonomiska utveckling. Den anger hur stor andel av de totala tillgångarna som kommunen själv äger dvs. eget kapital i förhållande till totala tillgångar. Förändringen av eget kapital blev negativ med 45 mkr. Soliditeten har minskat från 32,6 % till 24,6 %. Nedgången förklaras av att tillgångsförändringen ökar med 15,8 mkr (-7,2 mkr) (nettoinvesteringar minus avskrivningar och förändring av finansiella tillgångar och likvida medel) i förhållande till det negativa resultatet. Soliditeten för den skattefinansierade verksamheten uppgår till 32,3 % jämfört med 42,9 % året före. Tillgångsökningen har finansierats dels genom långfristig revers/upplåning med Lessebo Fjärrvärme AB och framförallt genom egna medel vilket bromsar sänkningen av soliditeten. I kommande budget kommer soliditeten att successivt förbättras under förutsättning av låga investeringsnivåer och positiva årsresultat. Det finansiella målet för soliditeten har ej nåtts för såväl kommuntotal, ej lägre än 30 %, och för den skattefinansierade verksamheten, ej lägre än 40 %. Soliditetsförändringen mäts enligt nedanstående schema. För att bibehålla soliditeten måste en tillgångsförändring finansieras med samma andel som soliditetstalet. För oförändrad soliditet skulle resultatet varit 50,1 mkr bättre alternativt en minskad tillgångsförändring med 138,1 mkr. Verksamhetens intäkter 124 996 Intäkter 544 257 Skatteintäkter 405 846 Resultat -44 996 Ränteintäkter 13 415 Verksamhetens kostnader 555 130 Resultatförändring -283,91 % Kostnader 589 253 Likvida medel 32 854 Räntekostnader 11 923 Avskrivningar 22 200 Tillgångsförändring 15 849 Fordringar -14 300 Aktier/Vp 6 827 Fastigheter/invent -9 532 14 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun
Pensionsförvaltning Årets pensionskostnad uppgår till 20,9 mkr (20,7 mkr) vilket är 0,2 mkr högre än förra året. Av årets pensionskostnad uppgår avgiftsbaserad individuell del av avtalspensionen till 9,1 mkr (8,3 mkr). Utbetalda pensioner, vilket sker via Skandia, har utbetalats med 5,7 mkr (5,6 mkr). Avsättningarna för pensioner i balansräkningen uppgår till 4,5 mkr (3,4 mkr) inklusive löneskatt. Pensionsförpliktelse, som avser tiden före 1998, redovisas i balansräkningen som förpliktelse inom linjen, se not 20. Dessa förpliktelser uppgår till 200,8 mkr (189,7 mkr) inklusive löneskatt. Ökningen, som uppgår till 5,9 % eller 11,1 mkr, beror på ändrade antaganden gällande RIPS-räntan* som har sänkts med 0,75 %. *(RIPS=Riktlinjer för beräkning av pensionsskuld, vilken definieras som nuvärdet av framtida utfästa pensionsutbetalningar. Den största delen av pensionsåtagandet är värdesäkrat med prisbasbelopp och ska därmed diskonteras med real ränta). Diagram 7 Pensionsförvaltning- och skuld 250,0 200,0 Utfallet av pensionsförvaltningen har varit bra trots den turbulens som förevarit och råder inom finansiella marknaderna och i världsekonomin och uppgår till 7,7 mkr (3,7 mkr) i resultatet. Sammantaget uppgår avkastningen för pensionsförvaltningen till 13,2 % (7,8 %). Alvesta, Ljungby och Lessebo kommuner samverkar, ALL3-gruppen, vad gäller uppföljning och allokering av respektive kommuns kapitalförvaltning. Fördelningen av tillgångsslag anger normallimiter till 50 % i räntebärande och 50 % i aktier varav max 20 % i utländsk förvaltning. Förvaltare är DNB. Fördelningen mellan olika tillgångsslag vid årsskiftet framgår nedan. Diagram 8 Svenska räntor 50% Utl. aktier 24% Tillgångsfördelning Pensionsförvaltning,% Svenska aktier 26% 150,0 100,0 50,0 0,0 08 09 10 11 12 13 Pensionskuld Förvaltn bokfört värde Förvaltn mark.värde Rörelsekapital och Likviditet Finansieringsanalysen visar hur verksamheten finansieras. Verksamhetsnettot för 2013 är 25,4 mkr (29,7 mkr). Investeringsnettot uppgår till minus 12,7 mkr (-10,2 mkr) varav investeringar i materiella tillgångar uppgår till netto 12,7 mkr (10,2 mkr). Rörelsekapitalet minskar med 15,1 mkr (10,2 mkr). Balanslikviditeten där omsättningstillgångar sätts i relation till de kortfristiga skulderna anger kommunens betalningsberedskap på kort sikt. Balanslikviditeten uppgår till 127 % (145 %). Totalt uppgår pensionsskulden inkl. löneskatt till 205,3 mkr (193,1 mkr). Detta kan jämföras med marknadsvärdet på kapitalförvaltningen som uppgår till 106,8 mkr (115,3 mkr), se diagram 7. Täckningsgraden uppgår till 52,1 % (59,7%) och totalt har 98,4 mkr (77,8 mkr) återlånats i verksamheten. Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 15
