Tillämpad fysik och elektronik Umeå Universitet Industriellt byggande ATT SKRIVA PM En anpassad guide, baserad på förlagan med samma titel (Daniel Jansson, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet, HT2012). 1 (7)
Under momentet teori på kursen Industriellt byggande ska du varje vecka under kursens första tio veckor lämna in en kortare uppsats, ett PM. Alla tio PM i kursen är examinerande. Tanken med dessa PM är att du med hjälp av att arbeta med frågeställningar och formulera dig analys i skrift, ska få hjälp att tränga in i kursens teoretiska innehåll. Du kommer att använda dig av och knyta an till kurslitteraturen i ditt arbete, men även andra källor kommer att behöva sökas. PM är ett vetenskapligt arbete i litet format. Ett vetenskapligt angreppssätt kräver noggrannhet, tydlighet i tankegångar, ärlighet och god språkbehandling. Påstår man någonting i texten är det viktigt att ange varifrån man fått det och på vilka grunder påståendet vilar. På så vis bygger varje vetenskapligt arbete i någon mån vidare på tidigare arbeten genom hänvisningar till, eller invändningar mot, tidigare uttalade teorier och resonemang. Syftet med ett vetenskapligt tankesätt är, förutom att kvalitetssäkra innehållet i PM:et och utgöra en förberedelse för kommande examensarbeten, även att bidra till en god grund för det framtida yrkeslivet. Även utanför universitetsvärlden är skrivandet en viktig del av arbetet. Det kallas rapporter, analyser eller underlag, men dessa produkter liknar ofta promemorian till sin struktur. PM:ets struktur Ett PM är till sin disposition indelad i tre huvuddelar; inledning, själva ämnestexten och en avslutning. I inledningen ska man återfinna syftet med arbetet, det vill säga den fråga som ska besvaras, liksom en diskussion av hur frågan ska besvaras (val av litteratur etc.). Det kan vara lämpligt att i inledningen motivera varför frågan är intressant (syftet). Inledningen besvarar alltså de tre frågorna; varför, vad och hur. I avslutningen är det viktigt att koppla tillbaka till inledningen och besvara de frågor man satte upp i början. 2 (7)
RIKTLINJER FÖR PM Syfte Syftet med PM-uppgifterna är att du ska fördjupa dig i de olika delområden som kursen behandlar genom att analysera och besvara olika frågeställningar som är knutna till kursens teoretiska innehåll. Besvarandet av frågeställningarna innebär att konkretisera, diskutera, värdera och utveckla det som avhandlas i kurslitteraturen. Varje PM har således en teoretisk koppling till kursen. Omfattning Ett färdigt PM:et ska i den här kursen omfatta 1000-1500 ord, vilket motsvarar ca 2-3 sidor text. I Word kan du enkelt se hur många ord texten innehåller. Bortsett från att du bör hålla dig inom angiven omfattning är inte betyget kopplat till längden på ert PM. Det viktiga är innehållet. Former Inlämningarna är individuella och varje PM examineras individuellt. Det står er givetvis fritt att samarbeta inför inlämningarna genom att diskutera frågeställningarna, läsa varandras texter och kommentera dessa. Ofta stärks samtligas texter av ett sådant arbetssätt. Material Frågeställningarna utgår ifrån kurslitteraturen, men du kommer att upptäcka att du behöver komplettera den med exempelvis vetenskapliga artiklar, artiklar från dagspress, annan litteratur, statistiskt material eller information från kommun eller myndigheter. Information om hur du hittar artiklar och material i databaser får du på biblioteket. Examination Era färdiga PM kommer att behandlas i seminarieform och du kommer även att ges i uppgift att opponera på andras PM. Varje PM kan ge: U = 0 poäng G = 2 poäng VG = 4 poäng Opponering = 1 poäng Det går att få högst 50 individuella poäng under kursens teorimoment. För att bli godkänd på kursens teorimoment krävs minst 28 individuella poäng samt att alla PM är godkända (för vidare information, se separat dokument om betygskriterier på Moodle). Formalia Disposition och formalia i ditt PM ska i stort följa nedanstående mall (baserad på texten Att skriva PM av David Jansson (2012), Uppsala Universitet), men upplägget varierar självfallet något beroende på aktuell frågeställning, materialets karaktär och författarens eget tycke. Ett PM (och annat akademiskt skrivande) följer vanligen följande struktur: På framsidan ska framgå vad rapportens titel är och vem som är författare, att rapporten är skriven på Institutionen för tillämpad fysik och elektronik, Umeå Universitet, samt vilken kurs. Det ska även framgå när arbetet genomförts, termin och år. 3 (7)
