LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet"

Transkript

1 LÄKARYRKET En kontinuerlig professionell utveckling Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet 1

2 SLS modell för fortbildning i sammandrag Utgår från de behov som identifierats av den enskilde läkaren, verksamheten, patienterna, samhället och de professionella organisationerna. De överenskomna utbildningsaktiviteterna konkretiseras i en årlig fortbildningsplan. Genomförda fortbildningsaktiviteter och uppnådda mål dokumenteras i en portfolio. Varje sektion tar utifrån vad som är relevant för verksamheten ställning till ändamålsenliga utbildningsaktiviteter, viktning och nivå. Detta kan variera beroende på eventuell subspecialisering och typ av verksamhetsområde. SLS skapar i samverkan med sektionerna en organisation för granskning av fortbildningsportfolio med överenskomna tidsintervall. Granskningen certifieras av SLS som oberoende professionell organisation och kan, om krav ställs på formell dokumentation av fortbildning, sedan tillställas reglerande myndighet för godkännande. Nationella jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildning kan göras enligt en modifierad SPURmodell. Svenska Läkaresällskapet Version 1 oktober 2014 Klara Östra Kyrkogata 10 Box Stockholm

3 INNEHÅLL Sammanfattning Inledning Grundutbildningen Specialiseringstjänstgöringen (ST) Fortbildning (Continuing Professional Development CPD) Utveckling av professionell kompetens för specialister Kvalitetssäkring av den specialistkompetente läkarens professionella kompetens Kvalitetssäkring av verksamheter och enheter Litteratur Bilaga 1. Exempel på fortbildningsaktiviteter

4 Sammanfattning I detta policydokument presenteras Svenska Läkaresällskapets (SLS) hållning i frågan om fortbildning. Till skillnad från grund- och vidareutbildningen saknas formell reglering av fortbildningen för färdiga specialister. Detta är den utan jämförelse längsta perioden i den yrkesverksamma läkarens gärning och vi ser det som nödvändigt att det finns system för att säkerställa att alla läkare har, och kan utveckla, erforderlig kompetens för nuvarande och kommande verksamhet. Vi menar också att ett sådant system bör utformas av professionen. Ett transparant system som regelbundet dokumenteras och följs upp kan också möta samhällets rättmätiga krav på att läkare har den kompetens som krävs för att fullgöra sitt uppdrag. Syftet med detta policydokument är att presentera ett förslag till en sådan modell för läkares fortbildning. Läkares utbildning bör ses som en kontinuerlig länk, från grundutbildning, över vidareutbildningen eller specialiseringstjänstgöringen (ST) till den fortsatta kompetensutvecklingen, fortbildningen (eng. Continuing Professional Development, CPD). I detta dokument kommenteras de två första faserna endast kortfattat medan fokus ligger på fortbildningen. SLS vill lyfta fram att fortbildning måste ske så att den samlade professionella kompetensen utvecklas, utifrån både individens och verksamhetens behov. Ansvaret för fortbildning ligger hos den enskilde läkaren, men arbetsgivaren måste ställa resurser till förfogande. Ett flertal olika aktiviteter kan vara ändamålsenliga för en kontinuerlig fortbildning, utifrån den aktuella verksamhetens inriktning. I avsnitt 4.1 presenteras de övergripande områden som i allmänhet bör finnas med. För kvalitetssäkring av den enskilde läkarens kompetens föreslår SLS att detta utgår från en årligen överenskommen fortbildningsplan där överenskomna fortbildningsaktiviteter och resultat dokumenteras. Den enskilda läkaren dokumenterar i en portfolio sina fortbildningsaktiviteter och uppnådda mål. Exempel på sådana aktiviteter lämnas i Bilaga 1. Vi uppmanar varje sektion att ta ställning till vilka aktiviteter och vilken viktning de bör ha för den aktuella specialiteten, samt vilken nivå som anses motsvara kraven på kontinuerlig kompetensutveckling. Denna beskrivning kan se olika ut beroende på eventuell subspecialisering och typ av verksamhetsområde, men bör fastställas på nationell nivå inom respektive sektion. På aggregerad nivå bör dokumenterade fortbildningsaktiviteter redovisas i nationella öppna jämförelser. Detta bör också ingå som underlag i kvalitetssäkringen av enskilda klinikers och enheters fortbildning som kan ske enligt en modifierad SPUR-modell. För att möta krav på en eventuell recertifiering föreslår SLS att sektionerna i samverkan med SLS också skapar en organisation för granskning av fortbildningsporfolio vid överenskomna tidpunkter. En sådan granskning kan, om genomförd enligt överenskomna kriterier, certifieras av SLS som oberoende professionell organisation och kan sedan tillställas reglerande myndighet för godkännande om det blir aktuellt med krav på dokumenterad kompetensutveckling. 4

