www.pwc.se Revisionsrapport Lars-Åke Ullström Malin Liljeblad Augusti 2013 Granskning av Landstingets redovisning av verksamhetsanknutna/ riktade statsbidrag Landstinget Dalarna
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning... 3 2.1. Bakgrund... 3 2.2. Uppdrag och revisionsfrågor... 3 2.3. Metod och avgränsning... 4 3. Granskningsresultat... 5 3.1. Organisation och ledning... 5 3.1.1. Styrgrupper... 5 3.1.2. Beslutsfattande och återrapportering... 6 3.1.2.1. Beslutsfattande... 6 3.1.2.2. Återrapportering... 6 3.1.3. Styrdokument och ekonomisk redovisning... 6 3.1.3.1. Styrdokument... 6 3.1.3.2. Ekonomisk redovisning... 7 3.2. Erhållna riktade statsbidrag... 8 3.2.1. Patientsäkerhet... 9 3.2.2. Kömiljarden... 10 3.2.3. Bättre liv för sjuka äldre... 11 3.2.4. Sjukskrivningsmiljarden... 12 3.2.5. Rehabiliteringsgarantin... 13 3.2.6. Psykisk ohälsa... 14 3.2.6.1. Kompetensförstärkning mm inom psykiatrin... 14 3.2.6.2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012... 14
1. Sammanfattning och revisionell bedömning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget Dalarna har granskat redovisningen av verksamhetsanknutna/riktade statsbidrag avseende räkenskapsåret 2012. Revisionsfrågorna som ska besvaras är: Är Landstinget Dalarnas ekonomiska redovisning av riktade statsbidrag ordnad på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? - Vi bedömer att styrningen kring hur statsbidragen redovisas är ordnad på ett ändamålsenligt sätt. Tydliga rutinbeskrivningar finns framtagna som även säkerställer att redovisningen sker likartat mellan landstingen. - I projektredovisningen redovisas de kostnader som är direkt kopplade till projektet, kringkostnader hanteras inte varför det är svårt att få en helhetsbild över projektens lönsamhet och dess effekter. Vem i organisationen tar ställning till om förekommande statsbidrag ska sökas/tas emot? - Från och med 2013 finns en styrgrupp för Riktade statsbidrag som ska ha det övergripande ansvaret och kontrollen över dessa bidrag. Tidigare har ansvaret legat på respektive statsbidrags styrgrupp eller projektansvarig. - Styrgruppen Riktade statsbidrag har inget formellt uppdrag från styrelsen där uppdraget beskrivs. - Det finns inget styrdokument som specifikt beskriver hur hanteringen av riktade statsbidrag ska ske. Vi rekommenderar att man tar fram ett dokument, eventuellt med koppling till styrgruppens uppdragsbeskrivning där det beskrivs vart beslutsfattandet och ansvaren ligger, hur rapportering ska ske både till styrgrupper och styrelse. - Styrgruppens uppdrag omfattar enbart de större riktade statsbidrag som är kopplade till överenskommelser mellan SKL och regeringen. För en helhetsbild bör gruppen även behandla övriga mindre statsbidrag. Genomförs några analyser av förutsättningarna/lönsamheten att på ett ändamålsenligt sätt ta emot riktade statsbidrag? - Vi bedömer att förutsättningar analyseras på ett ändamålsenligt sätt. 1 av 16
Är redovisningen av effekter av mottagna statsbidrag för berörd styrelse/nämnd ändamålsenlig och effektiv? - Återrapportering sker i första hand till utbetalande departement och då enligt de villkor som gäller för respektive statsbidrag. - Återrapportering sker inom respektive statsbidrags styrgrupp samt från och med 2013 tertialvis till styrgruppen Riktade statsbidrag där landstingsledningen finns representerad. - Vad gäller redovisning av effekter av mottagna statsbidrag så är det mycket varierande i vilken grad det är möjligt att mäta. I de fall det mäts i system som exempelvis registrering i kvalitetsregister erhålls löpande rapportering medan det i andra fall som till exempel inom psykiatrin är svårt att mäta hur behandlingsmetoder har förändrats och vilka effekter detta har haft. - Återrapportering till styrelse och politik sker framför allt i samband med delårsrapport och årsredovisning. Efter genomförd granskning är vår sammanfattande bedömning att styrning, kontroll och bedömningar vad gäller riktade statsbidrag har utvecklats genom att en styrgrupp bildats. En