Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation



Relevanta dokument
4. Fortbildning. Behov inom hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, Förväntade kompetenser/ läranderesultat. Lärandeprocess

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

Föreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour

LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Hur man kvalitetssäkrar en röntgenklinik. Liselotte Joelson

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

Socialstyrelsens föreskrifter f allmänna råd r d (SOFS 2011:9) om ledningssystem för f r systematiskt kvalitetsarbete. Träder i kraft 1 januari 2012

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen

SOSFS 2011:9 ersätter

Nya föreskrifter och allmänna råd

Kvalitetspolicy GRUNDEN FÖR EN STÄNDIG FÖRBÄTTRING AV ARBETSTERAPI

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

LEDNINGSSYSTEM FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE, SOSFS 2011:9

Introduktion till ämnet kvalitetsutveckling. av Åsa Muntlin

Dokumentstyrning i Landstinget Bakgrund

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

LÄKARYRKET. Läkares fortbildning en del av det yrkeslivslånga lärandet

Förbättringsarbete Framgångsfaktorer?

Användning av medicintekniska produkter inom Hälsooch sjukvården på Gotland

Nytt i nynya ST (2015:8)

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Meddelandeblad. Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg, medicinskt ansvariga sjuksköterskor,

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Professionernas andra jobb - att arbeta med ständiga förbättringar. Stockholm 18 juni 2013

Riktlinjer för systematiskt patientsäkerhetsarbete

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Uppdraget. Skolsköterskekongress 2018 Det medicinska uppdraget

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Hur ska bra vård vara?

Kvalitetsregister en viktig del av Hälso-och sjukvårdens kunskapsstyrning. Per-Anders Heedman Projektsamordnare RCC

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Tilläggsspecialiteter

Revidering av föreskrifterna om läkarnas ST

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Riktlinje för delegering av medicinska arbetsuppgifter

Kvalitetssäkring genom avvikelsehantering

Aktion Avvikelse. 1 Aktion Avvikelse Sjukhusläkarföreningen och Göteborgs läkarförening

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Om SOSFS 2005:12. Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården OM SOSFS 2005:12

Direktiv för kvalitet och patientsäkerhet inom skolhälsovården

Rutiner för f r samverkan

Ögonsjukdomar. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

LAGAR OCH FÖRFATTNINGAR SOM STYR KOMMUNERNAS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD, AVSEENDE ANSVARSFÖRHÅLLANDEN MELLAN VÅRDGIVARE (NÄMND), VERKSAMHETSCHEF OCH MAS/MAR

Kompetens i hälsoinformatik. Jan florin

Verksamheten för personer med psykiska funktionsnedsättningar

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Att skapa incitament för nätverkssjukvård

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD: RISKBEDÖMNINGAR FÖR FALL, NUTRITION, TRYCKSÅR, MUNHÄLSA OCH INKONTINENS.

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9

Hur säkerställer vi utlandsutbildade läkares kompetens? Regionala pensionärsrådet i VGR

Remiss inom hälso- och sjukvård Västra Götalandsregionen

Medicinsk ansvarsfördelning i elevhälsan Nils Lundin

Vad styr tandvården? Vad innebär en god hygienisk standard?

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Socialstyrelsen Stockholm

Vv 150/2010. Riktlinje för Avvikelsehantering Örebro kommun

SOSFS 2007:10 (M och S) Föreskrifter och al männa råd Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering Socialstyrelsens författningssamling

Riktlinje vid delegering för arbetsterapi och sjukgymnastik/fysioterapi

1910 Organisering. Svensk sjuksköterskeförening Internationell solidaritet. Kallet. Från elev till student. Facklig kamp

Introduktion till tjänsteutbud inom förbättringskunskapsområdet

Interprofessionellt teamarbete. Annika Lindh Falk Doktorand i medicinsk pedagogik, universitetsadjunkt, HU

Ansvarsfördelning mellan verksamhetschef (HSL 29 ) och medicinskt ansvarig sjuksköterska respektive medicinskt ansvarig för rehabilitering (HSL 24 )

Svar på Socialstyrelsens enkät om landstingens/regionernas ledningssystem avseende systematiskt patientsäkerhetsarbete

Kommunalt hälso- och sjukvårdsuppdrag. Styrdokument Socialförvaltningen

Policys. Vård och omsorg

FÖRÄNDRAT HÄLSOTILLSTÅND

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

Akutmedicin som medicinsk specialitet i Sverige, uddannelsesaspekter

Riktlinje. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

Remiss Begreppet standardiserad vårdplan och samverkansbegrepp, Dnr 27796/2011

Enskilda basspecialiteter

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

Verksamhetschef avseende hälso- och sjukvård inom elevhälsan

Patientsäkerhetsdagen 24 april SYSTEM OCH INDIVIDSYN går de att förena? Hur går vi vidare för att förändra systemet?

