Anknytning i förskolan;

Anknytning i förskolan; Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anders.Broberg@psy.gu.se Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet Kortkurs i anknytningsteori Anknytningens ursprung och ändamål Den tidiga anknytningen Anknytningsutvecklingen under förskoleåren Anknytning i förskolan Anknytning och förskolans kvalitet Referens Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A. (2012). (utkommer på Natur och Kultur i september) WHO-rapporten 1951 MALIN BROBERG BIRTHE HAGSTRÖM ANDERS BROBERG Anknytning i förskolan For the moment it is sufficient to say that what is believed to be essential for mental health is that an infant and young child should experience a warm, intimate, and continous relation with one person who steadily mothers him/her, in which both find satisfaction and enjoyment. EF samhälle som bryr sig om sina barn måste vårda sig om deras föräldrar Mary Ainsworths tidiga studier av samspelet mellan mor och barn i Uganda på 1950- talet la grunden för kunskapen om betydelsen av föräldrars lyhördhet för barns signaler Vad är en anknytningsrelation? Varaktighet över tid Relationen är inte utbytbar Upplever obehag vid ofrivillig separation Söker trygghet, tröst och beskydd hos den andre Anknytningsteorin behandlar hur bandet mellan spädbarnet och dess närmaste vårdare växer fram under de första levnadsåren människor senare i livet balanserar närhet, beskydd och omsorg å ena sidan, och självständighet och upptäckarglädje å den andra 1

Fråga: Varför knyter vi an? Svar: Människan är en nomad bland andra Teorin lämnar oss inte oberörda Han är naken. Han skriker. Han kan inte vända sig om. Han kan inte få in sina fingrar i munnen. EF spädbarn i min famn. Och i ef slag negerar defa spädbarn vårt samhälles allra heligaste ideal. Han är nämligen fullständigt hjälplös. Inte som ef misstag, utan i sin helt normala natur. Han är helt enkelt beroende. Inte för af det har blivit fel, utan för af det har blivit räf. Det är just så vi är. Det är så vi alla har varit. Överallt. I alla tider. Hjälplösa, beroende, utelämnade, oförmögna af klara oss själva. (Nina Björk, Söndagskolumnen, DN 2005-03- 20) Omvårdnad och anknytning Närhet utforskande - omvårdnad Anknytningssystemet som en termostat eller gummibandspricipen o Vid rädsla behov av närhet och skydd o Vi lugn utrymme för utforskande och avstånd Två sidor av samma mynt Den vuxnes uppgift är au i omvårdnaden skapa utrymme för och balansera dessa system till barnets bästa OBS skillnaden mellan anknytning och anknytningsbeteenden Utveckling av anknytning I. AU lära sig känna igen (0 2 månader) II. AU lära sig uppskaua ( 3 6 månader) III. AU ty sig och vara anknuten till (7 mån. 3 år) IV. Målinriktat partnerskap (3-4 år och uppåt) V. Mentalisering Inre arbetsmodeller (IAM) Baseras på barnets samspel med anknytnings- personen Utvecklas rörande både själv och andra Är hjärnans redskap för au hantera nya relationer som om de var bekanta Besvarar frågor som: "ʺFinns andra tillgängliga när jag behöver skydd? Får jag vara i fred när jag behöver det? 2