viktig uppgift för styrgruppen framöver är att genomföra analyser av om statsbidrag skall sökas och i samband med detta även bedöma kostnader för att medverka i olika aktiviteter/åtgärder. Styrgruppens uppdrag bör dokumenteras i en uppdragsbeskrivning. Instruktioner finns för hur riktade satsbidrag skall hanteras i redovisningen. Redovisning av kostnader förknippade med projekt/aktiviteter i samband med riktade statsbidrag kan utvecklas. Utfall vad gäller patientsäkerhet och kömiljard har inte varit optimal under 2012. Den satsning som landstinget Dalarna beslutat om vad gäller kösituationen under 2013 kan medföra att även medel från Kömiljarden kan komma verksamheten tillgodo 2014. Inom området psykisk ohälsa krävs kraftfulla insatser om målsättningen för 2013 skall uppnås. 2 av 16
2. Inledning 2.1. Bakgrund Landstingsverksamhet (och kommunal verksamhet) påverkas i inriktning och prioriteringar av olika former av statsbidrag som i olika ändamålsinriktning fastställs av riksdagen. Landstinget Dalarna erhåller en mängd olika verksamhetsanknutna statsbidrag som genom sin existens påverkar landstingets verksamhet och inriktning. Varje statsbidrag har sitt eget krav på återrapportering eller utvärdering beroende på regeringsbeslut eller regleringsbrev. De olika kraven på återrapportering ställer krav på den interna redovisningen i landstinget så att intäkter och kostnader redovisas i enlighet med de regler som gäller för respektive statsbidrag. Genom att kartlägga av LD erhållna och redovisade statsbidrag räkenskapsår 2012 samt genom att granska om LD har en ändamålsenligt och effektiv hantering och redovisning av respektive statsbidrag söker revisionen i LD svar på bl a följande revisionsfrågor: 2.2. Uppdrag och revisionsfrågor Genom att kartlägga av Landstinget Dalarna erhållna och redovisade statsbidrag räkenskapsår 2012 samt genom att granska om landstinget har en ändamålsenligt och effektiv hantering och redovisning av respektive statsbidrag söker revisionen i LD svar på följande revisionsfrågor: - Är Landstinget Dalarnas ekonomiska redovisning av riktade statsbidrag ordnad på ett ändamålsenligt och effektivt sätt? - Vem i organisationen tar ställning till om förekommande statsbidrag ska sökas/tas emot? - Genomförs några analyser av förutsättningarna/lönsamheten att på ett ändamålsenligt sätt ta emot riktade statsbidrag? - Är redovisningen av effekter av mottagna statsbidrag för berörd styrelse/nämnd ändamålsenligt och effektiv? 3 av 16
2.3. Metod och avgränsning I granskningen har genomgång gjorts av relevanta styrdokument samt ansökningar av bidrag, beslut och återrapporteringar. Vidare har intervjuer gjorts med ekonomidirektör, redovisningschef, hälso- och sjukvårdsdirektör, chefsläkare samt berörda projektansvariga. I samband med granskningen har även en övergripande kontroll gjorts avseende vilka bidrag som har erhållits i förhållande till vilka överenskommelser som finns mellan landstingen och staten. Uppdraget avgränsas till att omfatta under 2012 erhållna, riktade statsbidrag, överstigande 1 mkr där beslutsprocessen, redovisningen och eventuell återrapportering/utvärdering granskas. 4 av 16
3. Granskningsresultat 3.1. Organisation och ledning 3.1.1. Styrgrupper I början av 2013 bildades en styrgrupp för att hantera övergripande frågor kring riktade statsbidrag. Styrgruppen består av landstingsdirektören, biträdande landstingsdirektör, ekonomidirektören, Hälso- & sjukvårdsdirektören samt chefsläkaren. I styrgruppen ska man hantera de större riktade statsbidragen som är kopplade till överenskommelser mellan SKL och regeringen. Gruppen har tagit fram en övergripande ekonomisk plan för dessa där även ansvariga är utsedda. De ansvariga har till uppgift att ta fram handlingsplaner för respektive statsbidrag i vilken det ingår en bedömning av möjligt statsbidrag att erhålla utifrån analyserade förutsättningar. Styrgruppen har tagit initiativ till att aktualisera satsningar inom tillgänglighetsområdet. Landstinget Dalarna har inte erhållit någon större del