Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.



Relevanta dokument
Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen.

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

1 MARS Överenskommelse. mellan kommunerna och landstinget i Norrbottens län om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning

Handlingsplan 18 år och äldre

3. Metodik Case finding i vård- och stödsystemet. 3.1 Avgränsning av målgrupp och inventeringens omfattning

Sammanställning av Boråsregionens resultat i Öppna jämförelser 2014

Psykisk funktionsnedsättning

Ambition och ansvar SOU 2006:100. Nationell strategi för utveckling av samhällets insatser till personer med psykiska sjukdomar och funktionshinder

Nämnden för Folkhälsa och sjukvård 76-87

Inventering av samlade behov för personer med psykisk funktionsnedsättning, 2013.

Avtalet gäller från tid för undertecknande t o m , med möjlighet till förlängning med två år åt gången.

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Överenskommelse om samarbete mellan landstinget och länets kommuner för insatser till personer med psykisk funktionsnedsättning

INVENTERINGSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING PERSONALFORMULÄR 2012

➎ Om kommuner, landsting och beslutsfattare. Kunskap kan ge makt och inflytande. Vem bestämmer vad?

Överenskommelse om samverkan

Hur samverkar kommuner och landsting utifrån personens behov? Vem ansvarar för vad?

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2013 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2012

Rutin fö r samördnad individuell plan (SIP)

Lokal överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa mellan Piteå kommun och Piteå närsjukvårdsområde

Kommunernas planering för personer med psykiska funktionshinder i Västmanlands län

Överenskommelse om samarbete inom området psykisk ohälsa - mellan kommuner och landsting i Norrbottenslän

SIKTA- Skånes missbruks- och beroendevård i utveckling Projektledare: Anna von Reis Peter Hagberg

Öppna jämförelser Missbruks- och beroendevård 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

Öppna jämförelser inom socialtjänsten 2016 Stöd till personer med funktionsnedsättning

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Handlingsplan Vård- och stödsamordning

Personcentrerad psykiatri i SKL:s handlingsplan

Kartläggning av kommunernas uppdrag till privata vårdgivare i samband med placering av personer med psykisk funktionsnedsättning

Analys och planering för arbetet med målgruppen personer med psykisk funktionsnedsättning i Järfälla kommun

Lagstiftning kring samverkan

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län Handlingsplan

Program. för vård och omsorg

Lagstiftning om samverkan kring barn och unga

Handlingsplan och policy för anhörigstöd i Årjängs kommun

Samverkan psykiatri och socialtjänst Lagstiftning mm. Robert Larsson Agneta Widerståhl

Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting

Program för stöd till anhöriga

INVENTERINGSINSFORMULÄR BEHOVET AV INSATSER FÖR PERSONER MED PSYKISK FUNKTIONSNEDSÄTTNING INTERVJUFORMULÄR 2012

Överenskommelse om samverkan kring personer med psykiska funktionshinder och/eller beroendeproblematik

Antagen av Landstingsfullmäktige Överenskommelse. Personer med psykisk funktionsnedsättning. Värmland

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

IFO nätverket 19 maj 2017

Samarbete kring personer med psykiska funktionsnedsättningar. Överenskommelser Marie Gustafsson

Samverkansöverenskommelse om personer med psykisk funktionsnedsättning, psykisk ohälsa i Kronobergs län

Ramavtal kring personer över 18 år med psykisk funktionsnedsättning/ psykisk sjukdom

Handlingsplan Gemensamt ansvar för vård, behandling och resultat vid placering utanför det egna hemmet

Handlingsplan Samordnad Individuell Plan

Riktlinjer för boendestöd till vuxna personer med funktionsnedsättning

Meddelandeblad. Överenskommelser om samarbete

Vägledning för personal i kommuner och landsting i Stockholms län. Samordnad individuell plan (SIP) för vuxna och äldre i Stockholms län

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Samverkansöverenskommelse. mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med. Psykisk funktionsnedsättning

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Samordning av insatser för habilitering och rehabilitering. Överenskommelse mellan Stockholms läns landsting och kommuner i Stockholms län

Ansökan om tillstånd att bedriva enskild verksamhet för äldre samt för personer med funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL) Information

ÖPPNA JÄMFÖRELSER I VÄRMLAND KAU.SE/FOU-VALFARD-VARMLAND. Stöd och service till personer med funktionsnedsättning Lars-Gunnar Engström

RIKTLINJER. särskilda insatser enligt socialtjänstlagen till psykiskt funktionshindrade. Beslutade av socialnämnden

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och kommunerna i Kalmar län kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Fastställd av kommunstyrelsen

Samordnad individuell plan

Riktlinje för Vårdplanering inom psykiatriförvaltningen

Uppföljning Bostadsförsörjning för personer med psykiskt funktionshinder

Lerums kommun. Förstudie av hur det kommunala ansvaret för psykiatrin är organiserat. z!l ERNST ÅYOUNG

Meddelandeblad. Vård och stöd till patienter i psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård

Anhörigstöd. sid. 1 av 8. Styrdokument Riktlinje Dokumentansvarig SAS Skribent SAS. Gäller från och med

Riktlinjer för stöd till anhöriga inom socialtjänsten i Upplands Väsby kommun. Gäller från och med

Kvalitet inom äldreomsorgen

Inventering av behov hos personer med psykiska funktionsnedsättningar: Sollentuna, 2013

Överenskommelse om samverkan mellan landsting/kommun är reglerad i. HSL (8b) och SoL (5a.9a)

Kommunstyrelsens förvaltnings förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta

Öppna jämförelser inom socialtjänsten i Gävleborgs län Socialpsykiatri

EGENVÅRD RIKTLINJE FÖR BEDÖMNING AV EGENVÅRD

Kommunens ansvar för hälso- och sjukvård

Överenskommelse om samverkan avseende hälso- och sjukvård

Öppna jämförelser. Stöd till personer med funktionsnedsättning 2015, Kommunal utveckling, FoUrum

