Högkostnadskort och frikort administreras sedan länge med olika lösningar i landstingen, trots att högkostnadsskyddet gäller nationellt. När några landsting nu har övergått från pappersbaserad till elektronisk hantering är lösningarna fortfarande avgränsade per landsting. Samtidigt förväntas patienternas rörlighet öka tack vare nya möjligheter att söka vård överallt i landet. En nationell tjänst behöver därför skapas för att hantera informationsdelningen mellan vårdgivare i alla landsting och regioner. På så sätt skulle betydande nytta skapas för patienter som enklare kan få kontroll över sin situation, för vårdpersonal som frigör tid från administration och för vårdgivare som kan säkerställa ett rättvist och säkert system. Bakgrund/problemområde Vårdens hantering av högkostnadsskydd och frikort står inför en stor förändring de kommande åren. Dagens hantering, där patienten får bära sin information på papper, är på väg att ersättas av datoriserade system där landstingen lagrar uppgifterna. Genom denna modernisering kommer hanteringen av högkostnadsskydden att bli enklare och rättvisare för patienterna, enklare för vårdpersonalen, samt ge landstingen insyn i hanteringen som också blir möjlig att revidera. Det finns flera typer av högkostnadsskydd framför allt för öppenvård, hjälpmedel, sjukresor och läkemedel. För läkemedel har apoteken sen flera år ett nationellt system som håller redan på patientens situation och hur mycket denne ska betala på apoteket. Även lokala varianter förekommer i landstingen, tex ett totalkostnadsskydd som maximerar summan av alla högkostnadsskydd för patienten. Vidare har lagstiftning och regelverk utrymme för andra lokala variationer som tex taxor för patientavgifter och högkostnadsbelopp. Grundregeln i tillämpningen är att det är hemlandstinget som utfärdar frikort efter sina regler men att landstinget där man får vård tillämpar sina regler för patientavgifter för den aktuella vården. Förändringarna har redan börjat genom att några landsting infört regionala lösningar för högkostnadsskydd och frikort. Patienterna i dessa landsting måste dock fortfarande samla kvitton vid vård utanför hemlandstinget och behöver ha fysiska frikort från hemlandstinget vid vård i andra landsting. När nu flera landsting vill avskaffa den pappersbaserade hanteringen är det dags att även lösa de nationella aspekterna, d v s att högkostnadsskydd och frikort gäller nationellt. Behovet av att dela uppgifter om patientavgifter och frikort mellan Sid 1/5
vårdgivare oavsett landsting har funnits länge, men förväntas öka ytterligare när Patientlagen ger patienterna rätt att välja vårdgivare inom hela landet. Syfte/mål/nytta Projektets syfte är att förenkla hanteringen av högkostnadsskydd genom att etablera en nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort. Målen är att Den manuella hanteringen av högkostnadskort och frikort på sikt ska upphöra vid vård inom landet Patienterna ska kunna ta del av uppgifter om alla sina högkostnadsgrundande patientavgifter och frikort via Mina Vårdkontakter Landstingen kan säkerställa ett rättvist och säkert system Tjänsten utformas så att ett landsting kan välja om man vill ansluta sin regionala lösning till den nationella tjänsten, eller använda den nationella tjänsten istället för att bygga en regional lösning. Idén är att på kort sikt kunna hantera högkostnadsskydd för öppen vård, men att tjänsten ska utformas så att den kan fungera även för andra typer av högkostnadsskydd. Tjänsten avgränsas så att betalning av patientavgifter fortfarande hanteras av vårdgivaren eller av vårdlandstinget. En nationell tjänst för högkostnadsskydd och frikort bidrar till följande strategiska mål i handlingsplanen 2013-2018: Den enskilt viktigaste frågan enligt handlingsplanen är att öka varje individs möjlighet att delta mer i sin egen vård. Med den föreslagna tjänsten underlättas patientens kontakter med vården så att administrativa frågor inte behöver ta mer energi och fokus från patienten än nödvändigt. Det stärker även patientens ställning i vården, särskilt för patienter som har svårigheter att ta tillvara sina intressen Enligt handlingsplanen ska varje individ kunna nå alla uppgifter om sig själv. Med en nationell tjänst blir detta möjligt oavsett var individen fått vård. Individen blir inte längre beroende av sin egen förmåga att hålla rätt på kvitton, högkostnadskort och frikort, utan individen kan i varje stund ta del av sin aktuella information på Mina Vårdkontakter Enligt handlingsplanen ska varje vårdgivare ha tillgång till alla nödvändiga uppgifter och en uppgift ska bara behöva matas in en gång: o Med en nationell tjänst kan vårdgivare sluta registrera om patienten har frikort i sina lokala vårdsystem. Uppgifterna finns istället alltid tillgängliga i den nationella tjänsten. Sid 2/5