5 1. Inledning Läkaryrket innebär livslångt lärande. Det startar första dagen på den grundläggande utbildningen och avslutas den sista yrkesverksamma dagen. Uppdatering och fördjupning av kunskaper, färdigheter och förhållningssätt måste ske fortlöpande under hela yrkeslivet, baserat på verksamhetens, individens och samhällets behov. Varje fas av lärandet har sin speciella inriktning och sitt ansvar. Under den grundläggande utbildningen fram till behörighet att arbeta som läkare (legitimation) och specialiseringstjänstgöringen (ST) är utbildningen strukturerad och sker under formell handledning. Den största delen av den yrkesverksamma perioden som specialistkompetent läkare saknar däremot formell struktur och handledning. Fig. 1. Det livslånga lärandet Under de två första faserna ska alla uppnå samma tydliga och gemensamma läranderesultat. Det är därför relativt lätt att utforma ett bedömningssystem som säkerställer att samtliga uppnått de mål som fastställts i relevanta styrdokument. Under den yrkesverksamma perioden som färdig specialist utvecklas däremot läkarna i olika riktningar mot bakgrund av de arbetsuppgifter och kompetenskrav som verksamheten ställer. Det är av det skälet inte möjligt att kompetensvärdera samtliga läkare inom en specialitet på ett enhetligt sätt. I det följande presenteras en modell för fortbildning för den färdiga specialisten och hur kompetensen kan prövas på ett ändamålsenligt sätt. För att understryka betydelsen av att utbildning och utveckling för läkaryrket är en kontinuerlig process, beskrivs också inledningsvis kortfattat förutsättningarna för grundutbildningen samt SLS syn på en ändamålsenlig specialiseringstjänstgöring(st). Utbildning på grundnivå ST!!!?????? CPD Livslångt lärande Utbildningen på grundnivå och under ST ska säkerställa att läkaren har den dokumenterade kompetens som krävs för anställning som läkare respektive specialist. Den professionella kompetensen ska motsvara kraven under ett långt yrkesliv trots att dessa endast är kända för den första delen av yrkeslivet (!) och relativt okända avseende de senare delarna (?). 5

6 2. Grundutbildningen Den grundläggande läkarutbildningen, (grundutbildning samt AT) ska leda fram till den kompetens som erfordras för att erhålla behörighet att anställas som läkare (legitimation), i Sverige eller utomlands. Behörigheten som läkare förutsätter såväl breda som djupa kunskaper inom det medicinska området, samt kliniska färdigheter. Den grundläggande utbildningen ska också bibringa läkaren det professionella förhållningssätt som är en förutsättning för att kunna ta ansvar för fortsatt egen kompetensutveckling och för att utveckla kvaliteten i verksamheten. Det innebär bl.a. ett vetenskapligt förhållningssätt, förmåga till samverkan, ett perspektiv med utgångspunkt i patientens behov, fokus på patientsäkerhet, förmåga att genomföra förbättringsarbete samt förmåga till medicinskt beslutsfattande. Grundutbildningen bedrivs av de universitet som har behörighet att utfärda läkarexamen. För att erhålla examen krävs att varje student prövats individuellt avseende kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt i enlighet med de nationella examensmål som regleras av Högskolelagen och Högskoleförordningen. 3. Specialiseringstjänstgöringen (ST) Under ST fördjupas den professionella kompetensen. Samtidigt ska läkaren tillägna sig kunskaper, färdigheter och förhållningssätt inom sin specialitet samt dokumentera den kompetens som krävs för att kunna anställas som specialist, i Sverige eller utomlands. Utbildningen bör i likhet med den grundläggande utbildningen vara resultatstyrd. Utbildningen bedrivs inom ramen för ST-tjänstgöring, specialistbevis utfärdas av Socialstyrelsen efter granskning av dokumentation över fastställda mål. Idag sker vidareutbildningen (ST) i stort sett helt skild från grundutbildningen. Det finns dock anledning att bryta upp de existerande barriärerna mellan de olika faserna i läkares utbildning. Risken är annars stor att utbildningen istället för att vidareutveckla och fördjupa kompetensen kan komma att upprepa redan tidigare tränade moment, eller att vissa områden missas. De lärosäten som har examensrätt för den grundläggande utbildningen bör medverka i planeringen och genomförandet av ST och även fortbildning, även om ansvaret formellt ligger på annat håll. Medverkan från lärosätena skulle i första hand innebära att erbjuda utbildningsmoment som bidrar till måluppfyllelsen, men även stöd i arbetet med målformuleringar och bedömningar. Det vore värdefullt om universitetsbaserade vidareutbildnings- och fortbildningsmoment kunde ge högskolepoäng. 6

7 Fig. 2. Lärandebehovet (förväntad kompetens) styr utbildningens uppläggning och bedömningen. Kompetensbaserad modell Behov av hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, medicinsk forskning Kompetenser Resultat Utbildningsplaner/ lärandeprocess Bedömning Lärandet under ST sker i första hand genom egen tjänstgöring under handledning som läkare inom specialiteten och vid behov inom närliggande specialiteter. För att uppnå de förväntade läranderesultaten behöver den egna tjänstgöringen kompletteras med bl.a. kurser, deltagande i professionella och vetenskapliga möten, internutbildning tillsammans med kollegor inom den egna verksamheten, egna vetenskapliga arbeten och kvalitetsarbeten, självstudier, interkollegiala möten och handledning. Dokumentation av uppnådd kompetens är lika självklar under ST som under den grundläggande utbildningen och kan bygga på samma principer och metoder. Kvalitetssäkringen av ST utbildningen kan även fortsättningsvis ske via SPUR modellen. Men den bör utvecklas till att utgöra en formell ackreditering med konsekvensen att rätten att bedriva ST-utbildning förloras om kvaliteten ej upprätthålls. I dagens snabba utveckling är läkaren aldrig färdigutbildad. Det finns därför ingen anledning att se vare sig den grundläggande utbildningen eller ST som något annat än en bas för den fortsatta professionella utvecklingen. Samtidigt ska dessa faser givetvis säkerställa att läkaren har dokumenterat den kompetens som krävs för att kunna anställas som läkare respektive specialist, och ha förutsättningar för fortsatt utveckling. Obligatorisk specialistexamen som prövar hela kompetensen för den blivande specialisten bör diskuteras som komplement till den kontinuerliga utvärdering som sker under hela specialiseringstjänstgöringen. Tabell 1. SLS Policy för Vidareutbildning (Specialiseringstjänstgöring ST) Styrs av de förväntade läranderesultaten. Handledd utbildning Flertalet läranderesultat ska kunna uppnås genom tjänstgöringen. Komplettering genom externa moment, bl.a. kurser. Samverkan med lärosäten med examensrätt för grundutbildning av läkare, framför allt när det gäller utbud av lärandemoment, men också för utformning av mål och bedömningar. Uppnådda läranderesultat avseende kunskaper, färdigheter och professionellt förhållningssätt dokumenteras och examineras objektivt fortlöpande genom utbildningen. Frihet i utformandet av lärandeprocessen. Obligatorisk specialistexamen bör prövas. 7