TRYGGHETSCIRKELN Fas IV: Målinriktat partnerskap Omvårdnadsperson som tar hand om ett barn och tillgodoser dess behov GG TRY BAS SÄKE R HAM N Skyddar mig Tröstar mig Njuter av att vara med mig Organiserar mina känslor au skilja mellan det egna perspektivet och APs, i synnerhet när dessa skiljer sig åt Vakar över mig Gläds åt mig Hjälper mig Har roligt tillsammans med mig Stödjer mitt utforskande au förstå au anknytningspersonen (AP) har egna känslor, önskningar och behov au dra slutsatser angående vad som styr AP s planer och beteenden au göra en rimlig skauning av hur väl det egna och APs perspektiv stämmer överens och vari skillnaderna består Välkomnar mig tillbaka till dig Allt jag behöver veta för att stödja mitt barns trygghet au påverka APs mål och beteende utifrån sin kunskap om dennes mål Alltid: är STÖRRE, STARKARE, KLOKARE och SNÄLL När det går: följer mitt barns behov När det krävs: tar ansvar och bestämmer 14 Trygghetscirkeln återges med tillstånd av Cooper, Hoffman, Marvin och Powell, 2011 Anknytning i fas IV -upplevd trygghet Fas IV frigör barnet Trygg anknytning i fas IV innebär Barnets behov av närhet till föräldern i vardagliga situationer sjunker kraftigt en inre övertygelse hos barnet om au barnet och föräldern delar en plan för hur närhet ska uppnås när den behövs. Barnet vet au Barnet får därmed större möjligheter än tidigare au med kraft och energi ägna sig åt andra typer av relationer som också är väldigt viktiga för den fortsaua utvecklingen o föräldern är tillgänglig för barnet o föräldern informerar barnet om vart han/hon tar vägen och hur barnet kan nå honom/henne om så skulle behövas au bandet till föräldern utgörs av en varaktig relation, som inte är beroende av fysisk närhet annat än när det bränner till o kamrater o lärare o andra vuxna Barn som vuxit upp i lågrisk- miljöer har i allmänhet uppnåu fas IV någon gång mellan 3 och 4 år 15 Ju äldre förskolebarnet blir desto mer formas självbilden av hur barnet fungerar tillsammans med jämnåriga 16 Mentaliseringsförmåga I relationer tränar vi oss i au föreställa oss vad andra tänker och känner reflektera över våra egna känslor och driv- krafter Barn, och vuxna, med trygg anknytning tycker au det är spännande au vara en psykologisk varelse, och de ser det som en positiv utmaning au försöka förstå sig själv och andra 18 3

Arbete och barnomsorg för små barn en balansakt Studier av barn på sjukhus och barnhem visade på de negativa effekterna av flerdygnslånga separationer, i synnerhet för barn i åldern 1/2-3 år Separationsreaktioner och sorg Protest - - Vart tog du vägen?? Kom hit!! Förtvivlan - - Jag saknar dig, jag är ledsen och ensam. Jag klarar mig inte.. Losskoppling - - Jag måste klara mig och för au kunna ty mig till nya anknytningspersoner måste jag koppla loss från dig Skillnad mellan dagslånga och dygnslånga separationer Inskolning Mamma/pappa är med mig tills jag känner mig trygg med någon vikarierande anknytningsperson Kortare tid 5 8 h snararare än fler dygn Regelbundet återkommande Samma rutin dag till dag så man vänjer sig Få vuxna som man lär känna väl Pedagogerna blir kända personer som man lär sig tycka om Man vaknar inte bland främmande om nauen känns det hemska mycket värre än det är (Vem ska trösta knyuet) Anknytning inte bara mor och barn Allföräldraskap Har alltid funnits! Kan förskolan bli en del av allföräldraskapet? Spelar anknytningen någon roll i förskolan? 1. Barnet har anknytningen med sig hemifrån Barnets inre arbetsmodeller används i förskolan på gou och ont. Det är läuare för pedagogerna au förstå barnets säu au reagera om man vet något om anknytningen. 2. Betydelsen av trygghet för lek och lärande Anknytnings- och utforskandesystemen är kommunicerande kärl. Med aktiverat anknytningssystem inget utforskande. 3. Aktiverat anknytningssystem frestar på kroppen Långvarigt aktiverat anknytningssystem medför höga stressnivåer som frestar på hormonbalansen och ökar infektionskänsligheten. 4. Vissa barn behöver en komplemerande anknytningsper- son Barn med otrygga inre arbetsmodeller kan få en ny möjlighet 4