av kömiljarden tidigare, därför satsar nu landstinget 50 mnkr för åtgärder under 2013 så att bidrag skall vara möjliga att erhålla från 2014. Det finns även sedan tidigare styrgrupper för de större riktade statsbidragen såsom sjukskrivning, rehabilitering, Äldre och psykiatrin. Dessa grupper kommer att fortsätta sitt arbete och rapportera till den övergripande styrgruppen. Sammankallande i de olika styrgrupperna medverkar även i den centrala styrgruppen varför förutsättningar för en naturlig återrapportering finns. Kommentarer Styrgruppen Riktade statsbidrag har inget formellt uppdrag från styrelsen och saknar uppdragsbeskrivning. Styrgruppen hanterar enbart större riktade statsbidrag kopplade till överenskommelser mellan SKL och regeringen. För en helhetsbild bör gruppen även behandla övriga mindre statsbidrag. De styrgrupper som finns sedan tidigare kopplade till de större statsbidragen bedöms bedriva ett strukturerat arbete. Vi ser det som positivt att sammankallande i de olika styrgrupperna också medverkar i den övergripande centrala styrgruppen då detta underlättar det interna informationsflödet. 5 av 16
3.1.2. Beslutsfattande och återrapportering 3.1.2.1. Beslutsfattande Tidigare har ansvaret för respektive statsbidrag legat på projektansvariga ute i verksamheten. Från och med 2013 har styrgruppen för Riktade statsbidrag det övergripande ansvaret för vilka bidrag som ska sökas, projektansvariga samt kontroll över återrapportering. Det är styrgrupperna för respektive statsbidrag, i samarbete med verksamheten som genomför analyser av förutsättningar innan bidragen söks. 3.1.2.2. Återrapportering Från att tidigare ha haft en något oordnad återrapportering internt innebär bildandet av den nya styrgruppen för riktade statsbidrag att uppföljningen stramas upp och ska ske tertialvis med rapportering till styrgruppen. Då både landstingsdirektör och biträdande landstingsdirektör medverkar i styrgruppen finns en naturlig koppling uppåt i organisationen. Ledningens kontakter med verksamheten sker även via ett antal grupper som bildats inom olika verksamheter där verksamhetscheferna ingår. Grupperna träffas 2 ggr/år då bland annat olika statsbidrag hanteras. Återrapportering till politiken sker i samband med delårsrapport och årsredovisning. I årsredovisningen framgår i not till resultaträkningen erhållna intäkter avseende de större riktade statsbidragen och i förvaltningarnas verksamhetsberättelser återrapporteras till viss del effekter och resultat av arbetet som bedrivs i de olika projekten. Kommentarer Återrapportering har tidigare varit oordnad men ska från och med 2013 ske mer regelbundet och enhetligt. Det saknas dock riktlinjer för hur rapportering ska ske uppåt i organisationen från styrgruppen. Förutsättningar analyseras innan bidrag söks, ansvaret och beslutsfattandet ligger från och med 2013 på styrgruppen för riktade statsbidrag. Denna samordning som sker i den nybildade styrgruppen ser vi som mycket positiv. 3.1.3. Styrdokument och ekonomisk redovisning 3.1.3.1. Styrdokument I granskningen har genomgång gjorts av relevanta styrdokument. De styrdokument som finns och som har koppling till riktade statsbidrag är följande: Anvisningar för bokslut och Årsredovisning; I detta styrdokument framgår hur rutinen ser ut för redovisning och rapportering av projekt som finansieras av statsbidrag. Genomgång riktade statsbidrag; Detta är ett dokument där de olika statsbidragen och dess villkor beskrivs samt hur de ska redovisas. 6 av 16
