Handbok för förtroendevalda inom kommunal sektor
Innehåll Innehållsförteckning 3-6 Välkommen som förtroendevald 7 Din roll och dina uppgifter 8 Varför lokalavdelning 8 Avdelningens ansvar/grundläggande principer 9 När du behöver hjälp 9 Informationstips 11 Skapa rutiner för information 11 Informera vid rätt tillfällen 12 Ta in synpunkter från medlemmarna 12 Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna 12 Informationskanaler 13 Nyhetsbrev/e-post 13 Det personliga mötet 13 Medlemsmöten utgå från medlemmarna 13 Årsmötet 14 Stöd och hjälp 17 Stöd 17 Nyhetsbrevet 17 Hemsida för förtroendevalda 17 Jourtelefon när du inte vet vem du ska vända dig till 17 Kontaktpersoner 17 Nätverk 17 Andra förtroendevalda 18 Fackliga kurser/utbildning 18 Grundkurs privat och offentlig sektor 18 Temakurser 18 Webbutbildning 19 Avropsutbildning 19 Försäkring för förtroendevalda 19 Att resa som förtroendevald 19 Beställa resa 20 3
Dina redskap 23 Lagarna 23 Medbestämmandelagen (MBL) 23 Lagen om anställningsskydd (LAS) 24 Förtroendemannalagen (FML) 24 Arbetstidslagen 24 Jämställdhetslagen 25 Arbetsmiljö 25 Ansvaret är arbetsgivarens 25 Skyddsombud 25 Jämställdhet 26 Lönekartläggning 27 Arbetsgivarens uppgift 27 Diskriminering 29 Etnisk diskriminering 29 Aktiva åtgärder 29 Diskrimineringsförbudet 30 Trakasserier och repressalier 30 Övriga lagar 30 Kollektivavtal 30 Förhandling 33 MBLs förhandlingsregler 33 Allmänna förhandlingstips 33 Under förhandlingen 34 Arbetsbrist 35 Att tänka på inför arbetsbristsförhandlingar 35 Löneöversyn 36 Förutsättningar 36 Löneöversynen 36 Gemensamma överläggningar 36 Gemensam avstämning 36 Rapportera resultatet till förbundet 36 Jämställdhet 37 Medlemsärenden 37 4
Så blir ni flera 39 Rekryteringstips 39 Etablera rutiner med personalavdelningen 39 Presentera Sveriges Ingenjörer på introduktioner 39 Kontakta nyanställda 39 Skriv ett presentationsbrev 39 Duka upp ett informationsbord 39 Informera i personaltidning 39 Skapa nätverk av kontaktpersoner 40 Informera medlemmarna om vad du gör 40 Kom ihåg den personliga kontakten 40 Argument för medlemskap 40 Råd och stöd: Kostnadsfri facklig och juridisk rådgivning 40 Högre lön och bättre villkor på arbetsplatsen 40 Jourhjälp 40 Förhandlingshjälp 40 Inkomstförsäkring 41 Ingenjörsförmedlingen 41 Hjälp vid arbetssökande 41 Stöd vid utlandsarbete 41 Chefsstöd 41 Heltäckande nätverk 41 Medlemserbjudanden: Försäkringar, tidningar och förmånliga lån 41 Kriterier för medlemskap 42 Att byta förbund 42 Presshandledning 45 Tio goda råd om du blir kontaktad av pressen 45 Kontaktuppgifter 49 Sacoförbunden 50 Kansliet 51 5
6
Välkommen som förtroendevald Den här handboken är till för dig som är förtroendevald. Den går steg för steg igenom det du behöver känna till för att kunna utföra din uppgift på bästa sätt. Tanken är inte att handboken ska läsas från pärm till pärm, utan att den ska fungera som ett uppslagsverk som du kan slå i när du stöter på någonting nytt. Om du inte hittar det du söker i boken så kan du alltid få hjälp av förbundets jour eller någon av experterna på kansliet. Det finns också kostnadsfria utbildningar som ger dig grundläggande kunskaper om vad det innebär att vara en förtroendevald som du bör gå. Lycka till och tveka inte att höra av dig till kansliet, 08-613 80 00, om du har några frågor. 7
Din roll och dina uppgifter Att vara förtroendevald innebär att du fått dina arbetskamraters förtroende att företräda dem på arbetsplatsen. Din viktigaste uppgift är därför att ta tillvara medlemmarnas gemensamma intresse och företräda dem i fackliga frågor. Detta kan exempelvis innebära: > Att löneförhandla och tydliggöra ingenjörens värde för verksamheten > Att förhandla vid till exempel organisationsförändringar, chefstillsättningar och personaluppsägningar > Att representera medlemmarnas intressen i olika samverkansorgan > Att förhandla om lokala avtal som rör sådant som kompetensutveckling, arbetstider och samverkan > Att ge stöd och råd till enskilda medlemmar > Att rekrytera Andra