Beteendemönster hos fildelare av musik och andra former av innehåll

Beteendemönster hos fildelare av musik och andra former av innehåll Drivkrafter, användningssätt och moral J I M M Y H A L V A R S S O N Examensarbete Stockholm, Sverige 2007

Beteendemönster hos fildelare av musik och andra former av innehåll Drivkrafter, användningssätt och moral J I M M Y H A L V A R S S O N Examensarbete i publiceringsteknik om 20 poäng vid Programmet för medieteknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2007 Handledare på CSC var Roger Wallis Examinator var Nils Enlund TRITA-CSC-E 2007:090 ISRN-KTH/CSC/E--07/090--SE ISSN-1653-5715 Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC 100 44 Stockholm URL: www.csc.kth.se

Patterns of behaviour amongst peer-to-peer users of music and other forms of content Driving Forces, modes of use and morals Abstract The main task of this study is to shed more light on the behaviour of peer-to-peerusers, their similarities and differences, forms of usage, motivation and moral stance. Even if it is illegal to use free services for peer-to-peer sharing of copyrighted material, at least twenty percent of the Swedish population have used this method. Therefore it is highly relevant to examine peer-to-peer users own thoughts and opinions. Through interviewing ten university students and ten high school pupils who currently use peer-to-peer networks or have been using them previously, the study seeks to test the overall hypothesis that "if the conditions are right more consumers will be prepared to pay for digital material on Internet". Another goal is to draw conclusions regarding the prerequisites for convincing users that use free systems today to start using alternatives where they pay to download music The target groups have been chosen because of the observed fact that frequent peerto-peer sharing occurs in these two groups. The groups have been compared with each other to discern similarities and differences. In addition to this the university students and the high school pupils have also been divided into sub-groups to see how their opinions on peer-to-peer uses differ. The study shows that several other factors than merely economic issues affect attitudes among persons who regularly download. University students in the study emphasize that factors such as range of choice, user-friendly applications and absence of platform limitations (inter-operability) are important. Another requirement for attractive pay system was that they should include other forms of media, for example movies and games, and not just music. The most important factor for the high school pupils, however, was more a moral one, the question of who gets what, in other words, how much of the revenues generated actually go to the artists. Both university students and high school pupils are prepared to pay between one and two hundred Swedish crowns for a pay system that fulfils these demands. The result in general confirms the hypotheses "If the conditions are right more consumers will be prepared to pay for digital material on Internet".

Beteendemönster hos fildelare av musik och andra former av innehåll Drivkrafter, användningssätt och moral Sammanfattning Examensarbetets uppgift är att utröna hur en fildelares beteendemönster ser ut. Även fast det är olagligt att nyttja gratistjänster för fildelning av skyddat material så har minst tjugo procent av Sveriges befolkning använt sig av denna metod. Därför är det högst intressant att ta del av fildelares tankar kring detta. Metoden har varit att intervjua tio studenter och tio gymnasieelever som fildelar idag eller som tidigare gjort det. Huvudsyftet var att via deras utsagor bekräfta hypotesen Om förutsättningarna är de rätta kommer fler konsumenter vara beredda att betala för digitalt material på Internet, samt besvara forskningsfrågor rörande vad som krävs för att de som använder gratistjänster idag ska börja använda en betaltjänst. Att just dessa målgrupper valts är för att det är två grupper där frekvent fildelning förekommer. Grupperna har också jämförts mot varandra för att urskilja likheter samt olikheter mellan dem. Dessutom så har både studenter och gymnasieelever delats in i undergrupper för att se hur dessa skiljer sig åt i sin syn på fildelning. Undersökningen visar att flera andra faktorer än de rent ekonomiska påverkar inställningen hos personer som laddar ner. Studenterna i undersökningen betonar att faktorer som utbud, användarvänlighet och avsaknad av plattformsbegränsning är viktiga. Studenterna var också måna om att en attraktiv betaltjänst även innefattar andra former av media, till exempel film och spel, och inte bara musik. Den viktigaste faktorn för gymnasieeleverna var att fördelningen av intäkterna främst ska gå till artisterna. Både studenter och gymnasieelever skulle vara beredda att betala mellan hundra och tvåhundra kronor för en betaltjänst som uppfyllde deras krav. Det sammantagna resultatet bekräftar hypotesen om att om förutsättningarna är de rätta kommer fler konsumenter vara beredda att betala för digitalt material på Internet.

Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 2 1.3 Hypotes 2 1.4 Forskningsfrågor 2 1.5 Avgränsning 2 2 Teori 4 2.1 Skivbolagens förhållningssätt till dagens teknik 4 2.2 Hur skivbolagen motverkat digitalteknik 5 2.3 Hur skivbolagen försöker anpassa sig idag 7 2.4 Stora och små skivbolags åsikter skiljs åt angående fildelning 8 3 Tillväggångssätt 10 3.1 Intervjuformen 10 3.2 Val av målgrupper 10 3.3 Etik 11 3.4 Reliabilitet och validitet 11 3.5 Ihopsamling av respondenter 11 3.6 Bortfall och ersättning 12 3.7 Analysarbetet 13 4 Resultat. Beskrivning av resultatdelens upplägg 14 5 Resultat 1. Forskningsfrågor och hypotes 15 5.1 Forskningsfrågor 15 5.2 Hypotesen 20 6 Resultat 2. Likheter samt olikheter mellan gymnasieelever och studenter 23 6.1 Likheter 23 6.1.1Gratistjänstanvändare och dess attityder 23 6.1.2 Lagaspekten 23 6.1.3 Attityder gentemot skivbolagsindustrin och artister och upphovsmän 24 6.1.4 Kommentarer angående betalningsformer 25 6.1.5 Fildelningsnätverk 27 6.1.6 Beteendemönster 27 6.1.7 Fördelar som går att utröna för artister/skivbolag pga. att folk laddar ner via gratistjänster 28 6.1.8 Nerladdning av film 29 6.2 Olikheter 30 6.2.1 Gratistjänstanvändare och dess attityder 30 6.2.2 Lagaspekten 30 6.2.3 Attityder gentemot skivbolagsindustrin och artister och upphovsmän 30 6.2.4 Kommentarer angående betalningsformer 31 6.2.5 Beteendemönster 31 6.2.6 Nerladdning av film 32 6.2.7 Andra industrier som mobiltelefonsbolag börjar allt mer intressera sig för att sälja digitalt material till sina kunder. Svarspersonernas intresse angående detta 32 7 Resultat 3. Subgrupperna 34 7.1 Här definieras subgrupperna 34 7.2 Skillnaden mellan gymnasieelevernas subgrupper 34 7.3 Sammanfattning: de olika subgruppernas säregenheter 38 7.3.4 Kommentarer angående betalningsformer 39 7.3.5 Fildeningsnätverk 40 7.3.6 Beteendemönster 40 7.3.7 Fördelar som går att utröna för artister/skivbolag pga. att folk laddar ner via gratistjänster 41 7.3.8 Nerladdning av film 41 7.3.9 Andra industrier som mobiltelefonsbolag börjar allt mer intressera sig för att sälja digitalt material till sina kunder. Svarspersonernas intresse angående detta 41 7.3.10Ytterligare samband 42 7.4 Skillnaden mellan studenternas subgrupper 42 7.5 Sammanfattning de olika subgruppernas säregenheter 46 7.5.1 Gratistjänstanvändare och dess attityder 46