I ett uppsatsarbete av det här slaget är inte alla de delar som normalt krävs i en rapport nödvändiga. Förord och innehållsförteckning är exempelvis inte nödvändiga i det här fallet. PM:ets inledande kapitel bör ange syfte, frågeställningar, metod och avgränsningar. Eftersom PM:et bara ska vara 1000-1500 ord krävs noggrann disponering av utrymmet - texten måste bearbetas och komprimeras så den är tydlig och kärnfull. Börja gärna med en eller ett par intresseväckande meningar som talar om varför ämnet är intressant och som leder in läsaren i texten. Syftet ska bestå av en så konkret och direkt formulering som möjligt. Förutom att vara objektiv ska du försöka använda problematiserade ord. Skriv alltså hellre: Syftet är att analysera betydelsen av fenomenet X för dagens byggande i Sverige än att vi vill belysa eller beskriva någonting. Som hjälp att uppfylla syftet är det brukligt att för vetenskapliga arbeten att använda sig av underlydande frågeställningar. Dessa är oftast tre stycken, men i den här kursen kommer du att arbeta med en eller ett par frågeställningar i varje PM. Genom att besvara frågeställningarna uppfylls det beskrivna syftet. Frågeställningen utgår från aktuellt avsnitt i kurslitteraturen. De flesta veckor går det att välja mellan några olika givna frågeställningar. Metodbeskrivningen ska utgöras av en kort, men insiktsfull beskrivning av ert angreppssätt och val av litteratur. För er kommer det i främst att handla om litteraturstudier under kursens teorimoment. Att kunna visa att man aktivt reflekterat kring sitt tillvägagångssätt och hur det påverkat PM:ets resultat är en styrka! En aspekt att fundera över är exempelvis vilket perspektiv era källor har. Även om man bara gör en litteraturstudie är det viktigt att reflektera kring litteraturen, hur trovärdig den är, vilken typ av litteratur det är osv. Det är alltid bra att ta en eller flera metodikböcker till hjälp. I det här fallet kan man exempelvis gärna läsa på i dokument och litteratur som behandlar genomförandet av just vetenskapliga litteraturstudier, källkritik etc. Avgränsningar talar om för läsaren vad rapporten ska handla om, men också vad den inte handlar om. Avgränsningen kan vara rent geografisk, ämnesmässig eller helst både och. Ibland kan man hamna i situationen att det finns flera intressanta och närrelaterade infallsvinklar för det ämne eller den frågeställning som behandlas. I kapitlet avgränsningar skriver man vad man valt att fokusera på respektive vad som valts bort. På det här sättet talar man om för läsaren att man är medveten om frågans komplexitet, men att man i just den här rapporten fokuserar på en specifik aspekt av problemet. Efter det inledande kapitlet kommer ämneskapitlen, själva avhandlingen. I större rapporter inleder man vanligtvis med ett eller flera teoretiska kapitel där man sätter in rapporten i ett större sammanhang. I ditt PM redogör du för en sammanfattande litteraturöversikt där du går in på de centrala teoretiska begrepp, perspektiv och resonemang som du använder som verktyg för din analys. 4 (7)
Tänk på att det blir lättare att strukturera texten och analysen om du delar upp den i rubriker. Samtidigt blir texten tydligare för läsaren. Tänk även på att alla påståenden och all fakta måste stödjas av en referens, med källhänvisning. Försök även att i så hög grad som möjligt binda samman litteraturen i analysen. Andersson menar i sin bok Blaha blaha (2013) att det är viktigt att designprocessen och projektering utförs med hänsyn till produktionstekniska förhållanden. Det här påståendet ifrågasätts dock av Persson i rapporten Jadi jadi (2015). För en diskussion där du lyfter fram olika aspekter, jämför och analysera litteraturen! I rapporter som redovisar resultatet genomförda undersökningar eller experiment är det också viktigt att binda ihop litteraturen med undersökningen: Undersökningens resultat stärker Anderssons (2013) påpekande att designprocess och projektering måste genomföras med hänsyn till produktionstekniska förhållanden. PM:et ska avslutas med ett kapitel som ofta benämns slutdiskussion eller diskussion och slutsatser som så att säga ska knyta ihop säcken. Här ska er analys summeras och era slutsatser presenteras och diskuteras. Det är mycket viktigt att du i detta kapitel tydliggör hur ert syfte uppfyllts och ser till att er frågeställning besvaras. Kontrollera detta noga. Du ska inte lägga in ny information i slutdiskussionen, men däremot ska du föra fram dina egna analyser och reflektioner kring det du har studerat. På vilka olika sätt kan man tänka kring det du funnit? Vad får det för konsekvenser? Kom gärna med förslag på tänkbara lösningar på det problem du studerat eller den frågeställning som behandlas. Slutligen ska du skriva en kort sammanfattning av ert