viktiga uppgifter är att vara medlemmarnas röst gentemot Sveriges Ingenjörers kansli, samt fungera som en naturlig samtalspartner för din arbetsgivare. Varför lokalavdelning I Sverige finns inga ingående lagar för hur man löser de problem och frågor som kan uppkomma på arbetsplatsen. Detta område regleras istället via överenskommelser och förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, samt genom gällande kollektivavtal. För att kunna ta tillvara medlemmarnas yrkesmässiga och ekonomiska intressen är det därför nödvändigt för Sveriges Ingenjörer att, utöver de centrala förhandlingarna med arbetsgivaren, också kunna påverka direkt ute på arbetsplatserna. Detta är anledningen till att det behövs en lokalavdelning och lokala förtroendevalda som kan fånga upp medlemmarnas intressen och driva deras frågor lokalt. Saknas lokalavdelning kan du, utan några större arbetsinsatser, bilda en själv. Information om hur du går tillväga finns på förbundets hemsida under ingången för medlemmar. Kontakta gärna jouren på 08-613 80 01 om du behöver stöd under resans gång. 8
Avdelningens ansvar/grundläggande principer Sveriges Ingenjörers förbundsstyrelse har med utgångspunkt i förbundets stadgar och anvisningar fastställt normalstadgar (riktlinjer) för lokalavdelningar. Lite kortfatt-at kan man säga att de viktigaste ansvarsuppgifterna för lokalavdelningarna enligt dessa stadgar är: > Att ta tillvarata medlemmarnas intressen på arbetsplatsen > Att föra medlemmarnas talan och representera dem och deras önskemål > Att förmedla information i fackliga frågor till medlemmarna på arbetsplatsen > Att se till att arbetsgivaren uppfyller sina åtaganden > Lokalavdelningen har rätt att teckna lokalt kollektivavtal förutsatt att detta inte strider mot centralt kollektivavtal där förbundet är part. När du behöver hjälp Som förtroendevald har du möjlighet att gå utbildningar som förbereder dig för din uppgift. Du har också tillgång till experter inom varje avtalsområde och en jour som är beredd att ge dig hjälp. En mer ingående beskrivning av det stöd som du har till ditt förfogande finns under rubriken Stöd och hjälp i denna bok. Du hittar också mycket matnyttig information på förbundets webbplats, www.sverigesingenjorer.se 9
10
Informera dina medlemmar/ skapa delaktighet För att skapa intresse och engagemang för det fackliga arbetet är det viktigt att medlemmarna kontinuerligt får aktuell information om lokalavdelningens arbete, och att medlemmarnas idéer och åsikter fångas upp och tas tillvara. Här får du tips om hur du kan sköta ditt informationsarbete lokalt och en del handfasta råd om vilka informationskanaler du bör använda. Om du har frågor gällande ditt informationsarbete kontakta gärna någon av informatörerna på kansliet. Kontaktinformation finns på hemsidan. Informationstips Skapa rutiner för information Fungerande rutiner för information mellan dig, dina medlemmar och ditt förbund underlättar ditt arbete. Om inte sådana rutiner fanns på plats när du tillträdde som förtroendevald har du mycket att vinna på att skapa dina egna. > Med förbundet centralt Meddela Sveriges Ingenjörers kansli vilka som ingår i lokalavdelningens lokalstyrelse så fort det sker några förändringar. Detta för att kansliet ska kunna skicka information till rätt personer. > Med arbetsgivare Meddela arbetsgivaren skriftligt vilka förtroendevalda som ansvarar för vilka områden, så att han eller hon vet vem som ska kontaktas i olika frågor. > Med medlemmar Ta fram e-postlistor till samtliga medlemmar så att du enkelt kan informera dem när någonting de bör känna till har hänt. Gör det enkelt för medlemmarna att kontakta dig när det är någonting de undrar över, och svara snabbt på deras frågor. Om du inte kan ge svar på en gång fungerar även ett kort meddelande där det står att du hör av dig med ett utförligare svar vid ett senare tillfälle. 11