Diagram 9 1,6 1,4 1,2 1 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Balanslikviditet, % 2010 2011 2012 2013 Kommunens betalningsförmåga på kort sikt uppehålls, förutom av likviditeten av kreditmöjligheten i koncernkontot. Likvida medel uppgår till 36,3 mkr (3,4 mkr) och har ökat med 32,9 mkr vilket beror på att försäljning med 18 mkr har skett från kapitalförvaltning för finansiera delar av kapitaltillskotten till Lessebo Fjärrvärme AB. De kortfristiga fordringarna har minskat med 9,0 mkr och uppgår till 47,6 mkr (56,7 mkr). Kortfristiga skulder har ökat med 23,8 och uppgår till 143,3 mkr (119,6 mkr). Häri ingår kortfristiga skulder för aktieägartillskotten till Lessebo Fjärrvärme AB, 25 mkr, varav 9,6 mkr har ackumulerat utbetalts tillfälligt under 2011-13. Avstämning av mål och balanskravsutredning Det lagstadgade balanskravet för kommuner och landsting finns i KL, 8 kap. Kommunfullmäktige har fastställt riktlinjer för god ekonomisk hushållning och hantering av resultatutjämningsreserv. I riktlinjerna anges tre övergripande nyckeltal för att styra den ekonomiska utvecklingen 1. Årets resultat ska uppgå till 1 % av skatteresursen och succesivt ökas till 2 % 2. Finansieringsgrad 100 % av investeringar och amortera 8 mkr/år på låneskulden 3. Soliditet, kommuntotal 27 % till över 40% och skattefinansierad 35 % till över 50 % Finansiella målen för 2013 är soliditet för kommuntotal på minst 30 % och för skattefinansierad verksamhet på minst 40 %. Utfallet blev 24,6 % respektive 32,3 % som då beror på det utgivna ägartillskottet till Lessebo Fjärrvärme AB. Årets resultat som finansiellt mål var satt till 1 mkr och utfallet blev -45,0 mkr. 16 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun Nämndernas uppföljning av verksamhetsmål redovisas på sidorna 37-42 i förvaltningsberättelsen. I årsredovisningens förvaltningsberättelse ska en balanskravsutredning upprättas. Av denna utredning ska det framgå vilka justeringar av årets resultat som gjorts för att räkna fram dels Årets resultat efter balanskravsjusteringar, dels Årets balanskravsresultat. Balanskravsresultatet räknas fram i en till resultaträkningen sidordnad balanskravsutredning. Där görs justeringar av ett antal angivna kostnader och intäkter (vissa realisationsvinster och förluster, orealiserade förluster i värdepapper, återföring av orealiserade förluster i värdepapper). Huvudregeln är att realisationsvinster inte ska inräknas i intäkterna då avstämning av balanskravet görs. Undantag kan dock göras om det står i överensstämmelse med god ekonomisk hushållning, t.ex. om försäljningen är ett led i en omstrukturering. Vad gäller realisationsförluster är huvudregeln att dessa ska inräknas i kostnaderna då avstämning från balanskravet görs. Justering kan också ske om synnerliga skäl finns att inte reglera ett negativt resultat enligt KL 8 kap. 5. Enligt förarbetena till lagen kan ett sådant exempel vara att kommunen medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga intäktsminskningar eller kostnadsökningar. Ett annat exempel är när en avyttring av en tillgång skett, för att eliminera framtida kostnader och en reaförlust därigenom har uppstått. Det kan då finnas skäl att inte täcka kostnaden enligt huvudregeln. Detta gäller för ex. tidigare gjorda ägartillskott till AB Lessebohus och Lessebo Fjärrvärme AB som redovisas som nedskrivning av finansiell tillgång. Årets resultat enligt resultaträkningen uppgår till -45,0 mkr. Årets resultat efter balanskravsjusteringar uppgår till -45,5 mkr. Affärsdrivande verksamheten Vatten/avlopp och Avfall redovisar (positivt utfall 0,5 mkr för 2013) ett ackumulerat underskott på 2,6 mkr (-3,1 mkr) inom eget kapital som balanseras över i ny räkning. Årets avsättning som ingående balans till RUR ändras från 11,6 mkr till 10,3 mkr. Med åberopande av synnerliga skäl blir Årets balanskravsresultat 27,3 mkr (11,4 mkr), se not 25 varav 7,8 mkr öronmärks inom eget kapital för tillfälliga satsningar för nyanlända. Balanskravet har härmed klarats och inga balanskravsunderkott återstår att täcka.