8 4. Fortbildningen (Continuing Professional Development CPD) I verksamheten som specialist beror den fortsatta kompetensutvecklingen på de krav som verksamheten ställer. Den kommer därför att skilja sig mellan olika specialister, beroende på intresse och på var man är anställd. Den specialistkompetenta läkaren ska genom hela sin aktiva yrkesperiod medverka till att de krav som samhället, hälso-och sjukvården och den medicinska forskningen ställer kan uppfyllas, för att kontinuerligt utveckla och förbättra verksamheten. Det ställer i sin tur krav på egen kontinuerlig utveckling inom hela det professionella kompetensområdet. Det innebär också större krav än idag på att arbeta förebyggande och i samverkan med patienter och populationen, samt med andra professionella yrkesgrupper och organisationer inom och utanför sjukvårdsområdet. Fortbildning innefattar även undervisning samt att medverka i forskning och utveckling. Hälso- och sjukvård bygger på medicinska kunskaper, färdigheter och erfarenheter, men också på etik, värderingar och en humanistisk grundsyn. Läkaren ska ha förmåga att hantera nya och komplexa medicinska problem, även i situationer då tydliga riktlinjer eller vetenskapligt underlag för handlande saknas. Att arbeta professionellt inom ett sådant område handlar om förmåga att med hjälp av kunskap och tidigare erfarenheter handlägga patienter som passar in i välkända mönster, men således även om förmåga att ta sig an nya och oväntade problem. Att vara professionell innebär dessutom att vara beredd att ifrågasätta dagens verksamhet och att alltid uppmärksamma patientsäkerheten. Det är entydigt visat att den professionella förmågan och därmed resultatet av läkarens insatser försämras om inte hela bredden av denna professionella förmåga kontinuerligt utvecklas och fördjupas under hela den yrkesverksamma perioden. Det räcker inte att enbart bygga på med nya kunskaper inom sitt expertområde. 4.1 Utveckling av professionell kompetens för specialister Fortbildning är nödvändig för kvaliteten i den medicinska verksamheten. Den är därför i likhet med förbättringsarbete, utbildning av andra och forskning en lika självklar del av produktionen som de sjukvårdande aktiviteterna i sig. Ansvaret för att den egna kompetensutvecklingen är adekvat ligger hos läkaren självt. Men arbetsgivaren måste göra den möjlig och ställa resurser till förfogande. Fokus bör ligga på uppnådda fortbildningsresultat, medan processen kan lämnas åt den enskilde läkaren och utformas med utgångspunkt från de resultat som ska uppnås. Det finns en mångfald metoder som leder till kompetensutveckling och deras användbarhet är beroende av vilket kompetensområde som behöver utvecklas. Använda tillsammans ger de förutsättningar för en kontinuerlig kompetensutveckling, framförallt genom erfarenhetsbaserat lärande i vardagen ( learning on the job ). Viktigast är alltid reflektion i nuet (reflection-in-action) eller retrospektivt (reflection-on-action). Det sker genom kollegiala och interprofessionella samtal, handledning, mentorskap och litteraturstudier. Här ges möjlighet att utveckla hela bredden av professionell kompetens. Det förutsätter främst av allt att en sådan tillåtande kultur finns på arbetsplatsen men också att tid avsätts som del av produktionen. Att systematiskt följa litteraturen i relevanta facktidskrifter med möjligheter till diskussion är en långsiktigt effektiv metod att följa kunskapsutvecklingen. Det förutsätter tid samt tillgång till tidskrifterna. Eget vetenskapligt arbete, undervisning, förbättringsarbete, interprofessionellt utvecklingsarbete och lärande, författarskap, föreningsarbete och kommittéarbete. Färdighetsträning och samverkansträning i simulerade miljöer. Uppföljning av verksamhetens resultat i kvalitetsregister. Deltagande och framför allt aktiv medverkan i nationella och internationella kurser, konferenser och kongresser. 8