Informera vid rätt tillfällen Se till att medlemmarna vet hur de kan få information om lokalavdelningens arbete, men skicka dem inte information om allt ni gör eftersom det kan leda till mättnad och ointresse. Låt medlemmarna söka upp informationen själva, exempelvis på intranätet eller på en anslagstavla. Om det däremot är något angeläget eller brådskande så bör ni kontakta medlemmarna direkt, exempelvis via e-post eller samla till medlemsmöte. Undantaget är då ni är inne i löneförhandlingar eller andra viktiga förhandlingar. I dessa fall kan det vara bättre att informera om att inget händer än att inte informera alls. Vid vissa tillfällen kan det vara direkt olämpligt att föra vidare vissa typer av in-formation till medlemmarna. Använd ditt sunda förnuft och kontakta kansliet i de fall du är osäker. Ta in synpunkter från medlemmarna Som medlemmarnas representant behöver du veta vad de tycker och tänker i olika frågor. Detta gäller även kommunikationen. Fråga hur de vill kommunicera med lokallavdelningens styrelse. Om ni till exempel tänker ha ett nyhetsbrev så kanske ni bara ska skicka det till de medlemmar som verkligen är intresserade. Utse informationsansvarig och fördela uppgifterna Ett bra tips är att göra en av ledamöterna i lokalavdelningens styrelse till informationsansvarig med ansvar för att hålla medlemmarna uppdaterade om vad som händer. Se samtidigt till att fördela de olika informationsuppgifterna mellan samtliga ledamöter. 12
Informationskanaler Nyhetsbrev/e-post Den mest naturliga kanalen är e-post. Skapa en lista för alla medlemmars e-postadresser och skicka ut information så fort det finns något av värde att berätta. På stora arbetsplatser kan det också vara bra att ha något form av informationsbrev som ger medlemmarna en bredare bild av vad som är på gång i den fackliga världen. Om du har lämnat din e-postadress till Sveriges Ingenjörer får du ett nyhetsbrev från kansliet ungefär en gång i månaden. Dessutom kommer kansliet att skicka dig annan nödvändig information. Ur detta och kanske även från andra håll kan ni sätta ihop sådant som ni tycker är av intresse för era medlemmar. Det personliga mötet Det personliga mötet är oöverträffat när det gäller kommunikation. Försök att träffa medlemmarna personligen så ofta du kan. Uppmuntra dem också att kontakta er i styrelsen om det är något de vill diskutera. Medlemsmöten utgå från medlemmarna När det gäller medlemsmöten kan det ibland vara si eller så med intresset från medlemmarna. Om dagordningen inte innehåller något relevant för den enskilda personen är det lätt att många prioriterar andra aktiviteter. För att locka folk behövs intressanta frågor (gärna så praktiska som möjligt) och en känsla av att det är möjligt att kunna påverka. Fråga därför medlemmarna vilka frågor de tycker är viktigast att ta upp. > Lokal hemsida De flesta lokalavdelningar som har en egen hemsida lägger ut denna på arbetsgivarens intranät, men det går givetvis också bra att skapa en extern webbplats. Det viktigaste för dig som planerar att ha en lokal hemsida är att avgränsa innehållet redan från början. Innan du gör sidan bör du noggrant tänka igenom vad det är du och dina medlemmar vill förmedla och vad ni hinner med att hålla aktuellt. Lägg inte ut material bara för sakens skull, utan tänk noga igenom vem som ska läsa informationen och vilket budskap som ni vill förmedla. 13
Årsmötet Det är medlemmarna som bestämmer vilka frågor som ska drivas. Detta gör de först och främst på årsmötet, som är lokalavdelningens högsta beslutande organ. Det är också på årsmötet som medlemmarna har möjlighet att tala om hur de tycker föreningen har skött sig och bestämma vilka frågor man ska arbeta med det kommande året. På mötet väljer medlemmarna också ordförande och styrelseledamöter. Om det finns få medlemmar på arbetsplatsen kan det räcka med att bara utse en kontaktperson. Efter avslutat årsmöte delar de förtroendevalda upp olika ansvarsområden mellan sig och skickar in uppgifter om vem som ansvarar för vad till kansliet och arbetsgivaren. Förändringar i styrelsen uppdateras på blanketter som laddas ned från Sveriges Ingenjörers hemsida. Mer information om årsmötet finns på hemsidan. Där hittar du till exempel tips om hur årsmötet kan organiseras och nedladdningsbara mallar på dokument som kan användas. 14
