Projektdirektiv för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd
Distributionslista Namn (person/sektor/enhet) Kommentar Bilagor Tjänsteskrivelse 2014-10-30 Social investering teknikstöd Dnr KS2014/2104-1 Revisionshistorik Utgåva Datum Utfärdare Status Kommentar 2
1 Inledning 1.1 Beställare Kommunstyrelsen utifrån beslut december 2014. 1.2 Uppdragstagare Magnus Gyllestad kommunchef Maria Andersson sektorschef 1.3 Bakgrund 1.3.1 Vägar till arbete I Kungälvs kommun har ett projekt med teknikstöd ( Vägar till arbete ) pågått under fyra år och avslutades i juni 2014. Det har finansierats av Allmänna Arvsfonden med Hjälpmedelsinstitutet (HI) som projektägare. Målgruppen har varit ungdomar i gymnasieskolan med någon form av funktionshinder, de flesta har haft en neuropsykiatrisk diagnos och tanken som prövats har varit om dessa ungdomar med hjälp av olika former av teknikstöd kan genomföra sina gymnasiestudier framgångsrikt och med stöd få en väg till arbete efter avslutad utbildning. I arbetet har ingått att utpröva ett kartläggningsverktyg BAS och att ungdomarna fått använda olika hjälpmedel i och utanför skolan. I arbetet har även ingått att samverka brett med andra samhällsinstanser för att öka stödet till dessa ungdomar, t ex via Arbetsförmedling, Försäkringskassan, Habiliteringen inom Landstinget och Funktionshinder inom kommunen. Projektet är uppföljt och utvärderat dels genom löpande arbetsrapporter, dels genom särskild genomlysning som gjorts av FOU i Väst ( Varenda ungdom ska veta vad de ska göra i juni efter studenten, Blomqvist/Dahlbäck, FouVäst/GR genom HI). En socioekonomisk analys av teknikstöd till unga i gymnasieskolan i Halmstad och Växjö kommuner samt Kalmarsunds gymnasieförbund har också tagits fram av HI genom anlitandet av Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog som är väl kända för sin forskning inom området ( Teknikstöd i skolan socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden, Lundmark, Nilsson, Wadeskog, 2013). Unga, skolmisslyckande och arbetsmarknad- Socioekonomisk analys inom projektet Vägar till Arbete. 1.3.2 Arbetssätt och arbetsmetoder I detta projekt ( Vägar till arbete ) som haft gymnasieungdomar i Mimers Hus Gymnasium som målgrupp kan följande sammanfattning lämnas: Genom skolledning, specialpedagoger, mentorer, föräldrar och eleverna själva har projektet identifierat elever i behov av anpassningsstöd. Arbetsterapeuten och specialpedagogen har kartlagt eleverna via det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassningar i Skolmiljö). Utifrån elevens egen skattning av aktivitet och delaktighet i skolan har eleven och projektet hittat anpassningar. Uppföljning har skett kontinuerligt och ibland har anpassningen ändrats till en annan åtgärd. Dessa anpassningar har sedan använts och utvärderats tillsammans i en 3
ny uppföljande kartläggning efter drygt ett halvår. Teknikstöd och utbildning har skett genom IT-pedagog till elever enskilt, i grupp och klass. Utbildning av teknik ges även till specialpedagoger, mentorer, lärare och skolledning. Det viktiga har varit att förslagen till anpassningar inte stannat vid förslag utan implementeras av eleven själv och personer i elevens omgivning. Exempel på teknikstöd är olika kognitionsappar för struktur, komihåg och planering, skannerhjälpmedel och talsynteser för att få text uppläst i dator, läsplatta och smartphone, olika ordböcker och rättstavningsprogram, TimeTimer för att ha koll på tiden, sittdynor, sensefåtölj och olika bollverktyg för att hitta lugn och ro. Genom nätverk och samarbete har förståelsen för de olika verksamheterna i projektet ökat och kommit eleven till gagn. Genom att genomföra Framtidsdagen (samarbete mellan de olika aktörerna) i oktober varje läsår har eleven fått god tid på sig att kunna förbereda sig och ansöka om olika insatser så att man vet vad som sker efter skolavslutningen. 