PM. Sammanfattningen kan du i den här kursen lägga på försättssidan. I en större rapport placeras sammanfattningen efter titelsidan, direkt efter ett eventuellt förord, men före innehållsförteckningen. Sammanfattningen ska vara kort, högst en fjärdedels sida (i större rapporter ska den helst inte vara längre än en halv sida) och ska sammanfatta PM:ets alla delar, det ska med andra ord innehålla ert syfte, metod, huvudsakliga resultat och slutsatser. Avsluta PM:et med en referenslista som följer Harward-systemet (se universitetsbibliotekets hemsida för instruktioner kring och exempel på hur referenslistan ska utformas). Att hänvisa till litteratur i texten För att belägga fakta och påståenden använder man sig av referenser. Man kan uttrycka det som att man använder referenser för att ange vem som anser vad. Ofta är det svårt att säga exakt när det krävs en referens eller när det inte behövs. När man hänvisar till litteratur i texten är det viktigt att man gör det på ett tydligt och konsekvent sätt. En enkel grundregel är att referenser behövs vid följande tillfällen: - Då det andra sagt eller skrivit ska återges (citat och referat). Lessing menar att - Faktapåståenden. 74 % av svenskarna medger att de (SOU 97:201) - Då resonemanget i texten får stöd av eller bygger på andra källor. Det globala flödet av information är (Lidelöw 2012; Stehn 2015) 5 (7)
Att vara noga med sina referenser är ett av de viktigaste inslagen i det akademiska skrivandet. Var därför noga med att använda litteraturen på ett korrekt sätt, att tolka författare rätt och att inte plagiera. Det är lättare än man tror att hamna i plagiatfällan, sp var noga med att skriva om texten med era egna ord. På universitetets hemsida kan man läsa mer om plagiat (http://www.student.umu.se/digitalassets/60/60980_fusk-och-plagiat-101230.pdf). OBS: I den här kursen vill jag att du använder dig av Harward-systemet när refererar till källor. Övrigt Språket ska vara korrekt, precist och konkret. Tänk på att förklara begrepp och termer som är svåra att förstå för en som inte läst precis samma litteratur som du själv. I den här kursen innebär det främst att du bör förklara begrepp och termer som inte förklaras eller definieras av kurslitteraturen. Rubriker bör vara talande och tydliga. Det blir ofta bättre att låta rubriken återspegla innehållet i texten. Skriv alltså hellre Miljonprogrammet och det industriella byggandet i stället för Teori. Rubrikerna ska underlätta för läsaren att kunna förstå och följa ett resonemang. I större rapporter bör rubriker och underrubriker numreras, men det behöver du inte göra i PM:en på den här kursen. 6 (7)
OPPOSITION Karaktäriserande för vetenskaplig produktion är granskning. Målsättningen med opponeringen är att få till stånd en väl genomtänkt och strukturerad diskussion av PM-arbetets kvaliteter och brister. En opponering är lärorik för såväl opponent som respondent. Utgå ifrån riktlinjerna i den här guiden och granska innehållet på ett reflekterande och analyserande sätt. Kommentera och diskutera: - PM:ets syfte och avgränsning - PM:ets upplägg - Huvudresultatet - Värderande slutomdöme; uppfylls syftet? Kommentera inte stavfel och liknande småfel utan fokusera i stället på: - Författarens sätt att angripa sin uppgift. Metodfel kunde hen gjort annorlunda (tex valt annan, nyare/mer relevant litteratur?) Sättet att jämföra, analysera och diskutera är resonemanget stringent? Saknas några viktiga insikter eller är det något resonemang som inte helt avslutats, som det går att spinna vidare på? Finns det ett ovanligt skarpsinnigt resonemang som särskilt bör lyftas fram? - PM:ets slutsatser. Resultatfel finns det brister i argumentationen? Går det att förtydliga, fylla i något, Innehåller PM:et oväntade slutsatser som bör lyftas fram i diskussionen? - Oklarheter gällande uppgifter i PM:et. Förekommer faktafel eller bristande källmaterial? - Andra frågor som är relevanta för ämnet, men som inte dryftats i PM:et. Andra möjliga infallsvinklar eller perspektiv? Skriv kortfattade, kärnfulla kommentarer direkt i PM:et som granskas, alternativt på baksidan eller på ett lösblad som sedan fästs vid PM:et. OBS: För att du ska kunna erhålla opponeringspoängen bör du vara noga med att skriva in för- och efternamn på det granskade PM:et ihop med opponentkommentarerna. I de fall flera olika studenter granskar samma PM ska du skriva din signatur (initialer) intill varje kommentar du lämnar i PM:et så det går att särskilja olika studenters opponering ifrån varandra. Efter att redovisning, opponering och diskussioner avslutats lämnas alla PM, med opponentkommentarerna, in till handledaren. 7 (7)