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Får personer med psykiska funktionshinder ett bra stöd? LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR

Blekinge landsting och kommuner Antagen av LSVO Tillämpning Blekingerutiner- Egenvård/Hälso- och sjukvård

MÅL OCH SYFTE MED SAMVERKAN MÅLGRUPP SEKRETESS ANSVAR

Stöd & Service. Funktionsstödsförvaltningen

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Rutin för samordnad individuell plan (SIP)

PRIO - UPPFÖLJNING och handlingsplan 2016 Bilaga till Överenskommelse

Definition av samordnad individuell plan (SIP) Syfte. Exempel på tillfällen då SIP ska användas. Mål för insatserna

Öppna jämförelser Stöd till personer med funktionsnedsättning 2014 resultat för Tjörns kommun, inrapporterat 2013

Uppdragsspecifikation

Lokal överenskommelse för Trepartssamverkan

Vård- och omsorgsförvaltningen. Dokumentansvarig Emelie Sundberg, SAS. Godkänd av Monica Holmgren, chef vård- och omsorgsförvaltningen

Samverkansriktlinjer enligt 3 f HSL, 2 kap. 7 SoL och SOSFS 2007:10/2008:20

Projektredovisning. Inventering av personer med psykiska funktionshinder Rapport Halland. Ylva Berger

Samordnad individuell plan, SIP

Beslutad av Strategisk nivå, Nytt utseende på överenskommelsen! Sakinnehållet är densamma men layouten är ny.

Boendestöd missbruk - riktlinjer

Boendestöd funktionsnedsättning - riktlinjer

Överenskommelse mellan Region Jönköpings län och kommuner avseende habilitering

Transkript:

Diarienummer 00-5401/2008 Enkät 1 om Kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar 2010-11-29 Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att följa kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Denna enkät berör: Kommunens samlade verksamheter enligt socialtjänstlagen (SoL), lagen om stöd och service (LSS) eller sjukvårdsinsatser inom kommunen enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL) för personer med psykisk funktionsnedsättning. Definition av målgruppen (omfattar personer från 16 år och uppåt): Nationell psykiatrisamordning har definierat psykiskt funktionshinder i Rapport 2006:5 från Nationell psykiatrisamordning. Den målgrupp som Nationell psykiatrisamordning definierat består av personer med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter ska ha funnits eller kan antas komma att bestå under längre tid. Svårigheterna kan bestå av funktionshinder, dvs. begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara en direkt effekt av funktionsnedsättningen. I målgruppen ingår även personer med psykisk sjukdom och samtidiga missbruksproblem samt personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. http://www.socialstyrelsen.se/fragorochsvar/funktionsnedsattningochfunktio Med väsentliga svårigheter avses sådana svårigheter som omöjliggör ett självständigt liv ute i samhället. Med viktiga livsområden avses områden som boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap/relationer, fritid. Varaktighetskriteriet formuleras som en aktivitetsbegränsning som varat eller kan tänkas vara minst ett år. Enkäten är uppdelat i tre enkäter. Enkät 1, ska ge en aktuell bild av kommunernas insatser för personer med psykiska funktionsnedsättningar samt utgöra ett underlag för öppna jämförelser. Enkät 2 ska ge ett underlag för uppföljning av den nya vårdformen öppen psykiatrisk tvångsvård och öppen rättspsykiatrisk vård. Enkät 3 är en Uppföljning av Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. För att ni ska kunna besvara enkät 3 måste ni skriva ut Bilaga 1 som innehåller beskrivningar av de insatser vi frågar efter. Enkäten kommer också att vara ett underlag för att beskriva utvecklingen i kommunerna över tid genom att jämföra verksamheten idag med tidigare uppgifter från Socialstyrelsen enkät 2008. Enkäten besvaras av socialchef eller motsvarande chef med ansvar för målgruppen. 1

Instruktion för att besvara enkäten 1. Öppna/dubbelklicka på den bifogade enkäten basinfo.doc Får du frågan om makron svarar du eller Aktivera. Spara enkäten och namnge dokumentet t.ex. med kommun/stadsdelsnamn innan du fyller i enkäten. 2. Fyll i enkäten (Klicka dig fram med musen eller tabtangenten). Undvik semikolon och retur (nytt stycke) när du skriver in text. Antalsvärden ska fylla i med enbart siffror (OBS! använd ej uttryck som cirka eller ungefär). 3. Spara den ifyllda enkäten, bifoga filen i ett e-postmeddelande och skicka filen elektroniskt till följande adress: basinfo@socialstyrelsen.se. 4. Besvarad enkät ska vara Socialstyrelsen tillhanda senast den 21 december 2010. Om ni har frågor angående enkäten kontakta: Socialstyrelsen Statistik och Utvärdering Enhet för Välfärdsanalys Nina Frohm Telefon: 075-247 33 58 E-postadress: Nina.Frohm@socialstyrelsen.se Kommun/kommundel/stadsdel Järfälla komun Uppgiftslämnare Jenny Wilhelmsson Befattning Programchef handikappomsorg Kontaktperson (om annan än ovan) Telefon 08-58028093 E-post jenny.wilhelmsson@jarfalla.se Socialstyrelsens notering Kommunkod: Socialstyrelsens notering Stadsdel: 2