1.3.3 Resultat Resultaten för de 16 frågeområden som finns i kartläggningsverktyget BAS visar för varje område på en förbättring utifrån behovet av anpassning. 61 elever från uppföljningen i februari 2014 (BAS 2) uppvisar en förbättring efter insatta åtgärder. (För fördjupad beskrivning se Bedömning av anpassningar i skolmiljön (BAS), version 3, Henningsson, mfl, FSA 2014 ). 13 elever som har dokumenterad funktionsnedsättning har fått praktik och/eller anställning efter studenten med hjälp av vårt nätverk med Försäkringskassa, Arbetsförmedling, ALC och funktionshinderverksamheten. Avrapportering och det totala resultatet för projektet Vägar till arbete har redovisats i två slutrapporter som lämnades i augusti 2014. 1) Vägar till arbete slutrapport, Hjälpmedelsinstitutet, artikelnr: 14310-pdf 2) Det gick snabbt i övergången utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete, Hjälpmedelsinstitutet, artikelnr: 14312-pdf 3) Arbetsterapeut i skolan intervjustudie inom projektet Vägar till arbete, Hjälpmedelsinstitutet, artikelnr: 14311-pdf 4) Unga, skolmisslyckande och arbetsmarknad en socioekonomisk analys inom projektet Vägar till arbete, Hjälpmedelsinstitutet, artikelnr: 14313.pdf 1.3.4 Effektgivande insatserna De effektgivande insatserna har varit att: a) Att kartlägga barn och unga genom användandet av det arbetsterapeutiska bedömningsinstrumentet BAS (Bedömning av Anpassningar i Skolmiljö och genom detta identifiera elever i behov av anpassningsstöd). b) Att barnet/den unge genom egen skattning av aktivitet och delaktighet i skolan kan klarlägga vilka anpassningar som behövs och är verkningsfulla. c) Att uppföljning sker kontinuerligt och vid behov anpassas/ändras till en annan åtgärd. d) Att dessa anpassningar sedan används och utvärderas tillsammans i en ny uppföljande kartläggning efter drygt ett halvår. 4
e) Att teknikstöd och utbildning ska ske genom IT-pedagog till elever enskilt, i grupp och klass. f) Att utbildning i teknikstöd ges även till specialpedagoger, mentorer, lärare och skolledning. g) Att genom samverkan och samarbete bilda nätverk för att öka förståelsen för de olika verksamheterna i projektet och hur och med vad varje verksamhet kan bidra med för barnet/den unge. 2 Uppdraget 2.1.1 Projektplan för Teknikstöd i skolan Projektet är tänkt att ta tillvara de kunskaper, erfarenheter och myndighetssamverkan som visat sig leda till framgångsrika resultat i det avslutade HI-projektet Vägar till arbete. 1) möjliggöra ett fortsatt framgångsrikt arbete för gymnasieungdomar i samverkan inom och utanför kommunen och att på sikt få en ökad spridning av arbetssätt och arbetsmetoder inom gymnasieskolan och andra kommunala, landstingskommunala och statliga aktörer som har aktuella ungdomar som målgrupp. 2) genom förstudie pröva om i projektet använda arbetssätt och arbetsmetoder är möjliga och framgångsrika för att tidigt upptäcka och stödja barn i behov av särskilda insatser genom ett anpassat kartläggningsverktyg för yngre och olika former av teknikstöd. 2.1.2 Personal Personalbemanningen ska vara ett team som arbetar inom gymnasieskolan och inom grundskolan. Personalen består av 2 lärare på halvtid med specialkompetens inom läsa, skriva, räkna, NP-problematik, IT-teknik och tekniska hjälpmedel. Teamet ska arbeta övergripande och förebyggande i kommunen genom tidiga och verkningsfulla insatser både på individgrupp och organisationsnivå, och bör i samverkan kompletteras med personal från VGregionen, såsom arbetsterapeut och logoped. 2.1.3 Ramar för arbetet 1) Arbetet ska bedrivas i nära samarbete med sektor skolas centrala elevhälsa, skolornas elevhälsoteam och med socialtjänstens arbetslivscentrum och funktionshinderverksamhet. 2) Arbetet ska utgå från de enheter inom skola och socialtjänst som är intresserade att delta. 2.1.4 Målgrupp Barn och unga som är i behov av särskilt stöd utifrån BAS kartläggning (Behov av Anpassningar i Skolmiljö). De beräkningar som gjorts av målgruppens storlek utgår från 75 barn i en årskull, som ger drygt 200 ungdomar på gymnasiet. 5