7.5.2 Lagaspekten 46 7.5.3 Attityder gentemot skivbolagsindustrin och artister och upphovsmän 47 7.5.4 Kommentarer angående betalningsformer 48 7.5.5 Fildelningsnätverk 48 7.5.6 Beteendemönster 48 7.5.7 Nerladdning av film 49 7.5.8 Andra industrier som mobiltelefonsbolag börjar allt mer intressera sig för att sälja digitalt material till sina kunder. Svarspersonernas intresse angående detta 49 7.5.9 Beteendemönster hos KTHLE som inte längre använder gratistjänster 49 8 Slutsats 52 8.1 Hypotesen och forskningsfrågorna 52 8.2 Likheter samt olikheter mellan gymnasieelever och studenter 52 8.2.1 Tydliga likheter 52 8.2.2 Tydliga olikheter 53 8.3 Subgrupperna 54 8.3.1 Skillnaden mellan gymnasieelevernas subgrupper 54 8.3.2 Skillnaden mellan studenternas subgrupper 55 8.3.3 Hur subgruppers olikheter påverkat skillnaderna mellan gymnasieelever och studenter 56 8.4 Jämförelse med tidigare liknanden undersökningar 57 8.5 Framtida diskussioner och ytterligare tänkbara undersökningar 58 9 Källförteckning 60 9.1 Böcker 60 9.2 Artiklar och Rapporter 60 9.3 Hemsidor 61

1 Inledning 1 Inledning 1.1 Bakgrund I dagsläget finns risken att privatpersoner fälls vid upp- och nerladdning av musik på fildelningsnätverk. Personer som konsumerar musik via betaltjänster på Internet måste också anpassa sig till Digital right managements (DRM) -tekniker (olika kopieringsskydd för att hindra spridning av digitalt material) som inte bara kontrollerar, utan många gånger övervakar konsumenter (Blomqvist et al, 2005b). Tanken med examensarbetet är att genom intervjuer utforska hur konsumenter ställer sig till detta. Om rättighetsinnehavare ska få betalt för digitalt material som sprids på Internet krävs det att de lyssnar på konsumenterna. Rättighetsproblem inträffade när radion kom, när skivan kom, när TV kom, när VHS- kassetten samt kassettband kom. Dagens lag som säger att det är olagligt att ladda upp- och ner digitalt material för privatbruk är unik i och med att någon sådan lag aldrig tidigare tillämpats vid utveckling av en ny teknik. Därmed är det högst intressant att höra vad unga människor som idag bryter mot denna lag tycker och tänker. Vanliga människor som annars inte är kriminella har valt att inte acceptera denna lag, vad får dem att inte göra det? Och om de ska betala för digitalt material, vad krävs då? Detta är något som är väldigt viktigt att undersöka, både för musikindustrin samt teknikutvecklare. Fildelningsnätverk är något värdefullt. Konsumenter ges tillgång till ett större utbud, mer kulturellt varierat än vad som fås via dagens kommersiella kanaler i en tid när radio- och TVkanalers musikaliska utbud blir allt smalare. (Edström-Frejman, 2004) Fildelningsnätverk gynnar på många sätt kulturverksamhet, eftersom det ger oetablerade aktörer möjligheten att nå ut, och inte bara de redan etablerade, som annars är ensamma om att få utrymme i radio och TV. Dessutom visar tidigare rapporter att det som laddas ner på fildelningsnätverk är ett betydligt mer varierat material än motsvarande som ges tillgång till via TV och radio (Blomqvist et al, 2005c). Det visas även i tidigare rapporter att bland folk som aktivt laddar ner musik så köper större mängden av dem antingen lika mycket eller mer musik än tidigare, och de köper mer material online än icke-aktiva nerladdare (Blomqvist et al, 2005c). Det finns alltså flera argument för att skivbolagen inte borde motarbeta denna teknik utan istället dra fördel av den. Avhandlingens resultat kan vara av intresse för att se hur dessa frågeställningar hänger samman med mina svarspersoners utsagor. Tycker försökspersonerna att deras musikintresse vidgas via fildelning? Köper de mer eller mindre musik än tidigare? Gör utvecklingen inom fildelning att försökspersonerna tycker att de kommersiella kanalerna styr för mycket över utbudet, när fildelningsnätverk ger större frihet? Är den främsta anledningen till fildelningens popularitet att det är gratis, eller väger faktorer som utbud och kvalitet tyngre? Avhandlingens resultat kan komma att vara viktig för skivbolag. Det kan ge en bra inblick i hur de ska locka konsumenter till sina betaltjänster. Skivbolagen kan inte bara kräva att folk ska betala, de måste också vara lika bra eller bättre på att tillfredställa konsumenternas behov som gratistjänsterna. Undersökningen kan även vara av intresse för allmänheten, i och med alla debatter angående fildelningsnätverk och rättigheter. Samt att få folk att förstå att fildelningsnätverk idag kan vara gynnsamt för kultur och fungera som ett viktigt alternativ till kommersiella aktörer. I fildelningsnätverken styrs utbudet än så länge inte av marknadskrafter 1