Externa inkomster och utgifter Diagram 10 Externa inkomster 2013 Statsbidrag 12% Avg o ers 8% Hyror 2% Räntor Försäljn 2% 2% Nya lån 0% K-skatt 54% Kom.ek.utj. 20% De externa inkomsterna uppgår till 545,4 mkr (530,4 mkr). Merparten av inkomsterna kommer från kommunalskatt och kommunalekonomisk utjämning vilka tillsammans utgör 74 % (76 %) av de totala inkomsterna. Taxor och avgifter för vatten, sophantering, barnomsorg mm står för 43,8 mkr (42,3 mkr) och utgör endast 8 % (8 %) av inkomsterna. Diagram 11 Externa utgifter 2013 Entr. o köp vht 20% Tjänster 8% Fast/inv 2% Material 4% Bidrag 3% Pensionsutg. 3% Personal 45% Ränta o amort 16% De externa utgifterna har ökat med drygt 13 % bl. a. till följd nedskrivning/kapitaltillskott (72,8 mkr) till 590,8 mkr (522,1 mkr). Personalkostnaderna har ökat med knappt 10 mkr eller 3,8 % och uppgår till 265,0 mkr (255,5 mkr). Som andel av de totala kostnaderna ligger personalkostnaderna lägre än föregående år 45 % (48,9 %). Brutto har kommunen investerat för 12,7 mkr (10,4 mkr). Pensionskostnaderna, exkl. löneskatt har ökat till 16,9 mkr (16,7 mkr). Lessebo Kommun Ekonomisk översikt 17
Framtiden Kommunen har i grunden haft en god ekonomi med en relativt stark balansräkning men svag resultaträkning. Oroväckande är att nämnderna tidigare har redovisat alldeles för stora budgetavvikelser m.a.o. använder för mycket resurser i förhållande till vad som är tillgängligt. Utfallet har varierat de senaste åren. Vidare är att skatteintäkterna inte täcker med större marginal verksamhetens nettokostnader och det negativa finansnettot, och att nettokostnadsökningen över tid ökar mer än skatteresursen. De tre föregående åren har resultatet för finansnettot blivit bättre än budget beroende på lägre räntekostnader och ett positivt utfall av kapitalförvaltningen. För 2013 blev finansnettot 1,4 mkr (6,0 mkr) jämfört med budgeterade -5 mkr. Låneskulden i förhållande till totala tillgångar ligger på mer än 40 % eller drygt 260 mkr. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfalls andel av låneskulden uppgår till drygt 54 % vilket motsvarar 141 mkr. Lessebo Fjärrvärme AB, som efter 2 värderingsutredningar, har från Lessebo kommun erhållit 55 mkr i kapitaltillskott. Så här långt har ägaren kunnat finansiera inom befintliga resurser. Faktorer som påverkar utvecklingen är födelsenettot födda/döda, -1 st. (-22 st.) och in- /utflyttningen från kommunen (flyttningsnettot, 45 st.) (-44 st.). Detta påverkar kommunens eget skatteunderlag samt inkomst- och kostnadsutjämningsbidraget. Utflyttningen påverkar också förutsättningarna för kommunens bostadsföretag. För 2013 blev det en ökning av invånareantalet med 47 st. jämfört med förra årets minskning med 65 st. invånare. Fr.o.m. år 2013 har Lessebo kommun antagit en långsiktig finansiell målsättning. Resultatnivån är satt till minst 4 mkr. Årsbudgeten för 2014 har antagits med ett resultat på 4 mkr vilket motsvarar 1 % av skatteresursen. Gemensamt uppsatta verksamhetsmål inom 8 målområden, enligt god ekonomisk hushållning, redovisas i förvaltningsberättelsen och dessa kommer löpande följas upp under året. Den av kommunfullmäktige beslutade budgeten måste hållas, liksom de ramar som nämnderna tilldelas inför kommande budgetbehandlingar. Såväl kommunen som dess helägda bolag skall verka för en