För 50 av ungdomarna som har varit med i Vägar till arbete gäller fortsatta insatser under år 2 och 3 i gymnasiet. Om satsningen för gymnasieungdomarna skall kvarstå på nuvarande nivå handlar det årligen om 200 ungdomar som ska genomgå baskartläggning, varav 130 kommer att ha fortsatt behov av stöd och hjälp under gymnasietiden efter en uppföljande kartläggning. Årligen kommer det till projektet att tillföras barn och unga utifrån att de tillkommer till målgruppen och att 2/3 av dessa har behov av fortsatt stöd under tiden som projektet pågår/de lämnar målgruppen. Detta ger följande ungefärliga siffror: År 1: Barn och unga i behov av fortsatt stöd: 130 År 2: Barn och unga i behov av fortsatt stöd: 130 År 3: Barn och unga i behov av fortsatt stöd: 130 Dessa antaganden bygger på ett redan gjort urval ur totalpopulationen genom att skolledning, specialpedagoger, lärare, eller andra i skolan, föräldrar och eleverna själva har angett att ett barn/unge är i behov av anpassningsstöd. 2.1.5 Arbetssätt och arbetsmetoder 1) Information, utbildningar, föreläsningar, m.m. för personal inom skolan och socialtjänsten. 2) Information, utbildningar, föreläsningar, m.m.för föräldrar och barn/unga. 3) Använda skrifter och webbutbildning som tagits fram i projektet Vägar till Arbete 4) Erbjuda Teknikstöd i skolan som studiecirklar i arbetslag på enheterna. 5) Vidareutveckla och använda kartläggningsmaterialet BAS. 6) Utifrån de erfarenheter som barn/unga ger intervjuaren via BAS är barn/unga delaktiga genom att deras synpunkter tas till vara, 7) Olika former av anpassningarna som föreslås och genomförs, används och följs upp av personal runt barn/unga. Det är viktigt att personalen är delaktig och ser till att anpassningarna genomförs. 8) Inköp av tekniska hjälpmedel utifrån individuella behov. 9) Samverkan och samarbete med enheter inom och utanför kommunen, te x Socialtjänsten och VG-regionen. 10) Nätverksmöte kring enskilda och grupper av barn/unga efter samtycke från barnet/den unge och föräldrarna 2.1.6 Tidplan 4 år med start våren 2015 och årlig verksamhetsavstämning inkluderat uppföljning av insatserna. Delrapporter ska lämnas per halvår. År 1 Fortsätta investeringarna i Teknikstöd på Mimers Hus och tillsätta en förstudiegrupp för att undersöka metodens överförbarhet till grundskolan. År 2 Bibehålla investeringarna vid Mimers Hus och lägga fram en eventuell projektplan för grundskolan 6
År 3-4 Fortsätta investeringarna vid Mimers Hus, utvärdera och överväga implementering i ordinarie linjeverksamhet samt verkställa en eventuell projektplan för grundskolan. 2.1.7 Budget Budgeten baserar sig på den tidigare genomförda insatsen inom projekt Vägar till arbete och är beräknad för de tre första projektåren enligt nedan. Personalkostnad ca 1 800 000 Teknik ca 450 000 Föreläsare 150 000 Material 75 000 Förstudie 250 000 Övrigt 275 000 Summa: 3.000,000 SEK Ställningstagande till ett fjärde projektår ska göras under år tre. Budgetansvarig är operativ projektledaren. 3 Mål 3.1.1 Resultatmål Barn och unga ska med olika former av teknikstöd kunna genomföra sin skoltid på ett framgångsrikt sätt. Personalen inom verksamheterna ska genom handledning och utbildning få ökad kunskap kring nyttan med hjälpmedel och teknikstöd för enskilda barn och lärarlag. I detta arbete förutsätts delaktighet och inkludering och inte särskiljande och exkludering av barnen i och utanför skolan. 