inledning Vi är mycket glada att ni valt att se föreställningen Förorten Brinner. Redan nu erhåller du ett material från oss som vi hoppas kan ge dig de verktygen för att verkligen kombinera styrkan i pjäsen med våra övningar. Föreställningen och materialet är lämpligt för lärare och elever från årskurs sju till gymnasiet. Vi vill nå och påverka ungdomar som både lever under trygga förhållanden och dem som kanske är på glid. Föreställningen bygger på intervjuer och verkliga berättelser av ungdomar från olika delar i Sverige. Vissa av de frågor och teman som tas upp är relativt tunga och några av eleverna kommer därför att känna igen sig och på så sätt kanske beröras mer. Därför är det viktigt att du är förberedd på detta och efter föreställningen diskuterar och samlar upp de tankar som dyker upp. Om besöket Teater Fryshuset vill genom föreställningen Förorten Brinner illu strera och exemplifiera hur det är att växa upp i en förort och en värld av utanförskap. Den lyfter även frågor som kamratskap, ansvar och förutsättningar för att lyckas i samhället. Ulf Stenberg, konstnärlig ledare, om syftet med satsningen: Vi vill synliggöra problemen med segregation och klassklyftor. Ekonomisk och etnisk segregation. Öka förståelsen för detta utanförskap samt visa att det finns andra vägar att gå än den destruktiva. Väcka diskussion och debatt genom att nå folks känslor. Syftet med föreställningen är att väcka elevernas egen förmåga att reflektera och analysera kring frågor som berör kamratskap, utanförskap, förutsättningar i livet och hur man själv kan påverka sin framtid. Pjäsen är cirka 60 minuter lång och tanken är att skådespelarna tillsammans med eleverna diskuterar och reflekterar över innehållet efter föreställningen. Därför bör du kanske avsätta minst en och en halv timme för pjäs och diskussion. Vi på Teater Fryshuset ser fram emot ett spännande samarbete med er och hoppas att vi tillsammans kan skapa bättre förutsättningar för ungdomars tillvaro i och utanför skolan! Teater är enligt våra erfarenheter och gängse pedagogisk litteratur ett effektivt inslag i utbildningen om den kan kopplas till andra utbildningsverktyg. Med teater väcks känslor och engagemang, som kan göra att signaler och budskap lättare fångas upp. Något som gör teaterformen till ett kraftfullt utbildningsverktyg. Det är vanligt att teater används som en slags dörröppnare och diskussionsunderlag.
Pedagogiskt upplägg Kursplaner och läroplanen lyfter fram frågor som utanförskap, medmänsklighet och kränkande behandling som viktiga stötepelare i skolans fostran. Materialet syftar därför till att skapa förståelse om ömsesidighet mellan individer och utgår från ett värderingsoch beteendeperspektiv där elevernas situation sätts i centrum. Föreställningen tillsammans med materialet är mycket relevant och slagkraftigt när värdegrundande frågor som utanförskap, attityd, ansvar, respekt, rättigheter, manliga och kvinnliga ideal ska behandlas. Materialet kan appliceras i både svensk- och samhällsundervisningen såsom mentorskap samt i den allmänna värdegrundsdiskussionen. Det innehåller en inledande övning inför besöket och föreställningen. Med hjälp av den inledande övningen vill vi sätta en grund och så ett frö hos eleverna inför besöket. Därtill ger vi dig tre olika fördjupningsteman. Detta gör att du själv kan känna efter vilket tema som passar bäst. Det kan handla om elevernas ålder, deras bakgrund och förutsättningar samt vad som passar in i din planering. Syftet är att ge dig förutsättningar för att skapa ett upplägg som passar dig och dina elever, därför behöver du till exempel inte inleda arbetet med den övning vi föreslår. Det kan vara så att någon annan övning passar bättre. Bokning och kontakt: Teater Fryshuset Mårtendalsgatan 2-8/Box 92022 120 06 Stockholm Email: teaterfryshuset@fryshuset.se Telefon: 0739 50 24 07
