Linneaprojekt 3 Grupp Lessebo Demens Bakgrund Syfte Mål Frågeställning



Relevanta dokument
Anvisning för läkemedelsgenomgång och läkemedelsberättelse samt dokumentation

"Linnea" Växjö Centrum Informationsöverföring Kommun-landsting

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i Melior

Dosdispenserade läkemedel

Team Tingsryd. Christel Isljung Maria Wiltz Viola Persson Pernilla Risberg Pia Lundqvist Ingela Grönevik Eva Löthgren Maria Hertzman / Sara Jönsson

Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län

Informationsöverföring mellan kommun och landsting

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här

Förbered/Registrera ny dospatient

Webbkollen Hemma. kompetenscentrum. Perioden Blekinge. Karin Nedfors. Skrift 2016:3

Samverkan vid utskrivning - Blekingerutiner

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden

Avvikelser i vårdsamverkan, helårsrapport för 2007

Sammanställning av avvikelserapporter gällande Informationsöverföring och samordnad vårdplanering för tiden

Koll på läkemedelslistan. Praktiska tips för att hålla läkemedelslistan aktuell i PMO

Fäst patientetikett här. Personlig information om ditt akutbesök på Kungälvs sjukhus

Åtgärdsplan/Rapport Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

ApoDos Kundnr Boendeplatsnr

Årsrapport avvikelser i Närvårdssamverkan 2018

Uppföljning av läkemedel och äldre i Sörmland. Läkemedel och äldre MÅL. LMK - satsning på äldre och läkemedel

, ,

Praktiska anvisningar Läkemedelsgenomgångar

Samordnad va rdplanering - rutin

Samordnad vård- och omsorgsplanering Viola

Gemensam IT samordningsfunktion 49 kommuner i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen

Läkemedelshantering. och. Patientsäkerhet. Läkemedelsstämman 2016 Carina Träskvik

PAL Alvesta Väckelsång

Intervjufrågor - Sjukhus - Återinskrivna

Grundkrav - Bättre liv för sjuka äldre VOHJS13-031, VOHJS 15/13 Bilaga 1 Handlingsplan, sid 1 Samtliga huvudmännen

Beslutade den 12 juni 2012 Träder i kraft den 1 september Affärsområde Farmaci/Roswitha Abelin/SoS föreskrift LmG mm

IT-verktyget Meddix används för informationsöverföring mellan olika vårdgivare.

Varför ville vi genomföra projektet?

LÄKEMEDELSBERÄTTELSER - vad ska det vara bra för? Christina Sjöberg Överläkare Geriatrik Mölndal

Patientsäkerhetsnätverksträff. SKL 23 maj 2017

Rapport med Åtgärdsplan Kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen Utförd enligt författningar och övriga riktlinjer

DOSDISPENSERADE LÄKEMEDEL

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Lokal rutin för palliativ vård mellan kommunerna i väster och Sjukvårdsområde

sjukvård i hemmet m e d vå r ko m p e t e n s, på d i n a v i ll ko r

Pensionärsrådet. Plats: Lokal Möckeln, regionhuset, Nygatan 20, Växjö. Barbro Karlsson, SKPF Allan Nilsson, PRO Kronoberg ersätter Britta Croona

Färgelanda kommun/ 3 st Kommunen har inte hört av sig inom 24 tim. efter kallelsen Vårdbegäran saknas För sen justering

Riktlinjer för läkemedelshantering inom kommunal hälso- och sjukvård

SAMMANSTÄLLNING AV AVVIKELSER SKICKADE MELLAN SKARABORGS SJUKHUS, PRIMÄRVÅRD I SKARABORG OCH KOMMU- NERNA I SKARABORG 2018

Vårdplaneringsprocessen i. Link VÄLKOMNA! Folkhälsa och sjukvård

ÄLDRECENTRUM. Ett UPPDRAG för att sätta den äldre multisjuke i centrum 2009 Ansvariga: Siw Ewers/Kerstin Eriksson NSV

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Värdeskapande samverkan i Mittenälvsborg

Ett mätinstrument för informationsrisker i läkemedelsprocessen

Åtgärdsplan/Rapport Kvalitetsgranskning av läkemedelshantering enligt gällande föreskrifter.

Läkemedelsgenomgångar - Region Uppsala

Att nu Socialstyrelsen vill stärka kraven och poängtera vikten av läkemedelsavstämningar och genomgångar ser vi positivt på.

Almateamet på Akutmottagningen i Linköping

Överenskommelse runt palliativ vård mellan kommunerna och primärvården i västra länsdelen, Örebro län samt Karlskoga lasarett

Läkemedelsstämma 2015

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 6 Gul process... 9 Röd process... 12

Teamets namn Datum Ljungby

Yttrande på Granskning av läkemedel för äldre

DOSEXPEDITION. Bo Swärd Distriktsläkare, PV VGR

Läkemedelsgenomgångar

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Bättre vård mindre tvång

LOK Nätverk för Sveriges Läkemedelskommittéer

Varför är läkemedelsfrågor viktiga? Maria Palmetun Ekbäck Överläkare Ordförande i Läkemedelskommittén, ÖLL

Webbkollen.com ett uppföljningsverktyg som fungerar

Snabb uppföljning efter utskrivning från sjukhus. Uppföljande samtal inom timmar efter utskrivning från medicinavdelning 4 SkaS Lidköping, 2014

Läkemedel - Dosexpedition

Metodstöd för kvalitetssäkring och komplettering av läkarintyg i sjukpenningärenden

Äldrevågen en rutin med flyt. Rutin för inläggning direkt på akutgeriatrisk vårdplats.