god ekonomisk hushållning, resultatkrav som innebär att ekonomin realt konsolideras och att en finansiering av reinvesteringar kan ske på lång sikt utan att nya lån tas upp. Flera bolag har redovisat underskott för vilket det måste vidtagas åtgärder. AB Lessebohus har sedan en längre tid en hög vakansgrad av lägenheter, vilken har sjunkit under 2013, och eftersatt underhåll och det föreligger behov av ekonomiska krafttag för att rätta till förutsättningarna för bolaget. Detta innebär att mål för god ekonomisk hushållning och strategiska åtgärder måste följas. Affärsdrivande verksamheterna VA och Avfall måste framgent balansera sina resultat över tiden inkluderat den upplåning som erfordras för att klara av de kommande investeringarna. Resultatoch Balansräkning jämte noter redovisas på sid. 69-72. Göran Jörgensson Ekonomichef 18 Ekonomisk översikt Lessebo Kommun
Resultaträkning Not Kommun Koncern Mkr 2013 2012 2013 2012 Verksamhetens intäkter 1 117,7 109,4 185,8 182,4 Verksamhetens kostnader 2-482,3-474,8-517,7-514,8 Avskrivningar 9-10 -22,2-22,8-38,7-39,3 Jämförelsestörande poster 3-65,5 7,4-65,3 7,6 Verksamhetens nettokostnad -452,3-380,7-435,9-364,1 Skatteintäkter 4 294,7 290,8 294,7 290,8 Kommunalekonomisk utjämning 5 111,2 108,8 111,2 108,8 Finansiella intäkter 6 13,4 6,6 13,1 5,8 Finansiella kostnader 7-11,9-12,6-28,6-31,4 Summa skatteintäkter och finansnetto 407,3 393,6 390,3 374,0 Resultat före extraordinära poster -45,0 12,9-45,6 9,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt 8 0,0 0,0-0,2-0,2 Årets resultat -45,0 12,9-45,8 9,7 Lessebo Kommun Resultaträkning 19
Finansieringsanalys Not Kommun Koncern Mkr 2013 2012 2013 2012 Den löpande verksamheten Årets resultat -45,0 12,9-45,8 9,7 Justering för av- och nedskrivningar 95,0 23,4 108,7 39,3 Justering för gjorda avsättningar 1,6 1,6 1,9 1,6 Justering för ianspråkstagna avsättningar -1,2-0,4-1,2-0,4 Justering för realisationsresultat 0,0 0,0 0,0 0,0 Justering för uppskjuten skatt 0,0 0,2 0,2 Justering för övriga ej likv.påverkande poster -57,8 0,0-0,3 0,0 Medel från verksamh. före förändr. av rörelsekap. -7,4 37,5 63,5 50,1 Ökning/minskning kortfristiga fordringar 9,0-0,2 5,5 7,5 Ökning/minskning förråd och varulager 0,0 0,0 0,1 0,0 Ökning/minskning kortfristiga skulder 23,8-7,6-9,8-1,4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 25,4 29,7 59,3 56,1 Investeringsverksamheten Investering i materiella anläggningstillgångar -14,0-15,0-21,3-54,5 Försäljning av materiella anläggningstillgångar -1,0 3,4 25,7 1,6 Investeringsbidrag materiella anläggningstillgångar 2,4 1,3 2,4 1,3 Investering i finansiella anläggningstillgångar 0,0-21,9 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -12,7-10,2-15,1-51,6 Finansieringsverksamheten Nyupptagna lån 9,4 0,0 9,4 26,6 Ökning av övriga långfristiga skulder 37,0 Amortering av skulder -9,8-17,9-26,4-31,3 Kortfristig upplåning 4,2 7,7 Ökning av kapitalförvaltning -7,8-6,1-7,8-6,2 Minskning av kapitalförvaltning 23,0 0,0 23,0 0,0 Ökning av långfristiga fordringar -31,8 0,0-9,8 0,0 Minskning av långfristiga fordringar 0,0 0,9-0,4 Kassaflöde från finansieringsverksamheten 20,1-19,0-11,6-3,6 Årets Kassaflöde 32,9 0,5 32,6 0,9 Likvida medel vid årets början 3,4 2,9 3,9 3,0 Likvida medel vid årets slut 36,3 3,4 36,4 3,9 20 Finansieringsanalys Lessebo Kommun