IPL Pedagogiska modeller som fungerar i många sammanhang. Margaretha Forsberg Larm Föreståndare Centrum för Klinisk Utbildning

SAMHÄLLSVETENSKAPLIGA FAKULTETSNÄMNDEN

ATT ARBETA MED PUNK-HANDBOKEN HUR UTFÖRS KVALITETSARBETET?

Förskrivning av personliga hjälpmedel, ansvar och kompetens

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Kirurgiska specialiteter

Att arbeta som sjuksköterska i omsorgsförvaltningen i Växjö kommun

Transkript:

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar Ny syn på grundutbildning, vidareutbildning, hur är det med fortbildningen? Regelverk Internationella jämförelser

Kvalitet och patientsäkerhet God vård Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker Patientfokuserad Effektiv Jämlik Ges i rimlig tid

SLF och SLS enkät om fortbildning Utbud av fortbildningsaktiviteter På fråga om specialitetsföreningarna anser att det på nationell nivå finns ett utbud av utbildningar/symposier som motsvarar behoven inom den egna specialiteten svarar 55 % Nej 43 % Ja 2 % Kan ej bedöma

Fortbildning - en del av kvalitetsarbetet Fortbildningen bör vara en del av det kontinuerliga kvalitetsarbetet i vården och inte avgränsas till något som bara gäller den enskilda läkarens yrkeskarriär Hans Asbjørn Holm, Riksstämman 2008

Vad är fortbildning? fortbildning åka på kurs

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) alla aktiviteter en läkare deltar i för att förbättra sin medicinska kompetens och för att utveckla sig i rollen som läkare

CPD is an integrated part of a doctor s professional life it is not a separate stream Doctors are unlikely to share many common learning needs. CPD needs arise from practice Janet Grant, Riksstämman 2008

Vad är CPD? Innefattar medicinsk kunskap, ledarskap, kommunikation, vetenskaplig kompetens, etik, IT m.m. Planeras i relation till arbetsuppgifterna, aktuella och kommande Består av t ex av lärande i verksamheten, självstudier, peer-review, auskultation, praktisk träning och kurser

Regelverk Det finns inget formellt regelverk avseende läkares fortbildning? Inga signaler om krav på recertifiering?

Regelverk Ledningssystem för kvalitet i hälso- och sjukvården (SOSFS 2005:12 ) Ackreditering Certifiering

SOSFS 2005:12 Socialstyrelsens föreskrifter om ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälsooch sjukvården 4 kap. Kompetens 3 Ledningssystemet skall säkerställa att det finns 1. rutiner som tillgodoser att personalen har den kompetens som krävs för att utföra arbetsuppgifterna 2. rutiner som anger personalens ansvar och befogenheter, och 3. planer för personalens kompetensutveckling utifrån verksamhetens behov.

SS-EN ISO 9001:2008 Certifiering av den patientinriktade vården 6.2.2 Kompetens, praktisk utbildning och medvetenhet Fastställa krav på kompetens Åtgärder för att uppnå kompetens Utvärdera verkan av åtgärderna Dokumentation över teoretisk och praktisk utbildning, färdigheter och erfarenheter. Dvs det ska finnas en individuell utbildningsplan

Internationellt Quality Improvement - CPD Quality Assurance kvalitetssäkring av fortbildning och individen Quality Control - kunskapskontroll

Continuing professional development, improving health care, ensuring patient safety Consensus statement, Luxenburg december 2006 Övergripande policy dokument Stöd av samtliga hälso- och sjukvårdsintressenter i Europa Stöd av EU-kommissionen Konsensus mot obligatoriska CME-poängsystem 15

Internationellt

Att mäta utfall av CPD There is no consistent correlation between CPD activity and patient outcomes Measurable outcomes are usually intermediate: too many jeopardising variables intervening between the education and patient outcomes There is no demonstrated correlation between amount of CPD and positive benefit Measuring doctors increased knowledge or skill is no guarantee that it will permeate practice. Janet Grant, Riksstämman 2008

The key to effective CPD is in how the process is managed: needs assessment/reason for the CPD learning related to need/reason follow-up activity to reinforce/demonstrate the benefit Janet Grant, Riksstämman 2008