15
16
Stöd och hjälp Som förtroendevald har du tillgång till en mängd resurser, utbildningar och stöd framtagna för att göra ditt arbete lättare. Stöd Nyhetsbrevet Kansliets nyhetsbrev till förtroendevalda är en av de viktigaste kanalerna till dig som arbetar i den lokala verksamheten. Genom nyhetsbrevet hålls du uppdaterad med djupare och mer detaljerad information. Om du har frågor om det redaktionella innehållet kan du kontakta nyhetsbrevets redaktör, som du når via kansliets växel på 08-613 80 00. Hemsida för förtroendevalda Förbundets hemsida har en speciell ingång för dig som är förtroendevald och det är där du automatiskt hamnar när du loggar in. Där hittar du detaljerad information om områden som är relevanta för din uppgift. På sidan finns material att ladda ned, undersökningar att ta del av och mängder av information om alltifrån förhandlingstips till hur man genomför ett årsmöte. För att kunna få tillgång till denna information måste du vara registrerad som förtroendevald hos Sveriges Ingenjörer. Enklast är att din lokalavdelning efter avslutat årsmöte skickar in en lista på den nya styrelsen till kansliet. Blanketter för detta finns att ladda ned på hemsidan. Jourtelefon när du inte vet vem du ska vända dig till Jouren är öppen under kontorstid och är bemannad med kunniga ombudsmän. Telefonnumret är 08-613 80 01. Kontaktpersoner För varje avtalsområde finns en ombudsman med expertkompetens som kan svara på dina frågor. Kontakta jouren (08-613 80 01) och berätta vad du vill ha hjälp med så kopplas du till rätt expert. För kommun och landsting finns en regionavdelning med ansvarig ombudsman. Nätverk För att göra kontakten med medlemmarna starkare har Sveriges Ingenjörer intensifierat verksamheten i organisationens 21 distrikt. På så sätt blir det lättare för medlemmarna att komma i kontakt med förbundet och för förbundet att veta vad som pågår i de olika regionerna. 17
Tanken är att varje distrikts styrelse ska understödja detta arbete. Styrelsen har möjlighet att skapa forum för erfarenhetsutbyte mellan lokalavdelningar, samordna nätverk, vara aktiv i utbildningsfrågor, inspirera förtroendevalda, ta upp fackliga frågor regionalt med mera. Dessutom ska de jobba aktivt med opinionsbildning. Andra förtroendevalda På de flesta arbetsplatser finns förtroendevalda från OFR, Kommunal och övriga Saco-förbund inom AkademikerAlliansen som det kan vara bra att samarbeta med. Ta kontakt med din arbetsgivare eller personalchef om du vill veta vilka som är övriga förbunds representanter på din arbetsplats. Fackliga kurser/utbildning Att ha gått en eller flera fackliga utbildningar ger dig bättre förutsättningar att företräda och verka för medlemmarna på din arbetsplats. Du får dessutom kunskaper som du har glädje av i ditt fortsatta yrkesliv. Kurserna är utformade för att stödja dig i ditt uppdrag. Formalia och förhållningssätt behandlas alltid med utgångspunkt i praktiska situationer. Senaste nytt om utbildningar och datum för anmälan hittar du på förbundets hemsida. Information om kursutbud finns också i det nyhetsbrev som med jämna mellanrum går ut till alla förtroendevalda. Grundkurs privat och offentlig sektor Syftet med kursen är att ge dig som är nyvald förtroendevald en bra grund för att du ska kunna sköta ditt fackliga uppdrag. Kursen är tre dagar och tyngdpunkten ligger på det fackliga uppdraget/rollen som facklig förtroendeman. Vi går också genom det regelverk som styr det fackliga arbetet med de viktigaste arbetsrättsliga lagarna. Temakurser Temakurserna är en halv till tre dagar och går djupare in på olika områden. På www.sverigesingenjorer.se kan du läsa mer om vilka temakurser som finns och som passar just dina behov. Exempel på temakurser: > Löner/lönestatistik/förhandling > Jämställdhet/diskriminering > Arbetsmiljö > LAS driftsinskränkning, outsourcing > MBL förhandlingsteknik > Statliga specialkurser > Kommunala specialkurser Temakurserna är under utveckling och under 2008 kommer det att tas fram en särskild webbplats för just dessa. 18