Redovisningsregler statsbidrag 2012; Dokumentet är kopplat till ovan nämnda dokument och beskriver hur respektive statsbidrag ska redovisas. Redovisningscheferna från samtliga landsting ingår i ett nationellt redovisningsnätverk där de bland annat tillsammans har gjort en genomgång av riktade statsbidrag. Innehållet i dessa har sammanställts i ett dokument i vilket man väven beskrivit hur de ska redovisas då de beroende på innehåll redovisas olika. Detta är ett steg i att alla landsting ska redovisa sina riktade statsbidrag på ett likartat sätt. Kommentar Det finns inget styrdokument som specifikt beskriver hur hanteringen av riktade statsbidrag ska ske avseende beslutsfattande, ansvar och rapportering. 3.1.3.2. Ekonomisk redovisning Erhållna riktade statsbidrag som ingår i granskningen har stämts av mot landstingets dokumenterade riktlinjer för hur respektive bidrag ska redovisas. Beroende på bidragets karaktär sker den ekonomiska redovisningen på olika sätt. - Villkorat projektbidrag; redovisning sker genom matchning av intäkter och kostnader. Bidraget betalas ut i förskott och ska sedan matchas mot de kostnader som projektet har. Återbetalningsskyldighet förligger ofta då medlen ej utnyttjats, i vissa fall kan ej nyttjade medel balanseras till kommande år. - Prestationsbaserat bidrag; Bidraget betalas vanligen ut året efter i samband med återrapportering. Intäkten ska dock redovisas det år prestationerna är utförda. Kommentar Vi har inte funnit några avvikelser från de instruktioner som lämnats avseende redovisningen av granskade bidrag. 7 av 16
3.2. Erhållna riktade statsbidrag I samband med granskningen har en övergripande kontroll gjorts avseende vilka bidrag som har erhållits under 2012 i förhållande till vilka överenskommelser som finns mellan landstingen och staten. I nedanstående tabell redovisas relevanta överenskommelser mellan SKL och staten med uppgifter kring vilka som erhållits under 2012. Efter tabellen lämnas korta redogörelser för de mer omfattande riktade statsbidragen. Statsbidrag Mnkr Erhållet 2012 Erhållet bidrag 2012 Plan Intäkt 2013 Plan kostnad 2013 Teoretiskt möjligt att få 2013 Patientsäkerhet Ja 8,7 14 2 15,8 Kömiljarden* Ja 2,1 0 0 29 Bättre liv för sjuka äldre* Ja 2,6 5 2 9 Sjukskrivningsmiljarden* Ja 21,8 10 6 21 Rehabiliteringsgarantin* Ja 17,9 20 20 28 Psykisk ohälsa* Ja 5,4 11 3 11 Kompetensförstärkning mm Ja 4,7 - - - inom psykiatrin Handslaget Ja 0,3 Vävnadsdirektivet Delvis Dagmar Nej Cancer** Nej Jämställd Hälso- och sjukvård Ja 0,3 Nationella Kvalitetsregister Nej Psykiatrisk heldygnsvård Ja 0,7 Vårdepisodersättning Nej 1,7 1,7 Missbruk och beroendevården Ja 0,2 Vissa insatser inom folkhälsoområdet *** Ja 0,8 0,7 0,7 Utvecklingsområden inom hälso- och sjukvården Nej**** * Statsbidrag som ingår i styrgruppen för riktade statsbidrags ekonomiska plan för 2013. Planerade intäkter och kostnader avseende 2013 är hämtade från framtagen plan i styrgruppen. 8 av 16
** Bidrag kanaliseras via SKL oc regionala cancercentra *** avser insatser vad gälller HIV och smittsamma sjukdomar ****Inga direkta medel betalas ut till landstingen, projekt och aktiviteter utgår från SKL, nationella och regionala enheter. 3.2.1. Patientsäkerhet Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera patientsäkerhetsarbetet i landstingen. Den prestationsbaserade ersättningen är ett erbjudande till landstingen i arbetet att öka patientsäkerheten. För 2012 har 525 mnkr avstatts för överenskommelsen. Utgångspunkt för satsningen är en nollvision när det gäller antalet undvikbara skador, sk vårdskador. Variabler: Om landstinget uppfyller fyra grundläggande krav har man möjlighet att erhålla bidrag baserat på prestation i följande variabler: - Upprättad handlingsplan för patientsäkerhetskulturen och utifrån denna påbörjat ett förbättringsarbete. (100 mnkr) - Mätning av följsamhet till basala hygienrutiner (100 mnkr). - Mätning av förekomst av trycksår samt framtagande av handlingsplan (100 mnkr). - Ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården samt minskar sin antibiotikaförskrivning (100 mnkr). - Mätning av antalet överbeläggningar och inrapportering till nationell databas (100 mnkr). - 25 mnkr fördelas till de landsting som i den nationella patientenkäten för primärvården 2011 fick ett genomsnittligt värde på svaren om minst 70. Fördelningen baseras på landstingets befolkningsandel som för Landstinget Dalarnas del uppgår till ca 3% och motsvarar ca 15,8 mnkr. - Landstinget Dalarna erhöll under 2012 ca 9 mnkr baserat på variablerna ovan. Detta är en väsentlig minskning