A. ORGANISATION 1. Vilken/vilka avdelningar eller motsvarande har huvudansvaret för de insatser som er kommun/stadsdel ger till personer med psykisk funktionsnedsättning? Individ- och familjeomsorg Vård- och omsorg/handikappomsorg/omsorg om funktionshinder (ansvarar för endast personer med funktionsnedsättning) Vård och omsorg/äldre- och handikappomsorg (ansvar för både äldre och personer med funktionsnedsättning) Äldreomsorg (ansvar för endast personer över 65 år) Avdelning för missbruk och socialpsykiatri Annan avdelning (Ange nedan) Om på annan avdelning, ange. Huvudansvaret för personer med psykisk funktionsnedsättning ligger inom Handikappomsorgen, men de personer har som psykisk funktionsnedsättning och missbruksproblem omfattas av Individ- och familjeomsorg. 2. Finns det i er kommun/stadsdel en särskild enhet/särskild funktion som har ansvar för personer med psykisk funktionsnedsättning? Om, ange nedan Särskild enhet med ansvar för personer med psykisk funktionsnedsättning Särskild funktion med ansvar för personer med psykisk funktionsnedsättning (t.ex. psykiatrisamordnare/psykiatrikoordinator) Om, beskriv kortfattat vilka uppgifter enheten/funktionen ansvarar för: Fatta beslut om insats för målgruppen, säkerställa kvalitet och tjänsteutbud (boende, sysselsättning, boendestöd m.m.) B. BEHOVSINVENTERING Enligt 5 kap. 8 ska socialnämnden göra sig väl förtrogen med levnadsförhållandena i kommunen för människor med psykiskt funktionshinder. Med behovsinventering avses här en kartläggning av livssituation och behov av insatser för personer med psykisk funktionsnedsättning. En sådan kartläggning används som underlag för kommunens planering och uppföljning av verksamheten för målgruppen samt för att upprätta överenskommelser om samarbete tillsammans med landstinget kring den aktuella målgruppen. 3. Har ni i er kommun/stadsdel genomfört en eller flera behovsinventeringar av personer med psykisk funktionsnedsättning?, personer med psykisk funktionsnedsättning inklusive personer med samtidiga missbruksproblem och personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar 3

, personer med psykisk funktionsnedsättning exklusive personer med samtidiga missbruksproblem och/eller personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Om, gå vidare till fråga 8 Om, ange vilket/vilka årtal (kryssa de årtal som inventeringar genomförts) Tidigare än 2006 2006 2007 2008 2009 2010 4. Har den senaste behovsinventeringen gjorts tillsammans med annan organisation/myndighet? Om, ange med vilken/vilka organisationer/myndigheter? Ett eller flera alternativ Annan kommun/stadsdel Landsting Försäkringskassa Arbetsförmedling Patient, brukar- och anhörigorganisation Annan organisation/myndighet Om annan organisation/myndighet, ange vilken/vilka: Landstinget, kryssruta saknas 5. Vilka enheter/verksamheter inom kommunen/stadsdelen respektive landstinget deltog i den senaste behovsinventeringen? Kommunens verksamhet Enhet som beslutar om försörjningsstöd Enhet som beslutar om övriga SoL-insatser: Familjeenhet Missbruksenhet Enhet för funktionshinder Enhet för socialpsykiatri Äldreenhet Enhet som beslutar om LSS-insatser Enhet/verksamhet som svarar för verkställighet/utförande: Boendet (hemtjänst, boendestöd, bostad med särskild service.) Rehabilitering/sysselsättning Arbetsmarknadsenhet eller motsvarande Landstingens verksamhet Öppen psykiatrisk mottagning Psykiatrisk slutenvård Rättspsykiatrisk vård Primärvård Beroendevård Annan enhet/verksamhet Om annan enhet, ange vilken/vilka enheter/verksamheter:beroendemottagning, försäkringskassan och brukarorganisationer. 4

6. Vilka uppgifter om målgruppen har samlats in i den senaste behovsinventeringen? Behovsinventeringen har endast räknat antal personer Gå vidare till fråga 8 Dessutom uppgifter på följande områden: (Kryss i antal + andra behovsområden, svara på nedanstående) Kön Ålder Familjesituation, inklusive minderåriga barn Födelseland Livssituation Boendesituation Hemlösa personer (uteliggare, härbärge) Personer placerade hos privata utförare eller vårdgivare Utbildning/sysselsättning/arbete Ekonomi Behov av insatser på olika områden Personlig vård och hemliv (t.ex. sköta sin medicinering, handla och laga mat, städa och tvätta) Kommunikation och förflyttning Mellanmänskliga relationer (t.ex. familjerelationer, sociala relationer, kontakt med myndigheter) Lärande och utbildning Arbete/sysselsättning, ekonomi Samhällsgemenskap, socialt och medborgerligt liv (t.ex. delta i förenings- eller intresseorganisationer, utöva rekreations- eller fritidssysselsättning, utöva sitt medborgarskap) Psykisk ohälsa Somatisk ohälsa Beroende/missbruk (t.ex. alkohol, narkotika, läkemedel) Tandhälsa Annan uppgift: (ange nedan) Om, på annan uppgift, ange vilken:bostadsort (kommun), kunskaper i sv. språket, pågående insatser, behov av insatser. 7. Hur många personer identifierade ni i er kommun/stadsdel i den senaste behovsinventering? Ange antal personer i er kommun/stadsdel som ni identifierade i er senaste inventering 369 C. UPPSÖKANDE VERKSAMHET Enligt 3 kap. SoL 4 och 5 kap. 8 ska socialnämnden i den uppsökande verksamheten upplysa om socialtjänsten och erbjuda grupper och enskilda sin hjälp. Med uppsökande verksamhet avses här en tydlig funktion som har till uppgift att bedriva ett utåtriktat och aktivt arbete för att identifiera för kommunen okända personer med psykisk funktionsnedsättning i behov av socialtjänstens insatser och erbjuda dem ett adekvat stöd. I funktionen ingår även att stödja individen till en adekvat kontakt med vård- och stödsystemet. 5