Inledande övning inför besöket: Att lyckas i samhället har alla samma förutsättningar Inledning & Syfte Tanken är att du tillsammans med dina elever ska kunna diskutera ett antal frågor som gör att föreställningen och den efterföljande diskussionen blir än mer givande. Ni behöver inte gå in djupare på pjäsens innehåll, utan tanken är att diskutera mer generella frågor som föreställningen kommer beröra. Du kan gärna berätta att övningen kommer att följas av en föreställning som tar upp liknande frågor. Övningen syftar till att låta eleverna fundera över om alla människor (speciellt ungdomar) har samma förutsättningar för att lyckas i samhället. Övningen låter dem även diskutera vad lyckas i samhället innebär och vad man själv kan påverka. Tidsåtgång: 40-50 minuter (5 minuters förberedelse för läraren) Arbetssätt: Muntlig diskussion, Gruppdiskussion Genomförande A/ Berätta för eleverna att de ska arbeta med vad som påverkar oss att lyckas i samhället och om alla har samma förutsättningar. Diskutera följande frågor i helklass: Vad innebär Att lyckas i samhället? Kan Att lyckas i samhället innebära olika saker för olika människor? På vilket sätt? Tror du att alla har samma förutsättningar att uppnå det man vill? Motivera! B/ Låt eleverna ta ställning till nedanstående påståenden. Detta kan ske antingen genom en vanlig diskussion, handuppräckning eller heta stolen. Diskutera gärna de påståenden som verkar engagera eleverna. Tjejer har större förutsättningar än killar att lyckas i samhället! Man måste vara duktig i skolan för lyckas med det man vill! Alla har samma förutsättningar att lyckas i samhället! Sverige är ett bra land att växa upp i för här har alla samma förutsättningar! C/ Dela sedan ut övningsbilaga 1. Det kanske krävs att du går igenom den tillsammans med eleverna. Eleverna ska i mindre grupper arbeta med Artikel 2 i Konventionen om mänskliga rättigheter och svara på ett antal tillhörande frågor. Berätta även för eleverna att de ska redovisa och diskutera sina svar. D/ Avsluta övningen med att i helklass diskutera följande frågor: Vad leder fördomar och diskriminering till? Motivera era svar. Hur tror ni att det känns att växa upp och känna att man står utanför samhället och inte har samma förutsättningar som andra ungdomar? Vad har samhället för ansvar att se till att alla ungdomar har samma möjligheter att uppnå det de vill?
Övningsbilaga 1 Att lyckas i samhället har alla samma förutsättningar Korta FN-fakta FN bildades 1945 efter andra världskriget. Enligt stadgan ska FN arbeta för fred och säkerhet, mänskliga rättigheter och social utveckling. Vid bildandet 1945 hade FN 51 medlemsländer. I dag har antalet medlemmar ökat till 191. Inget land har någonsin gått ur FN. Indonesien utträdde tillfälligt 1965 efter en tvist med grannlandet Malaysia men återinträdde året därpå. Frågorna som FN har på sin dagordning har sedan starten växt betydligt i omfattning. Artikel 2 i konventionen om mänskliga rättigheter Envar är berättigad till alla de fri- och rättigheter, som uttalas i denna förklaring, utan åtskillnad av något slag, såsom ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Frågor att arbeta med: Förklara artikel 2 med egna ord? Förstår ni vad som menas med artikeln? Det finns ett antal lagar som förbjuder människor och organisationer att agera diskriminerande. Tror ni att det ändå förekommer? Motivera! På vilket sätt tror ni att människors förutsättningar för att lyckas i samhället påverkas av kön, hudfärg, nationellt eller socialt ursprung? Motivera!