i jämförelse med 2011 då man erhöll ca 40 mnkr i statsbidrag inom patientsäkerhetsområdet. Den stora skillnaden beror på att Landstinget Dalarna år 2011 var ett av tre landsting som klarade kraven att minska antibiotikaförskrivningen. Då de övriga landstingen inte klarade dessa krav fick man en större del av ersättningen. - För 2013 bedömer man att ca 12,5 mnkr kommer att tillfalla Landstinget Dalarna vilket är ca 80% av den maximalt möjliga ersättningen. Landstinget kommer att klara grundkraven (patientsäkerhetsberättelse, nationell patientenkät inom primärvården, patientsäkerhetskulturmätning inom 9 av 16
handlingsolaner, struktureras journalgranskning, nationell patientöversikt). Beträffande indikatorerna bedöms att landstinget kommer att klara kraven vad gäller läkemedelsanvändning, trycksår, överbeläggningar och infektionsverktyget. Indikatorn antibiotikaanvändning är osäkert om landstinget kommer att klara beroende på att förskrivningen är på en jämförelsevis låg nivå redan i dagsläget. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler är det område som inte kommer att klaras inom ramen för patientsäkerhetsområdet. För att fortsätta utvecklingsarbetet inom patientsäkerhetsområdet har enheten en budget på 2mnkr 2013. Dessa medel kommer att användas till att anställa en projektledare för att säkerställa att journalgranskningen når upp till de nivåer som krävs. Diskussioner pågår även att använda dessa medel för inköp av moderna madrasser för att förhindra att tryckså uppstår. 3.2.2. Kömiljarden Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament uppmuntra och stärka tillgänglighetsarbetet I landstingen. Den består dels av en nationell tillgänglighetssatsning som omfattar sammanlagt 1 miljard kronor och dels en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa som omfattar 214 mnkr. Vårdgarantin är en del av hälso- och sjukvårdslagen. I förordningen om vårdgaranti fastställs tidsperioderna för vårdgarantin. Mot bakgrund av detta ska den nationella tillgänglighetssatsningen och överenskommelsen för 2012 främst ses som en stimulansåtgärd för att få landstingen att uppnå en ytterligare förbättrad tillgänglighet. Variabler: Om de grundläggande kraven uppfylls av landstinget kan prestationsbaserad ersättning erhållas utifrån följande indikatorer: - 400 mnkr fördelas till de landsting som når målet att minst 70% av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård. - 100 mnkr fördelas till de landsting som når målet att minst 80% av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård. - 400 mnkr fördelas till de landsting som når målet att minst 70% av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. 10 av 16
- 100 mnkr fördelas till de landsting som når målet att minst 80% av patienterna i landstinget har väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård. Landstinget Dalarna erhöll avseende 2012 ca 2 mnkr. Ersättningen baseras på att man uppnådde målet enligt den första variabeln beskriven ovan för månaderna februari och mars 2012. Ingen ersättning erhölls avseende tillgänglighetssatsningen för barn och unga. Om landstinget hade uppnått samtliga mål under 2012 hade ersättningen uppgått till 30 mnkr. För 2013 räknar man inte med att få några medel alls ur kömiljarden, däremot sker en satsning med 50 mnkr för att i första hand uppnå vårdgarantin och så långt som möjligt kömiljarden. Landstingets politiska ledning har givit hälso- och sjukvårdens förvaltningschef i uppdrag att utarbeta en handlingsplan för att uppnå en tillfredsställande och långsiktigt stabil vårdgaranti- och kömiljarduppfyllelse inom Dalarnas specialiserade sjukvård. 