9 4.2 Kvalitetssäkring av den specialistkompetenta läkarens professionella kompetens Kvalitetssäkring av den enskilde specialistläkaren kompetens är mycket svårare än under den grundläggande utbildningen och ST. Det beror på den individuella kompetensprofil, baserat på verksamhetens krav och karaktär, som läkaren utvecklat. Gemensamma specialitetsövergripande kunskapsprov är av det skälet ej relevanta. Mest effektivt och konstruktivt är värdering av den direkta arbetsinsatsen och framför allt resultaten av denna ( on the job assessment ). Granskning av journalhandlingar, operationsberättelser, kvalitetsregister och andra dokument, uppnådda resultat och komplikationsfrekvenser samt platsbesök är exempel på komponenter i en sådan utvärdering. Internationella förebilder finns framför allt i Storbritannien och USA. Det kräver dock omfattande arbetsinsatser och resurser. Mera realistiskt är att granska utbildningsprocessen. Utgångspunkten bör vara den årliga fortbildningsplan som görs upp i samverkan mellan den enskilde läkaren och arbetsgivaren. Fortbildningsplanen utgår från den enskilde läkarens behov och önskemål men också från verksamhetens behov av kompetensutveckling och förbättrade resultat. Den bör vara baserad på analyser av verksamhetens kvalitet, styrkor och brister samt på professionens bedömningar. Hälso-och sjukvårdens kvalitetsregister kan utgöra en utgångspunkt för en sådan analys. Fortbildningsplanen ska genomgås årligen och uppnådda resultat dokumenteras. Portfolio och egenreflektion. Här dokumenterar läkaren själv sin utveckling och reflekterar över den. Dessutom dokumenteras publikationer, föredrag, undervisningsuppdrag, annat författarskap och medverkan i föreningar och kommittéer. Kurser, konferenser och kongresser kan dokumenteras med CME poäng. Portfolion ska utgöra underlag för uppföljning av fortbildningsplanen, men också ingå som underlag för nationella jämförelserna. Fördelningen mellan olika fortbildningsaktiviteter bör utformas av de enskilda sektionerna. Bilagan, som utgår från modellen för bedömning av fortbildningsaktiviteter för norska allmänläkare vilken även tagits upp av Svensk förening för allmänmedicin, SFAM, kan tjäna som inspiration. Ett eventuellt kommande krav på recertifiering av läkare kan i denna modell hanteras av professionen, genom krav på genomförda fortbildningsaktiviteter av olika karaktär under en given period. SLS föreslår att sektionerna tar fram en sammanställning över rekommenderade fortbildningsaktiviteter för den egna specialiteten och ett poängsystem för bedömning av dessa. SLS kan sedan i samverkan med sektionerna skapa en organisation för att vid överenskomna tidpunkter genomföra en certifierande granskning av fortbildningsaktiviteterna utifrån portfolion. Denna granskning kan sedan tillställas reglerande myndighet för godkännande om det blir aktuellt med formella krav på dokumenterad kompetens. 9

10 4.3 Kvalitetssäkring av verksamheter och enheter Nationella jämförelser av förutsättningar och kvalitet i fortbildningen kan genomföras i enlighet med den diskuterade modellen för fortbildnings-spur, men nomenklaturen bör ändras. Här kan det inte handla om ackreditering utan mer om just öppna jämförelser. I granskningen bör, på aggregerad nivå, dokumenterade fortbildningsaktiviteter för enskilda medarbetare ingå. Granskningen bör avse regioner eller större sjukvårdsområden. En viktig del är att värdera och stimulera utvecklingen av sådana aktiviteter som främjar learning on the job. Tabell 2. SLS Policy för Fortbildning (CPD) Ansvaret för fortbildningen åvilar den enskilde läkaren och arbetsgivaren gemensamt. Fortbildningen planeras med utgångspunkt från uppmärksammade brister i hälso-och sjukvårdens resultat, patienternas behov, läkarens egna behov samt professionens bedömningar. Ska innefatta alla komponenter av den professio nella kompetensen. Grunden är lärandemiljön på arbetsplatsen och de arbetsuppgifter den enskilde läkaren har. En mångfald av olika lärandemoment, interna och externa (Bilaga). Fortlöpande dokumentation (portfolio). Extern granskning av process och resurser. Litteratur Läkarförbundet och Svenska Läkaresällskapet Fortbildning för läkare. En sammanställning om kunskapsläget om läkares fortbildning, Continuing Professional Development (CPD), Cooke, Irby, O Brien. Educating physicians. The Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching. Jossey-Bass, Stanford Royal College of Physicians (London). Future physician. Changing doctors in changing times Transforming and scaling up helath professional s education and training. WHO guidelines Lindgren S, Gordon D. The doctor we are educating for a future role in health care. Medical Teacher 2011; 33: Inomprofessionell utvärdering av omfattningen av individuell fortbildning med förutbestämda tidsintervall. 10

11 Bilaga 1. Exempel på fortbildningsaktiviteter Relativ viktning och eventuell poängsättning avgörs av respektive sektion. För att synliggöra betydelsen av utveckling av den samlade professionella kompetensen har de olika exemplen grupperats enligt nedan. Vissa fortbildningsaktiviteter kan självfallet falla under flera rubriker. Utifrån aktuell verksamhet bör över tid fortbildningsaktiviteter kunna redovisas inom flera områden. Utveckling av den teoretiska kunskapsbasen Kvalitetsdeklarerade nationella och internationella kurser. Av sektionen erkända nationella och internationella kongresser. Nationella och internationella symposier och work-shops. Deltagande i professionella föreningar, arbets - grupper etc. Utveckling av verksamhetsnära färdigheter Auskultation/randutbildning Vetenskaplig utveckling Författarskap, läroböcker, vårdprogram, PM m.m. Vetenskapliga publikationer, akademisk avhandling. Egen forskning och handledning Ledarskap Ledningsuppdrag Utvecklingsuppdrag Utvecklingsarbete Samhällsuppdrag med medicinsk anknytning Deltagande som expert i utredningsuppdrag för myndigheter, regioner m.m. Nationella och internationella uppdrag Utlandstjänstgöring Övrigt Utmärkelser/priser Handledning Egen undervisning Teamarbete Förbättringsarbete 11

12 12

Föreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour

Föreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour Föreningssymposium Lära för livet håller du dig á jour Modell för kontinuerlig professionell kompetensutveckling Policydokument från Svenska Läkaresällskapet Kerstin Nilsson Kontinuerlig professionell