Webbutbildning Tillsammans med andra förbund äger Sveriges Ingenjörer också en internetbaserad utbildning. Den som anmäler sig som facklig förtroendevald får lösenord och tillgång till den per automatik. Utbildningen är ett komplement till de andra kurserna och kan användas av nya förtroendevalda innan de gått grundkursen samt som faktabank/uppslagsbok för mer erfarna. Avropsutbildning Om så önskas kan våra ombudsmän komma till din lokalavdelningsstyrelse och göra en skräddarsydd genomgång av olika frågor. För mer information kontakta ansvarig ombudsman på 08-613 80 00. Försäkring för förtroendevalda Sveriges Ingenjörer har tecknat en förtroendemannaförsäkring som gäller i samband med utförande av fackligt uppdrag. Försäkringen innehåller en reseförsäkring samt en olycksfallsförsäkring. För medföljande gäller försäkringen för max 14 dagar. Reseförsäkringen gäller för dig som är facklig förtroendevald samt för medföljande barn under 21 år, make/maka eller sammanboende vid resa som har direkt anslutning till fackligt uppdrag. Försäkringen omfattar exempelvis läke-, rese- och merkostnader vid olycksfall och akut sjukdom och resgodsskydd. Olycksfallsförsäkringen gäller i samband med fackligt uppdrag. Vid kurser och konferenser omfattas den förtroendevalde samt medföljande barn under 21 år och make/maka eller sammanboende. Försäkringen gäller också färdolycksfall till och från angivna verksamheter. Försäkringen omfattar exempelvis invaliditetskapital, ersättning för lyte och men, läke-, reseoch tandskadekostnader. Mer information om försäkringen finns på hemsidan. Att resa som förtroendevald Sveriges Ingenjörer står för kost och logi i samband med kurser kopplade till den fackliga verksamheten. Deltagarna bokar själva sin resa genom AkademikerResor. Vid resa längre än tre timmar kan dessutom måltidsersättning (mot kvitto) utgå med högst 75 kronor. Reseersättning ges för resa med 2:a klass tåg, eller billigaste färdsätt. Till räkningen ska fogas samtliga biljetter och verifikationer. Reseräkningsmall kan du ladda ned från hemsidan. Om du i samband med en kurs har haft kostnader utöver själva resan måste du fylla i en blankett som du får av kansliets kursadministratör. Förtroendemannalagens regler om rätt till ledighet med bibehållen lön gäller för deltagande i våra kurser för ledamöter i klubbarna samt för kontaktmän. Tala med arbetsgivaren i god tid före kursen och begär ledigt. Mer information om ersättning för resor och logi kopplade till det fackliga uppdraget finns på hemsidan. 19
Beställa resa Alla resor beställs via AkademikerResor. Med hänsyn till resans ändamål ska det färdsätt som är mest praktiskt och ekonomiskt i det enskilda fallet väljas. Uppge att du är förtroendevald för Sveriges Ingenjörer när du bokar resa. Lathund för resebeställning finns på hemsidan. Resor beställs via: > hemsida: www.akademikerresor.se > telefon: 08 796 92 00 > e-post: info@akademikerresor.se > fax: 08-20 16 19 (beställningsblanketter finns på AkademikerResors hemsida) Vid ombokning av biljett efter att AkademikerResor stängt för dagen vänder du dig direkt till resebolaget. 20
21
22
Dina redskap Som förtroendeman har du ett antal lagar, avtal och föreskrifter som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka och arbeta för att uppnå dina medlemmars mål. I första hand gäller de individuella avtal som träffas mellan arbetsgivare och arbetstagare. I andra hand de lokala avtal som finns på arbetsplatsen. I tredje hand kollektivavtalet där sådant finns och i fjärde hand de övergripande lagar som reglerar arbetslivet. Det finns dock undantag till denna ordning, eftersom vissa av de övergripande lagarna inte är förhandlingsbara. Du kan ladda ned de lagar, avtal och föreskrifter som är relevanta för ditt arbete som förtroendevald från hemsidan. Lagarna De arbetsrättsliga lagarna är viktiga