8. Bedriver ni i er kommun/stadsdel uppsökande verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning? Om, gå vidare till fråga 9 Om, ange i vilken form: Fältteam/uppsökarteam med uppgift att identifiera personer som inte själva söker den hjälp de behöver och erbjuda dem adekvat stöd Särskilda funktioner med uppgift att ta emot signaler om behov av hjälp från andra (myndigheter/organisationer/hyresvärdar/polis och anhöriga) och sedan söka upp dessa personer för att erbjuda adekvat stöd Uppsökande verksamhet inriktat mot personer i hemlöshet Uppsökande arbete via öppna verksamheter (t.ex. träffställen) Personalresurser som placeras utanför kommunen (t.ex. på vårdcentraler, psykiatrin etc.) med syftet att fånga upp personer i behov av stöd från kommunen Annan form (ange nedan) Om, på annan form av uppsökande verksamhet, ange vilken: Personligt ombud som har kontaktytor mot psykiatrin, föreningar, fastighetsvärdar m.m.) Om, ange med vilken/vilka organisationer/myndigheter ni samarbetar med i det uppsökande arbetet? Inget samarbete med andra organisationer/myndigheter Gå vidare till fråga 9 Annan kommun/stadsdel Barn och ungdomspsykiatrin Öppen psykiatrisk mottagning Primärvård Hyresvärdar Kyrka/samfund/frivilligorganisationer Patient, brukar- och anhörigorganisationer Annan myndighet/organisation (ange nedan) Om, på annan myndighet/organisation, ange vilken/vilka: D. INFORMERANDE VERKSAMHET 9. Har ni i er kommun/stadsdel, under de senaste 12 månaderna, genomfört informationsinsatser som riktats till personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga? Med informationsinsatser avses här en information som är riktad till och anpassad för personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga. Den ska ge adekvat information om kommunens 6

skyldigheter, individens rättigheter, tillgängligt utbud av verksamheter/insatser samt ange vem man kan ta kontakt med. Flera olika typer av informationskanaler krävs för att informationen ska nå fram till målgruppen. Om, ange vilken/vilka informationskanaler ni har använt? Annonser i massmedia Kommunens webbsida/hemsida Informationsblad om kommunens verksamhet Broschyr/informationsguide som omfattar information om flera myndigheters/organisationers verksamhet Informationsdag (t.ex. psykiatrins dag ) Andra informationsinsatser (ange nedan) Om, på andra informationskanaler ange vilken/vilka: 10. Har ni i er kommun/stadsdel, under de senaste 12 månaderna, genomfört informationsoch utbildningsinsatser som riktats till viktiga nyckelfunktioner/personer som har kontakt med personer med psykisk funktionsnedsättning? Med informations- och utbildningsinsatser till viktiga nyckelfunktioner/personer avses här information som syftar till att öka kunskapen om psykisk sjukdom/funktionsnedsättning och öka kunskapen om kommunens skyldigheter och utbud av insatser. En ökad kunskap om psykisk sjukdom/funktionsnedsättning påverkar fördomar och attityder. En ökad kunskap om kommunens möjligheter att ge stöd till målgruppen bidrar till att tillgängliggöra kommunens verksamhet så att fler personer kan få det stöd de behöver. Om, gå vidare till fråga 11 Om, ange vilken/vilka informations- och utbildningsinsatser ni har genomfört? Riktade informationsträffar till olika myndigheter Riktade informationsträffar till polis, hyresvärdar Andra riktade informations- och utbildningsinsatser (ange nedan) Om, på andra informations- och utbildningsinsatser, ange vilken/vilka: Om, ange med vilken/vilka organisationer/myndigheter ni har samarbetat med i de riktade informations- och utbildningsinsatserna? Inget samarbete med andra organisationer/myndigheter Gå vidare till fråga 11 Annan kommun/stadsdel Den psykiatriska verksamheten Patient-, brukar- och anhörigorganisationer Annan myndighet/organisation (ange nedan) Om, på annan myndighet/organisation, ange vilken/vilka: 7

E. BRUKARINFLYTANDE 11. Har ni i er kommun/stadsdel under de senaste 12 månaderna, riktat information direkt till brukar - och anhörigorganisationer i kommunen eller i länet? Med information avses här en adekvat information om kommunens verksamhet som underlag för dialog kring verksamhetsplanering, uppföljning av verksamheten samt viktiga förbättringsområden. Om, ange i vilken form: Muntlig information Skriftlig information 12. Har ni i er kommun/stadsdel arbetsformer/metoder för patient, brukar- och anhöriginflytande? Om, ange i vilken form: Brukar- och anhöriginflytande på ledningsnivå Regelbundna och dokumenterade möten med brukare- och anhörigorganisationer för att inhämta synpunkter på verksamhetsutvecklingen Brukarråd/handikappråd Brukarinflytandesamordnare (BISAM) Brukarrepresentanter i övergripande ledningsgrupp Brukarinflytande på personalutvecklingen Brukardeltagande i personalens fortutbildning Brukardeltagande i rekrytering av personal Uppföljning av brukarupplevd kvalitet Brukarrevision Brukarenkät eller brukarintervjuer Fokusgrupper med brukare Annan arbetsform/metod (ange nedan) Om, på annan arbetsform/metod, ange vilken/vilka:individuella omsorgsplaner i verksamheterna (bostad med särskild service, dagverksamhet, hemtjänst, bostöd..) säkrar att våra utförare faktiskt jobbar med sitt uppdrag och gör den enskilde delaktig i sitt eget stöd, vilket också är en form av brukarinflytande, fast på individnivå, och att den enskilde därmed får inflytande över sitt eget liv och sin vardag. På verksamhetsnivå kan de individuella omsorgsplanerna också bidra till utveckling av verksamheten/boendet generellt genom att den enskildes synpunkter kan tas med i planeringen för verksamhet, lokaler etc. 8