3.1.2 Effektmål Öka kunskapen i nyttan med och handhavandet av hjälpmedel och teknikstöd för att stödja barn och ungas lärande och vardag i skolan. Öka kunskapen kring vikten av rätt förhållningssätt och bemötande av alla barn/unga i och utanför skolan, det som är verkningsfullt för barn/unga i behov av särskilt stöd är bra för alla barn/unga. Detta gäller såväl berörd personal som barn/unga och föräldrar. Genom tidiga och rätt insatser ökar möjligheterna att ta tillvara den tidiga motivationen och lusten att lära. Förutsättningarna för att stärka och bibehålla självkänslan under hela skoltiden hos barn och unga ökar på motsvarande sätt. Detta gäller både kunskapsutveckling och att kunna hantera sociala situationer. 7
3.1.3 Projektmål Inom projektet Vägar till arbete har en verkningsfull samverkan med andra instanser inom och utanför kommunen kommit till stånd. Det är viktig att behålla kontakten med de nätverk som på detta sätt etablerats. Projektet ska undersöka förutsättningarna och möjligheterna för metodimplementering inom grundskolan. 4 Organisation 4.1.1 Styrgrupp 4.1.2 Utsedd styrgrupp för sociala investeringar: Kommunchef, sektorschef Skola, sektorschef Arbetsliv och Stöd, chefsekonom, enhetschef UPU. Sammankallande är projektledare Sociala investeringar. 4.1.3 Ledningsgrupp Utsedda verksamhetschefer inom sektor Skola samt Arbetsliv och stöd, operativ projektledare som är sammankallande. 4.1.4 Projektgrupp Operativ projektledare, projektledare för Teknikstöd 4.1.5 Referensgrupp Samverkansparter internt och extern efter modell projekt Vägar till arbete. 4.1.6 Prioriteringar 1. Projektplan ska godkännas Sektorschef Skola 2. Budgettilldelning ska ske Sektorschef Skola 3. Projektledare ska utses Ledningsgruppen 4. Personal ska anställas Ledningsgruppen 5. Genomförandeplan Projektgrupp 6. Utvärderingsplan Projektgrupp 7. Samverkansparter ska utses Projektgrupp 8. Projektet startar 8
5 Utvärdering 5.1.1 Uppföljning och utvärdering En utvärderingsplan för dokumentation, uppföljning och utvärdering av insatserna ska tas fram utifrån de övergripande mål och delmål som sätts upp. Flera frågeområden behöver bli beskrivna såsom varför gör vi insatser, vad förväntar vi oss uppnå, vilka resultat uppnår vi och beror resultaten på de insatserna som genomförts. (se SKL-material, Checklista för politiker och beslutsfattare, 2012, som tagits fram inom ramen för Psynk-projektet ). Effektutvärderingar handlar om att avgöra om en förändring sker i människors situation och om denna orsakats av det som hänt, d v s att studera och värdera en interventions effekter och vilket slutresultat som uppnåtts. Viktiga frågeställningar är om situationen blivit bättre eller sämre än om inget gjorts, om nivån på insatserna påverkar resultaten, om effekten är stabil eller förändras över tid. Vidare handlar det om att värdera om en intervention motiverar kostnaderna och är lika effektiv för olika målgrupper och personer. Allt detta kan och ska sammantaget bidra till en ökad kunskap om vad som är framgångsrika insatser eller inte är verkningsfullt., att vi vet vad vi gör, varför vi för det och vilka resultat detta medför. (Red. Knut Sandell, Att göra effektutvärderingar, sid 19-46.) Väldefinierade och väl genomtänkta tidiga insatser är per definition goda insatser, dvs ger ett gott resultat i meningen främjar det gröna fältet och hindrar inträde i det orange och röda fältet som anger indikerad risk alternativt manifesterad risk för utanförskap. (SKL materialet Vänta inte, 2012, som tagits fram inom ramen för Psynk-projektet ). 5.1.2 Forskningsstöd FOU Väst ska kontaktas, liksom Linköpings Universitet. 5.1.3 Dokumentation Fastställande av dokumentation sker i genomförandeplanen. 5.1.4 Rapportering Projektet ska avrapporteras halvårsvis med en mer utförlig avstämning varje år. 9
Kungälv 2015-02-18 Beställare Projektledare 10