Övning Kamratskap, grupptryck och respekt Inledning & Syfte Övningen låter eleverna diskutera och fundera över begrepp som kamratskap, grupptryck och respekt. Tanken är att föreställningen ska agera som en katalysator och dörröppnare i diskussionen. Tidsåtgång: 30-40 minuter (5 minuters förberedelse för läraren) Arbetssätt: Muntlig diskussion, Gruppdiskussion Genomförande A/ Inled lektionen med att kort diskutera pjäsen med hjälp av följande frågor: Vad handlade föreställningen om? Vad tycker du berörde dig mest? Kan du känna igen dig i något från föreställningen? B/ Fortsätt sedan med att diskutera kamratskap med hjälp av följande frågor, väv gärna in föreställningen i diskussionen. Vad är kamratskap? Hur beter sig en bra kamrat? Hur beter sig en dålig kamrat? Kan ni med hjälp av föreställningen ge exempel på bra och dålig kamratskap? C/ Låt eleverna nu diskutera begreppet grupptryck och konsekvenserna med hjälp av följande frågor, väv gärna in föreställningen i diskussionen. Vad betyder grupptryck för dig? Finns de olika former av grupptryck, till exempel positivt eller negativt? Hur påverkas ni av grupptrycket? Hur tror ni andra påverkas av grupptryck? Kan ni ge exempel från pjäsen på positivt och negativt grupptryck? D/ Koppla sedan den tidigare diskussionen till begreppet respekt. Vad betyder respekt för dig? Exempel: Är det någon man: Är? (Exempelvis en känd person), Gör? (Exempelvis yrke eller coolhet), Har? (Exempelvis Nikeskor eller en cool mobiltelefon) Vem eller vilka tycker du förtjänar respekt? (Exempel: Gamla, Kända, Folk som hjälper andra, Rika etc.) Vad leder respekt till? (Exempel: Framgång, Makt, Kompisar, Partner, etc.) E/ Avsluta lektionen med att gemensamt i helklass diskutera nedanstående frågor: Försök att sammanfatta vad ordet respekt innebär? På vilket sätt tycker du att respekt hänger ihop med kamratskap? Hur tror du att kamratskap och grupptryck kan påverka dina val i livet? Tips från oss Ordet respekt är just nu mycket aktuellt. Ungdomar använder respekt dagligen. Vuxna skriver in det i regler och pratar om det. I skolan används det dagligen. Men vad betyder ordet? Våra ungdomar använder ordet när det i betydelsen makt, rädsla och hot. Ordet respekt har inget med dessa ord att göra. Ordet respekt betyder att bli sedd. Det kan gälla åldrar, egenskaper m.m. Diskutera gärna: Respekt är inte något man bara får, utan något man förtjänar.
Övning Manligt och kvinnligt Inledning & Syfte Lektionen syftar till att låta eleverna reflektera över hur vi bekönar egenskaper och uttryck. Elevernas ges även möjlighet att ifrågasätta och vidga de ramar könen tillåts röra sig inom. Tidsåtgång: 40-50 minuter (5 minuters förberedelse för läraren) Arbetssätt: Muntlig diskussion, Gruppdiskussion, Grupparbete Genomförande Genus är vårt sociala kön, och handlar om de föreställningar om och förväntningar vi har på hur kvinnor och män bör vara: gester, kläder, språk, vad vi gör eller inte gör. Till vardags tänker vi inte så mycket på det inte förrän någonting bryter mot det vi förväntar oss. Exempelvis när killar sminkar sig och ännu mer om en 50-årig man skulle göra det. Eller om en tioårig kille skulle komma i kjol till skolan, eller en tjej som jämt har skrap- och blåmärken på knäna. Kanske är det särskilt viktigt att diskutera våra föreställningar om män och maskulinitet, eftersom det diskuteras mindre, och en förändring av hur vi ser på maskulinitet inte minst hur män ser på maskulinitet främjar jämställdhet. Övningen kan antingen göras gemensamt i helklass där lärare/ledaren leder övningen, eller som grupparbete som följs upp i helklass. Det kan vara givande att göra den med killarna iklassen för sig och tjejerna för sig, som man sedan följer upp i helklass med både tjejer och killar. I första hand kan killarna då arbeta med hur en man ska vara och tjejerna en kvinna. Har man tid kan man också låta dem arbeta med det andra könet A/ Inled övningen med att återkoppla till föreställningen. Förekommer det några tjejer i föreställningen? Hur framställs de? Hur framställs killarna i pjäsen? Hur förväntas en tjej och kille vara rent generellt? Vilka krav och förväntningar ställs de på hur tjejer respektive killar beter sig? Finns det skillnader? Vilka är de i så fall? B/ Dela in eleverna i mindre grupper och dela ut övningsbilaga 1. Gruppens uppgift är att lista egenskaper och ord som de förknippar med en man respektive kvinna utifrån frågan: Hur bör en riktig man/kvinna vara? De ska även redovisa och diskutera sina svar.