Inom de grupp- och servicebostäder som finns för målgruppen ställs krav på boendemöten för delaktighet och dialog. 13. Ger ni i er kommun/stadsdel ekonomiskt stöd till patient-, brukar och anhörigorganisationer i er kommun/stadsdel? Det finns inga patient-, brukar- och anhörigorganisationer i kommunen Gå vidare till fråga 14 Ange vilken/vilka patient-, brukar- och anhörigorganisationer som har fått ekonomiskt stöd under de senaste 12 månaderna Ange ett eller fler alternativ RSMH Schizofreniförbundet Ananke (OCD - förbundet) Föreningen Autism (FA) SPES Balans Fontänhus RFHL Annan patient-, brukar- och anhörigorganisation (ange nedan) Om, på annan patient-, brukar- och anhörigorganisation, ange vilken/vilka:hso F. PLANERING OCH STYRNING PÅ ÖVERGRIPANDE NIVÅ 14. Har ni i er kommun/stadsdel styrdokument till grund för att utforma och följa upp verksamheten för personer med psykisk funktionsnedsättning samt för att utveckla och säkerställa en god kvalitet i verksamheterna? Enligt 5 kap. 8 SoL ska kommunen planera sina insatser för människor med psykiska funktionshinder. I planeringen ska kommunen samverka med landstinget samt andra samhällsorgan och organisationer. Om, kommun/stadsdel har följande typer av styrdokument: Politiska mål som avser kommunens verksamhet för målgruppen Verksamhetsplan med uppföljningsvara mål för kommunens verksamhet för målgruppen Ledningssystem för att säkerställa kvaliteten i hela verksamheten för målgruppen Andra styrdokument (ange nedan) Om, på andra styrdokument, ange vilken/vilka:mål, verksamhetsplan, kvalitetsarbete etc. gäller för hela området "personer med funktionshinder", vilket innebär att de inte är specifikt riktade bara till personer som har ett psykiskt eller neuropsykiatriskt funktionshinder, men därför också omfattar även de som har dessa funktionshinder i kombination med andra funktionshinder t.ex. fysiskt funktionshinder och/eller utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. 9

Överenskommelser, avtal och kontrakt med olika utförare är också en form av styrdokument. 15. Har ni i er kommun/stadsdel ett dokumenterat uppföljningssystem för insatser på individnivå? Med uppföljningssystem avses här ett system som säkerställer att en regelbunden och systematisk uppföljning alltid sker på individnivå, helst med utgångspunkt i etablerade instrument för bedömning/uppföljning av insatser Om, vad innefattar uppföljningssystemet? (Bifoga dokumenterat uppföljningssystem till Nina.Frohm@socialstyrelsen.se) Före- och eftermätningar Kvalitativa metoder (t.ex. processbeskrivningar, fall-studier) Instrument för bedömning av behov/funktionsnivå Om ja, ange typ av instrument för bedömning av behov/funktionsnivå: Utfall för enskilda klienter (t.ex. livskvalitet/funktionsnivå) Måluppfyllelse (dokumentation av måluppfyllelses) Ekonomiska utfall (t.ex. samhällsekonomiska kostnader) Annat Om, på annat, ange vad: 16. Har ni i er kommun/stadsdel tillsammans med andra organisationer/myndigheter gemensamma och skriftliga överenskommelser/samverkansavtal när det gäller er övergripande verksamhet för personer med psykiska funktionsnedsättningar? Om, med vilken/vilka organisationer/myndigheter har er kommun/stadsdel sådana överenskommelser/avtal? Psykiatrisk slutenvård Barn och ungdomspsykiatrin Öppen psykiatrisk vård Beroendevården Primärvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Enskilda verksamheter Annan organisation/myndighet (ange nedan) Om, på annan organisation/myndighet, ange vilken/vilka: 17. Har ni upprättat en överenskommelse om samarbete med landstinget enligt bestämmelserna i 5 kap. 8 a SoL? 10

Enligt 5 kap. 8 a SoL ska kommunen ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om personer med psykisk funktionsnedsättning (ändrad genom SFS 2009:981) Om, vad innehåller denna överenskommelse? Gemensamma mål Resurs- och ansvarsfördelning mellan kommun och landsting( kring boende- och sysselsättning rekommenderade insatser i Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni /liknande tillstånd) Rutiner för samarbete mellan kommun och landsting kring enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning Gemensam uppföljning och utvärdering av överenskommelsen Former för hur tvister mellan parterna ska lösas Särskilda grupper i överenskommelsen Stöd till barn till personer med psykisk sjukdom/ funktionsnedsättning Stöd till anhöriga och närstående till personer med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning Personer med utvecklingsstörning och psykisk funktionsnedsättning Personer med psykisk sjukdom och missbruksproblem 18. Har ni i er kommun/stadsdel skriftliga rutiner för att upprätta en individuell plan i samarbete med landstinget för personer med psykiska funktionsnedsättning? Bestämmelser om individuell plan. Den 1 januari infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Med individuell plan enligt denna bestämmelse avses en plan där det framgår vilka insatser som behövs, vilka insatser respektive huvudmän ska svara för, vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget, och vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen. Om det redan finns en plan enligt någon annan bestämmelse eller på frivillig grund, är det tillräckligt med den planen så länge samtliga föreskrivna krav är uppfyllda. 19. Har ni i er kommun/stadsdel skriftliga rutiner för att upprätta vårdplaner/samordnade vårdplaner i samarbete med landstinget för personer med psykisk funktionsnedsättning? Om, finns det skriftliga och gemensamma rutiner för att upprätta vårdplan/samordnad vårdplan: 11