1 Inledning utan av konsumenterna själva. Kan det större utbudet medföra att ungdomars musik- och filmintresse breddas? Ger den nya tekniken oetablerade aktörer en bättre chans att nå fram? Bidrar den till att konsumenter får ett vidare perspektiv på det kulturella utbudet än tidigare? Målgrupperna gymnasieelever samt studenter kommer att jämföras mot varandra för att studera likheter samt olikheter mellan dem. Efter det kommer även subgrupper hos studenterna och gymnasieeleverna definieras för att belysa den eventuella skillnaden mellan dem. Tanken med detta är att ta reda på hur pass homogena eller heterogena dessa undergrupper är. Om det bara handlar om att ladda ner musik eller om det går att hitta andra specifika egenskaper hos olika subkulturer. Om det attityderna påverkas av sammanhang och umgänge. Om olika mönster kan utrönas bland olika individer. Om huvudskälet till att folk fildelar är avsaknaden av kostnad, eller om svaret är mer komplext. 1.2 Syfte Min undersökning har två huvudsyften: Dels är att få en bättre förståelse för hur konsumenter som idag använder sig av gratistjänster skall fås att betala för digitalt material på Internet. Dels att jämföra grupperna gymnasieelever och studenter med varandra för att urskilja likheter samt olikheter mellan dem och att dela in båda dessa grupper i ytterligare undergrupper för att se om dessa subgrupper är homogena eller heterogena 1.3 Hypotes Om förutsättningarna är de rätta kommer fler konsumenter vara beredda att betala för digitalt material. 1.4 Forskningsfrågor Ta reda på hur ett urval av studenter samt gymnasieelever ställer sig till dagens olika sätt att nyttja digitalt material, samt försöka besvara följande frågor: 1. Hur ställer sig ett urval av studenter samt gymnasieelever till dagens olika sätt att nyttja digitalt material? 2. Om det visar sig att de föredrar fildelningsnätverk framför betaltjänster, vad kan i så fall få dem att ändra sig? 3. Så länge det finns gratistjänster att vända sig till, hur ska man då övertala konsumenter till att betala för liknande tjänster? 4. På vilket sätt behöver betaltjänster som finns idag förbättra sig? 5. Är det priset som är det huvudsakliga problemet, eller påverkar även faktorer som kopieringsskydd, mindre utbud och krångligare system konsumenternas val att använda gratistjänster idag? 6. Kommer konsumenter vara mer villiga att betala för sig om betaltjänster är utformade på exakt samma sätt som gratistjänsterna, där konsumenterna styr vilket material som tillhandahålls istället för en kommersiell aktör? 7. Hur vill studenter och gymnasieelever att situationen ska lösas angående rättighetstvisterna? 2

1 Inledning 1.5 Avgränsning Detta arbete fokuserar sig främst på spridning av digitala musikfiler i fildelningsnätverk. Även om det tas upp i rapporten hur svarspersoner ställer sig till att ladda ner film och TVserier, lyssna på musik och se TV i mobiltelefoner så görs inga djupdykningar kring detta. En teoridel finns med i arbetet som tar upp hur skivbolagen förhåller sig till dagens teknik och hur de har motarbetat den de senaste åren, men inga intervjuer görs med representanter från musikindustrin. Det primära med arbetet är att hitta beteendemönster hos respondenterna, urskilja likheter och olikheter mellan dem samt att kunna bekräfta eller avfärda den ställda hypotesen utifrån deras utsagor. 3

2 Teori 2 Teori 2.1 Skivindustrins förhållningssätt till dagens teknik Musikindustrin består idag av i princip fyra dominerande bolag Warner, Sony BMG, EMI och Universal som kontrollerar 80 procent av dagens musikutbud (Borisov et al, 2005). Musikindustrin har alltid varit oligopolistisk, dvs. att den styrts av ett fåtal jättar. Det som skett de senaste femtio åren är att de stora bolagen blivit allt större och därför fått mer makt. Detta främst på grund av att de utnyttjar vertikal och horisontell verksamhet samt kollektiv dominans. Vertikalverksamhet. Enstaka skivbolag försöker styra alla områden inom musikindustrin via att köpa upp ägandet av inspelnings-, förlags- och publiceringsrättigheter samt distributionsrättigheter. (Blomqvist et al, 2005a.) Detta kan leda till att nationella organisationer som STIM (Sveriges tonsättares internationella musikbyrå), som förvaltar musikförlag och upphovsmäns ekonomiska rättigheter i egenskap med upphovsrättslagen (STIM, 2007), inte kan vara med och påverka hur musikrättigheter ska fördelas. Därmed kan en orättvis fördelning komma att ske mellan skivbolag och artister samt andra intressenter i och med att skivbolagen får monopol. Kort sagt innebär det att skivbolagen får för stor makt vilket leder till att de kan ställa allt fler krav, och att artister inte kan motarbeta dessa krav med hjälp av STIM och liknande organisationer. Horisontellverksamhet. Stora skivbolag slår sig ihop och får en centralare roll inom musikindustrin. Detta kan etablera en kraftfull opinion och bidra till att nationella förhandlingsorganisationer som STIM försvagas. (Blomqvist et al, 2005a). Kollektiv dominans. De utnyttjar vertikalverksamhet på det sättet att de försöker hitta samband mellan olika områden för att kunna få ett övertag på marknaden som inte mindre konkurrerande företag har möjlighet till (Blomqvist et al, 2005a.). T.ex. så ryktas det att det på Sony-Ericsson telefoner bara går att få tillgång till musik från SonyBMG: s katalog, och mindre skivbolags musik konkurreras ut. En fördel med Internets flexibilitet och dess ständiga förmåga att omstrukturera sig är att leveranssystemen ständigt förändras. Detta gör att det blir svårare för de fyra stora bolagen att styra all distribution via vertikalverksamhet, eftersom nya aktörer ständigt dyker upp på nätet och äldre konkurreras ut. Det blir då svårt för de stora bolagen att få monopol på elektronisk distribution, eftersom det inte går att köpa upp alla nya företag som tillkommer på marknaden. Distribution på nätet är inte alls lika linjär som den är i den fysiska världen (Graham et al, 2004). I och med att skivbolagsindustrin inte styr distributionsnäten i den digitala världen i samma utsträckning som i den fysiska har det medfört att artister själva enklare kan nå ut med sin musik oberoende av skivbolag. Ett bra svenskt sådant exempel är Laleh som har vunnit flera grammisar sen hon slog igenom på egen hand för några år sedan. Internet och dess flexibla tillvaro har orsakat problem för skivbolagen. År 2000 nådde försäljningen av den fysiska cd-skivan sin kulmen och har sen dess bara minskat (Blomqvist et al, 2005c.). De stora skivbolagen skyller detta på fildelningsnätverken där det finns tillgång till att ladda ner skyddad musik gratis. Dock är det viktigt att inse att skivbolagen idag konkurrerar med Dvd-skivor, spel, mobiltelefoner samt uteliv (Bergner et al, 2005). Dessutom 4