3.2.3. Bättre liv för sjuka äldre Sveriges kommuner och Landsting fortsätter tillsammans med regeringen att satsa på utveckling av vård och omsorg för sjuka äldre i kommuner och landsting. Satsningen syftar till att utveckla god vård i livets slutskede, preventivt arbetssätt, god vård vid demenssjukdom, god läkemedelsbehandling för äldre och sammanhållen vård och omsorg. Variabler: God vård i livets slutskede Registrering i palliativregistret samt genomförande av brytpunktssamtal - Landstinget Dalarna erhöll 2 027 099 kr avseende 2012. - Under 2012 registrerade man 2 258 st dödsfall av 2 936 st vilket motsvarar en täckningsgrad om 76,9%. Inget landsting har erhållit ersättning för genomförda brytpunktssamtal. Preventivt arbetssätt Registrering i kvalitetsregistret Senior Alert. - Landstinget Dalarna erhöll 529 912 kr avseende 2012. Antal registreringar uppgick till 4 557 st vilket är en ökning med 1351 i jämförelse med fg år. God vård vid demenssjukdom Registrering i kvalitetsregistret SveDem. - Landstinget Dalarna erhöll ingen ersättning avseende 2012. Samtliga landsting utom fyra där Landstinget Dalarna är ett har erhållit ersättning baserat på registreringar i SveDem. 11 av 16
God läkemedelsbehandling för äldre Minskning av olämpliga läkemedel och olämpliga läkemedelskombinationer. - Landstinget Dalarna erhöll ingen ersättning avseende 2012. Endast två landsting uppnådde målen för ersättning 2012. Sammanhållen vård och omsorg Minskning i indikatorerna Undvikbar sluten vård och återinläggningar. - Landstinget Dalarna erhöll ingen ersättning avseende 2012. Inget landsting uppnådde målen för ersättning 2012. Budget plan avseende 2013 visar att man bedömer att landstinget har möjlighet att få 3,9 mnkr av totalt möjligt att erhålla 11,4 mnkr. De variabler där man inte bedömer att man kommer att uppnå målen är främst ersättningen avseende läkemedelsbehandlingen och onödiga sjukhusvistelser. 3.2.4. Sjukskrivningsmiljarden För att stimulera Landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och för att utveckla sjukskrivningsprocessen införde staten 2006 ekonomiska incitament genom den sk sjukskrivningsmiljarden. Syftet är att åstadkomma en effektiv och kvalitetssäker sjukskrivningsprocess samt öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Variabler: En rörlig del i överenskommelsen bygger på förändringen i sjukskrivningstalen i respektive landsting. Merparten av statsbidraget utgörs dock av villkor där landstingen skall utföra vissa konkreta åtgärder. Dessa är: - Villkor 1: En jämställd sjukskrivningsprocess (50 mnkr). - Villkor 2: Kompetenssatsning i försäkringsmedicin (150 mnkr). - Villkor 3: Kvaliteten på läkarintyg (200 mnkr). - Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte (57 mnkr). - Villkor 5: Fördjupade medicinska underlag (250 mnkr). Avseende 2012 har Landstinget Dalarna erhållit full utbetalning för villkor 1 (1 447 549 kr), villkor 2 (4 342 647 kr) och villkor 3 (5 909 578). För villkor 5 har 1 084 000 kr erhållits samt 9 092 826 kr avseende den rörliga delen. Total ersättning för 2012 uppgår till 21 876 600 kr. 12 av 16
3.2.5. Rehabiliteringsgarantin Sveriges kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse med regeringen för att landstingen ska erbjuda en rehabiliteringsgaranti med en början 2008. Överenskommelsen har sedan dess förlängts till och med 2013. Syftet med rehabiliteringsgarantin är att kvinnor och män i åldern 16-67 år ska få tillgång till behandling och/eller rehabilitering för att lättare kunna återgå i arbete vid en eventuell sjukskrivning eller för att förebygga en sjukskrivning. För detta ändamål avsatte regeringen 900 mnkr 2012 och ytterligare 100 mnkr till forskning, utveckling och utvärdering. Variabler: Landstingen får ersättning per patient som avslutar behandlings- eller rehabiliteringsinsatser inom ramen för garantin 2012. Ersättningen per patient och genomförd behandling uppgår till följande belopp: - 25 000 kr för multimodal rehabilitering nivå 1 (MMR 1) vid långvarig diffus smärta i rygg, axlar och nacke. - 45 000 kr för multimodal rehabilitering nivå 2 (MMR2) vid långvarig diffus smärta i rygg, axlar och nacke. - 12 000 kr för kognitiv beteendeterapi eller interpersonell terapi vid lätt eller medelsvår ångest, depression eller stress. Därutöver får landstingen ett påslag om 1 000 kr per behandlad patient som ska användas till att utveckla utredningarna och förbättra kvaliteten i behandlings- och rehabiliteringsinsatserna. Maximal ersättning per landsting är länets befolkningsandel i förhållande till det totala beloppet för rehabiliteringsgarantin. - Maximal ersättning som Landstinget Dalarna kan få uppgår till ca 28 mnkr vilket motsvarar 3% av det totala beloppet för rehabiliteringsgarantin. Under 2012 erhöll landstinget 17,1 mnkr som fördelar sig enligt följande: Variabel Antal patienter Ersättning MMR1 106 2 650 000 MMR2 45 2 025 000 KBT 941 11 292 000 Påslag 1000 kr per patient 1 092 1 092 000 Summering 17 059 000 13 av 16