Läs mer

4. Fortbildning. Behov inom hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, Förväntade kompetenser/ läranderesultat. Lärandeprocess

4. Fortbildning. Behov inom hälso- och sjukvård, kunskapsutveckling, Förväntade kompetenser/ läranderesultat. Lärandeprocess 4. Fortbildning I dagens snabba utveckling av medicinsk vetenskap och hälso- och sjukvårdens organisation är en läkare aldrig färdigutbildad. Fortbildning efter uppnådd specialistkompetens i strukturerad

Läs mer

LÄKARYRKET. Läkares fortbildning en del av det yrkeslivslånga lärandet

LÄKARYRKET. Läkares fortbildning en del av det yrkeslivslånga lärandet LÄKARYRKET Läkares fortbildning en del av det yrkeslivslånga lärandet 1 Ett policydokument från Svenska Läkaresällskapet Reviderad version december 2015 SLS MODELL FÖR FORTBILDNING I SAMMANDRAG Varje läkare

Läs mer

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015

ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur. Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 ST Ny Författning Målbeskrivningstruktur Vidareutbildningen; Struktur? Årsmöte SKI och SLFTM maj 2015 Legitimation i Sverige före den 1 maj 2015, kan följa det gamla regelverket (SOSFS 2008:17) eller det

Läs mer

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation

Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kontinuerlig professionell utveckling (CPD) har högsta prioritet! Kerstin Nilsson ordförande i Svenska läkaresällskapets utbildningsdelegation Kvalitet och patientsäkerhet Signaler från sektioner/specialitetsföreningar

Läs mer

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund

Åtgärder för en bättre fortbildning. - en policy från Sveriges läkarförbund Vår vision för läkares kompetensutveckling Alla läkare ska ha goda förutsättningar att under hela sitt yrkesliv ta till sig ny kunskap. Läkarnas kompetens har en avgörande betydelse för sjukvårdens kvalitet

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR April 2011 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1. Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun

Utbildning av ST-läkare inom Hälso- och sjukvården i Gotlands kommun 1 (6) RIKTLINJE Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Dokumentet gäller för HSF Innehållsförteckning Specialiseringstjänstgöring (ST)...2 Bakgrund...2 Behov av ST på Gotland...2 Målsättning för ST-utbildning

Läs mer

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö=

ríäáäçåáåöëéä~å=ñ ê== mêçöê~ããéí=ñ ê=âçãéäéííéê~åçé=ìíäáäçåáåö= Ñ ê=ä â~êé=ãéç=ìíä åçëâ=éñ~ãéå= SM=Ü ÖëâçäÉéç åö= ríäáäçåáåöëéä~åñ ê aåêdontunulnm mêçöê~ããéíñ êâçãéäéííéê~åçéìíäáäçåáåö Ñ êä â~êéãéçìíä åçëâéñ~ãéå SMÜ ÖëâçäÉéç åö `çãéäéãéåí~êómêçöê~ããéñçêmüóëáåá~åëïáíü~ jéçáå~äaéöêééñêçãçìíëáçéíüébrlbbp~åç pïáíòéêä~åç

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE

KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE KRAVSPECIFIKATION AVSEENDE SPECIALIST- TJÄNSTGÖRING (ST) I ALLMÄNMEDICIN INOM HÄLSOVAL BLEKINGE Bilaga till kontrakt mellan vårdgivare i och Landstinget Blekinge gällande anställning av ST-läkare i allmänmedicin:....

Läs mer

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren

Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren Hur grundläggs ett hälsofrämjande förhållningssätt? Att styra och leda mot en hälsofrämjande hälso-och sjukvård Stockholm,13 maj 2014 Stefan Lindgren För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning Systemets

Läs mer

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST)

Vårdgivardirektiv angående läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Vårdgivardirektiv 1 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Marie-Louise Mauritzon övergripande studierektor Vårdgivardirektiv angående

Läs mer

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare.

ST-KONTRAKT i. Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8. ST- läkare. 1 ST-KONTRAKT 5 sidor ST-KONTRAKT i Överenskommelse om specialiseringstjänstgöring i Landstinget i Värmland enligt SOSFS 2015:8 Kontraktsparter ST- läkare Huvudhandledare Verksamhetschef Studierektor Mål

Läs mer

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker

Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker Svenska Sjukhusfysikerförbundet, SSFF, och Svensk Förening för Radiofysik, SFfR april 2015 Målbeskrivning för Specialiseringstjänstgöring för Sjukhusfysiker 1 Övergripande kompetensdefinition 1.1 Definition

Läs mer

Kompletterande utbildning för läkare med examen

Kompletterande utbildning för läkare med examen UTBILDNINGSPLAN 1 Dnr: Fastställd av Grundutbildningsnämnden Gäller från vårterminen 2018 Grundutbildningsnämnden Kompletterande utbildning för läkare med examen 60 högskolepoäng Nivå A KULÄK Programbeskrivning

Läs mer

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI

Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI 1 Psykiatri i Norr UTBILDNINGSLOGG FÖR ST-LÄKARE I PSYKIATRI ST-läkare Klinik Handledare Verksamhetschef Studierektor Legitimationsdatum: 2 ALLMÄN INFORMATION Specialisttjänstgöring Den legitimerade läkare

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp Supplementary Education for Physicians with Foreign Degrees MKULA Gäller från: 2016 HT Utbildingsplan Fastställd av Fakultetsstyrelsen

Läs mer

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112

Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 2016-06-04 Remissvar: För framtidens hälsa en ny läkarutbildning (SOU 2013:15) Gem 2015/0112 Sammanfattning Under 2012-2013 genomfördes en utredning av professor Stefan Lindgren som syftade till att ge