2 Teori så kostar cd-skivorna väldigt mycket. Under slutet av 80-talet samt början av 90-talet hade skivbolagen inte lika många konkurrenter som de har idag. Folk ville också uppdatera sin skivsamling genom att sälja sina vinylskivor och införskaffa motsvarande cd-skivor (Ledarredaktionen, Expressen, 2003). Idag så har ungdomar vant sig vid att använda digitala mp3-filer och detta har släckt ut intresset av att äga fysiska cd-skivor. Skivbolagens stora problem tycks vara att de väntade för länge med att lansera sin musik digitalt på ett lagligt sätt. Deras första tillvägagångssätt var att stämma fildelningsnätverk samt att lobba för lagar mot fildelning, vilket de lyckades med. Det tog dock flera år innan lagliga alternativ för digital spridning av musik kom. Tack vare Internet har begrepp som tid och plats raderas ut. Den fysiska skivförsäljningen har svårt att konkurrera med tillgängligheten och utbudet som idag ges på fildelningsnätverk, och dagens betaltjänster för digitala ljudfiler har svårt att konkurrera med något som är gratis. Ungdomar sammanställer skivor själva via cd-brännare, eller för över musiken till mp3- spelare, och har därför inte samma behov som generationer tidigare hade att äga fysiska skivor (Ekenberg, Hedenbjörk, 2005). Skivor kostar väldigt mycket, och cd-singlar pressas inte längre i samma utsträckning (Rothenbuhler, McCourt, 2004: 243). Detta på grund av att skivbolagen tjänar mindre pengar vid försäljning av cd-singlar än hela album. På senare tid har det blivit mer vanligt att producera enstaka hits med artister för att sedan sluta engagera sig i dem. (Saros, 2007) Detta istället för att utveckla långlivade artister/grupper som var mer vanligt mellan 60- och 90- talet. Det kostar mer pengar för skivbolagen att etablera grupper och försöka få dem att bli långvariga, men samtidigt så utvecklas en helt annan dyrkan bland konsumenter och det medför att det blir viktigare att äga skivor med just den typen av artister än med så kallade one hit wonders. Samlaraspekten blir mer värdefull. Dessutom har TV-serier som Fame Factory och Idol påvisat hur enkelt det är att få fram hits vilket möjligen kan ha lett till att konsumenter tappar förtroende för skivbolagens roll och inte längre respekterar dem. Detta kan leda till att konsumenterna inte bryr sig om att skivbolagen förlorar pengar när musik fildelas. Dessutom så blir det kommersiella utbudet allt smalare och mindre varierat, vilket medfört att konsumenter söker andra sätt till att upptäcka musik än via TV och radio. Fildelningsnätverk tillhandahåller även alternativ och gammal musik. Ett stort problem med att musikindustrin och filmindustrin motarbetar ny teknik som fildelningsnätverk genom stämningar är att teknikutvecklare kan komma att tappa intresse för att hitta nya sätt att distribuera musik och film. Detta riskerar att medföra att teknikutvecklingen stagnerar (Saros, 2007). 2.2 Hur skivbolagen motverkat digitalteknik Idag så uppskattas det att fildelningsnätverk står för 60-80 procent av Internets trafik (Cachelogic, 2006). Musikindustrin har valt att agera på tre olika sätt gällande fildelning. Dessa tre sätt är ride the way, coopt eller block (Saros, 2007). Ride the way. Att skivbolag har investerat i mindre nystartade företag som använt sig av fildelningsnätverk, och via detta tjänat pengar på den nya tekniken (Christensen, 2001: 37-38). Bertelsmann, internationell förlags- och mediakoncern (Wikipedia, 2007), lånade pengar till Napster år 2000 mot att få ta en del av vinsten av den service 5

2 Teori som Napster då utvecklade. Ett annat exempel är att Vivendi, en fransk koncern som är verksam i musik-, film-, betal-tv-service- och programeringsbranschen och i Frankrike även Internet och fast och mobil telefoni (Wikipedia, 2006), köpte tjänsten mp3.com efter att ha stämt dem (Saros, 2007).. Coopt. Att skivbolagen själva försökt ta över marknaden för den nya industrin genom att börja licenserar musik till motsvarande lagliga betaltjänster (Christensen, 2001: 37-38). Block. Att de försökt hindra spridningen av fildelningsnätverk genom att stämma företag som använder sig av tekniken (Christensen, 2001: 37-38). Till exempel så stämde RIAA (Recording Industry of America) Napster i december 1999 å de då fem stora skivbolagens vägnar (Spinello, 2003: 81-82). Musikindustrin lyckades förändra lagen så att det inte bara var olagligt att dela med sig av musik, utan även att ladda ner den för privatbruk. Sedan 2003 har musikindustrin stämt privatpersoner i USA som delat med sig av musik, och sedan 2004 har europeiska länder inklusive Sverige följt USA: s exempel (Saros, 2007). På senare år har även folk som bara laddat ner musik blivit stämda. Arbetet med att spåra användare och servar som används i fildelningsnätverk är inget som skötts direkt av de stora skivbolagen utan detta utförs av organisationer som IFPI (International Federation of the Phonographic Industry) i Sverige och RIAA (Recording Industry of America) i USA som företräder producenterna av fonogram och skivbolag. Skivbolag har även anlitat företag för att fylla fildelningsnätverk med korrumperade filer ( spoofade filer) (Saros, 2007). Exempel på detta har antingen varit att efter några sekunder går låten inte längre att lyssna på, att en fil som säger sig vara en viss låt består istället av konstiga ljud, att meddelanden från kända artister efter ett antal sekunder av den uppspelade filen uppmanar fildelare att sluta fildela och istället köpa musiken (Christin et al, 2005). Skivbolagen har tidigare hållit en väldigt låg profil angående deras inverkan gällande detta men nu på senare tid har bolag erkänt att den verksamheten förekommit. De har också utvecklat olika kopieringskydd (DRM-teknik) för att omöjliga göra att folk kan konvertera cd-skivors låtar till mp3-filer för att sen sprida dem till fildelningsnätverk. Detta har medfört en del problem, eftersom vissa skydd har varit allt för enkla att bryta. (Saros, 2007) Andra skydd har medfört att folk som köpt cd-skivor lagligt inte kunnat spela skivorna i olika plattformer (DN Debatt, Dagens Nyheter, 2005). I samband med nya tekniska genombrott har industrier skakats om, och stora företag har försökt använda all sin makt för att förhindra spridningen av den nya tekniken. Detta hände till exempel när radion kom, när skivspelaren kom, när videokassetten kom och när kassetten kom (Blomqvist et al, 2005b.) Men detta har alltid tidigare lösts med olika former av licenser, och alla dessa tekniker har i slutändan medfört att konsumenter konsumerat mer musik och skivbolag har tjänat mer pengar (Chanan, 1995: 85). Dagens situation där det enligt lag är olagligt att ladda ner musik från fildelningsnätverk på Internet för privat bruk är något unikt som tidigare aldrig har inträffat (Blomqvist et al, 2005a.). Dagens legala betaltjänster som itunes och liknande medför att den största delen av pengarna går till skivbolagen medan en väldigt liten del går till artisterna (Blomqvist et al, 2005a). Fördelningen av intäkterna mellan producenter, skivbolag och artister och kompositörer är betydligt mer orättvis än vid traditionell försäljning av skivor. 6