3.2.6. Psykisk ohälsa Inom psykiatrin har man sedan manga år tillbaka rekvirerat medel för finansiering av projekt främst avseende kompetensförstärkning för personal. Dessa statsbidrag har inte varit prestationsbaserade utan projekten har rekvirerat medel i förhand och sedan inlämnat slutredovisning för hur medlen har använts. 2012 är sista året då medel kan rekvireras avseende dessa projekt, därefter är det den nationella överenskommelsen mellan SKL och staten (Psykisk ohälsa) som styr hur medel ska fördelas. Den nya överenskommelsen innebär att psykiatrin numer inte kan rekvirera medel i förskott utan erhåller bidrag efter prestation utifrån de indikatorer som angivits. 3.2.6.1. Kompetensförstärkning mm inom psykiatrin Evidensbaserad psykologisk behandling Mellan 2008 och 2010 fördelade socialstyrelsen totalt 21 mnkr för att stödja en ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling i landstingen. De utbildningsinsatser som landstingen ansökt om och fått bidrag för var främst grundläggande psykoterapiutbildning med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT). För 2012 avsattes ytterligare 12 mnkr för fortsatt arbete inom ramen för detta uppdrag. Landstinget Dalarna erhöll 800 tkr till stöd för utvecklingen av ökad kompetens inom evidensbaserad psykologisk behandling 2012. Kompetensförstärkning Stimulansmedlen ska stödja arbetet med att öka personalens kompetens om behoven hos och kunskapsläget om personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Inom Landstinget Dalarna kallas detta projekt för Vård- och stödsamordningsprojektet. Syftet med projektet är att skapa en gemensam kunskapsgrund och samverkansformer mellan landstingets psykiatri och kommunal verksamhet som berör psykiatri. Projektet har utbildat omvårdnadspersonal från kommun och landstingspsykiatri i vård och stödsamordning enligt Integrerad psykiatri sedan 2007. 2011 erhöll Landstinget Dalarna 3,9 mnkr för användning under 2012. Slutredovisning är gjord och samtliga medel är förbrukade. 3.2.6.2. Stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa 2012 Överenskommelsen syftar till att genom ekonomiska incitament och med patientens behov i centrum, uppmuntra, stärka och intensifiera utvecklingsarbetet i landstingen och kommunerna. Avsikten är att motsvarande överenskommelser ska ingås även för 2013 och 2014. Ambitionen med 2012 års överenskommelse är att påbörja arbetet med att åstadkomma en prestationsbaserad modell som har en långsiktig inriktning och skapar en förutsägbarhet som ger landsting och kommuner möjlighet att planera det lokala utvecklingsarbetet. 14 av 16
Större delen av de medel som avsätts för 2012 och framåt ska fördelas enligt en prestations- och resultatbaserad modell där krav och mål successivt höjs. Medlen fördelas till kommuner och landsting baserat på antalet invånare inom respektive län. 350 mnkr fördelas till delandsting och kommuner som presterar i enlighet med de fyra prestationsmålen. Grundläggande krav och prestationsmål avseende 2012 visas nedan. Landstinget Dalarna erhöll 2012 5,4 mnkr fördelat utifrån uppnådda mål enligt nedan. Landsting Folkmängd 1 2 3 Totalbelopp Dalarna 276565 1 546 107 773 054 3 072 528 5 391 689 Riket 50 000 000 25 000 000 100 000 000 175 000 000 Landstinget erhöll maximalt möjligt belopp under 2012. De prestationsmål som beslutats för 2013 bedöms dock vara svårare att nå. 15 av 16
2013-08-19 Malin Liljeblad Projektledare Lars-Åke Ullström Uppdragsledare 16 av 16