Vid utskrivning från psykiatrisk slutenvård (SOSFS 2005:27) Vid överföring till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård (SOSFS 2008:18) G. ARBETSFORMER OCH METODER 20. Bedriver ni i er kommun/stadsdel gemensam verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsättning med annan huvudman eller organisation? Med gemensam verksamhet avses här en verksamhet som flera huvudmän driver gemensamt. Dessa huvudmän/organisationer bidrar i lika eller olika delar med personal, resurser och finansiering efter var och ens ansvarsområde. Om, markera med ett kryss (X) den/de verksamheter som respektive huvudman har gemensamt med er kommun/stadsdel Huvudman/organisation som er kommun/stadsdel har gemensam verksamhet med Annan kommun/stadsdel Psykiatrin Primärvård Försäkringskassa Arbetsförmedling Brukar- frivilligorganisation Annan organisation: (ange nedan) Sysselsättningsverksamhet Gemensam verksamhet Rehabiliteringsverksamhet med arbetsinriktning Boendeformer med stöd och service Gemensamma personalteam t.ex mobila team, DD-team Om, på annan organisation, ange vilken/vilka:gäller SAM-teamet som har som mål att möjliggöra en sammanhållen behandlings kedja där personer med komplexa vårdbehov uppmärksammas och att verksamheten ser till patientens/klientens hela livssituation. Målgrupp: Missbruk- och beroende problematik och Psykisk störning och/eller Social problematik. Från 20 år. I teamet arbetar sjuksköterska, case manager/skötare. 21. Bedriver ni i er kommun/stadsdel utvecklingsarbete kring arbetssätt och/eller metoder för nedanstående undergrupper av personer med psykisk funktionsnedsättning? Unga vuxna (cirka 16 25 år) Äldre (65 år eller äldre) Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Psykisk sjukdom och samtidigt missbruk Psykisk sjukdom och samtidigt utvecklingsstörning 12

Andra undergrupper (ange nedan) Om, för andra undergrupper, ange vilka:detta är hos oss en utförarfråga. Som beställare ställer vi krav på att utförarna jobbar med kvalitetsutveckling. De två utförare som arbetar med personer med psykiska funktionshinder som grundproblematik i och för Järfälla kommun jobbar enligt metoden ESL, Ett Självständigt Liv. Det gäller personer med psykiska funktionshinder under 65 år. Om, beskriv kortfattat vilket/vilka arbetssätt och metoder ni använder i ert utvecklingsarbete: Psykopedagogisk intervention (PPI) H. PERSONALENS KOMPETENS 22. Har ni i er kommun en flerårig plan för kompetensutveckling för personal som arbetar med psykiska funktionsnedsättningar? Om, vad omfattar planen? Ange ett eller fler alternativ Personalrekrytering Personalutbildning (förstärkt kompetens genom fort- och vidareutbildningar m.m.) Annat (ange nedan) Om annat, ange: 23. Har ni i er kommun/stadsdel, under de senaste 12 månaderna kartlagt utbildningsbehovet för personal som arbetar med personer med psykiska funktionsnedsättningar? Om, vilken/vilka personalgrupp/er har ni kartlag utbildningsbehovet för? Personal med akademisk examen Personal utan akademisk examen Viss personalgrupp/vissa personalgrupper Om, på viss(a) personalgrupp(er), ange vilken/vilka: 24. Har ni i er kommun/stadsdel anordnat/finansierat mer omfattande kompetensutveckling för er personal med akademisk examen under de senaste 12 månaderna? (Introduktionsutbildning/handledning/basutbildningar/fördjupningsutbildningar/vidareutbildningar på mer än fem studiedagar eller minst 7,5 högskolepoäng) 13

Om, kompetensutveckling på mer än 5 dagar för: Personal med akademisk examen Introduktionskurs till nyanställda Tillgång till handledning (kontinuerligt stöd från utsedd handledare) Fortbildning - bas eller fördjupningsutbildningar Vidareutbildning (minst 7,5 högskolepoäng)) Annan form av omfattande kompetensutveckling (ange nedan) Om, på annan form av mer omfattande kompetensutveckling, ange vilken Uppskatta hur många personer av er personal med akademisk examen (som arbetar med psykiska funktionsnedsättningar) som har påbörjat någon form av ovanstående kompetensutveckling på mer än fem studiedagar under de senaste 12 månaderna? Ange ett alternativ Ingen eller endast enstaka personer (1-4 %) Upp till en tredjedel av personalen (5-33 %) Mellan en och två tredjedelar av personalen (34-66%) Mer än två tredjedelar av personalen (67-95 %) All/ nästan all personal (96-100 %) Vilka kunskapsområden har ingått i de mer omfattade utbildningar för er personal med akademisk examen? (fortbildning bas eller fördjupningsutbildningar som omfattar med än 5 studiedagar eller vidareutbildningar på minst 7,5 högskolepoäng) Lagstiftning, ansvar och samverkansformer (T.ex. landstingets ansvar och uppgifter vad det gäller vård, behandling och rehabilitering enligt HSL, Socialtjänstens ansvar och skyldigheter enligt SoL och LSS, bestämmelser om handläggning och dokumentation, Individuell och samordnad vårdplanering, kommuner och landstings gemensamma ansvar och uppgifter med olika samordnings- och samverkans former) Sjukdomslära (T.ex. Övergripande kunskaper om psykiatrisk sjukdomslära, beroendelära, missbruk, somatisk hälsa och tandvård, Termer och begrepp psykiska funktionsnedsättningar och psykiatrisk sjukdom skillnaden mellan dessa, dess betydelse och konsekvenser.) Brukargrupper med olika behov och/eller med sammansatta behov (T.ex. Barn, unga vuxna, äldre, flyktingar, personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, personer med dubbeldiagnos (psykiska funktionsnedsättning och missbruk) och personer med psykisk funktionsnedsättning och utvecklingsstörning m.fl.) Vård och behandling samt stöd och service m.m. (T.ex. metoder för boende och vardagsstöd individanpassat stöd, metoder för meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete, metoder för case manager, metoder för ACT-behandling, frisk vård, hot och våld m.m.) Bemötande och etiska frågeställningar (t.ex. metoder i bemötandefrågor och förhållningssätt, etiska frågeställningar, metoder för patient, brukare och anhöriginflytande m.m.) 14