Riktlinjer. Dosförpackade läkemedel i Stockholms län

Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde Gäller från Revideras SID 1 (6)

Klinisk farmaci. Utveckling av klinisk farmaci i Uppsala. Klinisk farmaci. vad kan apotekaren bidra med i teamet? Anglosaxiska länder sedan >40 år.

SAMVERKANSRUTINER. (enligt SOSFS 2009:6) FÖR HANTERING AV EGENVÅRD I SÖRMLAND

Hinder och möjligheter för digital informationsöverföring i Jönköpings län

Uppföljning - En plan för att bättre tillgodose äldres behov av vård Sofia Hartz

Läkemedelskommitténs verksamhetsplan 2017

Läkemedelsgenomgång, enkel och fördjupad samt läkemedelsberättelse - Rutin för vårdavdelning och specialistmottagning i Region Gävleborg

Akutmottagning LiM Ledningsansvarig Sjuksköterska (LS)

Uppdragsavdelningen Reviderad Kerstin Eriksson. Äldre Multisjuka. - riktlinjer och omhändertagande. Slutrapport 19/

SMARTA LÄKEMEDELS- LEVERANSER

Verksamhetsberättelse 2008

REMEO Stockholm. Klinik för patienter med behov av andningsstöd och rehabilitering. Linde: Living healthcare

Samverkan med ett gemensamt IT-stöd för Kronobergs Län leder till en god och säker vård

Palliativ vård i livets slutskede

Minnesanteckningar för Läkemedelsgruppen

Innehåll... 2 Inledning... 3 Arbetssätt... 4 Grön process... 7 Gul process Röd process... 14

Resultat från 2017 års PPM* Aktuella läkemedelslistor

och läkemedelshantering finns framtagen, se länk under referenser.

Läkemedelslistan via Link och Messenger för kommunernas sjuksköterskor

Socialstyrelsens författningssamling

Äldre och läkemedel. Uppdaterad handlingsplan för Jönköpings län

Aktivitetsplan för läkemedelsdokumentation och läkemedelsgenomgång i samverkan mellan kommunerna och landstinget i Örebro län

Läkemedelshantering ny riktlinje 2018

Arbetsrutin för tvåpartskommunikation vid in- och utskrivning i hemsjukvård via IT-stödet KLARA SVPL

Studiecirkel Säker vård alla gånger

FÖRBÄTTRINGS KUNSKAP 15 HP RAPPORTMALL DMAICL. Av Marie Magnfält

Inga onödiga sjukhusvistelser Ejja Häman Aktell 13 mars 2013

Regel för Hälso och sjukvård: Korttidsvård

Vem är Linnea? Linnea ett samarbetsprojekt

Transkript:

Linneaprojekt 3 Grupp Lessebo Demens Susanna Israelsson, undersköterska avd 5, CLV Tove Johansson, Sjuksköterska, Hemsjukvården Lessebo Kommun Majlis Svanberg, Demenssjuksköterska Lessebo kommun Marianne Wirdmo Specialistsjuksköterska psykiatri / demensvård NSV Bakgrund Linnea som vi beskriver är personer som ( enl. Gurner och Thorslund 2003 ) - är 75 år eller äldre, - har / haft någon komplicerad diagnos eller flera olika sjukdomsdiagnoser, problem med nedsatt rörlighet och ork, - har behov av rehabiliterings och / eller funktionsuppehållande insatser under lång tid. D.v.s. Linnea är en patient som är helt beroende av att vårdkedjor, kommunikation, informationsöverföring mellan olika instanser fungerar. Därför valde vi att titta på dessa 3 områden. Syfte - Att undersöka om Linnea behöver åka fram och tillbaka för att göra kompletterande undersökningar, som möjligtvis kunde ha gjorts under den inneliggande vårdtiden. - Att undersöka om Linnea skrivs ut och lämnar CLV så tidigt på dagen så hon är i sitt hem före kl 15. Att undersöka om läkemedelslistorna är korrekta när hon skrivs ut från CLV till sitt hem. Mål - Att Linnea inte ska behöva åka dessa långa resor om det inte är nödvändigt. Vår undersökning visade att det var få som fick åka tillbaka och det var vid specifika sjukdomstillstånd. Att Linnea skall vara hemma före kl. 15. Att 100 % av alla läkemedelslistorna är korrekt ifyllda. Frågeställning 1. Hur många Linneor skrivs ut till Lessebo kommun från CLV med kvarstående kompletterande undersökningar? D.v.s. att de skall åter till CLV?