Tips från oss Man kan låta grupperna arbeta med det ena könet först en kort stund, och sedan det andra könet. Det ska inte handla om ideal- eller drömpartner, utan om hur vi förväntas vara generellt. I det finns naturligtvis också föreställningar om kropp, sexualitet och kärlek. C/ Låt sedan de olika grupperna i helklass redovisa eller berätta för de andra vilka egenskaper och ord som de har listat. Skriv upp dem på tavlan. Låt grupperna redovisa alla ord, även de som andra grupper eventuellt har nämnt. Diskutera olika egenskaper, det som skiljer och inte skiljer. Det är viktigt att utgå från de listade orden och börja där, men utifrån den kunskap man som vuxen har vidga diskussionen till att gälla andra företeelser som kanske inte så att säga syns på tavlan. Skriv gärna ner de saker som väcker mest diskussion och utveckla resonemanget kring dessa. Exempel på egenskaper som kan komma upp (dessa kan du även använda för att få igång diskussionen): man Kvinna stark snäll rolig snygg hård söt makt gilla barn gilla tjejer mjuk smart sexig D/ Avsluta lektionen med att diskutera följande frågor: Känner ni någon som har alla de egenskaper som ni listat som typiskt kvinnliga eller manliga? Hur är de män och kvinnor ni känner? Släktingar, tränare, föräldrars arbetskamrater osv. Vad tror ni påverkar vår syn på vad som manligt och kvinnligt? Hur påverkar synen på män och kvinnor våra förutsättningar att lyckas i samhället eller att uppnå våra drömmar?
Övningsbilaga 1 Manligt och kvinnligt Gruppens uppgift är att lista egenskaper och ord som de förknippar med en man respektive kvinna utifrån frågan: Hur bör en riktig man/kvinna vara? Man Kvinna
Övning Att växa upp förutsättningar och möjligheter Inledning & Syfte Övningen låter eleverna fundera över vad egentligen en förort är och hur den ibland framställs i media. Tanken är även att låta eleverna diskutera hur man påverkas av sin uppväxtmiljö. Tidsåtgång: 40-50 minuter (5 minuters förberedelse för läraren) Arbetssätt: Muntlig diskussion, Gruppdiskussion, Grupparbete Genomförande A/ Inled övningen med att berätta för eleverna att de ska arbeta med frågor som handlar om att växa upp och hur man kan påverkas av sin omgivning. Kom igång med arbetet genom att diskutera följande frågor: I vilket typ av område tror du att föreställningen utspelades i? Hur skulle du beskriva ditt område/stadsdel? Är det likt området i föreställningen? Vad tycker du är bra respektive dåligt med det område som du bor i? Hur tror du man påverkas av det område man växer upp i? B/ Diskutera vidare: Vad är en förort? Hur skulle du beskriva den? Hur framställs förorten i tv och tidningar? I vilka sammanhang uppmärksammas den? Är det i positiva eller negativa sammanhang? Läs gärna upp definitionen eller delar av definitionen av en förort som du hittar under Tips från oss. Diskutera kort dess innerbörd och om det är så den framställs i media. C/ Dela sedan in eleverna i mindre grupper och dela ut övningsbilaga 1. Gå igenom den tillsammans med eleverna och poängtera att de ska diskutera frågorna som avslutning på övningen. D/ Avsluta lektionen med att diskutera gruppernas svar och tankar. Tips från oss Enligt Nationalencyklopedins webbversion 2010 definieras förort som ett: Avgränsat samhälle eller bostadsområde inom en större stadsregion. Förorterna tillkom som motvikt till den täta stadsbebyggelsen och uppfördes i regel på billigare mark och på pendlingsavstånd från stadscentrum. Som regel har förorterna ett eget centrum, men är starkt beroende av den större stadens utbud av arbetstillfällen och service. Detta innebär att ett stort antal områden faller inom ramen för definitionen förort. Samtidigt skiljer sig många förorter markant och när de uppmärksammas i media är det ofta med anknytning till något negativt som skadegörelse, gängbildning och problem. Många hävdar därför att massmedia gärna framställer förorten som sämre än innerstaden att leva i. Det är lättare att bli rånad i förorten och de som bor här vill inget hellre än att flytta. Fördomarna är många och bilden av ytterstaden är ofta förenklad.
Övningsbilaga 1 Att växa upp förutsättningar och möjligheter Gruppens uppgift är att fundera över och arbeta med två saker, ert eget område och ert drömområde. Ni ska sedan diskutera era tankar och svar i helklass. Eget område Hur skulle ni beskriva ert eget område där ni bor? Är det ett bra eller dåligt ställe att växa upp i? Motivera vad som är bra eller dåligt. Skiljer sig ert område från det område som föreställningen utspelas i? På vilket sätt skiljer det sig? På vilket sätt är det likt?
Drömområde Vad skulle ni vilja förändra i ert eget område så att det skulle bli ett drömområde? Hur skulle ert drömområde se ut? Beskriv! Vad tycker ni är viktigt för att ungdomar ska få en trygg uppväxt och förutsättningar för att uppnå sina drömmar?