Läs mer

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting

Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting Bilaga till Tilläggsavtal avs. ST-tjänst Sid. 1/5 Datum 100423 Kravspecifikation avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Stockholms läns landsting ST-läkare: Vårdcentral Åtagande Specialiseringstjänstgöringen

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen DNR LIU-2014-00409; LIU-2009-00359 1(8) Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 hp Supplementary Education for Physicians with Foreign Degrees MKULA Gäller från: 2019

Läs mer

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun

ST-kontrakt avseende specialistutbildning i allmänmedicin inom Gotlands kommun 1 (5) ST-kontrakt avseende specialistutbildning i Dokumentet gäller för HSF, Primärvården ST-läkare: Åtagande Specialiseringstjänstgöringen (ST) ska utformas utifrån Socialstyrelsens föreskrifter. Detta

Läs mer

Synpunkter från SILF/SPUK

Synpunkter från SILF/SPUK Vetenskapligt arbete inom ST i Infektionssjukdomar (SOSF2015:08) Synpunkter från Svenska infektionsläkarföreningen (SILF) och Svenska infektionsläkarföreningens specialistutbildningskommitté (SPUK) Bakgrund

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen

Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen Programmet för kompletterande utbildning för läkare med utländsk examen 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU-2014-00409 Fastställd av fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten 2014-03-06. Ersätter

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion

Del 3: Checklista för inspektion Del 3: Checklista för inspektion Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. Obs! Svaren

Läs mer

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm

2014-09-26. Socialstyrelsen 106 30 Stockholm 2014-09-26 Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Remissvar med anledning av Socialstyrelsens förslag till reviderade föreskrifter och allmänna råd om läkarnas specialiseringstjänstgöring inklusive målbeskrivningar.

Läs mer

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg

Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Med kunskap i centrum för god hälsa, vård och omsorg Ragnhild Mogren 2014-12-11 Förslag till nya bestämmelser om läkarnas ST: Utredningen, regelverket, målbeskrivningarna Utredningen Våra direktiv Översyn

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skillingaryds vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-23 Skillingaryd atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Vårgårda vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-25 Datum Vårgårda Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS

Läs mer

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

AXX, Avancerad nivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras Medicinska fakulteten LÄKO11, Introduktion till Kompletterande utbildning läkare och grundläggande kompletterande kurs (KUL1), 7,5 högskolepoäng Introduction to Complementary Education Doctor of Medicine

Läs mer

Bastjänstgöring för läkare

Bastjänstgöring för läkare Ds 2017:56 Bilaga Bastjänstgöring för läkare Socialdepartementet Promemorians huvudsakliga innehåll Denna promemoria har utarbetats inom Socialdepartementet. Promemorian baseras i huvudsak på resultat

Läs mer

Läkarnas specialiseringstjänstgöring

Läkarnas specialiseringstjänstgöring Läkarnas specialiseringstjänstgöring Nu höjs kvaliteten på utbildningen till specialist Från och med den 1 september 2008 gäller högre krav och breddat innehåll för den som vill utbilda sig till specialistläkare.

Läs mer

Från student till specialist

Från student till specialist Från student till specialist Jens Schollin, utredare Uppdraget - Att genomföra en översyn av läkares specialiseringstjänstgöring och bl.a. analysera om en introduktion i hälso- och sjukvården inom ramen

Läs mer

Appendix. A. Verksamheten

Appendix. A. Verksamheten Appendix Nedanstående checklista används som riktlinjer för poängbedömning, i enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten. När inspektörerna använder checklistan gällandes räknas

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Rydaholms vårdcentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-22 Rydaholm atum Ort Magnus Tufvesson och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad

Läs mer

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Socialmedicin. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Socialmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

Överenskommelse träffad mellan följande parter:

Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-KONTRAKT Överenskommelse träffad mellan följande parter: ST-läkare Verksamhetschef Delegerad specialist 1 Huvudhandledare ST-studierektor ST-läkarens anställning Division Verksamhetsområde Avsedd basspecialitet

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Klinisk neurofysiologi Sahlgrenska universitetssjukhuset Klinik Klinisk neurofysiologi Specialitet 2018-11-27 Göteborg atum Ort Greta Gustafsson

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2015-06-10 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Hur arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Kan jag i min studieplan

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Vallås Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-03 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT

Läs mer

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8)

Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) 1 Del 3: Checklista för inspektion (SOSFS 2015:8) Nedanstående checklista används som riktlinjer för SPUR:s bedömning, som grund till enkäterna samt som självvärderingsinstrument för den utbildande enheten.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-granskning SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-granskning Granskningsdatum: 2018-05-21 Neurofysiologiska kliniken Klinik Universitetssjukhuset i Linköping Ort harlotte Sjöberg Larsson Inspektörer Roland Flink Gradering Övriga

Läs mer

SOF Strategiplan

SOF Strategiplan SOF Strategiplan 2018-2020 Strategier för Svensk Ortopedisk Förening 2018-2020 Baserat på en analys av styrkor, svagheter, hot och möjligheter Fastställd 2017-11-28 av SOF styrelse efter (i) beredning

Läs mer

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk farmakologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk farmakologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Närhälsan Horred vårdcentral Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-04-05 Datum Horred Ort Erik Tyrberg och Robert Svartholm Inspektörer LÄKARNAS

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Helsa Vårdcentral Kneippen Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-09-21 Norrköping atum Ort Lasse Karlsson, Robert Svartholm Inspektörer Styrkor Goda