2 Teori I Frankrike har försök gjorts för att få en Internetlicens att träda i bruk vars huvudsyfte var att se till så att fördelningen mellan skivbolag och artister vid spridning av digitalt material skulle bli mer jämnt fördelad. (Le Figaro, 2006) Förslaget togs upp i den Franska regeringen, men det avslogs på grund av häftig lobbying från musikindustrins stora bolag. Inget annat land har diskuterat en sådan licens ända upp i regeringen. Organisationerna Spedidam och Adami stod bakom förslaget. Dessa organisationer är Frankrikes motsvarigheter till Svenska SAMI (Svenska Artisters och musikers intresseorganisation), vars huvudsyfte är att se till så att folk som framför låtar som spelas i radio och TV får betalt för det. Spedidam och Adami har tagit fram undersökningar som visar att när en låt laddas ner på betaltjänsten itunes uppdelas de 99 cent som det kostar att ladda ner låten på följande sätt: 65 cent går till skivbolaget, artisten får 3 cent, förlaget får 7 cent. (Wallis, SKAPa) 2.3 Hur skivbolagen försöker anpassa sig idag Jens Eriksson som är New Media Manager på Universal och arbetar med bolagets satsning på ny teknik säger att fildelningsnätverken är som en sjukdom som vi får lära oss att leva med, han tror att lagen minskar antalet som använder sig av olagliga gratistjänster men har tror inte det är något som man kan få att upphöra helt och hållet. (Bergner et al, 2005). Att få slut på illegal fildelning helt och hållet är i praktiken en omöjlighet. Om all typ av illegal fildelning ska upphöra krävs det inte bara att fildelningsnätverken upphör, utan att även stora sökmotorer som Google samt e-mail program ska stängas ner (Blomqvist et al, 2005a). Detta innebär i princip att hela Internet skulle behöva stängas ner. Nu för tiden har det blivit vanligt att skivbolag anställer företag för att noggrant följa vad som laddas ner i fildelningsnätverk och hur skivbolags artister mottas i nätverken (Howe, 2003). Detta är ett tecken på att skivbolagen anser att fildelningsnätverk kan användas till något konstruktivt och inte bara medför bekymmer för dem. Eriksson berättar att Universal idag samarbetar med flera betaltjänster på Internet för digital försäljning, som cdon, poplife, skivhugget, blipbeat med fler (Bergner et al, 2005). De betalsystem som idag finns fungerar antingen så att betalning sker per låt eller att en prenumerationsavgift betalas varje månad. 7

2 Teori Prenumerationsavgiften medför att musikfilerna finns tillgängliga för konsumenterna så länge de betalar månadsabonnemanget. Sedan när abonnemanget upplöses försvinner musikfilerna. Men möjligheten att köpa enstaka låtar ges också, och dessa låtar finns tillgängliga för all framtid. Dessutom samarbetar Universal med mobilleverantörer och ger dessa exklusiva erbjudanden, som till exempel att en låt eller video först kan höras och ses på leverantörernas mobiltelefoner. Att licensiera musik till mobilleverantörerna har visat sig vara en ekonomisk framgång, men Universal jobbar fortfarande i störst utsträckning med fysiska cd-skivor. Nya sätt att försöka sälja dessa har varit att jobba med specialutgåvor, sådant som exklusiva förpackningar, extra spår samt dvd-videos integrerade i cd-skivan. Kontrakten med artister ser inte längre likadana ut, skivbolagen försöker få procentenheter på konsertintäkter och merchandise i och med att skivor inte säljer lika mycket som förr. Eriksson säger att på grund av dagens billiga inspelningsteknik kommer artisterna många gånger med färdiga inspelningar till skivbolagen, och får därför en större royalty-del än förr. Skivbolagens huvudsakliga uppgift blir då att jobba med att marknadsföra artisten. (Bergner et al, 2005) Myspace startade 2003 och är ett forum där folk skapar egna sidor med information om sig själva samt lägger upp sin musik och sina bilder. Där folk får tillgång till att lyssna till fyra låtar gratis med artister. Under de senaste åren har okända artister slagit igenom internationellt via att deras musik spridits på myspace. De två mest kända exemplen är engelska gruppen Arctic Monkeys och den engelska artisten Lilly Allen. (Arvidsson, DN, 2006) Myspace var förut oberoende men ägs sedan sommaren 2005 av mediemogulen Rupert Murdoch (Sidea, 2006). I september förra året fanns runt 106 miljoner olika sidor och cirka 230 000 nya användare registrerar sig dagligen (Arvidsson, DN, 2006). Flera större skivbolag har anammat idén, och Universals förlag delfinansierar yoursound. SonyBMG och TV 4 som tidigare samarbetat med Idol finansierar tillsammans sidan allears. Båda dessa forum är två svenska myspace-liknade sidor. Tanken med yoursound är att oetablerade artister ska kunna lägga upp sin musik och erfarna producenter ska komma med råd och tips för att hjälpa artisterna på traven. För att Universal sedan ska kunna kontraktera artisterna. Artisterna är dock inte bundna till att skriva på kontrakt bara för att de lägger upp sin musik på sidan, och det kostar inget för artisterna. Allears fungerar på liknande sätt men är mer kommersiellt inriktad. (Arvidsson, DN, 2006) 2.4 Stora och små skivbolags åsikter skiljs åt angående fildelning Ett möte om fildelning anordnades i Stockholm i april 2006, där representanter från olika delar av musikindustrin deltog. I panelen satt bland annat IFPI: s styrelseordförande Ludvig Werner som representerar de stora bolagens åsikter och Mattias Lövkvist, grundare och ägare av skivbolaget Hybris, som tänkt representant för mindre skivbolags åsikter kring fildelning. Werners inställning till fildelning är att han betraktar det som stöld, att det borde vara en självklarhet för alla inom musikindustrin, för skivbolag och förlag så väl som för artister, och kompositörer att det enda tänkbara sättet är att fortsätta motarbeta den illegala fildelningen genom att kriminalisera folk som fildelar upphovsskyddat material. Lövkvist inställning är dock väldigt annorlunda. Hans skivbolag marknadsför sina artister genom att dela ut musik gratis från skivbolagets katalog på dess hemsida. Att musiken även sprids via 8

2 Teori fildelningsnätverk medför ytterligare marknadsföring och är bara bra, enligt honom. Musikindustrin bör ta vara på alla musikentusiaster som upptäcker mycket musik via fildelningsnätverk, och i slutändan därför köper mer musik, istället för att skrämma bort dem genom rättsliga åtgärder. Dock är båda eniga om att en Internetlicens är något som bör undvikas. Werner menar på att skivbolagen och artisterna förlorar kontrollen över hur musiken distribueras samt att skivbolagen förlorar ensamrätten på att bestämma priset för låtar och skivor om en sådan tjänst tillträds (Karlsson, SKAPb). Den ojämna fördelningen på dagens betaltjänster gynnar de stora skivbolagen, och de är följaktligen oroliga över att de ska förlora rådande kontroll om en licens tillträds. Lövkvist är rädd för att en licens kommer att medföra orättvis fördelning. Han hänvisar till tidigare exempel som kassetersättningen, där redan etablerade artister fick den största delen av intäkterna medan oetablerade artister utelämnades, och han menar därför att bättre nya lösningar måste tas fram. (Karlsson, SKAPb) 9