2. Hur dags på dygnet anländer Linnea hem? 3. Hur många Linneors läkemedelslistor var korrekt ifyllda? På vilket sätt var läkemedels/apodoslistan ofullständigt / Felaktigt ifyllda? Mätning Mätningen genomfördes v. 8+9. Beträffande mål 1 respektive 2 kunde vi konstatera att dessa var väl uppfyllda. Alla patienter kom hem innan klockan 15 och mycket få kvarstående undersökningar som krävde ny resa till lasarettet var aktuella. Vi valde därför att fokusera på mål 3 dvs. hur läkemedelsrapporteringen kunde förbättras. Mätningen genomfördes med fortsatt manuell granskning av läkemedels/apodoslistor på samtliga hemkomna Linneor tillhörande hemsjukvården. I alla 4 hemsjukvårds-områden, i Lessebo kommun. Mätningen följdes upp vecka för vecka, fram till v. 18 då mätningen avslutades. Vi har valt att titta på följande kriterier: 1. Om Linnea har dosdispenserade läkemedel, är då ändringen gjord i apodos och inte bara i Cambio Cosmic listan? 2. Ostrukturerade listor där behovsordinationer är blandat med stående ordinationer. Oavsett apodoslista eller Cambio Cosmic-lista. 3. Handskrivna ändringar gjorda på Cambio Cosmic-listor, där man alltså inte gått in och gjort ändringen korrekt i systemet. 4. Inget utsättningsdatum angivet i läkemedelslistorna. (t.ex. Inj Fragmin.) Andra aktiviteter som genomförts När vi börjat få lite struktur på vårt projekt och planerat hur vi skulle nå ut med information. För att få en förbättring så ansåg vi att ett bra sätt var att gå ut och prata och informera läkarna om hur det egentligen står till ute på bygden. Vi bokade tider med de olika klinikernas läkargrupper. Under den tiden kände vi att det var viktigt med rejält med kött på benen så vi kunde ge korrekta svar på frågor. Vi konsulterade Margareta Strand på dosapoteket. Det visade sig vara ett lyckokast, kanske det bästa vi gjort under detta projekt! Hon har varit med oss ute på våra besök och kunnat svara på de frågor läkarna har ställt om ordinationer i apodos. I samband med dessa informationsmöten har vi delat en folder med praktiska tips att tänka på vid Linneas hemgång. (bil.1) Vi har varit ute och pratat med medicinläkarna, ortopedläkarna och gjort ett gott

försök med kirurgläkarna, som sammanföll med vårdförbundets strejk, varför det inte var en bra dag. Vi delade i alla fall ut foldern med praktiska tips och vi har bokat in ett nytt informationsmöte med dem. Även CLV:s AT- läkare har hört av sig till oss och önskat information. Resultat Redovisning läkemedelslistor 6 5 Antal hemkomna brukare 4 3 2 Antal hemkomna brukare Antal felaktiga läkemedelsl 1 0 V.8 V.9 Veckor Under första mätperioden uppmättes 100 % felaktiga läkemedelslistor.

Redovisning läkemedelslistor 4,5 4 3,5 Antal hemkomna brukare 3 2,5 2 1,5 antal hemkomna bruk Antal felaktiga läkeme 1 0,5 0 V.10 V.11 V.12 V.13 V.14 V.15 V.16 V.17 V.18 Veckor Vad som framgår i diagrammen så är det fortfarande stor andel fel. Mätning nummer två resulterade i 55 % felaktiga listor. Detta efter vår muntliga och skriftliga information. Diskussion Det var många delar i denna undersökning som gjorde oss förvånade. Att det var en så stor andel felaktiga läkemedelslistor, att det fanns läkare som inte var bekanta med dosdispenderade läkemedel, som t.o.m. inte visste vad det var för något! Vi upplever utifrån vår redovisning att flera aktörer lägger skuld och ansvar på andra enheter, svåra och krångliga IT-system och att det är legitimt att skylla på det. En annan stor ursäkt var att lösenordet var för gammalt. Vi frågar oss varför avsaknaden av kontinuerlig fortbildning av de här viktiga frågorna för patientsäkerheten har uteblivit? Vår förhoppning med detta projekt är att det har skapat en förståelse för vad som händer när Linnea kommer hem. Och vad som krävs för att den fortsatta läkemedelshanteringen skall bli säker och fungera. En icke patientsäker utskrivning är slöseri, icke värdeskapande tid får läggas på att rätta till alla fel i efterhand. Detta till stor irritation för alla. Om alla gjorde rätt från början så skulle alla tjäna på det, inte minst Linnea.

Det måste till ett gemensamt övergripande krafttag av kommun/ landsting och apotek för att få i ordning på läkemedelshanteringen och säkerheten för Linnea. Hon är en patient som är helt beroende av att vårdkedjor, kommunikation, informationsöverföring mellan olika instanser fungerar. Något av det mest positiva som framkommit är att doskonsulenten och de olika klinikerna skapat en kontakt som förhoppningsvis kommer att leda till fortsatt samarbete.