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Bäckagård Klinik Allmänmedicin Specialitet 2019-10-04 Datum Halmstad Ort Erik Tyrberg och Magnus Tufvesson Inspektörer LÄKARNAS INSTITUT

Läs mer

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen:

Sammanfattning. Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Sammanfattning Läkarutbildningsutredningen föreslår följande förändringar i läkarutbildningen: Att läkarexamen utökas med en termin till att omfatta sex års studier (360 högskolepoäng) och att studenten

Läs mer

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Rättspsykiatri. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Rättspsykiatri Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Örnäsets hälsocentral Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-10-02 Luleå atum Ort Thord Svanberg, Gunnar Nilsson Inspektörer Styrkor Väl anpassad tid

Läs mer

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi

RIKTLINJER SPUR- Klinisk Neurofysiologi RIKTLINJER för poängsättning vid SPUR- inspektioner inom Klinisk Neurofysiologi 2004-11-08 SPUR-riktlinjer Neurofys.doc 1(11) Riktlinjer för poängsättning vid SPUR-inspektioner inom Klinisk neurofysiologi

Läs mer

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG

SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG PEDAGOGISKA INSTITUTIONEN Utbildningsplan Dnr CF 52-482/2007 Sida 1 (6) SPECIALPEDAGOGISKT PROGRAM, 90 HÖGSKOLEPOÄNG Special Education Programme, 90 ECTS Utbildningsprogrammet är inrättat den 20 augusti

Läs mer

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5

Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Innehållsförteckning Utgångspunkt Sidan 3 Målsättning Sidan 3 Kravspecifikation för specialistutbildning Sidan 3 Åtagande och övergripande mål Sidan 3 Genomförande Sidan 4 Kompetensvärdering Sidan 5 Rekrytering

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng

Utbildningsplan. Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård. 60 högskolepoäng Utbildningsplan Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot psykiatrisk vård 60 högskolepoäng Specialist Nursing Education Program - Psychiatric Care 60 Higher Education Credits *) Fastställd

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Skånes universitetssjukhus Klinik Thoraxkirurgiska kliniken Specialitet 2018-11-28 Lund atum Ort Mattias Karlsson, överläkare thoraxkirurgi Umeå

Läs mer

Arbets- och miljömedicin

Arbets- och miljömedicin Arbets- och miljömedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Västra Vall Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Engagerade

Läs mer

Frågor & Svar om Specialistutbildning

Frågor & Svar om Specialistutbildning 2016-12-16 Frågor & Svar om Specialistutbildning 1. Vad krävs för handledaren ska bli godkänd? 2. Arvoderas handledaren? 3. När kan jag påbörja min specialistutbildning? 4. Hur sammanställer och räknar

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2014-06-10 Västmanlands sjukhus Västerås Fysiologkliniken Sjukhus Ort Klinik Madeleine Lindqvist-Beckman och Eva Persson Inspektörer Gradering

Läs mer

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Klinisk kemi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Klinisk kemi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2018-01-18 arn- och ungdomskliniken Klinik Helsingborg Ort Ulrika Uddenfeldt Wort och an ndersson Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier

Läs mer

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurospecialiteter. Neurologi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurospecialiteter Neurologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Enskilda basspecialiteter

Enskilda basspecialiteter Enskilda basspecialiteter Allmänmedicin Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN57, Socialt arbete: Socialt arbete inom hälso- och sjukvård, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work in Health Care and Welfare Services, 15 credits Avancerad nivå

Läs mer

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6

Neurokirurgi. Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Neurokirurgi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav för kommunikativ

Läs mer

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen.

KVALITETSKRITERIER. för den verksamhetsförlagda utbildningen gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. KVALITETSKRITERIER för den gällande sjuksköterske-, röntgen och specialistsjuksköterskeprogrammen. Uppsala kommun och Uppsala Universitet 2009 01 01 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Inledning.. 3 Studentcentrerat

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2017-10-26--27 Hudkliniken, Länssjukhuset Klinik Kalmar Ort Åsa oström och Lill-Marie Persson Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier är uppfyllda,

Läs mer

Anestesi GU/AT/BT Livslångt

Anestesi GU/AT/BT Livslångt Anestesi GU/AT/BT Livslångt Hans Hjelmqvist Professor/ÖL Anestesi och Intensivvård Vice dekan 6-årigt läkarprogram Fakulteten MH, Örebro Universitet Alternativ 3 Introduktion inom ramen för ST Universitetet

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Neptunuskliniken Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-06 Varberg atum Ort Erik Tyrberg, Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Korta beslutsvägar,

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Läjeskliniken Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-11-05 Träslövsläge atum Ort Erik Tyrberg och Gert-Ingvar Åkesson Inspektörer Styrkor Välrenommerad

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen ndersberg Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-10-12 Halmstad atum Ort Katarina engtsson nnika Pahlmblad Inspektörer LÄKRNS INSTITUT

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Salgrenska och Östra sjukhuset Klinik Obstetrik och Gynekologi Specialitet 5-7/12 Göteborg atum Ort Olov Grankvist och Karin Hilden Inspektörer Styrkor

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Sorgenfrimottagningen llmänmedicin Klinik Specialitet 2018-11-14 Malmö atum Ort Åsa Tunelli, Gösta Eliasson Inspektörer Styrkor Utbildningsvänlig

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen

UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen UTBILDNINGSPLAN Kandidatexamen i omvårdnad 130 poäng med möjlighet till etappavgång vid 120 poäng för sjuksköterskeexamen Dnr. 613/333-00 Fastställd av institutionsstyrelsen 2000-06-07 2 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Södra Älvsborgs sjukhus Röntgen Klinik Radiologi Specialitet 2018-10-04 orås atum Ort arbara Elmståhl och Ida lystad Inspektörer Styrkor Engagerade