3 Tillvägagångssätt 3 Tillvägagångssätt 3.1 Intervjuformen Metoden som använts vid intervjuerna i detta examensarbete har varit kvalitativ. Alla intervjuer har utförts individuellt och alla har spelats in med hjälp av minidisc. Detta för att intervjuaren ska slippa koncentrera sig på att göra anteckningar hela tiden, och istället kunna ha en mer delaktig roll i intervjuerna. Många gånger kan dessutom det icke-verbala vara det som ger de tydligaste svaren hos respondenterna, sådant som mimik, tonfall etc. (Bell, 2000: 119). En fördel med att använda den kvalitativa intervjuformen är att möjligheten finns att gå in på sidospår eller låta respondenten tala fritt. Det har lett till att det tillkommit viktig information, som tidigare inte ägnats någon tanke åt vid förberedelserna inför intervjuerna. Ett problem med detta är att det är väldigt svårt för en oerfaren intervjuare att kunna begränsa information till användbar sådan (Bell, 2000: 121-122). Detta kan ha bidragit till att viss tid och energi även lagts till irrelevanta utsagor som inte har givit några intressanta resultat. Samtidigt går det inte att på samma sätt komma fram till viktiga resultat gällande temat och forskningsfrågorna i detta examensarbete med hjälp av en kvantitativ metod. Det finns inga tydliga rätt eller fel, utan det viktiga är att utröna mönster, beteende samt tankeverksamhet hos respondenterna för att kunna svara på arbetets forskningsfrågor. Detta kan omöjligen identifieras med bara ja och nej frågor. För att intervjuerna varken skulle bli allt för öppna eller slutna har den fokuserade formen använts. Det är en variant som använder sig av både den strukturerade samt ostrukturerade formen. Temat samt frågorna bestäms av intervjuaren, men respondenten får möjligheten att reflektera kring frågorna och komma in på sidospår (Bell, 2000: 122). Som intervjuare har det varit min huvudsakliga uppgift att ta reda på om den tidigare definierade hypotesen stämmer, samt se till att forskningsfrågorna besvaras. Det var alltså bestämt sedan tidigare vad som skulle besvaras med hjälp av intervjuer, samtidigt som alla aspekter kring temat inte var fullt utvecklade. Därför borde inte intervjuerna stängas helt, utan hållas öppna till en viss del. Därmed passade den fokuserade formen för ändamålet. Intervjufrågorna har noggrant tänkts ut och formulerats innan intervjuerna, så att de ska anknyta till temat och hypotesen. Frågorna ger även svarspersonerna möjligheten att vidareutveckla sina tankar, så att svaren får en mer individuell karaktär och frågorna inte bara besvaras kortfattat. I de fall då respondenterna var tysta och inte öppnade sig tillräckligt fanns även förberedda följdfrågor, men tanken var främst att låta svarspersonerna utveckla egna reflektioner kring de förbestämda frågorna. 3.2 Val av målgrupper Tidigare undersökningar har visat att fildelning är något som är mest förekommande bland åldersgrupperna sexton och trettiofem år (SCB, 2006). Unga människor jämfört med vuxna arbetar inte och har därför inte lika stor inkomst. Men de har mycket fritid vilket medför mer tid till att fildela. Unga människors bristfälliga ekonomi medför dessutom att de inte ställer lika höga krav på kvalité som vuxna i den bemärkelse att musikfilers ljudkvalité inte är lika höga gentemot CD-skivors och saknaden av konvolut och texthäfte. Men det är faktorer som många gånger måste accepteras om de överhuvudtaget ska kunna få tillgång till materialet (Blomqvist, 2005b). Ungdomar sammanställer skivor själva via cd-brännare, eller för över musiken till mp3-spelare, och har därför inte samma behov som generationer tidigare hade att äga fysiska skivor (Ekenberg, Hedenbjörk, 2005). 10

3 Tillvägagångssätt Detta är förutsättningar som stämmer in på båda målgrupperna studenter samt gymnasieelever. Utifrån detta har dessa målgrupper valts att undersöka. 3.3 Etik Etiken har skötts på det sättet att vid citat så avslöjas det bara om det är en gymnasieelev eller student som sagt det som citeras, och om det är en kvinna eller man. Senare, när gymnasielever och studenter delas in i undergrupper, så avslöjas det vilken subgrupp personen ifråga tillhör, men mer än så avslöjas aldrig. Eftersom det är idag enligt lag olagligt att fildela har det varit extra viktigt att se till att det inte går att identifiera svarspersonerna. 3.4 Reliabilitet och Validitet Det är väldigt viktigt att intervjuer är så objektiva som möjligt och att respondenterna inte vägleds på något sätt av intervjuaren till sina svar (Cohen, 2000: 269). Därför har intervjufrågorna granskats vid flera tillfällen för att försöka undvika ledande och värderade frågor. Vid intervjutillfällena har jag försökt ha en så neutral ton som möjligt när jag ställt mina frågor, och intervjuerna har utförts i lämpliga miljöer där inga yttre störmoment förekommit. Svarspersonerna fick bestämma var intervjuarna skulle utföras. Som intervjuare har jag föreslagit olika miljöer som kaféer eller på respondenternas skolor och påpekat det viktiga med att inga yttre störmoment finns. Därmed fanns vissa förbestämda kriterier kring förutsättningarna när jag överlämnade ansvaret och tilliten till svarspersonerna att bestämma var intervjun skulle ske. En viktig anledning till att låta svarspersonerna bestämma var intervjun skulle genomföras var att det ledde till att de kände sig tryggare, då intervjun utfördes i en miljö som är välbekant samt harmonisk för dem. Detta i syfte att få fram mer ärliga och uppriktiga svar. När intervjufrågorna sammanställdes upprepades de mest väsentliga frågorna vid flera tillfällen fast med olika infallsvinklar, detta för att fastställa reliabiliteten. Det var ett bra sätt att avslöja de intervjuade när deras svar tenderade till att påverkas av mig som intervjuare. Därmed fanns möjligheten att reda ut vad de egentligen tyckte. Validitet har uppnåtts i möjligaste mån genom att jämföra svarspersonernas utsagor mot tidigare liknade rapporter. Frågorna har även gåtts igenom med min handledare Roger Wallis som har godkänt dem. Han har tidigare gjort andra undersökningar kring fildelares beteende och har därför erfarenhet inom området. 3.5 Ihopsamling av respondenter Arbetet med att samla ihop tio studenter samt tio gymnasieelever var lättare sagt än gjort. Att införskaffa tio studenter var inte speciellt svårt i och med att detta arbete utförts för en institution på en högskola gavs en stor tillgång till studenter. Detta medförde även att möjligheten gavs att både välja ut studenter som aktivt laddar ner och sådana som inte längre gör det. Dessutom så har jag erfarit att studenter en helt annan förståelse gällande problemet att få folk att ta sig tid att ställa upp på längre djupgående intervjuer utan någon ekonomisk ersättning. Eftersom de kan mer än någon annan grupp identifiera sig med problemet är de generellt sett positiva till att medverka på den här typen av undersökningar. Ihopsamlingen av studenter till undersökningen gick följaktligen rätt fort. 11