Uppföljning och utvärderingar (t.ex. metoder för uppföljning och utvärderingar, metoder för kvalitetsarbete) 25. Har ni i er kommun/stadsdel anordnat/finansierat mer omfattande kompetensutveckling för er personal utan akademisk examen under de senaste 12 månaderna? (Introduktionsutbildning/handledning/basutbildningar/fördjupningsutbildningar/vidareutbildningar på mer än fem studiedagar eller minst 7,5 högskolepoäng) Om, kompetensutveckling på mer än 5 dagar för: Personal utan akademisk examen Introduktionskurs till nyanställda Tillgång till handledning (kontinuerligt stöd från utsedd handledare) Fortbildning bas eller fördjupningsutbildningar Vidareutbildning (minst 7,5 högskolepoäng)) Annan form av omfattande kompetensutveckling (ange nedan) Om, på annan form av omfattande kompetensutveckling, ange vilken Uppskatta hur många personer av er personal utan akademisk examen (som arbetar med psykisk funktionsnedsättning) som har påbörjat någon form av ovanstående kompetensutveckling på mer än fem studiedagar under de senaste 12 månaderna? Ange ett alternativ Ingen eller endast enstaka personer (1-4 %) Upp till en tredjedel av personalen (5-33 %) Mellan en och två tredjedelar av personalen (34-66%) Mer än två tredjedelar av personalen (67-95 %) All/ nästan all personal (96-100 %) Vilka kunskapsområden har ingått i de mer omfattade utbildningar för er personal utan akademisk examen? (fortbildning bas eller fördjupningsutbildningar som omfattar med än 5 studiedagar eller vidareutbildningar på minst 7,5 högskolepoäng) Lagstiftning, ansvar och samverkansformer (T.ex. landstingets ansvar och uppgifter vad det gäller vård, behandling och rehabilitering enligt HSL, Socialtjänstens ansvar och skyldigheter enligt SoL och LSS, bestämmelser om handläggning och dokumentation, Individuell och samordnad vårdplanering, kommuner och landstings gemensamma ansvar och uppgifter med olika samordnings- och samverkans former) Sjukdomslära (T.ex. Övergripande kunskaper om psykiatrisk sjukdomslära, beroendelära, missbruk, somatisk hälsa och tandvård, Termer och begrepp psykiska funktionsnedsättningar och psykiatrisk sjukdom skillnaden mellan dessa, dess betydelse och konsekvenser.) Brukargrupper med olika behov och/eller med sammansatta behov (T.ex. Barn, unga vuxna, äldre, flyktingar, personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, personer med dubbeldiagnos (psykiska funktionsnedsättning och missbruk) och personer med psykisk funktionsnedsättning och utvecklingsstörning m.fl.) 15

Vård och behandling samt stöd och service m.m. (T.ex. metoder för boende och vardagsstöd individanpassat stöd, metoder för meningsfull sysselsättning och rehabilitering till arbete, metoder för case manager, metoder för ACT-behandling, frisk vård, hot och våld m.m.) Bemötande och etiska frågeställningar (t.ex. metoder i bemötandefrågor och förhållningssätt, etiska frågeställningar, metoder för patient, brukare och anhöriginflytande m.m.) Uppföljning och utvärderingar (t.ex. metoder för uppföljning och utvärderingar, metoder för kvalitetsarbete) 26. Har ni i er kommun/stadsdel genomfört kompetenshöjande åtgärder tillsammans med landstinget, under de senaste 12 månaderna? Om, ange vilken/vilka kompetenshöjande åtgärder Anordnat gemensamma konferenser Anordnat gemensam utbildning för baspersonal Anordnat gemensam fortbildning Gemensam handledning Annan typ av kompetenshöjande åtgärd: (ange nedan) Om, på annan typ av kompetenshöjande åtgärd, ange vilken: 27. Har ni i er kommun/stadsdel tillgång till utbildningsanordnare, t.ex. via avtal? Om, med vilken slags utbildningsanordnare har ni avtal med? Ange ett eller fler alternativ Universitet/Högskola FOU-enhet Privat (enskilt) utbildningsföretag Patient-, brukare och anhörigorganisationerna Annan utbildningsanordnare (ange nedan) Om, på annan utbildningsanordnare, ange vilken/vilka: J. BOENDE 28. Vad kan ni i er kommun/stadsdel erbjuda för olika typer av boendeformer med tillgång till stöd- och serviceinsatser för personer med psykisk funktionsnedsättning? 16