Läs mer

ST- Utbildningskontrakt

ST- Utbildningskontrakt 1(4) ST- Utbildningskontrakt Specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin i VG Primärvård Undertecknade förbinder sig att följa detta ST-utbildningskontrakt för specialiseringstjänstgöring i allmänmedicin

Läs mer

Obstetrik och gynekologi

Obstetrik och gynekologi Obstetrik och gynekologi Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6 Kompetenskrav

Läs mer

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18

Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Nya föreskrifter för ST - ännu nyare ST SOSFS 2015:18 Vad är syftet med regleringen av läkarnas specialiteter? Utgöra en kvalitetsgaranti i förhållande till patienter och allmänhet Direktiv om erkännande

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen Hertig Knut Klinik llmänmedcin Specialitet 2018-10-11 Halmstad atum Ort Katarina engtsson, nnika Pahlmblad Inspektörer LÄKRNS INSTITUT

Läs mer

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz

Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz Utbildningsplan för kompletterande utbildning för sjuksköterskor med utländsk examen från land utanför EU/EES och Schweiz 7KS15 Inrättad av Rektor 2014-12-09 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2014-12-18

Läs mer

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH)

Uppdrag angående biomedicinsk analytikerexamen (U2009/1781/UH) Regeringen, Utbildningsdepartementet Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Annika Vänje 08-563 085 87 annika.vanje@hsv.se

Läs mer

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare

Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare 2018-02-14 Dnr 10.1-42402/2017 1(5) Avdelning mitt Åsa Windahl Alin Asa.windahlalin@ivo.se Remissvar avseende Socialdepartementets promemoria, Ds 2017:56 Bastjänstgöring för läkare Inspektionen för vård

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Psykiatrisk vård I, 40 poäng (PSYK1) Graduate Diploma in Psychiatric Care Specialist Nursing I 60 ECTS INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Kvinnokliniken Falu lasarett Klinik Obstetrik och gynekologi Specialitet 181126-181127 Falun atum Ort Elle Wågström och Gustaf iasoletto Inspektörer

Läs mer

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt

Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ny struktur i målbeskrivningarna De specialitetsövergripande delmålen Lärande vs. utbildning & Kursbegreppet Relaterade utvecklingsprojekt Ragnhild Mogren, utredare 2013-11-28 Ny struktur i målbeskrivningarna

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring Husläkarna Falkenberg Klinik Allmänmedicin Specialitet 2018-12-07 Datum Falkenberg Ort Anders Lundqvist och Britt Bergström Inspektörer LÄKARNAS

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 141013-14 Barn och ungdomscentrum Västerbotten, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå och Skellefteå Sjukhus Ort Klinik Petter Borna och Jeanette

Läs mer

Läkarnas ST - vad krävs?

Läkarnas ST - vad krävs? Läkarnas ST - vad krävs? Förord ST-läkare tjänstgör över hela landet, på sjukhus och vårdcentraler, offentligt och privat, med olika förutsättningar, utbildningsstrukturer och kunskap om ST. Gemensamt

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 171120-171122 Ortopedi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Klinik Ort Sara Hagelin, Richard Wallensten Inspektörer Gradering Övriga kvalitetskriterier

Läs mer

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring

EXTERN KVALITETSGRANSKNING av specialiseringstjänstgöring EXTERN KVLITETSGRNSKNING av specialiseringstjänstgöring Vårdcentralen orensberg Klinik llmänmedicin Specialitet 2018-12-11 orensberg atum Ort Gunilla ugustsson, Ulf Eklund Inspektörer Styrkor Lagom stor

Läs mer

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17)

Anvisningar till. Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Anvisningar till Ansökan om specialistkompetens för läkare med legitimation efter 1 juli 2006 (SOSFS 2008:17) Du får gärna citera Socialstyrelsens texter om du uppger källan, exempelvis i utbildningsmaterial

Läs mer

Tilläggsspecialiteter

Tilläggsspecialiteter Tilläggsspecialiteter Akutsjukvård Inledning... 2 Ordförklaringar... 3 Övergripande kompetensdefinition... 6 Definition av kompetensområdet...6 Kompetenskrav...6 Kompetenskrav för medicinsk kompetens...6

Läs mer

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen)

Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Manual för ST-handledare (nya ST- målbeskrivningen) Inledning av handledningen och handledningsöverenskommelse Det är viktigt med en god relation med ST-läkaren. Ta därför god tid i början att lära känna

Läs mer

Bastjänstgöring för läkare Ds 2017:56

Bastjänstgöring för läkare Ds 2017:56 YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-01-26 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Anna-Clara Olsson Avdelningen för vård och omsorg Michael Bergström Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Bastjänstgöring för läkare

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SMMNFTTNE EÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2016-11-08 Hälsocentralen i Harmånger Klinik Harmånger Ort Susanna lthini Inspektörer Gösta Elisasson Gradering Socialstyrelsens föreskrifter och

Läs mer

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22.

Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. Allmän studieplan för utbildning på forskarutbildningnivå i didaktik Studieplanen är fastställd av utbildningsvetenskapliga nämnden vid MDH 2007-06-14, reviderad 2009-04-22. 1. Ämnesbeskrivning Didaktik

Läs mer

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng

SAHLGRENSKA AKADEMIN. Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr G2018/316 SAHLGRENSKA AKADEMIN Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård, 60 högskolepoäng Programkod: V2ANV 1. Fastställande Utbildningsplanen är fastställd

Läs mer