3 Tillvägagångssätt Det stora problemet var att få ihop tio gymnasieelever. Jag har i samband med arbetet fått tillgång till en maillista tillhörande ett popband som har sin huvudsakliga publik bland gymnasieungdomar. Via denna maillista lyckades fem gymnasieelever övertalas. Samtidigt hittades en till elev via andra kontakter. Utförandet av intervjuerna hade i min planering givits en månad. Efter att tio studenter och sex gymnasieelever intervjuats hade tidsramen förskjutits cirka en halv månad. Problemet med att införskaffa ytterligare fyra gymnasieelever gjorde dock så att detta delmoment nästan tog tre månader istället för den beräknade månaden. Jag hade pratat med alla mina vänner och frågat ifall de känner folk i rätt ålder och en del tips hade tillkommit men ingen av dessa hade lett till någon intervju. Efter två månaders tid sedan första intervjun utfördes verkade det som att undersökningen skulle få klara sig på sex gymnasierespondenter istället för tio. Då förklarade jag mitt problem för en bekant som studerar till musiklärare på Akademiska musikaliska högskolan i Stockholm, och som en gång i veckan undervisar gymnasieelever i sång. Inte nog med att tre elever tillkom via honom, dessa tre elever går dessutom en musikinriktad gymnasieutbildning och har som framtida mål att jobba som musiker. Att få höra deras åsikter angående fildelning och jämföra de mot de andra gymnasieeleverna och studenterna tillförde värdefull information till mitt examensarbete. Den tionde eleven tillkom via att en av musikeleverna som medverkade övertalade en vän, som inte studerar musik, att göra detsamma. 3.6 Bortfall och ersättning Totalt så kontaktades trettiofyra personer via telefon samt mejl, fjorton studenter och tjugo gymnasieelever. Ingen som kontaktades via telefon tackade nej, alla bortfall skede via mejl. Fyra gymnasieelever samt fem studenter ringdes upp direkt och fick aldrig något mejl. Totalt så skickades tjugofem mejl varav sexton till gymnasieelever och nio till studenter. Sjutton personer som kontaktades via mejl avstod från att svara. Tre studenter kontaktades via mejl först, ingen av dessa besvarade mejlet men alla tre bestämde sig för att genomföra intervjun efter att ha blivit uppringda. Tio gymnasieelever samt fyra studenter besvarade aldrig mejlet och telefonkontaktades inte heller efter det, eftersom uppgifter om telefonnummer saknades. Alla som besvarade mejlet gick med på att bli intervjuade. Studenter Gymnasieelever Svar Inget svar Totalt Svar Inget svar Totalt Telefonkontakt 5 0 5 4 0 4 Mail 2 7 9 6 10 16 Telefonkontakt efter uteblivit mejl 3 0 3 0 0 0 svar. Andel svar samt andel inget svar. 10 4 14 10 10 20 Det största problemet med att få respondenter att ställa upp på att bli intervjuade i cirka fyrtiofem minuter var att övertala människor som tidigare var obekanta för mig att göra detta utan ekonomisk ersättning. Jag har inte haft möjligheten att rent ekonomiskt ersätta svarspersonerna för deras insats. Istället för att locka med pengar bestämde jag mig för att ge varje respondent en skiva med musik. Gesten att ge något för besväret möjliggjorde att jag som intervjuare kunnat kräva mer av mina svarspersoner. Vissa intervjuer utfördes på skolor och vissa på caféer inne i Stockholms stad. 12

3 Tillvägagångssätt 3.7 Analysarbetet Analysarbetet påbörjades med att de tidigare tio separata studentdokumenten sammanfördes till ett. Motsvarande sammanföring gjordes därpå för gymnasieeleverna. I dessa två dokument fördes statistik för varje fråga över till exempel hur många som är för eller emot en sak, tycker något är bra eller dåligt och så vidare. Även intressanta kommentarer och aspekter kring frågorna citeras. Nästa delmoment bestod i att dela in respondenterna i subgrupper, för att se om det går att jämföra studenterna sinsemellan och gymnasieeleverna sinsemellan. Därefter analyserades resultatet för studenter och gymnasieelever, utan hänsyn till deras subgrupper. Syftet var här att se hur mycket som överlag stämmer överens i de olika studenternas svar, samt motsvarande för gymnasieeleverna. Nästa delmoment har varit att avgöra skillnaden mellan studenterna och gymnasieeleverna rörande examensarbetets tema och forskningsfrågor. Fasen därpå var att ta reda på om olikheterna mellan gymnasieeleverna samt olikheterna mellan studenterna beror på skillnader mellan de tidigare fördefinierade subgrupperna, eller om åsikter skiljs åt på måfå och att inget samband mellan subgrupperna finns. Sista delmomentet var att jämföra respondenternas svar mot examensarbetes hypotes och forskningsfrågor. Målet har här varit att besvara forskningsfrågorna samt att avgöra om hypotesen är sann eller falsk. Här tillkommer även en hel del viktiga citat. I och med alla tidigare delmoment kring analysarbetet var det nu lätt att se hur många av svaren som bekräftar hypotesen och vilka svar som kan besvara forskningsfrågorna, samt om det finns någon skillnad gällande svaren mellan gymnasieeleverna och studenterna eller mellan gymnasieelevernas eller studenternas subgrupper. 13

4 Resultat 4 Resultat 4.1 Beskrivning av resultatdelens upplägg Resultat 1 utgörs av att via respondenternas utsagor besvara forskningsfrågorna samt testa hypotesen. Här är det intressant att se hur många av svarspersonerna som har åsikter kring frågorna och hypotesen. Därför görs ingen uppdelning mellan gymnasieelever och studenter och deras subgrupper på den här nivån. Det som är intressant i det här skedet är att klarlägga hur majoriteten besvarar forskningsfrågorna och om deras svar bekräftar hypotesen. Resultat 2 särskiljer vad som stämmer överens och vad som skiljs åt mellan grupperna gymnasieelever och studenter ifråga om attityder, resonemang, särdrag och egenskaper. Resultat 3 består av att undersöka subgrupper bland studenterna samt gymnasieeleverna för att se hur pass homogena eller heterogena dessa undergrupper är. Tanken med detta är att se vad det finns för generella samt individuella skäl till att folk fildelar och om fildelning främst präglas av individuella eller generella skäl. Resultatdelen har delats upp i dessa tre moment. Anledningen till det är att varje del i sig är lång. Genom att dela upp delarna blir det överskådligare och tydligare för läsaren. För att belysa alla skillnader och likheter kommer det krävas att många citat redovisas. Utan citatet kommer det bli svårt för läsaren att hitta dessa säregenheter. Detta gäller även för redovisningen av forskningsfrågorna där gemensamma drag söks bland svarspersonerna. För att kunna hitta stöd åt hypotesen och besvara forskningsfrågor samt få ut så mycket som möjligt av svarspersonerna är det viktigt att deras utsagor redovisas. 14