Anknytning och förskolans kvalitet AM ta anknytningens betydelse för små barn på allvar får konsekvenser: 1. Inskolningen barn i 1 2- årsåldern behöver få chans au utveckla en någorlunda nära relation till minst en pedagog på förskolan under en tillräckligt lång inskolningsperiod. 2. 7-8 timmar utan förälder är en lååång tid på eftermid- dagarna är risken för påslaget anknytningssystem som störst. Då behöver små barn ha det som tryggast i förskolan. 3. Behov av vuxenkontakt en- till- en med en lyhörd och förutsägbar vuxen för barn som inte fyllt 3 år är vuxenkon- takten mycket viktigare än kontakten med jämnåriga 4. Håller förskolan den kvalitet små barn kan begära? En vanlig dag 1990 var personaltätheten på förskoleavdelningar i genomsnitt 4,4 barn per årsarbetare, hösten 2011 var det ett barn till (5,3) per årsarbetare. Vi ska dock komma ihåg att personalen arbetar på schema och även om samtlig personal är frisk och i arbete är det är en begränsad del av dagen som det i realiteten är högst 5 barn per pedagog. Sara, Mirela och Wilma arbetar tillsammans på en avdelning med 17 barn där det yngsta barnet just har fyllt ett år och det äldsta har någon månad kvar innan hon fyller 3. Förskolan, som ligger i en storstad, öppnar 06.30 och stänger klockan 18.00. Sara öppnar halv sju tillsammans med en kollega från en annan avdelning. Fem minuter senare kommer de första barnen, en del fortfarande trötta och lite osäkra inför att återknyta kontakten med förskolan. Sara försöker ta emot sina barn allt eftersom de kommer, samtligt som hon håller ett extra öga på de barn som redan kommit och tillhör hennes avdelning. Klockan halv åtta börjar Mirela och då tar hon och Sara sina sex barn och går till den egna avdelningen. Under halvtimmen som följer innan frukost kommer ytterligare fyra barn, så till frukost blir det 10 barn som ska äta och två pedagoger. Samtidigt som pedagogerna dukar fram maten försöker de vara tillgängliga för barnen, inte minst de som just överlämnats av ibland stressade föräldrar. Ett barn är sjukt sedan innan och under frukosten ringer en förälder och sjukanmäler sitt barn. Resten av barngruppen droppar in fram till klockan nio, då det totalt är 15 barn. 09.00 börjar Wilma sitt arbetspass och det är dags för Sara att gå på frukostrast och när hon kommer tillbaka är det Mirelas tur. Fram till ca 9.40 är det två pedagoger på 15 barn. Efter en gemensam samlingsstund går alla ut på gården. Under uteleken ramlar Pontus, två år och slår upp läppen så det blöder rejält. Han blir rädd och det blir också en del andra barn som behöver tröstas. Mirela går in med Pontus, tröstar och tvättar av honom. Han vägrar att sätta på sig kläderna igen och eftersom klockan är elva och det snart är lunch stannar de inne. På gården finns fjorton barn och två pedagoger. Lunchen serveras 11.30 och Mirela börjar duka fram medan övriga kommer in från gården. Nu är barnen rejält trötta, en del gnäller, någon gråter och några går omkring för sig själv. Efter lunch skall tallrikarna sköljas, matvagnen till köket, barnen tvätta sig, somnas och Sara ska gå på lunchrast. Återigen är det två pedagoger på 15 barn. Under barnens vila ska alla pedagoger hinna ha sin lunch så att tillräckligt många finns på plats när barnen börjar vakna. Barnen vaknar successivt och under en kort stund innan mellanmålet är alla pedagoger närvarande. Mellanmål serveras ca. 14.30 och då slutar Sara sin arbetsdag. Mirela och Wilma äter mellanmål tillsammans med 15 barn. Ett barn hämtas direkt efter mellanmålet och de andra börjar hämtas vid 15.30-tiden. Mirela slutar 16. 00, då är det 6 barn kvar som Wilma har hand om. 16.30 slås avdelningen ihop med grannavdelningen och de två pedagogerna får tillsammans ansvaret för 11 barn från två olika barngrupper. Barnen hämtas successivt och det sista barnet går 17.50. 5