Bostad med särskild service enligt SoL (t.ex. gruppbostad, serviceboende) Bostad med särskild service enligt LSS Hem för vård och boende (HVB) Hem för viss annan heldygnsvård (t.ex. krisboende, korttidsboende, rehabilitering, avlastning) Annan typ av boendeform med stöd och service (ange nedan) Om, på annan typ av boendeform med stöd och serviceinsats, ange vilken: kollektivboende 29. Kan ni i er kommun/stadsdel erbjuda boendeformer för särskilda delgrupper inom målgruppen? Om, för vilken/vilka delgrupper har ni sådan verksamhet? Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk Personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Personer med psykisk sjukdom och utvecklingsstörning Unga vuxna (cirka 16 25 år) Äldre än 65 år Personer som vårdas enligt LPT Personer som vårdas enligt LRV Annan delgrupp: (ange nedan) Om, på annan delgrupp, ange vilken: 30. Vilka olika typer av stödinsatser erbjuder ni i er kommun/stadsdel till personer med psykisk funktionsnedsättning i det egna ordinära boendet? Ett eller flera alternativ Boendestöd Hemtjänst Mobilt team Nattpatrull Annan form av boendestöd (ange nedan) Om, på annan form av boendestöd, ange vilket/vilka: 31. Förändras insatserna i boendet när en person med psykisk funktionsnedsättning fyller 65 år? Om, på, ange på vilket/vilka sätt:personer med psykisk funktionsnedsättning och är bevilja insatsen Bostad med särskild service stannar kvar inom programområdet handikappomsorg, flyttas aldrig över till äldreomsorgen. 32. Uppskatta antal personer med psykisk funktionsnedsättning som idag, får en insats på boendeområdet i er kommun/stadsdel? (Hänvisning till fråga 28 och fråga 30) Boende i någon typ av boendeform med stöd och service insats Antal 57 personer 17

Boendestöd i ordinärt boende Hemtjänst i ordinärt boende Hem för vård och boende Köpta platser privata alternativ (exklusive HVB) Antal 94 personer Antal 26 personer Antal 2 personer Antal 10 personer 33. Har ni i er kommun/stadsdel övertagit ansvaret för hemsjukvård t o m sjuksköterskenivå för personer med psykiska funktionshinder i ordinärt boende? 34. Finns det i er kommun/stadsdel beredskap att kunna erbjuda en boendelösning för enskilda personer med psykisk funktionsnedsättning som saknar boende (t.ex. är hemlösa, skrivs ut från slutenvården, skrivs ut från HVB m.m.)? Ange endast ett alternativ inom 3 mån inom 6 mån inom 1 år över 1 år 35. Uppskatta antalet personer med psykisk funktionsnedsättning som idag, är hemlös i er kommun/stadsdel? Antal 0 hemlösa personer K. SYSSELSÄTTNING 36. Kan ni i er kommun/stadsdel erbjuda anpassade insatser för meningsfull sysselsättning för personer med psykisk funktionsnedsättning? Öppen verksamhet, (t.ex. träffställe) Sysselsättning med individuell målsättning och uppföljning (biståndsbeslut) Strukturerad sysselsättning (t.ex. matservering och hobbyverksamhet) Rehabiliteringsverksamhet med arbetsinriktning (t.ex. arbetsträning) Plats i socialt kooperativ/fontänhus etc. Stöd till studier Sysselsättning utan individuell målsättning och uppföljning (ej biståndsbeslut) Träfflokal Strukturerad sysselsättning (t.ex. matservering och hobbyverksamhet) Rehabiliteringsverksamhet med arbetsinriktning (t.ex. arbetsträning) Plats i socialt kooperativ/fontänhus etc. Stöd till studier Annan form av sysselsättning(ange nedan) Om, på annan form av sysselsättning, ange vilket/vilka: 37. Kan ni i er kommun/stadsdel erbjuda anpassade insatser för meningsfull sysselsättning för särskilda delgrupper inom målgruppen? 18

Om, för vilken/vilka delgrupper har ni sådan verksamhet? Personer med psykisk sjukdom och samtidigt missbruk Personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Personer med psykisk funktionsnedsättning och utvecklingsstörning Unga vuxna (cirka 16 25 år) Äldre än 65 år Personer som vårdas enligt LPT Personer som vårdas enligt LRV Annan delgrupp: (ange nedan) Om, på annan delgrupp, ange vilken: 38. Förändras sysselsättningsinsatserna för en person med psykisk funktionsnedsättning som fyller 65 år i er kommun/stadsdel? Om, ange på vilket/vilka sätt: Insatsen trappas succesivt ner utifrån behov och förmåga 39. Bedriver ni i er kommun/stadsdel ett aktivt arbete för att finna arbetsplatser/träningsplatser för personer med psykisk funktionsnedsättning? Om, var finns dessa arbetsplatser: På privata företag på orten Sociala kooperativ Inom kommunen Annat alternativ Om, på annat alternativ, ange vilken/vilka:samarbete med Emmaus, driver secondhandbutiker. Projekt med arbetsförmedling och Försäkringskassan (KOMAN) i syfte att finna praktikplatser ute på denn öppna arbetsmarknaden, placering sker ofta utanför kommunens gränser. 40. Uppskatta antalet personer med psykisk funktionsnedsättning som får någon form av sysselsättningsinsats inklusive de personer som placeras i alternativ sysselsättningsverksamhet i er kommun/stadsdel? 85 Antal personer under en 5 dagars vecka i kommunens sysselsättningsverksamhet 26 Antal personer under en 5 dagars vecka som placeras i alternativ sysselsättningsverksamhet 19

L. ÖVRIGT UTBUD 41. Vilka övriga insatser kan ni i er kommun/stadsdel erbjuda personer med psykisk funktionsnedsättning och deras anhöriga? Stöd till vuxna anhöriga/närstående Stöd till barn Stöd för att få tillgång till fritidssysselsättningar Hjälpmedel av olika slag Annat, stöd (ange nedan) Om, på annat stöd, ange vilken/vilka:personligt ombud 42. Kan ni i er kommun särredovisa kostnaderna för insatserna till personer med psykisk funktionsnedsättning? Ange ett alternativ Uppgifter om kostnader finns tillgängligt och kan tas fram Uppgifter om kostnader finns tillgängligt men kräver ett större arbete att ta fram Uppgifter om kostnader finns inte särredovisat och går inte att ta fram Glöm inte att spara enkäten på datorn, i kommunens namn och bifoga filen i ett e-postmeddelande som skickas till basinfo@socialstyrelsen.se Tack för er medverkan! 20