verktyg som du kan stödja dig mot när det gäller din rätt att påverka. På de arbetsplatser där det finns kollektivavtal, skrivna för att ytterligare förbättra villkoren på arbetsmarknaden för de anställda, så gäller dessa i första hand. Men de arbetsrättsliga lagarna är viktiga även om det finns kollektivavtal. Särskilt när det handlar om anställningsskydd, jämställdhet och diskrimineringsfrågor områden där det inte alltid finns stöd i kollektivavtalet. Nedan presenteras några av de viktigaste lagarna. Mer ingående information får du på hemsidan. Kontakta jouren på 08-613 80 01 om du har frågor. Medbestämmandelagen (MBL) Medbestämmandelagen (MBL) innebär att arbetsgivaren: 1. Fortlöpande måste informera lokalavdelningen om viktiga förändringar i verksamheten. 2. Måste kalla till förhandling inför viktiga planerade förändringar i verksamheten gällande produktion, ekonomi eller personal. Lagen ger också den fackliga organisation som är avtalspart gentemot arbetsgivaren rätt att förhandla med arbetsgivaren i samband med förändringar på arbetsplatsen. MBL ger inte fackförbundet vetorätt, men förbundet får en viss möjlighet att utreda, inhämta information och utöva inflytande innan beslut genomförs. Om lokalavdelningen tecknat lokalt samverkansavtal (FAS05) är MBL:s regler om informations- och förhandlingsskyldighet ersatta av samverkansavtalets regler. 23
Lagen om anställningsskydd (LAS) Lagen om anställningsskydd reglerar anställning och uppsägning/avsked av arbetstagare, samt turordning vid uppsägning. Lagen reglerar också rätten till företräde till återanställning om man sagts upp på grund av arbetsbrist. Grundregeln är att anställning gäller tillsvidare dock är tidsbegränsade anställningar tillåtna om, i lagen särskilt angivna villkor är uppfyllda. Enligt LAS får en anställd inte sägas upp utan saklig grund. Saklig grund för uppsägning kan förekomma i två olika situationer, antingen vid arbetsbrist ( till exempel nedskärning av verksamhet eller minskat budgetutrymme) eller av personliga skäl ( misskötsel av olika slag). Om anställda sägs upp på grund av arbetsbrist ska det ske enligt turordningsregeln, även kallad Sist in först ut -regeln, vilket innebär att den som blev anställd sist blir uppsagd först. Lagen är till största delen tvingande, men från vissa av lagens bestämmelser kan avvikelse genom kollektivavtal göras. Inom kommuner/landsting är en del frågor om anställning, företrädesrätt och turordning vid uppsägning reglerade i centralt kollektivavtal (AB) Förtroendemannalagen (FML) Förtroendemannalagen (FML) ger dig rätt att arbeta och utbilda dig fackligt på betald arbetstid, så länge det fackliga arbetet förläggs så att det inte förorsakar hinder för verksamheten. Lagen innebär också att du har rätt till övertidsersättning om du inte hinner utföra uppgifterna på ordinarie arbetstid. Du har dessutom rätt till den ledighet som behövs för att kunna fullgöra det fackliga arbetet. Förtroendemannalagen förutsätter dock att det finns kollektivavtal på arbetsplatsen. Arbetstidslagen Enligt arbetstidslagen får arbetstiden omfatta max 40 timmar i genomsnitt under en sjudagarsperiod, och en beräkningsperiod om en månad. Uppstår ett särskilt behov av utfört arbete har din arbetsgivare rätt att beordra övertidsarbete med högst 48 timmar under en tid av fyra veckor eller 50 timmar under en kalender-månad. Enligt lagen får en arbetstagare arbeta max 200 timmars övertid per år. Arbetstidslagen kan ersättas med ett kollektivavtal, med särskilda bestämmelser om vilken arbetstid som gäller för dina medlemmar. Finns det kollektivavtal är ersättningsfrågan för arbetstidens längd och övertidsarbete i allmänhet reglerad där. Saknas kollektivavtal är det viktigt att medlemmarna kommer överens med arbetsgivaren om hur övertiden ska ersättas. Att, som många av förbundets medlemmar gjort, förhandla bort rätten till övertidsersättning till förmån för flexiblare arbetstid och lite extra i plånboken har i de flesta fall visat sig vara en dålig affär. Mer information om arbetstidslagen finns på förbundets hemsida och på arbetsmiljöverkets hemsida, www.av.se. 24
Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen förbjuder könsdiskriminering och anger vilka påföljder som kan drabba den arbetsgivare som bryter mot lagen. Lagen innehåller krav på att alla arbetsgivare i samråd med arbetstagarna vidtar så kallade aktiva åtgärder för att främja jämställdheten. Lagen gäller både kvinnor och män, men siktar främst till att förbättra kvinnors villkor i arbetslivet. Mer information om jämställdhetslagen hittar du på Sveriges Ingenjörers hemsida, på www.jamombud.se och under rubriken Förhandling i denna handbok. Om du har frågor kring jämställdhet kan du kontakta jouren. Arbetsmiljö Arbetsgivare som satsar på en god arbetsmiljö och därmed på sin personal uppnår mycket. Minskad sjukfrånvaro, högre intäkter och ökad goodwill är bara några exempel. Arbetsmiljö är en av Sveriges Ingenjörer högt prioriterad fråga. Du som är förtroendevald spelar en mycket viktig roll. Du representerar de anställda även när det gäller arbetsmiljön och ska se till att arbetsgivaren verkligen uppfyller sitt ansvar enligt arbetsmiljölagens krav. Ansvaret är arbetsgivarens Enligt arbetsmiljölagen är arbetsgivaren ansvarig för arbetsmiljön och ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten så att en god arbetsmiljö uppnås. Arbetsgivaren ska också utreda arbetsskador, analysera arbetsmiljörisker och vidta åtgärder. Dessutom ingår att upprätta handlingsplaner och dokumentation samt ansvara för rehabilitering. Ofta är arbetsmiljöansvaret delegerat till personalansvariga chefer. De måste få utbildning, resurser och befogenheter. Skyddsombud Skyddsombudet har enligt Arbetsmiljölagen en rad befogenheter. Skyddsombudets uppgift är att inom sitt skyddsområde företräda medarbetarna, verka för en god arbetsmiljö ch påpeka brister i arbetsmiljön. På arbetsplatser där det finns kollektivavtal utser lokalavdelningen skyddsombud. Där det saknas kollektivavtal utses skyddsombudet av de anställda. Den som utses till skyddsombud ska anmälas till arbetsgivaren och förbundet. Som skyddsombud eller förtroendevald behöver du utbildning för att kunna verka effektivt. Lokalavdelningen måste aktivt samverka med arbetsgivarens arbetsmiljöorganisation. Arbetsmiljölagen har ett uttalat krav att det organiserade arbetsmiljöarbetet ska bedrivas tillsammans med arbetstagarna och deras representanter. Du som förtroendevald kan > ta reda på vem som har ansvaret för arbetsmiljön och se till att det blir känt på arbetsplatsen > kräva att en riskanalys görs inför allt förändringsarbete > kontrollera att det arbetstidsavtal som gäller också följs, till exempel att all övertid bokförs 25
> påverka vilka företagshälsovårdtjänster som köps in och att det finns rutiner för rehabilitering > verka för att skyddsombud finns för akademiker > se till att skyddsombud och förtroendevalda får arbetsmiljöutbildning > verka för en bra samordning mellan lokalavdelningen och arbetsmiljöorganisationen > anmäla skyddsombud till förbundet Jämställdhet Enligt jämställdhetslagen ska arbetsgivaren samverka med arbetstagarna om vissa aktiva åtgärder för att främja jämställdhet. Denna samverkan ska bland annat förhindra osakliga löneskillnader på grund av kön. De aktiva åtgärderna ska också omfatta frågor om arbetsförhållanden, kombinationen förvärvsarbete/föräldraskap, förebyggande av sexuella trakasserier på grund av kön och en jämn könsfördelning inom olika typer av befattningar. Samverkansansvaret gäller också vid upprättande av jämställdhetsplan och handlingsplan för jämställda löner. Lagen innehåller också förbud mot både direkt och indirekt könsdiskriminering. Som förtroendevald är det viktigt att du övervakar arbetsgivarens jämställdhetsarbete. Ditt ansvar är att tillvarata medlemmarnas intressen och påtala om jämställdheten blir eftersatt. Mer information om jämställdhetsarbetet finns i broschyren Jämställdhet på arbetsplatsen som kan laddas ned på hemsidan. 26