o Med en nationell tjänst räcker det alltid att registrera en patientavgift i kassasystemet. Man slipper alltså dubbelregistrera på patientens högkostnadskort. o Med den nationella tjänsten slipper vårdgivaren det tidsödande arbetet med att sköta patientens ekonomiska information när patienten inte klarar det själv. Uppdragsbeskrivning och plan för genomförande Uppdraget omfattar en förstudie som drivs av flera landsting tillsammans. Landstinget i Uppsala län och Stockholms läns landsting har redan inlett ett samarbete och fler intresserade landsting har kontakt med Uppsala som är ett av de landsting som redan infört en regional tjänst för högkostnadsskydd och frikort. I förstudien fastställs vilka landsting som vill delta i arbetet med att ta fram en nationell lösning och vilka som önskar ansluta sig senare. En förfrågan föreslås därför gå ut till samtliga landsting tex via Ineras Programråd. Förstudien bör omfatta: 1. Sammanställ erfarenheter från de landsting som har varit föregångare inom området 2. Definiera de nationella regelverk och lokala variationer som tjänsten måste stödja 3. Analysera befintliga regionala lösningar och bedöm om någon av dem kan vara kandidat till att vidareutvecklas till den nationella tjänsten 4. Ta fram de specifikationer som krävs för arkitektur, begrepps-, informations och processmodell inkl avstämning mot nationell standard för e-hälsa 5. Ge förslag på former under vilka den nationella tjänsten tas fram, bla avseende finansiering och beslutsfattande för utvecklingen och den efterföljande förvaltningen 6. Formulera ett underlag för intresseanmälan från landstingen för tjänsten Förstudien ger ett underlag inför nästa steg, där den nationella tjänsten realiseras. Typ av idé förstudie förvaltningsprojekt utvecklingsprojekt införande Beroenden och avgränsningar Uppdraget har följande beroenden till andra projekt och objekt: Katalogtjänst HSA Sid 3/5
Identifieringstjänst SITHS Säkerhetstjänster Tjänsteplattformen Invånartjänster Regionala lösningar för högkostnadsskydd och frikort Lokala system som innehåller kassamodul Avgränsning: Betalning av patientavgifter hanteras av vårdgivaren eller av vårdlandstinget utanför den nationella tjänsten för högkostnadsskydd och frikort. Resursbehov I uppdraget kommer det att behövas resurser för: Ledning av förstudien Informatik Juridik Teknisk arkitektur Analys av befintliga lokala lösningar inkl leverantörer Medverkan från landsting och regioner kring regelverk och praxis samt integration med lokala system Leverans och tidsplan Tid i löpande veckor från start av förstudien. Tid Aktivitet Resultat V1-4 Förfrågan till landstingen om intresse att delta i förstudien Uppdragsdirektiv och uppdragsplan V5-8 Inventering och analys av befintliga lösningar Erfarenheter Lösningskarta V9-14 Utformning av lösningsförslag Specifikation av tjänsten Förslag på utveckling och förvaltning inkl finansiering V15-16 Rapportering Sammanställning av underlag Sid 4/5
Kostnad och finansiering Förstudien har endast engångskostnader. Följande resursbehov uppskattas: Projektledning halvtid 16 veckor = 320h Verksamhetsanalytiker halvtid 16 veckor = 320h Lösningsarkitekt halvtid 16 veckor = 320h Informatiker halvtid 16 veckor = 320h Stöd av tjänstedomänansvariga på Inera, informatik och teknik, 60h Verksamhetskompetens (kassa, patientkontor, juridik och teknik) från landsting 80h per deltagare Finansieringen föreslås ske genom att insatser från Inera finansieras genom Ineras befintliga budget, medan deltagande landsting finansierar sina egna insatser och solidariskt de gemensamma projektkostnaderna. Referenser och kontakter Yttrande till Socialdepartementet om Framtidens högkostnadsskydd (SOU 2012:2), SKL Automatisk hantering av högkostnadsskydd för patientavgifter. Förstudie på uppdrag av landstingsfullmäktige. 2002-11-20. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Stockholms läns landsting Automatisk hantering av högkostnadsskydd för patientavgifter. Komplettering till förstudie. Behov av beställaråtgärder. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, 2003, Stockholms läns landsting Framtidens betalningar i vården. Programdirektiv. Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, 2014-11-30, Stockholms läns landsting Projekt ABBA Anmäla Besök och Betala Avgift. Presentation från förändringsarbete i Landstinget i Värmland Manual till efrikortstjänsten, 2014, Landstinget i Uppsala län Tjänstekontraktsbeskrivning efrikort, Utgåva 1.0 2014-10-29, CGI Jonas Larsson, Medicinsk stab HSF, Stockholms läns landsting, 073 973 26 01, jonas.larsson@sll.se Anita Lakström, chef för patientkontoret Landstinget i Uppsala, anita.lakstrom@lul.se Tony Kjellström, Landstinget i Östergötland, tony.kjellstrom@lio.se Dina kontaktuppgifter som idégivare Namn: Telefonnummer: 0708/96 40 14 E-post: gunnar.foren@kentor.se Sid 5/5