5 Resultat 1: Forskningsfrågor och hypotes 5 Resultat 1: Forskningsfrågor och hypotes Hypotesen i detta arbete var: Om förutsättningarna är de rätta kommer fler konsumenter vara beredda att betala för digitalt material. För att på ett så tydligt sätt som möjligt testa denna hypotes bör forskningsfrågorna besvaras först. Utifrån forskningsfrågornas resultat kan slutsatsen dras huruvida hypotesen kan bekräftas eller avfärdas. 5.1 Forskningsfrågor Intervjufrågorna har inte varit identiska med forskningsfrågorna. Detta på grund av att försöka undvika ledande och värderade frågor. Tillvägagångssättet har istället varit att belysa samma tema för att sedan kunna dra slutsatser om var svarspersoner står gällande forskningsfrågorna. Om frågorna hade ställts rakt ut fanns risken för att svarspersonerna skulle påverkas för starkt av frågorna och därmed inte givit fullt ärliga svar. Dessa avgörande frågor för arbetet måste härledas från ett större sammanhang av frågor. Därför har intervjuformulärets frågor många gånger frågat samma sak fast från olika infallsvinklar för att stärka reliabiliteten. Upplägget här är följande: först redovisas en forskningsfråga. Därefter redovisas svaren. Svaren är antingen gemensamma för båda grupperna, eller uppdelade, beroende på hur stor skillnaden mellan grupperna är. Ofta redovisas en mer direkt fråga från intervjuformuläret efter forskningsfrågan, för att på ett tydligare sätt anknyta till svarspersonernas svar. Hur ställer sig ett urval av studenter samt gymnasieelever till dagens olika sätt att nyttja digitalt material? Bara en av alla tjugo svarspersoner, en kvinnlig student, använder en betaltjänst idag. Ytterligare tre har testat betaltjänster, två gymnasieelever samt en student. En av dem gjorde det för att stödja artisten, en gjorde det för att han fick ett presentkort och en gjorde det för att inte bryta mot lagen. Framförallt gymnasieeleverna kan tänka sig att betala för digitalt material om de vet att artisterna får största delen av betaltjänsternas intäkter. Gymnasieelev: Hon har använt sig av en betaltjänst. Hon gjorde det för att hon ville stödja artisten. Men hon slutade för att hon tyckte det var för dyrt och dessutom så tror hon att skivbolagen tar största delen av ersättningen. Huvudsakliga anledningar till varför respondenterna inte vill stödja dagens betaltjänster är: Alla säger priset. Många säger också: varför betala för något som går att ladda ner gratis? Andra faktorer är plattformsbegränsningen och att utbudet är sämre. Intressanta kommentarer kring detta: Gymnasieelev: Han nämner att han inte tycker det är värt att betala för musikfiler, om han gillar musiken köper han skivan. Dessutom vill han inte stödja plattformsbegränsning. 15

5 Resultat 1: Forskningsfrågor och hypotes Gymnasieelev: Om han ska betala för digitalt material ska det fungera som gratistjänsterna gör idag, där konsumenterna står för innehållet. Man ska kunna sprida musiken mellan olika plattformer och det måste vara betydligt billigare. Student: Den dagen som hon inte hittar det hon letar efter i gratistjänsterna kan hon tänka sig att leta i dessa tjänster, men då måste det bli betydligt billigare. Sammanfattning: Bara en student av alla respondenter använder en betaltjänst idag, ytterligare tre kandidater har testat. De främsta anledningarna till varför svarspersonerna inte använder sig av dagens betaltjänster är priset, plattformsbegränsningen och det smalare utbudet jämfört med gratistjänsterna. Framförallt gymnasieeleverna är villiga att betala om de vet att artisterna får största delen av betaltjänsternas intäkter. Om det visar sig att de föredrar fildelningsnätverk framför betaltjänster, vad kan i så fall få dem att ändra sig? Så länge det finns gratistjänster att vända sig till, hur ska man då övertala konsumenter till att betala för liknande tjänster? Saker som krävs för att respondenterna ska använda betaltjänster: Bland gymnasieelever skiljs åsikterna åt. För tre personer är det viktigt att veta att artisterna får största delen av pengarna om de ska betala. En nämner att hon är villig att betala för sig på grund av att det känns bättre rent moraliskt, vilket innefattar förra resonemanget. Två personer nämner att utbudet bör vara jättestort. En nämner att han inte alls vill betala för digitala filer. En nämner att det är viktigt att få behålla musiken efter abonnemangets uppsägning om man ska betala för sig. Gymnasieelev: Om det är en fast månadsavgift, inte allt för dyrt och nätverket är riktigt bra, och om konsumenterna står för innehållet så är han beredd att betala för sig. Studenterna är mer överens. Fem av nio studenter som inte använder någon betaltjänst idag är eniga om att det som krävs för att de ska börja är att den måste överträffa dagens gratistjänster. En säger att han tycker det är jobbigt att bryta mot en lag, så för honom skulle det kännas bra att få betala för sig. Men det måste bli billigare. En säger att han vill att det ska fortsätta vara gratis, för han vill hellre köpa skivor än att betala för digitalt material. Eftersom skivor är så dyra är det väldigt bra att kunna provlyssna innan via fildelningsnätverk. En nämner att stödet måste bli mer direkt till artisterna. En student använder idag en betaltjänst. Student: Han kan tänka sig betala om tjänsten är tillräckligt häftig och bra. Fast han är inte villig att betala för tjänsten på en gång utan han vill ha en gratis testperiod först. Ges möjligheten att testa tjänsten gratis först är chansen större att man är villig att betala mer för tjänsten om den visar sig vara bra än om det krävs att man ska betala direkt. Han tycker det är jobbigt att hantera ett stort bibliotek, och att behöva ha jättemycket filer på sin dator. Om det finns en tjänst som erbjuder ett stort bibliotek som är väldigt välsorterat där kunder skulle kunna modifiera det utifrån vad de själva gillar. Då skulle han tycka det vore okej att inte ha/äga musiken utan bara få tillgång till den via biblioteket genom att betala en månadsavgift. Så slipper han ha alla filer på sin dator. Student: På dagens gratistjänster kan det mesta hittas men det är många gånger en tidskrävande process med letande i olika hubar och folk som stänger av nerladdningarna. Det 16