Lönekartläggning Det är varje arbetsgivares ansvar att genom årliga kartläggningar försöka upptäcka, åtgärda och förhindra osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män. Inte alla arbetsgivare gör detta. Som förtroendevald har du en viktig roll att bevaka och påtala om osakliga löneskillnader uppstår. Oavsett om arbetsgivaren genomför sina åtaganden eller inte så är det därför bra om även lokalavdelningen analyserar lönerna utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsgivarens uppgift Lagen kräver att arbetsgivaren gör en strukturerad genomgång av samtliga anställdas arbeten och bedömer om de löneskillnader som finns har direkt eller indirekt samband med kön. Arbetsgivarens bedömning ska särskilt avse skillnader: > Mellan kvinnor och män som utför arbete som är att betrakta som lika > Mellan grupp med arbetstagare som utför kvinnodominerat arbete och grupp med arbetstagare som utför likvärdigt arbete, men som inte anses kvinnodominerat > Kartläggningen ska även omfatta alla slags löneförmåner, det vill säga sådant som tjänstebil, reseförmåner och bonussystem I bedömningen är det själva tjänsten, inte den individ som utför arbetet, som är det centrala. Respektive arbetstagares skicklighet och prestation ska inte vägas in i bedömningen om ett arbete är att anse som likvärdigt med ett annat. Skillnader i arbetsprestationer spelar givetvis roll för lönen, men kommer först in vid ett senare skede i analysen. Utöver genomgången av löneskillnader ska de arbetsgivare som sysselsätter tio eller fler arbetstagare också sammanställa en handlingsplan för jämställda löner. I förekommande fall ska även en redovisning och utvärdering av föregående års handlingsplan finnas med. En beskrivning av hur du genomför en lönekartläggning hittar du på hemsidan. 27
28
Diskriminering Det finns lagar mot diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder och sexuell läggning. Mer om etnisk diskriminering finns i avsnittet etnisk diskriminering och mer om könsdiskriminering finns i avsnittet Jämställdhet. Lagarnas diskrimineringsförbud är till för att skydda enskilda arbetstagare och arbetssökande. Om en arbetsgivare diskriminerar en arbetstagare eller en arbetssökande kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig gentemot den enskilde. I lagarna finns definitionerna av direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering är det när en arbetstagare eller sökande utan giltigt skäl behandlas mindre förmånligt än en annan person, i en likartad situation. Indirekt diskriminering kan uppstå när en arbetsgivare ställer villkor som verkar neutrala, men som i praktiken missgynnar person med visst kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder eller sexuell läggning. Som förtroendevald är det ditt ansvar att ta tillvara medlemmarnas intressen och eventuellt påkalla tvisteförhandling. När medlem vänder sig till Sveriges Ingenjörer ska vi, lokalt eller centralt, ge medlemmar individuellt stöd och som arbetsmarknadspart föra deras talan. Tolkar vi situationen som att arbetsgivaren har brutit mot lag eller avtal kan vi påkalla tvisteförhandling. Etnisk diskriminering Aktiva åtgärder Inom tre områden ställer lagen krav på arbetsgivarens aktiva arbete: arbetsförhållanden, rekrytering och trakasserier. Arbetet ska vara en del av ett organiserat samarbete mellan arbetsgivaren och fackliga företrädare på arbetsplatsen. De aktiva åtgärderna kan ingå i ett arbetsmiljöarbete på arbetsplatsen. Det innebär att arbetsmiljön granskas utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Det arbetsmiljöarbetet ska föras planmässigt, systematiskt och målinriktat. Som facklig företrädare kan du verka för att de aktiva åtgärderna samlas i en plan och att det aktiva arbetet alltid utvärderas och utvecklas. Där det finns möjlighet ska man söka förhandlingslösningar som slutar i avtal. Finns det skyddsombud på arbetsplatsen bör ni söka samarbete mellan er som förtroendevalda för lokalföreningen och skyddsombudsorganisationen på arbetsplatsen. 29